Transcript 2011-1 - Nämndemännens Riksförbund

GOD FORTSÄTTNING
PÅ NYA ÅRET!
Följ med NRF på NY SOM
utbildningsresa till NÄMNDEMAN
Bra att veta inför
Malta och Ukraina kommande fyra år
Se sidan 24
Se sidorna 3–9
Anne Ramberg,
Advokatsamfundet:
Viktigt bredda
rekryteringen
av nämndemän
Se sidorna 16–17
BRÅDA DAGAR INFÖR KONGRESSEN I KARLSKRONA Motioner, val, föredrag och festligheter
Se sidan 12
1/ 2011 Nämndemännens Riksförbund NRF
Utgåva nr 136 sedan starten 1977
Vem blev Årets Nämndeman?
Nu vet vi!
Se sidorna
20–21!
18 januari 2011
Ordföranden har ordet
Organ för
Nämndemännens
Riksförbund
Box 8140,
104 20 Stockholm.
Plusgiro 4364000-2
Telefon: 08 - 651 55 13
Telefax: 08 - 651 06 94
Ansvarig utgivare:
Lars Lassinantti
tel 0920-62485
Årgång 33
Nämndemannen 1/2011
Nr 136 efter starten
ISSN 03448-4351
Redaktör: Staffan Ringskog
Redaktionssekreterare
Mildred Burén
Helsingborgsvägen 44
262 72 Ängelholm
Layout: Staffan Ringskog
Telefon: 0431-168 00
Om inget annat anges är flertalet
artiklar i tidningen skrivna
av Nämndemannens redaktör
Tryck:VTT-grafiska, Vimmerby
Prenumeration 140 kronor
(4 nummer per år)
Nästa utgåva av tidningen
Nämndemannen:
18 juni 2011
(18 maj)
(Senaste manusdag
inom parentes)
Insändare till tidningen
kan bäst skickas direkt till
redaktionens adress.
e-post till tidningen:
[email protected]
Lösnummer 40 kronor
Ansvarig NRF:s kansli:
Catarina Ingvarsson
tel 08-6515513
adress NRF:s hemsida:
www.nrf.cc
ANGÅENDE
ADRESSÄNDRING
ELLER
PRENUMERATION:
email:
riksforbundet.nrf @ telia.com
Telefon: 08-651 55 13
Telefax: 08-651 06 94
Adress: NRF, Box 8140,
104 20 Stockholm
2
Låt mig börja med att önska
alla nya nämndemän välkomnna och även ni som fått förnyat förtroende att vara nämndemän. Tyvärr har inte alla
som tidigare tjänstgjort fått
förnyat förtroende av olika
skäl. Låt mig nämna ett skäl
som flera nämndemän pekat
på från olika delar av landet.
Skälet är att valberedningar
tagit del av brevet från Domstolsverket där rekommendationen är att nominera nämndemän som är goda förebilder och är yngre än 45 år. Allt
detta för att föryngra nämndemannakåren.
Iband kan man tycka att valberedningar gör det lätt för sig
om man överbetonar åldern
och glömmer andra urvalsgrunder som omdömesgill,
självständighet och att ha stort
förtroende bland allmänheten.
Åldern som övervägande merit för unga eller gamla räcker
inte för att fullgöra nämndemannauppdraget. Jag vill
också påminna om att det i
dagens läge inte är enbart ett
nämndemannaproblem att rekrytera yngre människor till
beslutande församlingar. Det
är ett demokratiskt samhällsproblem.
Politiskt tillsatta?
Ett påstående som vi nämndemän jämt och ständigt får
höra det är att vi är politiskt
tillsatta. Det är rätt att nämndemän nomineras av politiska
partier och slutligen väljs av
fullmäktigeförsamlingar.
Grunden för valet är inte och
skall inte vara politiska färdigheter.
I påståendet politiskt tillsatta ligger inbyggt att vi nämndemän utövar partipolitik i
våra domstolar.
Läsvärd motvikt
Detta kommer tydligt fram i
en krönika i Dagens Industri
2008 där krönikören avslutar
sin krönika med ”inte vet jag
vad som är bäst, men politiker
med verkställande makt ska
inte döma. Det är inget annat
än jäv.” Som en motvikt till
liknande påstående läste jag
en debattartikel i GöteborgsPosten okt 2010. där artikelförfattarna är Mats Sjösten,
chefsrådman Göteborgs tingsrätt, Mari Heidenborg, chefsrådman Solna tingsrätt, Katarina Påhlsson, hovrättslagman
Hovrätten för Västra Sverige,
Göteborg samt Richard
Ljungqvist, chefsrådman Förvaltningsrätten i Stockholm.
Artikelns budskap är det
mest analytiska och samlade
jag någonsin läst när det gäller
att klargöra vad nämndemannainstitutet i Sverige i sin helhet har för funktion. Jag vill
citera några avsnitt i artikeln
som jag tycker vi alla skall ta
till oss när vi hör på debattörer med bristfälliga insikter
om det svenska rättsväsendet
och inte minst nämndemannainstitutet tar till orda i tal
och skrift.
”Nämndemännens medverkan vid rättegångar ska utgöra en garanti för insyn och för
att allmänna värderingar blir
beaktade i rättskipningen.
Detta innebär dock inte att det
är fritt fram att föra fram egna
förutfattade meningar eller att
bedriva politik i rättssalen”.
Juristdomaren har här till upp-
gift bl.a. att förklara för nämndemännen vad lagen säger i
olika frågor och vad de har att
rätta sig efter. Nämndemannens uppdrag är att döma
opartiskt och enligt gällande
lag.
Ett annat ställe i artikeln,
som utgör en ”pärla” och ett
rättesnöre enligt min uppfattning för oss alla som har fått
ett förtroende att delta i
rättstillämpningen, där står
det så här. ”Det är omöjligt att
helt radera ut fördomar och
andra subjektiva uppfattningar. Att ifrågasätta egna och
andras fördomar, värderingar,
omdömesförmåga och opartiskhet måste just därför vara
en ständigt pågående diskussion bland domare, såväl juristdomare som nämndemän.”
Missa inte artikeln
Jag berörde visserligen i
förra numret frågan om allmänhetens förväntningar på
oss men eftersom vi inför
2011 får många nya nämndemän tycker jag att det är på sin
plats att ge en något vidare
vinkling på frågan. Jag vill
också uppmana läsare av vår
medlemstidning att läsa debattartikeln ”Överdriven oro
för nya nämndemän” i Göteborgs Posten från den 19 okt.
2010. Du som nämndeman
får inte missa artikeln.
God fortsättning på 2011!
Lars Lassinantti
Foto: Leif Magnusson
TEMA: NY SOM NÄMNDEMAN
”En sak som störde mig i början var att många nämndemän ofta gick på yrkesdomarens linje utan att ifrågasätta särskilt mycket.”
En betraktelse från en tidigare nämndeman
Ett svårt uppdrag som överraskade
Av Fredrik Runebert
När jag för fyra år sedan utsågs till nämndeman hade
jag bara en vag uppfattning om vad ett nämndemannaskap innebar. Mina universitetsstudier i Rättsvetenskap hade gett mig en bild av vad de olika parterPå ett informationsmöte
för nämndemän fick jag till
min förvåning veta att
nämndemännens röster är
lika mycket värda som yrkesdomarens och att tre
nämndemän kan döma mot
yrkesdomarens uppfattning.
Jag minns att jag ifrågasatte
denna ordning.
Hur kan nämndemän som
inte har den juridiska utbildningen ha lika mycket
att säga till om som en yr-
kesdomare med utbildning
och lång erfarenhet. Med tiden förstod jag dock att detta inte var någon stor fråga,
det var sällan som nämndemännen och yrkesdomaren
var oeniga. Men framförallt
kände jag att många av mina dubier om bevisläget i
olika rättegångar kunde
skingras av yrkesdomarens
kunskaper.
Det gav mig en övertygelse om att jag varit med och
na i domstolen har för funktioner. Men det är sällan
som teoretisk kunskap ger en fullgod förståelse av
verkligheten. Därför var det med stor spänning som
jag antog detta uppdrag.
fattat rätt beslut.
Vetskapen om nämndemannens stora ansvar fick
mig att ta mitt uppdrag på
allra största allvar. Att döma
någon till fängelse eller böter är inte någon småsak, det
är en av statens främsta påtryckningsmedel och en sådan makt kräver en objektiv
och neutral rättsprocess.
En sak som störde mig i
början var att många nämndemän ofta gick på yrkes-
domarens linje utan att ifrågasätta särskilt mycket. En
förklaring som jag kom
fram till var att de äldre
nämndemännen hade en
tyst kunskap som inte kom
fram om man inte började
ställa kritiska frågor. Mina
kritiska frågor bekräftade
den teorin. Därför är mitt
främsta råd till nyblivna
nämndemän att ställa kritiska frågor och försöka vända
på varje sten.
tema fortsättning nästa sida
3
TEMA: NY SOM NÄMNDEMAN
”Erik var livserfaren och
insiktsfull och väl medveten
om nämndemannauppdragets folkliga
förankring...”
Brynolf Wendt om sina fyra år som nämndeman:
TILLTRON TILL RÄTTVÄSENDET
I SVERIGE HAR STÄRKTS
Rättsväsendet – ett perfekt system?
Nämndemannen Erik Eriksson i
Sjövik var den förste nämndeman
jag kom i närmare kontakt med.
Det var i slutet av 1940-talet, rättegångsbalken hade nyligen trätt i kraft
(den 1 januari 1948) och jag höll på
med min landsfiskalsutbildning.
Erik och jag pratade en hel del med
varandra.
Erik var livserfaren och insiktsfull
och väl medveten om nämndemannauppdragets folkliga förankring och
en nämndemans skyldighet att med-
verka till att rättskipningen i de enskilda fallen inte ledde till orimligheter.
Jag för min del var ganska så olevad
och förundrad över livets märkligheter. Detta tycker jag i alla fall idag, 60
år senare.
Erik gjorde ett djupt intryck på mig.
Rättegångsbalken
Införandet av rättegångsbalken innebar bl a att man vid bevisbedömningen i brottmål definitivt lämnade
den s k legala bevisteorin bakom sig
och övergick till en modern med s k
kallad fri bevisprövning.
Enligt den legala bevisteorin utgjorde två samstämmiga vittnen eller eget
erkännande i princip full bevisning
om den tilltalades skuld. Men den fria
bevisprövningen innebar, som många
trodde och som många alltjämt tycks
tro, ingalunda att det var fritt fram för
ett intuitivt tyckande vid bevisvärderingen.
fortsättning nästa sida
I SPALTERNA
SEN SENAST
forts från föregående sida
Ett svårt uppdrag som överraskade
Enligt
Sveriges
rättsprinciper ska man
hellre fria än fälla om man
är osäker på bevisläget.
Så det är viktigt att man
luftar sina osäkerheter så
att man till slut kan vara
säker på att brottet är bevisat utom allt rimligt tvivel.
Att ställa kritiska frågor
och argumentera för olika
rimliga alternativ till den
åtalades skuld får aldrig
tystas av en känsla av att
man inte har full koll eller
att man ställer dumma
frågor. Är man osäker
finns det inga dumma frågor.
Min första reaktion som
nämndeman i aktion var
den formella och strikta
miljön som jag mer och
mer insåg hade en viktig
funktion, särskilt för yngre förbrytare som kanske
var där första gången.
En formell och strikt
miljö signalerar att det här
är på allvar, olika handlingar får olika konsekvenser. Och jag märkte
att jag själv också skärpte
alla mina sinnen när allvaret var så påtagligt.
