Transcript 2010-3 - Nämndemännens Riksförbund

Tema: SÄKERHETEN I VÅRA DOMSTOLAR
sidorna 3–9
BRITA
SUNDBERG
WEITMAN:
FALLET
ASSANGE sidan 9
BERT NYMAN :
NÄMNDEMAN –
AMATÖR och
HOBBYDOMARE?
sidan 20
3/ 2010 Nämndemännens Riksförbund NRF
Utgåva nr 135 sedan starten 1977
18 oktober 2010
Möte i Umeå lockade
till stort engagemang
Tullia von Sydow
Intervju Tullia von Sydow:
30 år sedan
NRF grundades
sidorna 16–17
– Vilket bra möte, tyckte Bodil Strömberg om föreningarnas möte i Umeå med
förbundsstyrelsen.
Nämndemännens
Riksförbund fortsätter
sin satsning på möten
utei landet. I Umeå
möttes förbundsstyrelsen
och föreningar inom
Karlskrona – kongresstad 2011.
region 2 där viktiga
Förberedelserna igång
inför kongressen i
Karlskrona
nämndemannafrågor
Anita Jonsson, Uno Janson och Frank Norgren i en
av pauserna under sammankomsten i Umeå.
avhandlades.
sidan 11
sidorna 22–23
Ännu väntar Leif och Sisko på sin kapade lagfart
sidan 12
Ordföranden har ordet I allmänhetens tjänst
Organ för
Nämndemännens
Riksförbund
Box 8140,
104 20 Stockholm.
Postgiro 4364000-2
Telefon: 08 - 651 55 13
Ansvarig utgivare:
Lars Lassinantti
tel 0920-62485
Årgång 33
Nämndemannen 3 /2010
Nr 135 efter starten
ISSN 03448-4351
Redaktör:
Staffan Ringskog
Redaktionssekreterare
Mildred Burén
Helsingborgsvägen 44
262 72 Ängelholm
Layout:
Staffan Ringskog
Telefon: 0431-168 00
Fax 0431 -16232
Om inget annat anges
är flertalet artiklar
i tidningen skrivna
av Nämndemannens
redaktör
Tryck:VTT-grafiska,
Vimmerby
Insändare till tidningen
kan bäst skickas direkt till
redaktionens adress.
e-post till tidningen:
[email protected]
Lösnummer 40 kronor
Ansvarig NRF:s kansli:
Catarina Ingvarsson
tel 08-6515513
adress NRF:s hemsida:
www.nrf.cc
ANGÅENDE
ADRESSÄNDRING
ELLER PRENUMERATION:
email:
riksförbundet.nrf @
telia.com
Telefon: 08-651 55 13
Adress: NRF, Box 8140,
104 20 Stockholm
Prenumeration
140 kronor
Nästa utgåva av
tidningen
Nämndemannen:
20 januari 2011
(18 november 2010)
(Senaste manusdag
inom parentes)
2
Jag önskar alla våra medlemmar och läsare av vår medlemstidning välkommen tillbaka efter sommarens ledighet till
fortsatt aktiv roll som nämndeman.
Många av våra medlemmar
kan blicka tillbaka på en kortare eller längre tid som nämndeman. Alla har vi fått nya lärdomar och erfarenheter av uppdraget som nämndeman under
de senaste fyra åren. Våra uppdrag som nämndemän kommer
att prövas av våra uppdragsgivare.
Ibland får vi nämndemän höra att uppdraget skulle var någon form av belöning för lång
och trogen tjänst inom våra olika politiska partier. Detta synsätt är för det första att underkänna våra företrädare inom
partierna som i andra fall tillskrivs ett stort förtroende från
samhällets sida. För det andra
är det också att underkänna den
enskilde nämndemannens trovärdighet och seriösa inställning till våra medmänniskor
och rättsväsendet i all synnerhet.
Domareden
Visst finns det tillfällen då vi
kan ifrågasätta en nämndemans
omdöme men dessa mänskliga
brister finns även hos våra lagfarna kollegor inom rättsväsendet om det är en tröst. För att vi
nämndemän skall förtjäna ett
förtroende från samhällets sida
måste vi alltid ha i åtanke den
domared vi svurit. Jag hoppas
att vi i våra medlemsföreningar
då och då har en diskussion om
vår roll och vår skyldighet att
slå vakt om nämndemannainstitutets viktiga roll i allmänhetens tjänst. Det ligger också
ett stort ansvar hos våra politiska partier som nominerar
nämndemän att de tar sitt ansvar genom en seriös och saklig
nomineringsförfarande. Detta
är en av förutsättningarna att vi
nämndemän skall kunna motsvara medborgarnas rättmätiga
krav.
Jag läste i augusti en artikel i
DN under rubriken ”Krav på
skärpta straff saknar stöd hos
folket”. Artikeln redogör för ett
stort gemensamt forskningsprojekt som genomförts i Sverige och våra nordiska grannländer.
På ”www.criminology.su.se”
finns forskningsreslultatet i sin
helhet. Eftersom jag ser nämndemännen som representanter
för folket är resultatet av stort
intresse för oss. Forskningsprojektet som artikeln återger,
har som slutsats att politikernas krav på skärpta straff inte
stöds av svenskarnas ”konkreta
rättsuppfattning”. Forskarna
påminner oss om att tidigare
var straffets nytta avskräckning. Idag däremot betonas vad
som anses vara moraliskt klandervärt.
Tre former
Studien skiljer på tre olika
former av rättsmedvetande dvs
det generella, det informerande
och det konkreta. För att få vetskap om det generella rättsmedvetandet fick deltagarna
svara på enkla frågor som ”Är
straffen i Sverige för milda”.
Svaret på det informerade rättsmedvetandet erhölls genom att
deltagarna fick svara på en utförligare enkät med en längre
beskrivning av sex rättsfall.