Nämndemannen har ett
mycket viktigt uppdrag
som medför mycket ansvar för både brottsoffrets
rätt till upprättelse och
den åtalades rätt till en
rättvis rättegång. Det är
inget man ska ta lätt på.
Men med ett öppet och
nyfiket sinne och en vilja
att lära sig mer om samhället kommer nytillkomna som äldre nämndemän
att klara av sina uppdrag
med bravur.
Brottsutredning mot
brottsutredande poliser
En 24-årig man i Göteborg dog
efter ett polisingripande i april
2008.
Händelsen utreddes av polisen
för att utröna om polismannen
som gjorde ingripandet hade begått tjänstefel.
Nu har en ny utredning tillsatts
för att granska denna polisutredning. Överåklagare Björn Ericson ska undersöka om det begåtts
något tjänstefel då åklagaren inte
kopplades in förrän efter fem dagar. Enligt polisförordningen ska
åklagaren kopplas in omedelbart.
5
TEMA: NY SOM NÄMNDEMAN
I SPALTERNA
SEN SENAST
EU kan införa
ett cyberbrottscentrum
”Som domare, yrkesdomare
eller lekmannadomare kvittar
lika, blir man någon gång
sittande med den olustiga
känslan att en förhörsperson
ljuger utan att tillräckligt
klart kunna påvisa detta.”
Den svenska EU-kommissionären
Cecilia Malmström föreslår att EU:s
polismyndighet Europol inför ett cyberbrottscentrum för att bekämpa brott
på nätet. Centret ska samarbeta med internationella aktörer och INESA som
är EU:s nätverks- och informationsbyrå.
Enligt en säkerhetsstrategi kommer cyberbrott att vara en av fem prioriterade
brott inom EU. Anledningen till den
prioriteringen är att Malmström ser en
lavinartad utveckling där alltmer kriminell verksamhet överförs till Internet. Exempel på sådana brott är identitetsstöld och storskalade attacker mot
central infrastruktur. Det kan få katastrofala konsekvenser när attackerna är
riktade mot kärnkraftverk, försvaret eller sjukhusens patientregister. Samtidigt ligger EU och medlemsstaterna steget efter när det gäller bekämpandet av
cyberbrotten.
Polisförhör
via chatt
Skåne och Östergötland har påbörjat
ett försök med att hålla polisförhör genom chatt på datorn. Tanken är att det
ska underlätta för unga brottsoffer att
berätta om känsliga upplevelser. Det
kan vara svårt att öga mot öga berätta
allt för en okänd person. Genom chattmetoden ska polisen kunna få fram bättre uppgifter i ett tidigare skede. I Skåne
är det Malmöprojektet Karin som fått
tillstånd att testa metoden. Projektet arbetar med sexualbrott och våld i nära relationer. I Östergötland är det polisen i
Norrköping som agerar testpilot.
De två polisenheterna kommer att utbyta erfarenheter kring projektet. Tidigare har tekniken testats på gymnasieungdomar i Kristianstad med gott resultat. Många deltagare ansåg att de
skulle föredra chatt-tekniken vid en utsatt situation.
6
– En domares uppfattning ska kort sagt
grunda sig på konstaterbara fakta som kan
kontrolleras i efterhand.
Inom juristskrået var
entusiasmen för den
nya rättegångsbalken
stor. Men Erik var inte
imponerad. Ty trots
ändrade procedurregler
kvarstod den värsta
olägenheten av alla,
nämligen risken att någon kunde bli oskyldigt
dömd.
På 1950-talet satt jag
ting i Askims och Mölndals domsagas häradsrätt i Göteborg.
Under den tjänstgöringen kom jag i kontakt
med många nämnde-
män. Inte utan viss
förundran fann jag att
Erik inte var ett unikum
i nämndemannakåren.
Ingen kontakt
Från senare delen av
1950-talet till 2007, då
jag själv blev nämndeman i Halmstads tingsrätt, hade jag ingen annan kontakt med nämndemän än den som en
utövande åklagare har.
Under dessa 50 år har
det från det allmännas
sida gjorts mycket för
att komma tillrätta med
bristerna i rättssystemet. Men när det gäller
de verkligt svårbotliga
bristerna, t ex risken att
någon bli oskyldigt
dömd, så är dessa i stort
sett desamma idag som
de var 1950.
Risken att bli oskyldigt dömd hänför sig
huvudsakligen till att
domsunderlaget kan
vara svajigt huvudsakligen därför att det ibland kan vara svårt att
skilja på vad som är
sant och osant. Det
ljugs faktiskt en hel del
i rättsväsendet.
Detta är välkänt sedan länge. Lyss t ex på
det här gamla talesättet:
Rättegången
vinner man
om man styvast
ljuga kan
Som domare, yrkesdomare eller lekmannadomare kvittar lika,
Min början som nämndeman vid
Mitt intresse för
rättsfrågor har alltid varit stort. När så min
sambo blev invald som
nämndeman vid Östersunds Tingsrätt och
berättade hur intressant
uppdraget var väcktes
mitt intresse ännu mer.
Vid valet 1994 anmälde jag mitt intresse
till vår valberedning
och denna nominerade
mig till kommunfull-
mäktige som även valde mig. Detta var mitt
första uppdrag som därefter har följts av ytterligare politiska.
Den 30 mars 1995
avlade jag domareden
för rådmannen Staffan
Lindqvist och samma
dag fullgjorde jag min
första tjänstgöring.
Det var inte utan att
man var en aning nervös inför detta. Den
”utbildning” vi nya
nämndemän erhållit
var väl inte den allra
bästa – det rörde sig
mest om praktiska förhållanden såsom vilka
parter som förekommer
i rättssalen, lite om
klädsel, jävsproblematiken och tystnadsplikten.
Nämndemannaföreningen gavs inget tillfälle att förklara sin
”Risken att bli oskyldigt dömd
hänför sig huvudsakligen till
att domsunderlaget kan vara
svajigt huvudsakligen därför
att det ibland kan vara svårt
att skilja på vad som är sant
och osant.”
blir man någon gång sittande
med den olustiga känslan att
en förhörsperson ljuger utan
att tillräckligt klart kunna
påvisa detta.
En situation som de flesta
nämndemän råkar ut för någon gång.
Nothing works
I det här sammanhanget
går jag inte närmare in på de
olika systembristerna eller
sådana svårlösta problem i
övrigt som fick de kriminologiska forskarna att på
1970-talet uppgivet lansera
begreppet Nothing works.
Jag konstaterar bara kort
och gott att vårt rättssystem
inte är perfekt och att det antagligen inte heller kan bli
det.
Men bristerna förefaller
mig inte större än att rättsvä-
sendets aktörer, nämndemän
och andra, kan hantera dem
på ett någorlunda godtagbart
sätt. Idag liksom för 50 år
sedan.
är framför allt att min tilltro
till förmågan hos rättsväsendets aktörer att hantera en
komplicerad och motspänstig verklighet förstärkts.
Bra tid
För övrigt är jag väldigt
nöjd med mina fyra år som
nämndeman.
Det har varit en ytterst intressant upplevelse att efter
ett långt yrkesliv som jurist
inom huvudsakligen polisoch åklagarväsendena och
därefter ett sällsamt mellanspel på drygt 15 år inom förlagsbranschen (redaktör vårdjuridik), mediabranschen
(TV3:s Efterlystredaktion)
och politikerbranschen återknyta bekantskapen med
rättsväsendet.
Min personliga behållning
av nämndemannauppdraget
Till sist. Jag gratulerar alla
nytillträdande nämndemän
till ett intresseväckande, personlighetsutvecklande och
samhällsnyttigt uppdrag.
Brynolf Wendt
Nämndeman
2007-2010,
tidigare överåklagare,
tidigare verksam
inom TV3:s program
Efterlyst.
d Östersunds Tingsrätt
roll, idag är det annorlunda
och föreningen får bra utrymme vid utbildningsdagen
och även själva utbildningen
är betydligt bättre.
Lyssnade mest
Under de första överläggningstillfällena lyssnade
man mest på de nämndemän
som varit med tidigare samt
givetvis även på rättens ordförande. Med tiden fick man
ju mer vana och erfarenhet
vilket även medförde att
man deltog i överläggningarna på ett helt annat sätt.
Erfarenheten gav även
”modet” att framföra sin
egen åsikt som även kunde
leda till att man uttryckte
skiljaktig mening i domen.
Det pratas ju en hel del om
att nämndemannakåren måste föryngras och detta kan
jag till en viss del hålla med
om, men man får inte
förringa de nämndemän som
suttit ett antal år och därmed
skaffat sig erfarenhet och
viss kunskap som jag är
övertygad om att rättssamhället tjänar på.
Bert Nyman
Nämndeman vid
Östersunds Tingsrätt
Kassör i
Nämndemannaföreningen
I SPALTERNA
SEN SENAST
Olaglig övervakning
på amerikanska
ambassaden
Amerikanska myndigheter har avslöjats för
spioneri på norska medborgare. Informationsinsamlingen har skett med
hjälp av före detta säkerhetspoliser. Efter detta
avslöjande har det framkommit att den amerikanska ambassaden har
filmat och fotograferat
folk utanför ambassaden
i Sverige och Danmark.
Något tillstånd för detta
har de inte haft.
Säpo och Utrikesdepartementet påstår att de
inte har haft någon aning
om att detta har skett.
DN påpekar dock att de
redan 2007 avslöjade att
varannan
ambassad
smygfilmar och övervakar allmän plats.
Dennis Töllborg som
är professor i Rättsvetenskap menar att det inte är
troligt att Säpo inte vetat
om att USA:s ambassad
har övervakat allmänna
platser utan tillstånd i tio
år. "De är knappast så inkompetenta att det inte
vetat om det."
Därför tror Töllborg att
Säpo själva har gjort
samma sak och att de
därför inte ville konfrontera amerikanarna när de
fick kännedom om övervakningen.
7
I SPALTERNA Föreningsnytt
SEN SENAST Härnösand-Kramfors Nämndemannaförenings studieresa till Trondheim:
Lågt begåvade
begår fler brott
Lågbegåvade personer begår mer brott än
normal- och högbegåvade. Det visar en studie utförd av forskare
vid Karolinska institutet som undersökte
49 000 svenska män.
Av de män som har låg
begåvning dömdes
12,6 procent av männen till fängelse medan motsvarande siffra
för normalbegåvade är
6,3 procent. Män med
hög begåvning har endast en andel på 1,9
procent som har dömts
till fängelse.
Inte förtal att likna
sverigedemokrater
med nazister
JK har fastslagit att
socialdemokraten Nalin Pekguls uttalanden
om att Sverigedemokraterna är nazistiska
och att dess partiledare
Jimmie Åkesson är rasist inte är att betrakta
som förtal. Justitiekanslerns byråchef
Håkan Rustand säger
till Riksdag & Departement att Pekguls uttalande var grovt och
oförsiktig formulerat,
men betonar att en
dagstidning måste ha
rätt att i en intervjusituation återge vad som
sägs. En annan bedömning hade kunnat
göras om uttalanden
hade gjorts privat.
8
Givande norskt studiebesök
Härnösand-Kramfors Nämndemannaförenings studieresa till Trondheim blev mycket intressant och inspirerande, och gav oss en inblick i hur rättsväsendet och nämndemannauppdraget fungerar i vårt grannland.
Resan med Mittnabotåget
var i sig en trevlig upplevelse,
med vacker natur utanför
fönstren och en behaglig färd
mot de höga snöhöljda fjäll
som utgör gräns mot Norge.
Vi kom fram ganska sent
på kvällen, så det blev endast
att äta middag och sedan försöka sova i det komfortabla
rummet på Rica Hotel Nidelva.
På morgonen inställde vi
oss i domstolen, och välkomnades av en domare som
tjänstgjorde som administrativ chef och säkerhetschef.
Han informerade om domstolens verksamhet och under denna dag var det många
rättegångar som pågick i olika salar.
Vi visades till en rättssal
där redan de två tilltalade, en
man och en kvinna med sina
advokater, hade inställt sig.
Dessutom fanns statsadvokaten (åklagaren) på plats. Han
presenterade sig för oss och
berättade att han tjänstgjorde
i vissa ärenden som rörde
brott mot staten, med högt
straffvärde, i detta fall ett narkotikabrott.
Strax innan förhandlingen
skulle börja så iklädde sig de
tre juristerna likadana långa,
svarta satinrockar över sina
vanliga kläder.
Vi blev tillsagda att samtliga i salen skulle resa sig upp
när rätten inträdde, så vi stod
artigt i givakt när den kvinnliga domaren i svart rock inträdde med sina två nämndemän, meddommer, en man
och en kvinna, i vanliga kläder.
Efter att domaren presenterat sig själv och meddomerna
med namn och titel började
förhandlingen. Inledningsvis
så gick man igenom personalia för de åtalade vilket vi inte gör i Sverige.
fälle att stanna så länge eftersom vi var inbokade hos polisen, så vi tog farväl och blev
lovade att få domen skickad
till oss så småningom. Säkerhetschefen skulle ta emot justitieministern sedan, så vi
var på hög juridisk nivå denna dag.
Åtalade stod upp
Statsadvokaten gick till en
pulpet (vittnespulpeten) mitt
i salen och läste stående upp
stämningen, och de tilltalade
stod också upp. Sedan återgick statsadvokaten till sin
plats och den manlige tilltalade fick inta mittpulpeten för
förhör, ensam och utan sin
advokat.
Åtalet gällde narkotikabrott, ca 1,9 kg hasch, samt
ekonomisk brottslighet i samband med narkotikahandel.
Därefter förhördes kvinnan
på liknande sätt. Domaren
ställde ibland frågor, och hon
skötte själv de anteckningar
som gjordes via sin dator.
Även den manlige nämndemannen ställde direkta frågor
till den kvinnliga parten angående hennes relation med
mannen.
Så fick vi en fin promenad
till polishuset, där vi blev
hjärtligt mottagna av Björn
Wold, chef UP i Sör Tröndelag och Nord Tröndelag och
hans ställföreträdare Gunnar
Eide, Politiet i Trondheim.
Så anropades en halvtimmes lunch, och vi blev bjudna
på detta för att få information
under tiden av domaren och
säkerhetschefen. Meddomarna var alltid två, och det skulle vara en av varje kön. De
fick ställa egna frågor, men
skulle helst gå via domaren.
Så återupptogs förhandlingen, men vi hade inte till-
Rundvandring
Vi fick en rundvandring i
häktet, vilket såg ut ungefär
som de häkten som vi sett i
Sverige. Ett par celler användes, och personalen satt framför tv-skärmar som gav möjlighet att följa minsta rörelse
i cellen.
Organiserad kriminalitet
finns, Hells Angels etablerade sig här 1988, och även öststatsmaffia finns. Maffian har
tiggare i olika nationaliteter
och åldrar som man förflyttar
från plats till plats.
Man har kriminella gäng
som är bilburna, med känsliga antenner på bilen för teletrafik. Dessa kör långa
sträckor över vidsträckta områden, och kontakten hålls via
telefon. Man är specialiserade på att stjäla datorer.
Trafikbrott kan betalas direkt, och om man samlat på
sig åtta prickar på tre år så tar
polisen körkortet på plats vid
den nionde överträdelsen.
I SPALTERNA
SEN SENAST
16-åring hade
bara trosor och
linne i arresten
En 16-årig flicka fick sitta
ett och ett halvt dygn iförd
enbart trosor och linne. Hon
greps i januari misstänkt för
rån. Hennes kläder togs i beslag och på grund av klädesbrist på polismyndigheten i
Umeå satt hon insvept i en filt
när advokaten besökte flickan. Arrestpersonalen hade inte kontaktat flickans föräldrar
för att lösa klädproblemet. Justitieombudsmannen har riktat stark kritik mot denna
kränkande behandling.
Nämndemän från Härnösand och Kramfors kunde konstatera att resan till Norge var givande. Av norrmännen har vi svenskar en hel del att lära. Bilden är från Trondheim.
Man har förbud mot mobilanvändning under bilkörning, och straffet är penningböter, 1 300 norska
kronor.
I polishuset finns personal specialiserad på familjevåld, en familjekordinator, kvinnojour, kriscenter, politiadvokat och en
barnvärnsvakt. Barnvärnsvakten följer med polisen
vid utryckning till anmält
familjebråk.
Bland de som döms för
våldtäkt finns en överrepresentation av somalier,
med muslimsk religionsbakgrund.
Som en del av det ådömda straffet finns program
som kallas sinnemönstringskurser.
Kontakt hade etablerats
med en meddomer, som inbjudits till vår gemensamma middag på hotellet.
Hans namn var Nils Arild
Nesjam, ca femtio år gammal. Han berättade att man
inte hade någon form av organisering av meddommer
liknande vår. Inte heller
fick man något arvode utan
endast ersättning för förlorad arbetsförtjänst, fri lunch samt reseersättning enligt busstaxa.
Pensionärer och studerande ersattes dock med
250 kronor. Vid rättegången så tjänstgjorde två meddommer, och det skulle vara en av varje kön..
När domen var utskriven så måste meddommerna inställa sig och ta del av
den och underteckna den.
Det var svårt att rekrytera personer till meddommeruppdraget. Vår norske
kollega var själv mycket
intresserad av att få veta
mera om vår situation, och
skulle ta med sig vad han
hört till sina kollegor.
Vi som fick möjlighet att
delta i denna studieresa har
alla lång erfarenhet av
nämndemannauppdraget,
och vår styrelseledamot
och reseledare Lennart Nyberg hade verkligen lyckats
med att boka in saker som
var av intresse, och ordna
att vi fick mycket kvalificerade informatörer!
Svensk erkänner
Auschwitzstöld
En svensk man har erkänt
att han beställt stölden av
järnskylten ”Arbeit macht
Frei” från det tidigare koncentrationslägret Auschwitz.
Under hela utredningsperioden då han satt häktad har han
förnekat brott, men nu har
han erkänt skuld. Han åtalas
nu för anstiftan till stöld och
skadegörelse och brott mot
förbudet att handla med kulturminnesmärkta föremål.
Åtalad för ofredande
med störande dörrar
En kvinna står åtalad i Jönköpings tingsrätt för ofredande. Hon hade under en längre
tid irriterats över barnskrik
från en grannlägenhet och bestämde sig för att hämnas genom att smälla hårt i dörrarna
under både dagtid och nattetid. Barnfamiljen som kände
skakningar i sin lägenhet på
grund av smällarna fick till
slut nog och flyttade därifrån.
Härnösand-Kramfors
nämndemannaförening
9
I SPALTERNA
SEN SENAST
Bussar beskjutna
i Malmö
Minst sju bussar blev
beskjutna med kulor eller träffade av stenar
under ett dygn . Två artonåringar har gripits
misstänkta för att ha
deltagit i dåden. Vid
gripandet ertappades
dem med kolsyrepistol
och flera patroner. Vittnen har dessutom pekat
ut de två ungdomarna
vid en bussbeskjutning.
Liknande händelser har
även skett i Botkyrka i
Stockholm.
Poliser
attackerades
Polisen attackerades
tre gånger under ett och
samma dygn.
En polispatrull åkte
ut till Friskväderstorget
på Hisingen i Göteborg
efter ett larm.
Vid ankomsten kunde inte polisen observera något misstänkt.
Men plötsligt kom ett
antal ungdomar fram
och kastade sten och
riktade gröna laserstrålar mot polisen.
Efter en timme var
insatsen över utan att
någon kommit till skada.
En halvtimme senare
fick polisen rycka ut
igen när ungdomar hade attackerat en väktare
i tjänst.
En timme senare inkom ett tredje larm när
räddningstjänsten ryckte ut för att släcka en
brand i en skåpbil.
10
BROTTSOFFRET
ALLT MER I FOKUS
Av Magnus Lindgren
Traditionellt sett har samhället och rättsväsendet fokuserat sina insatser på gärningsmännen. Det är gärningsmannen som ska identifieras, lagföras och gärna också rehabiliteras. Under de senaste årtiondena har dock
omtanken om och intresset
för brottsdrabbade stadigt
växt, bland annat till följd av
kvinnorörelsens arbete med
att synliggöra mäns våld mot
kvinnor.
Rad åtgärder
Den ökade fokuseringen på
brottsdrabbade har inneburit
att en rad åtgärder och reformer har genomförts inom
rättsväsendet i syfte att förbättra brottsdrabbades möjligheter till hjälp, stöd och
skydd.
Det handlar till exempel om
förbättrad ersättning, rätt till
målsägandebiträde och stödperson, möjlighet till spärrmarkering och fingerade personuppgifter samt en ökad informations- och underrättelseskyldighet för polis och
åklagare. Samtidigt har forskningen och metodutvecklingen inom området ökat markant tack vare inrättandet av
Brottsoffermyndigheten.
Utifrån denna utveckling
skulle man kunna förvänta att
personer som drabbas av brott
får ett bra bemötande och omhändertagande av polis, åklagare och domstol. Men hur
ser det ut i praktiken?
Magnus Lindgren är generalsekreterare i Stiftelsen Tryggare Sverige.
Hjälpsamma och
sympatiska
En rad undersökningar visar att brottsdrabbade på ett
generellt plan är nöjda med
såväl polis- som åklagar- och
domstolsväsendena. Även
om det finns olika uppfattningar beskrivs de enskilda
tjänstemännen i stor utsträckning som hjälpsamma och
sympatiska.
Det förefaller emellertid
finns skillnader beroende på
vilken typ av brott den drabbade utsatts för.
Personer som drabbats av
misshandel är generellt sett
mindre nöjda med rättsväsendets aktörer jämfört med personer som drabbats av rån eller inbrott.
Schablonbilden
passar inte
En möjlig förklaring till
dessa skillnader kan vara att
många misshandelsoffer inte
passar in på schablonbilden
av ”brottsoffer”. Denna bild
kännetecknas av uppfattningen om ett ”idealoffer”, det vill
säga en oskyldig, försvarslös
person utan delaktighet i det
inträffade. Idealoffret är
kanske en äldre dam som, på
väg hem mitt på dagen efter
att ha tagit hand om sin sjuka
syster, blir rånad av en vuxen
manlig narkotikamissbrukare.
Slumpen avgör
Uppfattningen att brottsdrabbade skulle vara ”oskyldiga och svaga” är tämligen
onyanserad och stämmer
många gånger inte med verkligheten. Vid så kallat gatuvåld kan det i vissa fall vara en slump vem som blir ”offer” och vem som är gärningsman.
En indikation på detta är
I SPALTERNA
SEN SENAST
Uppfattningen att brottsdrabbade skulle vara ”oskyldiga och svaga” är tämligen onyanserad och stämmer många gånger inte med verkligheten, skrivr Magnus Lindgren i Stiftelsen
Tryggare Sverige.
den mängd vapen som
sjukhusens akutmottagningar påträffar hos patienter som söker vård till
följd av gatuvåld. En stor
del av våldsbrottsligheten
är kopplad till alkoholkonsumtion. Detta gäller i synnerhet våld mellan obekanta, där både den drabbade och gärningsmannen
många gångar är påverkade.