Slutligen studerades det konkreta rättsmedvetandet genom
en postenkät, diskussioner i
grupp samt att deltagarna fick
se en film av ett rättsfall som
enkäten tog upp. I varje kategori av rättsmedvetande fick
deltagarna ange lämplig rättspåföljd.
Uppdelningen i olika grader
av rättsmedvetande visar att där
deltagarna i forskningsprojektet
visste minst om rättsfallen var
de också benägna att föreslå
hårdare straff. När allmänheten
får en utförligare och konkret
beskrivning av rättsfall ändras
deras krav på hårda straff. Detta innebär inte att allmänheten
inte tar brotten på allvar. Allmänheten vill ofta utvidga och
komplettera med åtgärder så att
gärningspersonen inte ska begå
brott igen.
Allmänhetens intresse
Forskarnas slutsats är att det
finns ett glapp mellan politikernas och allmänhetens uppfattning om kravet på straff som
utmäts i våra domstolar. Jag vill
påminna om att vi som nämndemän skall ta tillvara allmänhetens intressen och inte politikernas. Jag som nämndeman
ser mig som en del av allmänheten i studien.
Dessutom vill jag tillägga att
vi nämndemän är beroende av
att vi får en så uttömmande och
konkret information (konkret
rättsmedvetande) om de rättsfall vi skall ta ställning till.
För att ge rättvisa till forskningsresultatet föreslår jag att
du som läsare går in och läser
forskningsrapporten i sin helhet. Att läsa rapporten i sin helhet är ett led i NRF:s strävan att
vi nämndemän är medvetna om
vad allmänheten förväntar sig
av oss.
Slutligen vill jag uppmana
dig som läser vår medlemstidning och inte är ansluten som
medlem i NRF genom din
nämndemannaförening att du
direktansluter dig till NRF. Min
och NRF:s uppfattning är att
det inte räcker med att du verkar lokalt utan vi behöver varje
nämndemans stöd i NRF:s
verksamhet på central nivå vid
våra kontakter med Domstolsverket och departementen för
att nämna några exempel i
NRF:s centrala nätverk.
Med vänliga hälsningar från
ett Luleå med höstens alla färger.
Lars Lassinantti
Tema: SÄKERHETEN I VÅRA DOMSTOLAR
Närvaron av
polisskyddade
rättegångar
är en allt
vanligare syn
i Sverige.
Ökade krav på god säkerhet
Var tionde domare har utsatts för hot och trakasserier
Antalet rapporterade incidenter från våra domstolar har ökat
procent mellan åren 1999 och 2006. Våldshandlingarna har
över åren. Mer än var tionde domare har utsatts för hot och tra-
också blivit mer oförutsägbara då många gärningsmän har olika
kasserier. Denna utveckling är ett symtom på ett hårdare sam-
former av personlighetsstörningar.
hällsklimat där exempelvis anmälda våldsbrott har ökat med 70
Av Fredrik Runebert
Efter ett par allvarliga incidenter i
domstolslokaler under de senaste åren
utsåg regeringen 2008 hovrättsdomaren Krister Thelin som utredare med
direktivet att se över den nuvarande
säkerhetslagstiftningen.
säkerhetskontroller.
Utredningen föreslår att det kravet
ska tas bort och att det därmed ska bli
möjligt att besluta om säkerhetskontroller även när hoten är mindre påtagliga och mer abstrakta.
Under 2009 föreslog utredningen
att utöka möjligheterna för domstolar
att besluta om säkerhetskontroller.
Skälet till utredningens förslag är att
öka säkerheten för de anställda i
svenska domstolar och att slå vakt om
offentlighetsprincipen genom att ingen ska avskräckas från att bevista en
domstolsförhandling.
Högre säkerhetsrisk
i vissa fall
Det kan handla om att vissa rättsfall
tenderar att ha en högre säkerhetsrisk
än andra rättsfall. Utredningen påpekar också att kontrollerna kan utgöra
ett led i ett förebyggande arbete då
fler kontroller kommer att leda till att
färre besökare medtar olika tillhyggen och stickvapen till rättegångsförhandlingar.
Den främsta anledningen till att ribban för säkerhetskontroller bör sänkas enligt utredaren är att många inci-
I dag kräver lagstiftningen att det
finns ett konkret hot mot domstolen eller mot en viss tingsförhandling för
att domstolen ska kunna besluta om
denter har förekommit i rättsfall där
det inte funnits någon konkret hotbild.
Många incidenter har dessutom uppstått i civilrättsliga familjemål där polismyndigheten och åklagarmyndigheten inte kan ge någon information
om säkerhetsrisker.
En allmän säkerhetskontroll får genomföras när det finns ett konkret hot
om att en viss brottslighet, såsom ett
bombdåd, kan komma att utföras i någon av domstolens lokaler.
Säkerhetskontrollerna ska kunna utföras av domstolens personal med
förutsättning att de har ordningsvakts
förordnande och att kontrollerna fortfarande står under polisens ledning.
Samråd ska fortfarande ske med polismyndigheten om beslutet innebär
fortsättning nästa sida
3
NOMINERAD TILL
ÅRETS NÄMNDEMAN
Nominerad till
Årets föreningsmänniska
Tema: SÄKERHETEN I VÅRA DOMSTOLAR
Kraven på ökad kontroll är ett ständigt återkommande krav från domstolarna .
Jan-Erik Nilsson,
Skaraborgs Nämndemannaförening
Jan-Erik har arbetar aktivt med sammanslagningen av de tre nämndemannaföreningarna i Skaraborg, Mariestad, Lidköping och Skövde, som en
följd av att tingsrätterna
skulle läggas ned och
sammanslås till Skaraborgs Tingsrätt.
Första årsmötet ägde
rum i mars 2009 med nya
stadgar och förutsättningar där Jan-Erik förde den
nya föreningen genom
den nya terrängen på ett
strålande sätt.
Jan Erik är också initiativtagare till en rad projekt i samarbete med Rädda Barnen, kurser har genomförts med gott resultat.