Att den drabbade varit
alkoholpåverkad är emellertid inget som rättfärdigar det inträffade. Dessa
aspekter har däremot stor
relevans i försäkringsfrågor, då den drabbades beteende och berusning i vissa fall kan reducera ersättningsnivån eller helt eliminera den.
Som framgår ovan kan
det också påverka hur man
blir bemött, (eller uppfattar
sig blivit bemött) från
rättsväsendets sida.
Negativt bemötta
Åtskilliga personer som
drabbats av misshandel
kan därmed ha blivit, eller
uppfattat sig blivit, negativt bemötta av rättsväsendets representanter.
Enligt Ekman (1999) delar poliser och andra vad
Lipsky (1980) benämner
”gräsrotsbyråkrater” in
medborgarna i kategorier,
eftersom de möter för
många människor för att
kunna individualisera varje relation. Detta innebär
att vissa kategorier får en
särbehandling och att gräsrotsbyråkraterna utvecklar
ett större ansvar inför vissa
kategorier. De kategorier
av medborgare som bedöms som ”bättre” utifrån
något specifikt kriterium
behandlas annorlunda än
dem som bedöms som
”sämre”.
Att vara professionell
och empatisk gentemot ett
”ideal-offer” kan vem som
helst. Däremot ställs det
stora krav på professionalitet och empati vid mötet
med ett medskyldigt, passivt eller motsträvigt ”offer”. Dessa frågor måste
uppmärksammas på ett
helt nytt sätt i grund- och
vidareutbildningen av personal inom rättsväsendet!
Magnus Lindgren
Generalsekreterare
Stiftelsen Tryggare
Sverige
Missvisande
statistik
inom polisen
Fyra poliser och två civilanställda vid polisen avskedades
förra året på grund av tjänstefel. Av dessa sex hade fem
dömts för brott. Som exempel
dömdes en inspektör för grov
förskingring och vapenbrott.
Polisförbundets ordförande Jan
Karlsen anser att statistiken är
missvisande eftersom de flesta
poliser som dömts för brott väljer att säga upp sig själva. Karlsen menar att statistiken ger
en bild av att inget händer om
en polis blir anmäld. Då kommer folk tycka att det inte är
någon idé att anmäla en polis
eftersom ingenting händer.
Rikspolisstyrelsens Personalansvarsnämnd tar årligen upp
tjugo till sextio fall som handlar om uppsägning eller avsked
av polisanställda. Det är enbart
i tio procent av fallen som en
polis får avsked, i resten av fallen säger den anställde upp sig
själv.
Inbrytning på
anstalt ger ersättning
En fängelseintagen man bröt
sig in på kriminalvårdsanstalten i Mariestad, Rödjan, efter
en permission. Enligt reglerna
måste en fånge som har permission inställa sig på anstalten
före 23.00. Men eftersom det
var låst och han inte kunde få
kontakt med någon som kunde
släppa in honom valde han att
bryta sig in genom att slå sönder ett fönster.
Agerandet medförde att den
intagne tappade känseln i ena
armen och handen. Kammarkollegiet har beslutat att mannen ska få ersättning för skadan.
11
ANNAGRETA PETERSON
I VALBEREDNINGEN
UPPMANAR:
BRÅDA DAGAR INFÖR KONGRESSEN
DAGS ATT
NOMINERA
KANDIDATER!
Nu stundar snart en kongress då bland annat en ny förbundsstyrelse ska väljas.
Redan nu i januari bör ni
förbereda er inför nomineringsarbetet för de val som ska
ske. Valberedningen vill ha
förslag på ledamöter till förbundsstyrelsen.
De personer som vi söker
måste vara medvetna om vikten av det uppdrag de tar på
sig. En av de viktigaste uppgifterna som ligger på förbundsstyrelsens ledamöter, är
att arbeta för att höja nämndemännens status, förbättra ekonomiska och andra villkor.
Vi vill peka på ett antal
grundläggande krav som valberedningen ställer. En arbetsinsats som innebär minst fem
helger per år samt att man
kommer att få ett stort ansvar
för en eller två regioner.
Att ha förankring i den egna
föreningen samt att man har
föreningsvana är en självklarhet.
God samarbetsförmåga och
respekt. Gärna kreativa och
verklighetsförankrade personer med goda idéer. Lika beredda att kunna genomföra arbetet, som öppna för att arbetet görs lika bra eller bättre av
andra.
Till sist, ring mig gärna på
0761- 60 27 27 eller maila på
[email protected] – om du
har några frågor eller namn att
föreslå!
Annagreta Peterson
ordförande i NRF:s
valberedning
12
Sjöstaden Karlskrona – kongresstad 2011. Förhandlingarna äger rum vid Marinmuseum i
Karlskrona.
13–15 maj i år blir spännande dagar för oss nämndemän. Då möts
nämligen valda ombud från landets nämndemannaföreningar i Karlskrona i Blekinge för kongress.
– Det är bråda dagar inför
kongressen, säger Hans
Båging, NRF:s förbundssekreterare. Mycket ska
planeras och allt ska klaffa
perfekt.
Nämndemännens Riksförbund håller kongress
vart fjärde år. Det är då ny
förbundsstyrelse liksom
NRF:s valberedning och
revisorer väljs.
Inför kongressen lämnas
också en rad motioner in
till behandling. Allt i avsikt att skapa en bättre och
mer slagkraftig nämndemannarörelse.
Att agera värd för en förbundskongress är något
många föreningar hoppas
på. Det krävs en omvittnad
god organisationsförmåga
hos arrangerande förening
för att klara av att organisera en kongress
Kulturhistoria
Tidigare kongresser har
hållits i bl.a Norrköping,
Gävle, Kiruna, Borlänge
och Eskilstuna. Alla väldigt uppskattade kongresser. Den i Kiruna kanske
många minns särskilt väl
med tanke på spännande
besök i gruvan och ishotellet.
Karlskrona är en intressant svensk stad med ett
stort stycke kulturhistoria.
En gång i tiden funderade
faktiskt Sveriges kung på
att förlägga landets huvudstad till Karlskrona.
Så blev det nu inte, men
historiens vingslag i staden
påminner om dessa planer.
Karlskrona är en stad belägen på många öar och med
en imposant bebyggelse.
Precis som Stockholm
finns här en fantastisk skärgård.
”Respekt och
bemötande”
Under kongressen kommer en rad intressanta personer att medverka som talare.
Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad är inbjuden, liksom lagmännen Pia Johansson, Sigurd Heuman och Blekinges landshövding Gunvor
Engström.
De kongressdeltagande
nämndemännen bor bl.a på
Hotel Scandic i Karlskrona. Konferensen äger rum
på Marinmuseum.
Temat för kongressen blir
”Respekt och bemötande”.
Men som sig bör är också
en rad mer lättsamma programpunkter inplanerade.
Alla nämndemän som
kommer till Karlskrona
dessa dagar får förbereda
sig på en hel del av detta.
Sightseeing av staden är inplanerad.
Trivsamheter
Under fredagen och lördagen är trivsamma middagar inplanerade. Alla som
tidigare deltagit på NRF:s
kongresser vet att dessa
stunder innehåller också
underhållning.
– Att vara aktiv inom
Nämndemännens Riksförbund innehåller ju så
mycket mera än bara allvarligt inriktat jobb med
slutmålet om förbättrade
villkor för oss nämndemän,
säger NRF:s förbundsordförande Lars Lassinantti.
– Vi kämpar för att halvdagsarvodet ska försvinna
och det hoppas vi uppnå en
dag.
– Men att vara aktiv inom denna rörelse ska innebära trevligheter och positiva möten. Det hoppas jag
att vi nämndemän som är
med i Karlskrona också ska
erfara dessa dagar.
TEMA: NY SOM NÄMNDEMAN
BRA ATT VETA inför din period som nämndeman
Vald. Du har fått eller kommer att få
meddelande om att du blivit vald till
nämndeman till en viss domstol. Läs
detta mycket noga och ring upp om du
har frågor.
mannaförenings hemsida där. Där kan
du också hitta ditt regionombud och
annan nyttig information. För vidare
upplysningar ring vår kanslist Catarina Ingvarsson tel. 08-651 55 13.
Introduktionsutbildning. Du har
rätt till introduktionsutbildning i början av mandatperioden. Har det inte
kommit någon kallelse inom rimlig
tid (under januari t.ex.) så hör av dig
till domstolen direkt och fråga.
Din avdelning. Sök gärna personligen upp din avdelning vid domstolen
och presentera dig och tala gärna om
hur mycket du vill eller kan tjänstgöra
och när.
Första gången. När du blir kallad
att sitta som nämndeman första gången: ring upp någon av dina mednämndemän och fråga vad som gäller vid
inställelsen. Det kan vara bra att träffas personligen en stund innan.
Domareden. Om du inte har avlagt
domareden ska du göra det före första
förhandlingens början (se nedan). Tala med ordföranden.
Klädsel. Varken för fint eller för vardagligt, är ett vanligt råd. Man kan se
på hur juristdomarna klär sig. Vi är ju
lika ifråga om dömandet.
Nämndemannaföreningen. Ta
kontakt med din lokala nämndemannaförening och hör om när nästa möte,
utbildning eller studiebesök planeras.
Gå med i nämndemannaföreningen,
som brukar vara ansluten till Nämndemännens Riksförbund. Därmed tillförsäkras du en hel del förmåner och
stöder även nämndemännens sak på
riksplanet.
Nämndemännens riksförbunds
(NRF) hemsida: www.nrf.cc Gå in
och se om du kan finna din nämnde-
Tjänstgöringsrapporten. Var noga
med att fylla i denna rapport efter varje tjänstgöring och bifoga kvitton i förekommande fall. Kom ihåg att underteckna.
Arvode mm. Under 3 timmar är arvodet 250 kr, fr.o.m. 3 timmar 500 kr.
Inkomstförlust ersätts fullt ut. Se
särskilt arvoderingsblad på domstolen.
Försäkringar finns för nämndeman,
som råkar ut för skada vid tjänstgöring, deltagande i utbildning etc. Ta
kontakt med NRF:s kanslist för information.
Inställd förhandling. Om domstolsförhandlingen ställs in med kort
varsel, kan du få viss ersättning om det
finns särskilda skäl. Motivera på rapporten om du t ex haft kostnader för
resa eller löneavdrag. Har du hunnit
till domstolen innan du fått återbud,
bör du minst få halvdagsersättning.
Förhinder. Om du själv får förhinder, meddela detta så snabbt du kan.
Vid vissa domstolar uppskattas det om
man själv kan ordna annan nämndeman som ersättare.
Mäns våld mot kvinnor är grövre och mer upprepat
och har större negativa konsekvenser för kvinnornas
livskvalitet. De utsatta männen har däremot relativt sett
sämre förtroende för rättsväsendet. Det konstaterar
Brottsförebyggande rådet (Brå) i en rapport.
– Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och strukturellt
betingat problem, men det får inte hindra att bilden av relationsvåld nyanseras och att vi
strävar mot att alla brottsoffer behandlas lika av rättssystemets myndigheter, säger Klara Hradilova Selin, utredare på Brå.
Rapporten beskriver våld i nära relationer enligt offrens
Övrig information om nämndemannauppdraget. Gå in på:
www.domstol.se/nämndeman
så får Du detaljerade upplysningar.
Leif Magnusson
ledamot i förbundsstyrelsen,
ordförande i Svea Hovrätts
nämndemannaförening
Domareden finns i 4 kap. 11 § Rättegångsbalken och lyder:
Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall
efter mitt bästa förstånd och samvete i
alla domar rätt göra, ej mindre den
fattige än den rike, och döma efter
Sveriges lag och laga stadgar; aldrig
lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under
vad sken det vara må; ej den saker
göra, som saklös är, eller den saklös,
som saker är. Jag skall varken förr,
än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller
andra de rådslag rätten inom stängda
dörrar håller. Detta allt vill och skall
jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.
____________________
Anm.
saker = skyldig,
saklös = oskyldig
egna upplevelser utifrån Brå:s omfattande Nationella trygghetsundersökning, NTU. För första gången i Sverige redovisas männens utsatthet för våld i nära relationer, vilket
synliggör ett problem som hittills fått begränsad uppmärksamhet.
Män och kvinnor drabbas olika. Sammanlagt 505 händelser av relationsvåld har rapporterats av 304 personer.
En femtedel av de utsatta är män. Det är alltså relativt få,
under en procent bland samtliga intervjuade, som uppger
att de under det senaste kalenderåret utsatts för misshandel,
sexuellt våld, trakasserier och/eller hot av sin nuvarande eller tidigare partner.
13
I SPALTERNA
SEN SENAST
Krav på att
bära hjälm
för skoter och
fyrhjuling
övervägs
Skälet till hjälmkrav är de
många allvarliga
olyckor som inträffar varje år
med snöskotrar
och fyrhjulingar.
En olycka i
Skåne under våren med en fyrhjuling där en
tolvåring omkom
aktualiserar vikten av hjälm
även för fyrhjulingar.
Fängelse 14 år
för knivmord
En 38-årig man
fick 14 års fängelse för att ha
knivmördat en
restaurangägare i
Göteborg.
Den 38-årige
mannen bodde
under en tid i den
mördades lägenhet.
Han nekar till
anklagelsen om
att ha orsakat
mannens död.
Blodiga kläder
och skor återfanns dock i
bostaden vilka
kunnat knytas till
den dömde 38åringen.
14
Närvarande poliser minskar v
Ett nytt arbetssätt inom Stockholmspolisen har minskat brottsligheten på allmänna platser
under helgerna. Genom att sätta upp mobila poliskontor på Stureplan och Medborgarplatsen har polisen blivit mer synlig och tillgänglig. Den strategin ingår i projektet Cityhelg och
resultatet av arbetet har sänkt våldsfrekvensen kring dessa områden med 33 procent.
Projektet Cityhelg infördes
2006 efter det medieuppmärksammade mordet på Marcus
Gabrielsson på Kungsgatan år
2005.
Syftet med projektet var att
öka polisens synlighet och tillgänglighet. Genom att ha mobila kontor på två av de mest
våldsutsatta områdena kan polisen ta emot polisanmälningar
och förhöra vittnen direkt på
plats. Det skapar bättre förutsättningar för den fortsatta polisutredningen.
Frekventerade
gator
För att öka synligheten patrullerar polisen även de gator
där många människor befinner
sig och har kontinuerlig kontakt med vakterna på de olika
krogarna.
De ställer även ut tomma polisbilar, så kallade skal, på vissa platser för att minska benägenheten till våldsanvändning.
I det nya arbetssättet ingår även
att försvåra brottsligheten genom att spärra av nedre delen
av Sturegatan, den gata där folk
kommer ut från krogarna.
Det har nämligen visat sig att
många bråk uppstår när folk ska
få tag på en taxi. Många försöker tränga sig före för att snabbt
komma hem. Detta skapar en
hätsk stämning särskilt då de
som har reserverat en taxi ofta
tar tid på sig att ta adjö av sina
vänner innan hemfärden. Genom att spärra av gatan måste
nattgästerna promenera 100
meter för att komma till en taxi,
och då hinner de ta farväl av
varandra innan de kommer
fram.
Denna enkla åtgärd har minskat våldsbrotten med 75 procent i området. Liknande åtgärder är att komplettera vakternas arbete genom att hjälpa
överförfriskade människor som
inte vill gå hem att sätta sig i en
taxi. Poliserna kan i vissa fall
lugna ned irriterade kroggäster
som kanske blivit utslängda eller inte får komma in på en
krog.
Kärnan i att minska brotten
är att tänka sig in i hur krogbesökarna beter sig och tänker.
Människor som är fulla, trötta
och hungriga är väldigt stingsliga och kan lätt bli aggressiva.
När den grunden väl är fastlagd är det dags att se sig om i
omgivningen för att se vilka åtgärder som kan vidtas för att
minimera riskerna för bråk. Det
goda polisarbetet inom Cityhelg fick priset European Crime
Prevention Award 2008. Det är
ett europeiskt brottsförebyggande projekt som varje år belönar goda brottsförebyggande
insatser.
Tankegångarna i Cityhelg
härstammar från studier av
brottsförebyggande åtgärder i
Seattle och Minneapolis. Kriminologen David Weisburd har
visat att brottsligheten minskar
om polisen fokuserar sina resurser på brottsintensiva platser.
Belönad
För det arbetet har han i år
belönats med Stockholm Prize
in Criminology. Seattle delades
in i 30 000 gatusegment för att
kartlägga var brotten begås någonstans. Resultatet visade att
en tredjedel av ungdomsbrotts-
ligheten var fokuserade på 86
segment, oftast vid en stormarknad, restaurang eller butik.
Hälften av all brottslighet begicks i 4–5 procent av segmenten. Dessa resultat visade sig
också stabila över tiden. De
segment som var mest brottsutsatta 1989 var också mest brottsutsatta tolv år senare.
Genom punktinsatser på de
områden som var mest utsatta
minskade brottsligheten under
1990-talet med 24 procent i
Seattle.
Utspridda
En intressant aspekt är att
segmenten är utspridda på olika
områden i staden och inte koncentrerade enbart till fattiga
områden. Inom vissa fattiga
områden kunde brottsligheten
vara väldigt låg. Forskarna fann
att 50 procent av brottsligheten
utfördes på 1 500 platser medan
14 procent av brottsligheten utfördes av 6 108 personer, eller
hälften av all brottslighet. Det
är lättare att bevaka 1 500 fasta
platser än 6 108 rörliga mål.
Minskad
risk för diskriminering
Ett sådant arbetssätt kan också minska risken för diskriminering av enskilda människor
eftersom fokus ligger mer på
att hålla ordning på platsen än
att hålla ordning på en enskild
person.
Samma slutsats kan dras från
en studie av Minneapolis.
I studien jämfördes 55 slumpvisa segment där polisen ökade den allmänna patrulleringen
med 55 segment där punktin-
våldsfrekvensen
I SPALTERNA
SEN SENAST
Det goda polisarbetet inom projektet Cityhelg fick priset European Crime Prevention Award 2008.
satser genomfördes på vissa
brottsintensiva områden.
Punktinsatserna ledde till
mycket bättre resultat än de
allmänna insatserna.
Den vanligaste invändningen mot punktinsatser
mot brottsintensiva platser är
att brottsligheten flyttar till
ett annat område.
För våldsbrott utanför krogen och på andra allmänna
platser är invändningen irrelevant eftersom dessa brott
begås i affekt i en viss situation och är inte planerade.
Men när det gäller brott såsom narkotikabrott och organiserad brottslighet är det
ett godtagbart motargument.
Erfarenheterna i Seattle,
Minneapolis och Stockholm
visar dock att så inte är fallet.
Osäkerheten minskar om
man känner till platsen och
omgivningen väl. Risken
finns också att de kriminella
personer som flyttar sin verksamhet kan kränka någon annans revir vilket kan skapa
stora problem för de inblandade.
Förbättrade
polismetoder
Enligt kriminologen Frank
Zimring är det mer effektivt
att förbättra polismetoderna
än att förändra hela samhällsstrukturen.
Faktorer som bättre ekonomi, färre i utanförskap och
fler fängelsekunder förklarar
bara en liten del av den minskade brottsligheten i USA
och andra länder.
Att förbättra ekonomin och
minska fattigdomen kan ha
stora värden i sig, men det
är inte det bästa sättet att få
ned brottsligheten.
Med andra ord är det inte
så enkelt att flytta brottsaktivitet från en plats till en annan.
Fredrik Runebert
Brottsligheten sjunker inte
bara på de punktmarkerade
platserna, utan även i de
omkringliggande områdena.
Anledningen är att det kan
vara svårt att starta upp en
ny verksamhet på en ny
plats.
Fängelse för
mordbrand mot
Lars Vilks
Två bröder dömdes i
Helsingborgs tingsrätt
till tre respektive två
månaders fängelse för
försök till mordbrand.
De hade tänt på konstnären Lars Vilks hus.
Branden fick begränsad verkan på huset och
självsläcktes. Konstnären Lars Vilks har blivit
känd för att ha gestaltat
Muhammed som en rondellhund. Detta har retat upp många muslimer
i Sverige och i utlandet.
De tilltalade nekade
till brott men den tekniska bevisningen räckte
för en dom enligt tingsrätten.
På platsen fann polisen bland annat brödernas jackor, personliga
papper och ett exemplar
av koranen. Dessutom
sökte den yngre brodern
läkarhjälp på Helsingborgs
lasarett
för
brännskador natten efter
dådet.
Bröderna kunde inte
förklara hur jackorna
och de andra ägodelarna
hamnade på platsen.
De menade att de tidigare hade tappat bort
jackorna. Enligt den
yngre brodern uppstod
brännskadorna av att
han hade bränt sig när
han grillade på stranden
tillsammans med människor som han hade
träffat på Facebook.
Mannen kunde inte ange
några namn på deltagarna.
15
I SPALTERNA
SEN SENAST
Advokat saknades
när minderåriga
förhördes i
flertalet fall
i Halland
En undersökning som Hallands Nyheter tagit del av, visar att 75 procent av förhören
av minderåriga skett utan advokat.
Perioden som studerats var
från 1 januari 2009 till 15
september 2010. Inalles hade
358 förhör gjorts med minderåriga – och i endast 96
fall, ungefär en fjärdedel av
förhören, var advokat närvarande.
Förutom dessa förhör har
det under den aktuella perioden skett mer informella förhör med minderåiga – och
där har inte heller advokat
varit närervarande.
Ove Bärgman, chef för
länskriminalen i Halland säger i en kommentar att det är
viktigt att allt polisarbete sker
på ett rättssäkert sätt. Han
menar att bara det faktum att
polisens arbetsmetoder ifrågasätts, är allvarligt nog.
Anne Ramberg, advokatsamfundets generalsekreterare ser allvarligt på den redovisade statistiken.
– Minderåriga ska ha en
försvarare vid denna typ av
förhör, det är huvudregeln,
säger hon.
Anne Ramberg menar att
det är mycket viktigt att följa
upp fallen i Halland.
Hon säger att hon med stort
intresse följer nu utvecklingen och då JO:s beslut. Hallandspolisens egen utredning
om vad som skett är givetvis
också intressant.
16
Anne Ramberg,
Advokatsamfundets generalsekreterare:
REKRYTERINGEN
AV NÄMNDEMÄN
BEHÖVER BREDDAS
Nämndemannasystemet behöver breddas. Fler svenskar behöver
rekryteras utanför de politiska partierna. Allt i avsikt att vitalisera
systemet med lekmannadomare.
Den som säger detta är
Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges Advokatsamfund. Hon säger
samtidigt att de politiska
partierna fyller en god
funktion som urvalssystem
när nämndemän väljs av
landets fullmäktigeförsamlingar.
Med de politiska partierna har rättssystemet ett bra
instrument som garanter
att omdömesgilla personer
väljs till nämndemän. När
Nämndemannakommittén
presenterade sitt förslag till
reformering av systemet,
ingick ett förslag om en fri
kvot av val till nämndemän. Att personer inom
denna kvot skulle väljas till
uppdraget som stod utan
bindning till de politiska
partierna.