Om du vill delta i omröstningen finner du
röstkupong på sista sidan i denna tidning.
Du skickar den till tidningen Nämndemannen
via post. Du kan också
maila eller faxa dina
uppgifter.
4
att en polisman ska genomföra kontrollen och samråd
ska ske med åklagaren om
säkerhetskontrollen avser
ett enskilt brottsmål. Besluten ska fortfarande, enligt
förslaget, fattas av domstolschefen alternativt en lagfaren domare efter delegation eller av rätten alternativt rättens ordförande.
Medger
undantag
Om någon vägrar att underställa sig en säkerhetskontroll kan besökaren vägras inträde i domstolens lokaler. I dag kan besökare
deponera okontrollerade
väskor i domstolens förvaringsutrymmen.
Lagstiftningen medger
undantag från denna regel
när det föreligger särskilda
skäl, det vill säga om det
finns anledning att misstänka brott. Dessa undantag
tillämpas inte i praktiken
enligt Krister Thelin eftersom det är en svår bedömningsfråga. Därför föreslår
han att alla deponerade väskor ska kontrolleras för att
minska risken för bombdåd.
Svenska domstolars formlösa karaktär skiljer sig från
andra länder där domarna,
åklagarna och advokaterna i
regel har särskilda yrkesdräkter som skapar en mer
auktoritativ stämning.
Det är bara Sverige och
Finland som inte har
särskilda domardräkter i någon instans. Samtidigt menar många att disciplinära
problem i skolorna och den
minskade respekten för
auktoriteter har spillt över
på domstolarnas verksamheter. Från domstolarna har
rapporterats att ungdomsmål har högre säkerhetsrisk
än genomsnittliga brottsmål.
Inget förslag
om väntrum
Utredningen lägger inte
heller fram något förslag på
separata väntrum för tilltalade och målsägare vilket
Brottsoffermyndigheten har
efterfrågat. Inte heller föreslås några förändringar av
möjligheten att använda videokonferenser för att skydda vittnen.
Ökad användning
av larm
En intressant aspekt är att
Domstolsverket rapporterar
att en ökad användning av
larm, övervakningskameror
och fler synliga ordningsvakter i väntrummen
har minskat många domstolars behov av säkerhetskontroller.
Att väntrummen har stor
betydelse visar en tidigare
undersökning där 35 procent av målsägarna svarade
att de har kunnat undvika
sin motpart i väntrummet.
12 procent svarade att de
känt sig otrygga i väntrummet.
Under perioden 20022007 genomfördes 1 806
säkerhetskontroller med
larmbågar eller metalldetektorer. Av dessa var 105
allmänna.
Kostnaden för de 25 allmänna säkerhetskontroller
som genomfördes 2007 var
200 000 kronor.
I genomsnitt kostade varje säkerhetskontroll 8 000
kronor. Kostnaderna för
särskilda säkerhetskontroller under 2007 hamnade på
knappt två miljoner kronor.
Priset för en dags säkerhetskontroll är 3 200 kronor.
420 000 kronor per
år i extra säkerhet
Årskostnaden för en ordningsvakt är enligt Domstolsverket 420 000 kronor.
En fjärdedel, eller 23 procent av Sveriges domstolar
NOMINERADE TILL
ÅRETS NÄMNDEMAN
Nominerade till
Årets kommunikatör,
”En fjärdedel av Sveriges domstolar är intresserade av
att införa fler säkerhetskontroller.”
är, intresserade av att införa fler säkerhetskontroller.
Dessa utgör cirka 20 domstolar.
Av dessa uttryckte ett tiotal domstolar en önskan
att installera permanenta
säkerhetskontroller. Man
uppskattar att 15 domstolar
kan komma att göra det
och då kommer de att behöva nyanställa tre ordningsvakter eftersom säkerhetskontroller kommer
att utöka arbetsuppgifterna
så mycket att nuvarande
bemanning inte kan klara
av det. Totalkostnaden per
år blir då 18,9 miljoner
kronor.
Om landets alla underrätter skulle införa permanen-
ta säkerhetskontroller skulle totalkostnaden uppgå till
43 miljoner kronor per år.
Domstolsverket har beräknat att kostnaderna kommer att bli 15 miljoner kronor för överrätterna i form
av högre fasta kostnader
för fasta säkerhetskontroller.
Inköp av larmbågar och
handscanner kommer enligt utredningens konsekvensbeskrivning behövas
till 15 underrätter. Kostnaden för det kommer att bli
70 000 kronor per domstol.
Skulle en röntgenutrustning behövas skulle kostnaderna öka med 200 000
till 300 000 kronor per
domstol.
För att möjliggöra fasta
säkerhetskontroller behöver enligt utredningen och
Domstolsverket 45 domstolar genomföra ombyggnationer för en total investeringskostnad på 90 miljoner kronor.
Finansieringen av fasta
säkerhetskontroller måste
till stor del täckas av höjda
statsanslag till domstolarna. Men utredningen föreslår också att finansiering
kan ske genom höjda ansökningsavgifter i tvistemål och i domstolsärenden.
Även höjda avgifter för
överklagan till hovrätt och
kammarrätt bör övervägas.
Birgitta Breile,
förbundsstyrelsen, ansvarig för resor inom förbundet.
Birgitta är känd för sitt
dynamiska sätt, orädd
och frejdig debattör och
bra på att säga sin innersta mening, men alltid på
ett sätt som inte stöter
bort folk.
Fredrik Runebert
Förbundsstyrelsen på besök hos Domstolsverket
I början av oktober besökte NRF:s förbundsstyrelse Jönköping. Här arrangerades ett regionmöte
som vi berättar utförligt om
i nästa nummer av vår tidning.
Fredagen 8 oktober besökte förbundsstyrelsen
Domstolsverket. Här träffade förbundstyrelsen Anna Klara Strömberg, KjellÅke Nilsson och Marianne
Elvhamre.
Anna Klara Strömberg är
chef för Domstolsverkets
enhet för kompetensutveckling. Kjell-Åke Nilsson är chef för Domstolsverkets lokalförsörjningsenhet och Marianne Elvhamre är informatör vid in-
Anna Klara Strömberg, Kjell-Åke Nilsson och Marianne
Elvhamre under mötet med förbundsstyrelsen.
formationsavdelningen. De
berättade alla tre om sina
Staffan Björnberg, fd
chefredaktör Ystads Allehanda, krönikör i Nämndemannen och nämndeman från Skåne.
Staffan Björnbergs krönikor i tidningen är uppskattade. Han tar upp aktuella ämnen som berör
landets nämndeman. Att
påpeka att han är en god
stilist är överflödigt.
respektive ansvarsområden
inom verket.
5
Tema: SÄKERHETEN I VÅRA DOMSTOLAR
NOMINERADE TILL
ÅRETS NÄMNDEMAN
Nominerade till
Årets föreningsmänniska ,
Incidenterna har blivit flera under de senaste åren i de svenska domstolarna.
Lars Österdahl, ordförande i Karlstads nämndemannaförening.
Lars är en kraftfull ordförande i Värmland. Hans
sätt är vinnande, han har
lätt att få gehör för sina
förslag. Han driver en förening i Värmland med god
uppslutning. Aktiviteterna
är många och engagemanget bland medlemmarna stort.
Bert Nyman,Östersund
Bert är kassör i JämtlandHärjedalen. Som alla läsare av tidningen Nämndemannen känner till
medverkar han som
krönikör i vår tidning. I
Östersund är han känd för
sin goda föreningstalang.
Han är kreativ och social
och bra på att ta folk, så
säger i alla fall de som
känner Bert väl.
6
ALLT GRÖVRE INCIDENTER
Allvarligaste incidenten hittills inträffade för fjorton år sedan då en man sprängde sig själv
i luften under en rättegång. Han gjorde det med hjälp av en handgranat. Advokaten skadades svårt. Denna händelse startade en intensiv debatt om säkerheten i våra domstolar.
Om man ser det rent statistiskt var det under 90-talet
som en brant stegring inträffade av hot och ökad
osäkerhet vid våra domstolar. Bara mellan åren 1995
och 1999 fördubblades antalet hot.
Antalet anmälda incidenter i svenska domstolar har
över tiden ökat. År 2003 anmälde domstolarna 26 större
incidenter och 2008 anmäldes 170 allvarliga incidenter.
Händelser som registreras
behöver dock inte alltid vara
av allvarligaste art utan kan
handla enbart om en oönskad händelse eller avvikelse.
Tumult och
handgemäng
I en sådan händelsekedja
ingår mindre allvarliga incidenter som tumult och
handgemäng under förhandling. Det är Domstolsverket
som ansvarar för att fastställa riktlinjer för domstolarnas incidentrapportering och
att sammanställa dessa rapporter.
Att antalet anmälda incidenter har ökat betyder inte
att det faktiska antalet incidenter har ökat. Anledningen är att Domstolsverket
2007 tog fram nya riktlinjer
för incidenthanteringen.
Nu finns det ett standardiserat formulär på webben
som domstolarna ska fylla i.
Tidigare skedde rapporteringen via e-post. Mycket tyder därför på att mörkertalet
var högt före 2007. Men
samtidigt slår verket fast att
det även har skett en faktisk
ökning av antalet incidenter.
Första allvarliga
större incidenten
Den första allvarliga incidenten inträffade 1971 då en
sextioårig man sköt ihjäl fy-
ra personer i Söderhamns
tingsrätt i en skilsmässoförhandling. Sedan dess har inte någon allvarlig incident
med skjutvapen förekommit. I Eskilstuna tingsrätt
begick en femtioårig man
självmord sommaren 1996
genom att spränga sig själv
med en handgranat. Målet
avsåg en bodelningsförhandling. Gärningsmannen
var tidigare känd hos polisen
och betraktades som en
rättshaverist. Domstolen hade tidigare mottagit hot från
mannen men inte informerat polisen om det inträffade.
Högsta domstolens kanslichef utsattes 1997 för ett
knivdåd som medförde allvarliga skador. En manlig
KTH-studerande hade länge
velat få till stånd ett möte
med kanslichefen för att diskutera ”principiella förhandlingsformer”.
Mitt i samtalet med kans-
”I Östersunds tingsrätt knivhöggs chefsåklagaren och fick
allvarliga skador. I Umeå dödades en 37-årig man då en fjärrutlöst
sprängsladdning exploderade i närheten av tingsrättens entré.”
lichefen kastar sig mannen
över bordet i besöksrummet
och hugger kanslichefen i
bröstet.
Kanslichefen blev helt
överrumplad och balettmannen sprang runt bordet och
knivskar honom i halsen.
Han lyckades fly till ett angränsande rum där chockade
anställda fick hjälpa honom
tills ambulansen anlände.
Hans skador var livshotande, men som tur var ligger
domstolen bara tio minuter
från Karolinska sjukhuset.
Schizofren
våldsman
Studenten dömdes sedan
till rättspsykiatrisk vård för
mordförsök. Mannen ådömdes att betala ett skadestånd
på 100 000 kronor. Gärningsmannen fick diagnosen
paranoid schizofreni. Själv
menade mannen att han agerade i nödvärn eftersom han
länge har blivit illa behandlad och misshandlad av det
svenska rättsväsendet.
Chefsåklagaren
knivhöggs
En liknande händelse inträffade i Östersunds tingsrätt 2001 då chefsåklagaren
knivhöggs och fick allvarliga
skador.
Förhandlingen hade genomförts under lugna förhållanden under de fyra första
dagarna och det fanns inga
indicier som tydde på att ett
framtida knivdåd skulle begås.