– Förslaget om fri kvot
sympatiserade vi inom
samfundet med, berättar
Anne Ramberg.
Men dåvarande justitieministern Thomas Bodström presenterade aldrig
ett förslag om breddat val
av nämndemän – allt
förblev som förut.
– Resultatet har blivit att
många andra meriterade i
Sverige står utanför möjligheten att bli lekmannadomare, säger Anne Ramberg. Detta är beklagligt
och skälet är enkelt, nämligen att de inte är medlemmar i ett politiskt parti.
Advokatsamfundets generalsekreterare är överlag
positiv till idén om att
svenska domstolar har lekmannadomare.
– Det är viktigt att det
finns en ”folkets röst” i
domstolarna när den juristskolade domaren utformar en dom i samråd med
lekmannadomarna, säger
hon. Det ger systemet en
legitimitet som är viktig.
– Man kan sedan diskutera om vårt rättsliga
system ska inbegripa
nämndemän på högre nivåer, säger hon. I alla fall
är det av godo med nämndemän inom de lägre instanserna.
Anne Ramberg påpekar
att varje lands rättsliga
system vilar på sina specifika traditioner och sin
historia. Att eftersträva total likformighet över nationsgränserna har inget
egenvärde. Dagens system
med nämndemän bygger
på urgamla svenska traditioner från bondesamhället – där man en gång stod
på kyrkbacken och dömde. Ett förfarande där alla i
byn kunde vara församlade.
– Alla lösningar har sina
poänger, säger Anne Ramberg. Dagens nämndemannasystem ska man se i det
sammanhanget.
Vad gäller den yrkesgrupp som hon företräder,
är det viktigt att betona att
kritik av advokater, inte
alltid präglas av full rättvisa.
– Advokatens timarvode
är exempelvis lågt i Sverige i jämförelse med en rådmans, säger hon.
Advokaten är en fri företagare och debiterar inte
enbart för sin egen lön,
utan också för företagets
drift, som lokalkostnad
och övriga medarbetare,
pensioner, utbildning med
mera. Timarvodet ska
täcka mycket annat förutom advokatens lön.
Anne Ramberg är noga
med att betona vikten av
en fri och oberoende advokatkår i ett väl fungerande
samhälle.
I SPALTERNA
SEN SENAST
Amerikaner belönas
för kriminologisk forskning
Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare,
vill vitalisera nämndemannasystemet med en breddad
rekrytering.
– Yrkesrollen för advokaten bygger på vissa
kärnvärden, säger hon.
Väsentliga kärnvärden
är lagstadgad tystnadsplikt och skydd mot intressekonflikter.
Advokaten ska vara
oberoende till olika
maktcentra i samhället.
En advokat ska främst
vara lojal till sin klient.
– En advokat representerar enbart sin klients intressen, påpekar
hon.
Dessa privilegier skiljer advokaternas klienter från andra konsulters
klienter. I advokatrollen
ställs det höga krav på
att advokten följer god
advokatsed.
– Ett dåligt rättsligt
samhälle är ett där advokaten inte står fri till olika myndigheter.
– Att ha advokater
som en sorts whistleblowers är inget som kännetecknar en rättsstat.
– En klient måste lita
på sin advokat, att det
som sägs till advokaten
alltid stannar där. Att
uppgifter inte kan föras
vidare till en myndighet
i samhället.
Om du var landets justitieminister, vilka frågor skulle du driva?
– Jag skulle värna
rättsstaten, svarar Anne
Ramberg. Jag skulle vara noga med att det alltid
skulle finnas nödvändig
finansiering till ett gott
rättsväsende i samhälle.
– Idag återkommer ofta politikerna till mantrat
vård, skola och omsorg
men att rättssamhället
har nödvändiga resurser
är självklart minst lika
viktigt.
– Viktigt är också att
påpeka att en effektiv
brottsbekämpning aldrig
ska få göra intrång på
rättssäkerheten. Här är
det väsentligt att ej ge
efter för populistiska
tongångar med påtryckningar för ökad övervakning i samhället.
– Ett mycket allvarligt
begånget brott får ej heller innebära att beviskraven sänks. Det kan
gälla allt från terroristbrott till sexuella brott.
Vilken tillhör den
största missuppfattningen ute i samhället vad
gäller advokatrollen?
– Det är att inte alltid
som man förstår att advokaten inte kan vara
neutral i sitt uppdrag. En
god advokat ska alltid
vara lojal till sin klient.
– Mindre insiktsfulla
kritiker glömmer ofta
lätt bort detta – inte
minst märks detta ibland
när olika fall bevakas inom massmedia.
Till sist, har du några
förebilder inom advokatyrket?
– Det finns många
som kan nämnas här,
säger Anne Ramberg.
Holger Winlund, under
många år generalsekreterare inom Advokatsamfundet hör hit.
– Andra kända advokater genom tiderna är
Ragnar Gottfarb, Robert
Romlöf och bland kvinnorna kan nämnas
Walborg Lundgren och
Elin Lauritzen.
STAFFAN
RINGSKOG
Amerikanerna John Laub och Robert Sampson heter årets pristagare
av Stockholm Prize in Criminology.
Studien som de belönas för, handlar om hur kriminellt belastade människor blir hederliga samhällsmedborgare. Vilka faktorerna är som på
ett positivt sätt bidrar till att ett kriminellt liv ersätts av ett normalt liv.
Pristagarna har i sin forskning
funnit att vändpunkter för en kriminell individ kan vara sådana ting
som en kärleksrelation, en religiös
upplevelse eller arbete. Slutsatsen
bör vara att samhällen med hög arbetslöshet är mer utsatta för kriminalitet är länder med låg arbetslöshet.
Priset delas ut i juni under 2011
vid konferensen Stockholm Criminoly Symposium. Priset är på en
halv miljon kronor för var och en av
pristagarna.
Datalagringsdirektivet
får godkänt i riksdagen
Det kontroversiella lagförslaget
kallat datalagringsdirektivet kommer nu att tas i Sveriges Riksdag.
Alliansregeringen har fått godkänt
för sitt förslag från Lagrådet. Förslaget uppfyller därmed de juridiska
kriterierna för en lag. Sverige kommer därmed att införa samma datalagringsdirektiv som övriga EU.
I korthet handlar lagen om att det
nu blir möjligt för operatörer inom
telefoni och internet att spara trafik
under minst sex månader. Det gäller
sådant som telefonsamtal, email och
sms-meddelanden.
Många remissinstanser har varit
mycket negativa till den nya lagen.
Advokatsamfundet tillhör kritikerna. Samfundet menar att den nya
lagen innebär stora ingrepp i den
personliga integriteten för landets
medborgare.
17
Tidningen
Nämndemannens
Redaktionsråd:
Ordförande:
Lars Lassinantti
Riksdalervägen 10
974 51 Luleå
tel: 0920 624 85
mobil: 0706 51 78 42
Leif Magnusson
Soluddsstigen 21
185 92 Vaxholm
tel: 08 541 396 38
mobil: 070 600 51 51
Anita Jonsson
Tunnbindaregatan 11
602 21 Norrköping
mobil: 0703 73 99 46
NRF:s arbetsutskott:
Förbundsordförande
Lars Lassinantti
adress se ovan
Vice ordförande
Britt Winberg
Lilla Bärby
749 62 Örsundsbro
tel: 0171 46 40 39
mobil: 0730 39 14 13
Förbundssekreterare
Hans Båging
Orkidévägen 64
231 31 Trelleborg
tel 0410 33 03 43
mobil: 0706 791265
Förbundskassör
Veronica Jonsson
Bergsgatan 1
112 23 Stockholm
tel: 08 654 50 30
mobil: 0706 67 51 09
Ansvarig
NRF:s kansli:
Catarina Ingvarsson
tel 08-6515513
adress NRF:s
hemsida:
www.nrf.cc
ANGÅENDE
ADRESSÄNDRING
ELLER
PRENUMERATION:
email:
riksforbundet.nrf @
telia.com
18
Nytt från Domstolsverket
Nya nämndemän rustas
Under 2011 kommer ett stort
antal nya nämndemän att börja
sina uppdrag vid Sveriges
Domstolar. Att vara nämndeman är ett viktigt förtroendeuppdrag, och betydelsefullt
för att domstolarna ska kunna
utöva sin dömande verksamhet. Nämndemännen utgör
också en del i en månghundraårig svensk rättstradition, som
syftar till att ge allmänheten insyn i domstolarnas verksamhet
och att bidra till allmänhetens
förtroende för rättsskipningen.
Som ett led i målsättningen
att rusta nämndemännen väl
den kommande mandatperioden, har Domstolsverket uppdaterat och förbättrat det informationsmaterial som kommer
att användas. Det innebär att
nya versioner har tagits fram
av de två handböcker för nämndemän som används, en för
tingsrätt/hovrätt och en för förvaltningsrätt/kammarrätt. Inför
den nya mandatperioden har
målet varit att göra böckerna
mer användarvänliga. De två
handböcker som nu finns framtagna har framför allt fått ett
enklare språk. Layouten har
också arbetats om sedan förra
tryckningen, i syfte att göra
böckerna mer lättillgängliga.
Handböckerna skickades ut till
domstolarna strax före jul, för
att delas ut till samtliga nämndemän. Syftet med handböckerna är att ge grundläggande
information om bland annat
nämndemannarollen, Sveriges
Domstolar, offentlighet och
sekretess, samt om hur processen går till i olika måltyper för
respektive domstolsslag.
Vidare har Domstolsverket
sedan tidigare tagit fram ett
presentationsmaterial till domstolarna i form av ett antal powerpoint-bilder. Bilderna kan
domstolarna använda vid introduktionen av de nya nämndemännen, i kombination med information om den egna domstolen.
Jag berättade i nummer
3/2010 av Nämndemannen om
det uppdrag Justitiedepartementet gav till Domstolsverket.
Uppdraget gick ut på att genomföra informationsinsatser i
syfte att få till stånd en bredare
rekrytering av nämndemän,
med särskild vikt på en föryngring av nämndemannakåren.
Hur kårens ålderssammansättning kommer att utvecklas
framöver återstår att se. Vad
som däremot är uppenbart är
att informationsinsatserna,
däribland ett pressmeddelande
som skickades till landets stora
nyhetsredaktioner, har bidragit
till att nämndmannafrågor har
lyfts fram och diskuterats under
hösten, inte minst i massmedierna. Ett stort antal artiklar och
etermedieinslag har belyst frågor om nämndemän ur flera intressanta perspektiv.
Det känns i sammanhanget
särskilt roligt att nämndemännens uppdrag i sig har fått ordentlig uppmärksamhet, och att
den allmänna kännedomen om
nämndemannarollen därmed
har ökat. Nämndemännen har
blivit mer synliga och det hoppas jag kan bidra till att fler blir
intresserade av detta viktiga
och samhällsnyttiga hedersuppdrag framöver.
Petra Thor Jonzon
Informationschef,
Domstolsverket
Några goda skäl att vara med i en nämndemannaförening som
i solidaritetens namn är med i Nämndemännens Riksförbund:
– NRF driver fortfarande arvodesfrågan tills vi
nått en nöjaktigt resultat!
– NRF har försäkringar. Som medlem är du försäkrad när du är på väg till, från eller deltar i
arrangemang ordnade av föreningen, regionen
eller NRF.
– NRF har en hemsida, www.nrf.cc. Anslutna
föreningar erbjuds gratis lokal hemsida som förening kan få utformad efter eget önskemål.