Gärningsmannen var åtalad för våldtäkt mot flera
unga flickor. Chefsåklagaren
var en av de första att lämna
rättssalen och var på väg till
en avtackning när han plötsligt fick ett slag i ryggen.
Han vände sig om och såg
då en man med kniv rikta ett
hugg mot honom. Det andra
knivhugget träffade chefsåklagaren i huvudet. Efter att
ha ramlat ned på golvet, liggandes på rygg, skrek han
efter hjälp och försökte värja
sig mot knivmannen genom
att sparka med benen. Ingen
vågade eller kunde ingripa,
men mannen stack plötsligt
därifrån. Kniven träffade
lungsäck och lunga och hugget mot huvudet medförde
ett 15 centimeter långt ärr.
Som tur var hann han få vård
i tid. Förövaren var en äldre
bror till den åtalade och hans
motiv var ett hat mot chefsåklagaren som han ansåg hade förföljt honom.
Fjärrutlöst
sprängladdning
År 2003 dödades en 37årig man i Umeå då en
fjärrutlöst sprängladdning
exploderade i närheten av
tingsrättens entré. Sprängladdningen var fastsatt på en
cykel som var gömd i en
snödriva. Bomben var preparerad med spikar och skruvar som genomborrade mannens huvud och kropp. Mannen dog sedan av skadorna
på sjukhuset. Tryckvågen
slog ut flera fönsterrutor i
byggnaden. Offret för
sprängdådet skulle ha medverkat i en rättegång angående ett dödshot mot en 28årig man med kriminell bakgrund.
I Västerås tingsrätt fritogs i
maj 2006 en misstänkt huvudman i en amfetaminhär-
NOMINERAD TILL
ÅRETS NÄMNDEMAN
Nominerade till
Årets föreningsmänniska
va av två maskerade män
med automatvapen. Fritagningen gick snabbt och häktespersonalen hann inte reagera. Enligt polisen fanns det
inga tecken på att något fritagningsförsök skulle komma att genomföras.
Rättssystemets
aktörer
Riksåklagaren och Säkerhetspolisen observerade under 1990-talet att kriminella
grupper, såsom kriminella
mc-gäng, hade börjat angripa rättssystemets aktörer i
större utsträckning än tidigare.
Förut hade de främst fokuserat på målsäganden och
vittnen. Men ungefär hälften
av inträffade incidenter i
svenska domstolar har utförts av rättshaverister som
ofta är drogpåverkade. Den
andra hälften består främst
av människor som känner
sig förfördelade i civila mål
och brottsmål.
Ungdomsbrott och organiserad brottslighet utgör större risk för incidenter än
andra mål.
Motiven bakom angreppen
mot rättssystemets aktörer är
antingen att skrämmas för att
påverka beslutet till egen
fördel eller att hämnas ett
ofördelaktigt domslut.
Nynazistiska grupper och
vänsterextremister såsom
veganer har utsatt domare,
åklagare och nämndemän för
otillbörlig påverkan, men
dessa fall är ganska ovanliga.
Risken för terrordåd bedöms
som mycket låg.
Bodil Thuresson är en
mycket aktiv ordförande i
Kristianstads nämdemannaförening. Vännerna
skriver att hon ser till ”att
vi har intressanta föreläsningar, studiebesök och
utbildningar. Dessutom
sköter hon ordförandeskapet på ett föredömligt sätt
så att alla möten blir en
utomordentlig fin upplevelse.”
Ann-Marie Palvall,
Stockholm. Ann-Marie är
en energisk nämndeman i
Stockholm. Under sin tid
som ordförande för tingsrättens nämndemän i
Stockholm förde hon fram
nämndemannafrågor i fokus på ett engagerat sätt,
Fredrik Runebert bland annat medverkade
hon i Gomorron Sverige i
Sveriges Television.
7
Leif Magnusson debuterar med spänningsroman
”En bok om nämndemännens vardag”
Leif Magnusson, förbundsstyrelseledamot
i
NRF och skribent i tidningen Nämndemannen, kommer under hösten ut med sin
roman Övergrepp i rättssak.
En bok som berättar om
nämndemännens vardag i
domstolarna, om rättsfall i
Sverige sett med de folkvaldas ögon – ett hittills okänt
perspektiv.
Leif Magnusson menar att
landets 8 700 valda nämndemän utgör en förvånansvärt anonym men betydelsefull grupp som medverkar i rättsprocessen och har
insyn i tillämpningen av de
lagar som Sveriges Riksdag
– och därmed de folkvalda –
stiftar.
Hans bok Övergrepp i
rättssak ger en inblick i hur
det är att vara nämndeman i
Sverige, som tillsammans
med yrkesdomarna och med
lika kraft och rätt fäller majoriteten av domarna i Sverige.
Några kapitelrubriker:
Dubbelmordet i Stockholm,
I Rådhuset, På Riddarholmen, Nämndeman skjuten i
rättssal, Årsmöten och maktkamp, Vad är våld, Migrationsdomstolen och utlänningslagen, Brandattentat i
Rådhuset, Nämndeman i
burka, sms-mordet, Bedrägeri – en konstart, Lekmannadomare i Europa, Medeltidens och forna tiders
nämndemän, Domareden.
Leif Magnusson påpekar
att det finns lekmannado-
mare, fredsdomare och skiljemän m.fl. i hela Europa,
domare med avgörande inflytande inom rättsväsendet
och med en förankring inom rättsmedvetandet.
Författaren är sedan 18 år
tillbaka verksam som
nämndeman. Han satt först i
tingsrätt och nu senast i
hovrätt samt i migrationsdomstolen, de första
sex åren vid sidan om sitt
ordinarie yrke som lärare
och skolledare.
Leif Magnusson säger att
Övergrepp i rättssak är
tänkt att fungera både som
en spännande roman och
”insynsbok”.
Samtidigt vill den ge en
informativ inblick för alla
de män och kvinnor i Sveri-
ge som någon gång funderat
på att ta steget och själva
engagera sig som nämndemän.
Bilagor i slutet av boken
ger en del sakinformation
bl.a. om nämndemannauppdraget och hur man blir
nämndeman.
- Var är Du Din jävel?
- Vad är det frågan om? ropar
ordföranden tillbaka med stadig och bestämd röst. Du får
stanna utanför, här pågår förhandlingar och Du får vänta
tills Du blir inkallad! Vad heter
Du?
- Det ska Du ge faen i, väser
och skriker munkluvan, hukar
sig inför språngmarschen mot
domarbordet.
De fem där framme sitter
som paralyserade fram till det
ögonblick då munkluvemannen
börjar springa mot dem. Han
har nu dragit fram en kpist, drar
tillbaka slutstycket med en metallisk klang, riktar vapnet mot
domarbordets vänstra del. Den
unga sekreteraren ger från sig
ett gällt skrik i dödsångest, faller ner från sin stol. Yrkesdomaren känner under bordet efter larmknappen, finner den genast och trycker, hårt, hårt enligt instruktionerna (som aldrig
lämnas ut till utomstående!).
Alla faller handlöst ner bakom
bordet, kryper in under detta,
stolar välter. Men sekunden innan detta sker, kommer skotten
– en fruktansvärd salva. Träflisorna yr från domarbordet, ett
par rikoschetter far omkring i
rummet, träborden ger ifrån sig
en dov klang, fransiga hål slås
upp.
Det luktar starkt av skottlossningen – det blir dödstyst ett
par sekunder sedan ekot förklingat.
Mannen i munkluvan går
ofattbart lugnt fram mot vänstra sidan av domarbordet, tar sig
en titt under bordsskivan där en
av nämndemännen ligger till
synes livlös med blodet sakta
sipprande i en växande pöl på
ekparkettgolvet.
- Där har Du, Din jävel, här
passar Du inte…!
Övriga ligger stela av skräck
under bordet – ingen vågar tänka på flykt.
Så rusar munkluvan genom
flyktdörren och försvinner ut
genom den.
Leif Magnusson
Övergrepp i rättssak kommer ut under hösten 2010.
Den är på ca 150 sidor och
priset kommer att ligga på
högst 200 kr beroende på
utgivningssätt.
Utdrag ur romanen på temat säkerheten i våra domstolar
Ur kap 15:
--Förhandlingarna tog sin början kl. 9.00. Det ena utropet efter det andra ekade i de nyrenoverade korridorerna utanför
rättssalarna.
Sen blev det tyst – illavarslande tyst. En och annan dörr
öppnades och stängdes. Steg
kom och gick. Det slamrade
stilla i kafeterian, men ingen var
där utom en personal, som det
heter numera, som gick
omkring och laddade upp för
kaffepausen vid 10.30-tiden.
En omisskännligt dov, men
skarp skottsalva som från en
kulsprutepistol hördes ut i korridoren. Johan reagerade med
en häftig huvudrörelse; han hade gjort lumpen på ett skyttekompani och kände igen detta
karaktäristiska ljud som bara
betydde en sak här inne i denna
byggnad – en galning var lös.
Alla stannade upp med det de
höll på med, lyssnade.
Så hördes ett buller följt av
rop, springande steg, dörrar
som slogs igen. Sen märkligt
tyst igen.
Vad var det som hände? Juristdomaren föreslog en kort
ajournering och gick mot flyktvägen – en dörr bakom podiet.
Två salar längre bort hade
förhandlingarna börjat på utsatt
tid, ingenting särskilt hade noterats. Efter en halvtimmes förhandling och just då åklagaren
hade hållit på att slutföra utvecklingen av sina åtalspunkter, då hade plötsligt dörren nere i salen slagits upp.
Inga åhörare fanns i salen, inte heller några väktare från häktet, då den tilltalade kallats och
kommit utan tvångsmedel.
Förutom juristdomaren, de tre
nämndemännen och sekreteraren vid domarbordet fanns bara
åklagare, den tilltalade och dennes försvarare.
Alla hade ryckt till.
En man som hastigt dragit
munkluvan över huvudet står
på tröskeln, ropar:
Vill Du förhandsboka: var god meddela per e-post: leif.mgn@ telia.com eller per brev: Leif Magnusson, Soluddsstigen 21, Östra Tynningö,
185 92 Vaxholm (V.g. uppge antal ex., e-postadress och/eller namn, postadress, telefon). Endast postens porto tillkommer i förekommande fall.
Hemsida: www.leifmagnusson.se
8
En tidigare lagmans tankar
FALLET ASSANGE
Fallet Assange visar hur
lättvindigt åklagare kan
besluta om att anhålla någon.
Fredag eftermiddag den
20 augusti 2010 upprättar
polisen i Stockholm en anmälan om sexbrott. Två
kvinnor har berättat att en
man som de haft frivilligt
sexuellt umgänge med inte
har respekterat deras villkor för umgänget. Mannen
är Julian Assange, grundare av Wikileaks, inbjuden
till Sverige av Broderskapsrörelsen för att delta i
ett seminarium med rubriken ”Krigets första offer
är sanningen”. Samma
kväll beslutar jouråklagaren att anhålla Assange i
hans frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt och ofredande. Nästa
dag upphäver en chefsåklagare beslutet och meddelar att ingen misstanke
om våldtäkt föreligger;
frågan om A kan misstänkas för annat brott ska utredas vidare. Fyra dagar
senare meddelar chefsåklagaren att anmälan avskrivits beträffande den
ena kvinnan och att misstanke om ofredande kvarstår beträffande den andra.
Samtliga beslut har meddelats utan att Assange vare sig gripits eller förhörts.
Fd kammaråklagaren
Rolf Hillegren anser inte
att något anmärkningsvärt
skett. ”Misstankegraden
sannolika skäl är en mycket låg grund av misstanke .