– NRF har reserverat medel för föreningar och
regioner att användas till kvalificerade föreläsare och lämpliga lokaler.
– NRF ordnar specialdesignade utlandsresor
med skräddarsydda studiebesök som ger ökad
kompetens och gemenskap.
– NRF är en organiserad stark part vid förhandlingar, i remissarbete och i motioner mot regering, domstolsverket och övriga myndigheter.
– NRF bevakar ständigt nämndemännens säkerhet och arbetsmiljö.
– Genom NRF får vi tidningen Nämndemannen.
– NRF arbetar för att få inläsningsarvode också
för hovrättens nämndemän.
– NRF arbetar för att stärka nämndemännens
ställning i samhället genom att göra vår röst
hörd i olika sammanhang och skapa samhörighet inom nämndemannakåren runt om i vårt
land. Tankar finns också att utvidga detta till
närliggande länders kolleger.
Nämndemannens korsord
Här kommer Nämndemannens uppskat-
Din lösning vill vi ha senast 28 februari
Nämndemannen Börje Engholm från
tade korsord. Vi lottar ut två bokpriser
till tidningen Nämndemannen
Karlskoga, är vår korsordskonstuktör.
bland deltagare med rätt lösning.
Östergatan 14, 262 32 Ängelholm.
KANSKE
SES PÅ
BOTTEN
Följande personer erhåller bokpriser för sina rätta svar i Korsordet
3/2010 Christer Ohlsson, Stockholm. Barbro Danielsson, Örebro.
Bokpriserna kommer före utgivningen av Nämndemannen 4/2011
DEN SES
DÄR BAK
TILLFÖR
INGET
NYTT
MINDRE
HÅLLPLATS
LITEN
PINNE
TITEL
MÅTT
HUDÅKOMMA
STOR
KATT
ÄNGLASTAD
PÅLÄGG
VILL
MÅNGA
MER
VAR
BENGT
LINDQVIST I
SIN NIA
- SOU
1999:21
KAN
DEN ÄR
I
SVÅR ATT MÄTAS
BIT/S
FÅ GÅ UT SUGA
GÖR MAN
I TV-PROGRAM
PROPAGANDISTER
TÄTORT I
ÄLMHULT
DET
KOMMER
FRÅN
GRISEN
FABELDJUR
MED
LEJONKROPP
DET
ÄR ATT
ÖDSLA
SERVERING AV
FÄRDIGLAGAT
ÄPPLET, VACKER
DE ÄR KRONAN
TYPFALL OCH
PERIOD SPIRAN SITT KAN
MAN
LÅNA
NÅGON
NASJONAL
SAMLING
SALVATORE LO
PICCOLO
FAHRENHEIT
©ENGHOLMS
NÅGOT JÄRN- FARAD
TENNESSMÅTT I OXIDER
SEE
MATEN
EN LUNK
GÅR I
SAKTA
EN AV STOPPMÅNGA I TECKEN
FLORAN RADIE
UTTRÄDE
LASTBAR
STAD
VINDGUD
FÖRR
LOCKBETET
KRYPTON
I KEMIN
SPRÅK
LUSÄGG
BAKSTRÖM
KAN
KAM
KALLAS
KAN STÅ
PÅ KNAPPEN
ORT I
E-LÄN
FÅR MAN
I EKA
VAR
MARTIN
LJUNG
HAR VIN- ORPHEI
NARE PÅ DRÄNGLOTTO
AR
VANLIGT
ORD I
DYBECKTEXT
INFRARÖD
STRÅLNING
INBRINGA
19
Jonas Kalms hoppas på förändring
”Viktigt att fler unga blir nämndemän”
– Att verka som
nämndeman är nog ett
av de viktigaste förtroendeuppdragen som
finns. Men fler unga
måste självklart väljas
till nämndemän.
Den som säger detta
heter Jonas Kalms, 24 år
och verksam som nämndeman vid Nacka Tingsrätt. Till vardags jobbar
han som vaktmästare vid
moderaternas kansli i
Gamla stan i Stockholm.
Men någon större föreningsmänniska är han
inte.
– Många tror kanske
det med tanke på att jag
jobbar vid ett politiskt
partis kansli, men så är
det inte, säger Jonas.
– Några politiska uppdrag har jag inte.
Han säger att han tyckte det var väldigt roligt att
få utmärkelsen, Årets
unga nämndeman.
– En sådan här utmärkelse är ju förstås förpliktigande, säger han. Viktigt är att bredda rekryteringen. Om fler unga
väljs, vitaliseras uppdraget, det är oerhört viktigt.
– Å andra sidan får
man inte glömma bort
den klokskap som många
äldre tillför detta uppdrag.
– Det får ju inte utvecklas i en ålderdiskriminering i landet. Och
många äldre är ju dåligt
representerade
inom
många områden i landet.
– Viktigt är förstås god
balans, inom detta område som inom andra i samhället.
– Och vissa frågor är ju
intressanta för oss oavsett
ålder, fortsätter Jonas. Hit
hör exempelvis halvdagsarvodet, som borde bort.
I nästa nummer av Nämndemannen intervjuar vi
Jan-Erik Nilsson – Årets
föreningsmänniska.
Jonas Kalms – ung nämndeman vid
Nacka Tingsrätt.
Särskilt hedersomnämnande
Bland alla de kandidater
som kom in på förslag till
årets nämndeman föll ett
namn bort, nämligen Sune
Schött.
Nämndemannens redak-
tionsråd inrättar därför titeln ”Särskilt hedersomnämnande”.
Sune kommer därför på
grund av vårt debacle att inkluderas vid utdelningen av
de särskilda priser som delas ut i samband med Årets
nämndeman.
Priserna kommer mottagarna tillhanda senast i maj
i år.
Sune Schött.
Krönika: Fredrik Runebert, Falun
Balansen mellan säkerhet och integritet
Politik och juridik handlar
väldigt mycket om att väga
olika principer mot varandra. En av de viktigaste principerna är relationen mellan
säkerhet och integritet. För
att öka säkerheten kan det
ibland vara nödvändigt att
göra avkall på den egna integriteten såsom att låta sig
visiteras av metalldetektorer eller kroppscanning vid
flygplatser. Men hur långt
ska ett samhälle gå för att
öka säkerheten?
Relationen mellan säkerhet och integritet kan liknas
20
vid en rak linje där den ena
ändpunkten är fullständig
säkerhet och den andra ändpunkten total integritet.
Det ena samhället är totalitärt och övervakningen rigid och i det andra råder
fullständig anarki. Väldigt
få önskar sig något av dessa
samhällen. Men var drar vi
gränsen?
Om någon föreslår att sätta upp övervakningskameror i alla sovrum kommer
troligen alla att säga ifrån.
Få skulle dock protestera
om övervakningskameror
sätts upp på allmän plats där
mycket kriminalitet pågår.
Men vad säger man om att
sätta upp kameror på alla
allmänna platser? Så fort du
går ut är du övervakad. Men
i hemmet är din integritet
alltid skyddad. Är det en
rimlig avvägning mellan säkerhet och integritet?
Det är den frågan som bör
ställas när bland annat
FRA-lagen och datalagringsdirektivet kommer på
tal. Får vi tillräckligt mycket säkerhet av att filtrera all
e-posttrafik, att lagra all tra-
fikinformation från telefonsamtal, e-posttrafik, smsoch mms-meddelanden? Är
det rimligt att lagra alla
googlesökningar för att
komma åt folk som tittar på
barnpornografi? Några tydliga svar på dessa frågor
kommer sällan fram i den
infekterade debatt som pågår mellan de som ständigt
vill utöka säkerhetsmetoderna och de som alltid säger nej med hänvisning till
integriteten.
Det integritetsvännerna är
rädda för är att det ökade
NU VET VI – DE BLEV ÅRETS NÄMNDEMÄN!
Det var många
nämndemän som
deltog när Årets
Nämndeman skulle
utse. 23 kandidater
ställde upp, och nu
har ett antal valts
ut.
Grupperna var fyra
stycken, nämligen
Birgitta Breile,
Årets kommunikatör,
Stockholm, Årets
Årets föreningsmänkommunikatör.
niska, Årets veteran
och Årets Unga
nämndeman.
And the winner is...
Ja, Hollywood har
Oscars och vi nämndemän har sålunda
nu också Årets
Nämndeman.
Men vi tar det förJan-Erik Nilsson,
Skövde, Årets för- stås betydligt lättsammare med vår ineningsmänniska.
terna utmärkelse.
Birgitta Breile, JanErik Nilsson, Thyra
Persson, Eric Ezelius, Jonas Kalms och
Therese Sturesson utnämner tidningen till
årets nämndemän.
Bland de unga kom
Stark placering för Jonas och Erik på delad förstaplats, TheTherese.
säkerhetstänkandet leder
till ett sluttande plan och
ändamålsglidningar. Om
beslut tas att all datatrafik
lagras i sex månader, vad
hindrar då riksdagen från
att förlänga det till tio år eller att använda informationen till något annat än att
lösa brott? Kan man verkligen vara säker på att staten
alltid är vår vän och att ingen obehörig får tillgång till
uppgifterna?
Säkerhetsvännerna menar å sin sida att många av
dessa risker är värda att tas
rese Sturesson kom
därefter, med en röst
mindre än Jonas och
Erik. Ytterst jämnt
sålunda.
Med tanke på hennes starka placering
bestämmer tidningen
Nämndemannen att
även inkludera Therese med titeln Årets Thyra Persson, Lyckunga nämndeman. sele, Årets veteran.
Hoppas läsekretsen
tillåter vårt initiativ...
I detta nummer inleder vi med en intervju med Jonas
Kalms.
Grattis allihopa.
Särskilda priser är er
tillhanda senast i maj
i år! Det blir böcker. Jonas Kalms, Nacka,
Årets unga nämnde-
Till slut, det var man, liksom ...
mycket jämnt i toppen i samtliga grupper.
Mest jämnt dock i
valet av ung nämndeman.
Nästa års nämndemän kommer kanske
från detta skikt av
andra och tredjeplatsplaceringar.
... Eric Ezelius.
eftersom integriteten även
hotas av att polismyndigheten inte kan bekämpa
brottsligheten. För en individ har det ingen större betydelse om det är staten eller en medmänniska som
står för integritetskränkningen.
Den här krönikan ger inga exakta svar på var gränsen går. Den syftar mer till
att vara en tankeväckare
som förhindrar att vi om
tjugo år säger att vi borde
ha tänkt mer på gränsdragningarna innan vi införde
de stora övervakningssystemen i det svenska
samhället.
I SPALTERNA
SEN SENAST
Inte olagligt skicka
e-post i annans namn
Mejlbedrägerier blir alltmer vanligt. Hittills har ITsäkerhet mest handlat om att
skydda sig mot stora attacker
såsom virusspridning och
hackning av hemsidor.
Nu börjar det gå upp för
alltfler att IT-säkerhet även
behöver inriktas mot småskaliga attacker såsom kapning
av e-postkonton samt e-postutskick i någon annans namn.
Rektor Harriet WallbergHenriksson, drabbades under
2009 när hon utsattes för att
någon använde hennes namn
i ett utskick till anställda på
Karolinska institutet.
I utskicket görs reklam för
en bok där skribenten anser
att stiftelsen ger för stort utrymme till judar. På Karolinska institutet misstänkte
man snabbt att utskicket från
den fejkade e-postadressen
kom från en man som länge
varit i konflikt med institutet.
Säkerhetschefen polisanmälde händelsen men fick till
svar att det inte är olagligt att
utge sig för att vara någon annan. Däremot kan personen
som skickade ut e-brevet åtalas för hets mot folkgrupp
och möjligtvis för ärekränkning.