. . Om någon anmäler någon för ett allvarligt brott
och lämnar trovärdiga
uppgifter är det i princip
åklagarens skyldighet att
anhålla den utpekade om
det exempelvis föreligger
flyktfara eller risk för att
den misstänkte försvårar
utredningen” (Newsmill
25/8). Jouråklagaren, som
grundade sitt beslut på en
muntlig redogörelse för
vad kvinnorna berättat för
polisen, uttalar: ”Det brukar räcka i sådana fall”
(Expressen 26/8) ”Det är
normalt att ange 'sannolika
skäl' i samband med anhållande om våldtäkter”
(DN 22/8).
Till skillnad från domstolarna anser alltså en del
åklagare att det inte är så
noga med rättegångsbalkens åtskillnad mellan
misstanke på sannolika
skäl och skälig misstanke.
Men om en åklagare inte
lyckas uppnå sannolika
skäl, krävs att det är ”av
synnerlig vikt” att den
misstänkte tas i förvar, och
han riskerar inte att sitta
mer än en vecka om den
högre graden av misstanke
inte uppnås. Domstolarna
tar därför skillnaden mellan misstanke på sannolika
skäl och skälig misstanke
på allvar.
I fråga om tvångsomhändertagande av barn har
jag funnit det illa att en ledamot av socialnämnd utan att barnet är i omedelbar fara - kan besluta
om omedelbar tvångshämtning av ett barn enbart på grundval av en
muntlig redogörelse på telefon av en socialsekreterare. Risken för att föredragningen är bristfällig
eller missförstås är uppenbar. Det visar sig nu i fallet
NOMINERAD TILL
ÅRETS NÄMNDEMAN
Nominerade till
Årets veteran
Anita
Seaberg
är ordförande i
Karlskrona Nämndemannaförening.
Hon är känd som en mycket
engagerad person med socialt
patos. Hon har många års erfarenhet och kunskap om uppdraget som nämndeman. Erfarenhet
som gett henne mycken klokskap.
Inom förbundet har Anita
länge varit aktiv, hon var en uppskattad ledamot inom NRF:s
valberedning under två perioder.
Nu är hon fullt engagerad i planerandet av kongressen i Karlskrona.
Med Anita har man aldrig tråkigt, sa en nämndeman i Blekinge om Anita. Vilket stämmer,
hon är bra på att skapa trivsel.
Assange att det kan gå lika
lättvindigt till när det gäller åklagares beslut att anhålla någon. Antingen har
i detta fall jouråklagaren
fått en bristfällig muntlig
föredragning av polisen eller så har hon missuppfattat polisen eller dragit slutsatser som chefsåklagaren
inte fann hållbara.
Till följd av beslutet att
anhålla honom för våldtäkt
fick Assange sitt namn internationellt nerfläckat, eftersom beslutet fick publicitet via Expressen. Hade
det inte gällt en ”kändis”
hade skadeverkningarna
blivit ytterst begränsade
(beslutet hävdes snabbt
och han blev ju aldrig reellt frihetsberövad).
I fråga om barn blir däremot skadeverkningarna
av en enda persons förhasThyra
tade beslut om omedelbart Persson
omhändertagande vanli- har varit
gen bestående.
nämndeman seJag har aldrig sett något dan 1980.
exempel på att domstol
Hon är
hävt ett sådant beslut, och verksam inom Lycksele nämndet förekommer knappast demannaförening.
att en domstol avslår en
Hon är uppskattad bland sina
socialnämnds ansökan om kolleger som en synnerligen seLVU-vård i fall där beslu- riös person, känd som en person
tet redan föregripits av en bra på att resonera och god på att
ledamot i socialnämnden. bidra till en god föreningsanda i
Dags för något riks- Lycksele.
dagsparti att ta ett samlat
Hon har i år varit nämndeman
grepp om rättssäker- i hela trettio år och har naturligthetsfrågor?
vis under denna tid erövrat välBrita Sundberg-Weitman digt goda kunskaper om uppdraget som lekmannadomare.
Skribenten var tidigare
lagman vid Solna tingsrätt.
9
NOMINERAD TILL ÅRETS
NÄMNDEMAN
Nominerad till
Årets yngre nämndeman
Therese Sturesson tillhör
nämndemannakårens yngre ledamöter. Hon är
skånska från Kristianstad,
född 1983 och således 27
år.
Vänner inom föreningen säger om Therese att
hon är mycket för förkovran. Hon vill hela tiden bli
en bättre lekmannadomare. Hon är känd för att vara en verklig omdömesgill
lekmannadomare.
Jonas Kalms är nämndeman i Nacka. Han är 24
år och känd för sitt goda
engagemang inom föreningen. Han ställer ofta
upp inom föreningen och
bidrar aktivt till god föreningsaktivitet. Känd som
klok och omdömesgill i
sitt sätt att agera som lekmannadomare.
KRÖNIKA: FRÅN EN NÄMNDEMAN I YSTAD
Tveksamt om fler
larmbågar är lösningen
Har du kallats att vittna i
en rättegång och chockerats
av det okänsliga språket?
Det rör sig här inte om någon vänlig uppmaning att
medverka i en för demokratin viktig process utan tonen
är ofta hård och opersonlig.
Vittnet upplyses om sin plikt
att vittna och till uppmaningen fogas ett hot om
straff om man vägrar. Och
då kan det till och med röra
sig om fängelse!
En av mina bekanta blev
för något år sedan vittne till
ett villainbrott och kallades
som vittne till tingsrätten.
Trots att han är van vid
kanslispråk så förvånades
han av det hotfulla och
ovänliga språket i kallelsen.
Det blev sen en helt normal
rättegång men de drastiska
formuleringarna i brevet
gav honom några nervösa
dagar – alldeles i onödan!
Ganska nyligen sköts en
man i Malmö när han var på
väg att vittna mot en gängledare. Det är tack och lov
ovanligt att vittnen skjuts
ner på öppen gata i Sverige
men budskapet till alla som
agerar i en rättegång är tydligt; om du säger något som
inte passar oss så kommer
det att gå dig illa.