Det finns säkerhetsprogram
för att minska riskerna med
e-postkommunikation men
dessa program är svåra och
krångliga att installera och
använda.
Dessutom krävs det att både avsändare och mottagare
har programmen installerade.
Skribenten är verksam i
Avesta och var nämndeman 2006–2010.
21
SPALTERNA
SEN SENAST
NÄMNDEMÄNNENS MÖTE I JÖNKÖPING
Småländska nämndemän med stort engage
I Småland har Nämndemännens Riksförbund många aktiva föreningar. Det fick alla
deltagare klart för sig när
förbundsstyrelsen träffade
medlemmar i de småländska
föreningarna vid den senaste
regionträffen.
Restaurangägare
utsatt för
utpressning
i Linköping
Restaurangägare i
Linköping är rädda
efter att en liga har
utsatt dem för utpressningsförsök.
En man som vägrade ge efter för hoten misshandlades
med ett basebollträ
av en okänd man.
Händelsen har
polisanmälts.
Polisen misstänker att utpressarna
har anknytning till
gänget Black Cobra
och har därför genomfört en visitation av tjugo medlemmar.
Enligt polislagen
har polisen rätt till
sådana åtgärder när
det finns konkreta
indikationer
på
brottslig verksamhet, såsom vapeninnehav.
Några fynd gjordes dock inte men
tre av männen fick
följa med till polisstationen eftersom
de blev stökiga och
vägrade underställa
sig identifiering och
visitation.
Vidare fann polisen skyddsvästar i
en personbil med
anknytning
till
gänget som tyder
på att de var beredda till våldsamheter.
22
Åklagare Anna Mårtensson, FS-ledamoten Eva Olsson och Jan Dahlgén,
vice ordförande i Jönköpings nämndemannaförening i glatt samspråk.
– Det är alltid god nivå på våra diskussioner när vi möts, tycker nämndemännen Eleonore Sundström, Suad Kaharevic och Hillevi Sellman.
– Att nämndemännen
står inför en rad utmaningar kommande år, det är
klart. Om vi ska klara av
dessa, så krävs det av vi
håller ihop och stärker vårt
förbund.
Den åsikten framfördes
under den lyckade regionträff som arrangerades i
Jönköping.
Och att förutsättningarna
för att lyckas i arbetet är
kanske extra gynnsamma i
Småland, det var uppenbart efter regionträffen.
Föreningarna i Småland
har en mycket hög aktivitet. Ett uppskattat inslag är
det ofta återkommande
mötet under fredagarna på
Krönika: Staffan Björnberg, Ystad
Äldre dåligt representerade i Sverige
Domstolsverket har på regeringens uppdrag bett alla
nämndemän att besinna hur få
under 45 år som är nämndemän. Verkets tanke är förmodligen att de äldre nämndemännen skall drabbas av dåligt
samvete och bestämma sig för
att avgå eller inte ställa upp för
omval. Det är nu upp till var att
bestämma men det kan ju vara
bra att veta att det i regeringen
dvs. det organ som oroats över
åldersfördelningen i nämndemannakåren inte har en enda
representant som i ålder företräder de som är över 65 år.
Det blir inte mycket bättre
om man ser på vilka som efter
valet representerar svenska folket i riksdagen.
Föreningen ÄRIS (Föreningen Äldres Rätt i Samhället) har tittat närmare på utfal-
let i Skåne och då visar det sig
att nära en kvarts miljon skåningar över 65 år företräds i
riksdagen av två riksdagsmän,
en Centerpartist och en Sverigedemokrat vilket utgör fem
procent av den valbara befolkningen. Det blir lite bättre om
man studerar de valsedlar som
partierna gick till val på.
Här var det nio procent av
kandidaterna som tillhörde åldersgruppen, men de återfanns
på platser som partierna räknade som ”riskfria” dvs. utan
större chans att nå målet dvs.
riksdagen.
I SPALTERNA
SEN SENAST
mang
Stadshotellet i Jönköping. Ett ganska
ovanligt grepp bland
landets nämndemannaföreningar.
After work
Här är det ”after
work” då nämndemän från hela regionen träffas. Mötena
sker på ett lättsamt
sätt, ingen dagordning är bestämd utan
här ses man endast
för att ventilera viktiga nämndemannafrågor.
– Vi ses under avstressade former och
diskussionen är fri,
berättar Arne Olsson
i Jönköping. Mötena
har blivit uppskattade och rekommenderas alla andra regioner.
– Våra träffar stärker verkligen vårt samarbetet inom föreningarna.
Lars Lassinantti under diskussionen med engagerade nämndemän.
I salen syns bl.a Hans-Olof Görebrandt, Josef Hillerström, Kjell Krantz
och Bo Sköld.
Ett givande möte, menade Marianne Jansson,Tuovi Ingermarsson, BrittInger Bernving, Per-Ola Gustafsson och Josef Hillerström.
Om regering och riksdag
är så angelägna om att domstolarna skall rekrytera unga
nämndemän, är det inte så
dumt om man börjar med
att se om sitt eget hus!
Detta sagt lite raljerande
i ett viktigt ämne för visst är
det bra om inte bara domstolar utan även andra viktiga organ i så stor utsträckning som möjligt representerar svenska folket, det må
då gälla såväl etnicitet som
kön, region och ålder. Olika
erfarenheter ger bättre
bredd och större förståelse.
Men när det gäller rollen
som nämndeman finns det
även annat att besinna. Det
kan t ex för att döma i en
vårdnadstvist vara en fördel
om man har erfarenhet av
barn och barns behov eller
att i påföljdsfrågor veta något om arbetsliv och arbetsplatser. Som vanligt är
det kunskap och erfarenhet
hos den enskilde individen
som skall vara avgörande
och inte ålder eller hemort.
När valen är gjorda visar
det sig att uppdraget som
nämndeman är attraktivt.
Det gäller i synnerhet tingsrätterna men även uppdragen i förvaltningsrätt är
åtråvärda. Det är mer tveksamt när det gäller hovrätten där förhandlingarna numera mörklagts i den meningen att gardinerna dras
för och inspelningen från
tingsrätten rullas upp på vita duken. Det blir jämfört
med tidigare ingen särskilt
vital tillställning. Om Domstolsverket hade hoppats att
man skulle få fler unga till
nämndemansuppdraget i
hovrätterna så bidrar knappast mörkläggningen till rekryteringen!
Till sist några rader om
vår nya grundlag. Svenska
medborgare har ofta fått
vända sig till Europadomstolen för att åberopa individuella rättigheter. Nu har
man i den nya grundlagen,
som fick brett stöd i riksdagen, plockat bort det sk uppenbarhetsrekvisitet vilket
En miljard notan
för skolbränder
Förra året brann det i
457 skolor och förskolor
varav minst hälften var
anlagda. Kostnaderna
för dessa skolbränder
uppskattas till en miljard
kronor 2009 enligt Björn
Björkman, sekreterare i
Brandskyddsföreningens projekt om anlagda
bränder. Antalet bränder
i fjol var förvisso lägre
än under rekordåret
2008, men det är fortfarande alltför höga siffror.
De sex största skolbränderna anlades av pojkar i
15- och 16-årsåldern.
Straffet för mordbrand
och grov mordbrand är i
regel samhällstjänst, sluten ungdomsvård eller
vård inom socialtjänsten.
I många av fallet har
skadestånden uppgått till
hundratusentals kronor.
Sverige är i dag det land
som har flest skolbränder.
innebär att kraven mildrats
och medborgarna istället
kan använda sig av den
svenska grundlagen. Det är
visserligen en bit från en
författningsdomstol
av
amerikansk modell men det
gör domstolarna mer självständiga och grundlagen
mer tydlig för medborgarna.
En mer ”uppenbar”
grundlag som DN formulerat det.
Staffan Björnberg
Skribenten var tidigare
chefredaktör för Ystads Allehanda och är verksam
som nämndeman i Skåne.
23
Returex skickas till
NRF
Box 8140
104 20 Stockholm
Kom ihåg!
Gör adressändring till
NRF, Box 8140, 104 20 Stockholm
E-post: [email protected] (så missar du inte kommande utgåvor av tidningen).
ANMÄLAN RESOR 2011
När du fyllt i denna anmälan som är bindande, skicka den
till oss som brev eller email (adresser högst upp på sidan).
Intresset för att resa med NRF har visat sig
mycket stort. Fortfarande finns ett fåtal
platser kvar. Om du vill följa med, fyll i anmälan
här intill med önskat resmål.
Namn: .................................................................................
Följande resor erbjuder NRF under 2011:
Jag reser helst till ... (kryssa i det/de resmål du önskar)
1. Malta, 22–26 maj 2011 (5 dagar) sön–tors
2. Ukraina, 4–9 september, (6 dagar) sön–fre
3. Colombia, okt/nov 2011 (10 dagar)
Om du varit nämndeman perioden 2007–2010 har du rätt att komma med på resan
Malta
Adress: .......................................
Ort: ...............................
Nämndemannaförening: .............................
Telefon: ..........................................................
Malta
Ukraina
Colombia
Vi vill ha ditt svar senast 31 jan 2011
Kostnad utan frivilliga
tillägg: cirka 10.000 kr.
Malta ligger mitt i Medelhavet och är en smältdegel för olika civilisationer. Landets historia sträcker sig många tusentals
år tillbaka. Malta har varit bebott sedan 5 200 f. Kr., och det
fanns en betydande förhistorisk kultur innan fenicierna anlände till huvudön och döpte den till Malat, som betyder ”trygg
hamn”. Med anledning av att vi i Sverige idag har ett flertal
migrationsdomstolar som avgör migrationsärenden vill vi få
möjlighet att besöka de olika flyktingmottagningar som EU
har utverkat på Malta. Gemensamt med Sverige är strömmen
flyktingar stor från bl a Somalia. Vi planerar också föreläsningar av berörda myndigheter. Reseledare Birgitta Breile.
Ukraina
Kostnad utan frivilliga
tillägg: cirka 10.000 kr.
Sverige har många beröringspunkter med Ukraina. I Gammelsvenskby nära Krim har det bott svenskar sedan 200 år tillbaka. Vi kommer att besöka Gammelsvenskby.
Det finns också svenska företag som etablerat sig i landet.
Det mest framgångsrika heter Chumak. I resan planeras också för besök vid domstol och möte med jurister.
Vi får inte minst också ta del av det goda och rika ukrainska
köket. Vi besöker bl.a Kiev, Odessa, och Poltava. I nästa utgåva
av Nämndemannen kommer programmet att presenteras.
Avresa sker från Arlanda.
Colombia
Resan planeras okt–november
2011. Kostnad 10 dagar cirka
28.000 kr.
Denna resa planeras ske i oktober–november 2011. Maximalt antal deltagare är 25 personer.
Resan går till huvudstaden Bogota men också till Karibien.
Besök vid domstolar och studium av landets rättsväsende ingår samt eventuellt besök hos Tullen i Cartagena i Karibien.
Colombia i Latinamerika är som bekant känt för den omfattande kriminaliteten med kokain. Resan kommer bland
annat innebära ett fördjupat studium av denna svårartade del
av det colombianska samhället. Reseledare Birgitta Breile.
Emma Utas i
Gammelsvenskby med
bilder av
svenska kungafamiljen, som
besökte svenskarna under
2009.
Ukraina är ett spännande land. En gång faktiskt grundat av
vikingar från Roslagen. Landets föregångare hette Kiev-Rus.
Reseledare Birgitta Breile och Staffan Ringskog.