Våldet i samhället är så utvecklat och omfattande att
vittnena inte behöver tveka
om att det ligger skrämmande allvar bakom hoten. Och
inte lär vittnet känna sig lugnad och tröstad för att staten
använt sina mest myndiga
formuleringar i det brev som
kallat till huvudförhandling!
En del av dessa problem
kunde man enkelt komma åt
genom att vittnet från början
var lite mer insatt i vad som
väntar. Om rätten till att börja med använder ett anständigt språk när man kallar till
rättegång istället för att predika skyldighet och hota
med straff så är det en bra
början.
Sen gäller det se till att
vittnet inte tvingas sitta
bredvid den han skall vittna
mot när man väntar på att
målet skall ropas upp. Vittnet skall också kunna slippa
den påtryckning som den
tilltalande och hans supportrar kan utöva i rättssalen.
Det är frestande att slira på
känsliga detaljer när den
tilltalades kompisar spelar
med överarmsmusklerna
NOMINERAD TILL
ÅRETS NÄMNDEMAN
Skribenten är nämndeman
och tidigare chefredaktör för
Ystads Allehanda
Uno Janson har varit verksam som
nämndeman sedan 1964. Uno var under sitt
yrkesliv verksam inom posten inom olika
områden. Han var också fackligt aktiv.
Uno är ledamot i NRF:s förbundsstyrelse
och är den ledamot som kan detta med försäkringar allra bäst. Under ett antal år var
han också ordförande för Stockholms tingsrätts nämndemannaförening.
Nominerad till
Årets veteran
Uno Janson
10
några meter från vittnesbåset.
Hovrättslagmannen Krister Thelin har utrett frågan
huruvida förstärkt teknisk
utrustning som till exempel
fler larmbågar skulle kunna
öka säkerheten i tingsalarna. Han tror det och redogör för flera inhemska och
utländska fall där bristande
säkerhetskontroll lett till tragedier. Det är nu tveksamt
om fler larmbågar löser säkerhetsproblemet. Många
tingsalar har redan i dag tillgång till adekvat skydd och
hotet mot vittnen är ofta av
mer raffinerat slag och utövas långt innan vittnet kommet till tingshuset.
Fler beväpnade säkerhetsvakter och säkerhetskontroller som på flygplatserna
skulle bara ge intryck av att
det är förenat med fara att
infinna sig i en domstol, något som inte är särskilt
önskvärt.
Staffan Björnberg
NOMINERAD TILL
ÅRETS NÄMNDEMAN
Nominerade till
Årets föreningsmänniska
Karlskrona är en spännande stad. I maj 2011 arrangeras här förbundets kongress.
Kongressen i Karlskrona tar form
I förbundsstyrelsen är det Eva Olsson och
Hans Båging som är engagerade i att planera och organisera NRF:s nästa kongress.
Som alla vet är Karlskrona kongresstad och
Hans och Eva planerar kongressen i nära samarbete med styrelsen för Karlskrona
nämndemannaförening.
Temat för kongressen 2011 blir ”Respekt
och bemötande”.
- Vi har i nuläget bokat in ett antal programpunkter på ett preliminärt stadium, berättar Hans Båging. De personer som är vidtalade och tackat ja är Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad, lagmännen
Pia Johansson, Sigurd Heuman och
landshövdingen Gunvor Engström.
Konferenscenter blir Marinmuseum och
hotellet deltagarna bor på är Hotel Scandic
i Karlskrona och deltagarna bor på det nybyggda Hotel Scandic - beläget nära stranden, inte långt ifrån Stortorget.
- En rad utfärder och studiebesök är även
inplanerade, berättar Eva Olsson. Sightseeing Karlskrona med omnejd ingår självklart.
Intresset från föreningarna är hittills stort
för kongressen. I nästa nummer av Nämndemannen berättar vi mera om kongressen.
Om Erik Melinder har
de som nominerat honom
skrivit, att han är vänlig,
kunnig, punktlig och har
mångårig erfarenhet av
föreningslivet. Och att detta stämmer, dessa goda
vitsord, det kan alla intyga,
som träffat Erik. Erik är
aktiv inom Uppsala
Nämndemannaförening
och tillhör de mer aktiva
och engagerade inom föreningen.
Hovrätten för Övre Norrland utan nämndemannarum
Många domstolar i landet
saknar nämndemannarum.
Hovrätten för Övre Norrland är ett sådant exempel.
Hovrättspresidenten Anders
Iacobaeus påpekar detta för
tidningen Nämndemannen.
- Den nuvarande hovrättsbyggnaden är vacker och representativ men den uppfyller tyvärr inte de krav som
man måste ställa på en modern domstolsbyggnad, säger Anders Iacobæus
Hovrätten anses av många
för liten och anses inte ha
tillräckligt antal tjänsterum
och övriga utrymmen som
är nödvändiga för en god ar-
betsmiljö, däribland nämndemannarum.
Byggnaden etablerades
också för hovrätten i en tid
som inte ställde samma krav
på säkerhet som man gör
idag.
- Detta är ett allt större
bekymmer, säger Anders Iacobæus. Tidigare ombyggnads- och utbyggnadsplaner
har stoppats av kostnadsskäl
och det är för närvarande
oklart vad som ska ske i
framtiden. Tills vidare välkomnar vi nämndemännen i
de utrymmen vi förfogar
över och hoppas att de ska
känna att de är en viktig del
av vår arbetsgemenskap
även om den omgivande
standarden är anspråkslös.
- Hovrätten ligger i ett kmärkt hus och det försvårar
möjligheterna att skapa nya
utrymmen, säger Bodil
Gunsdotter Strömberg, ordförande för Nämndemannaföreningen
i
Umeå.
Hovrättspresidenten Anders
Iacobaeus arbetar systematiskt för att klara alla krav på
fastigheten, så föreningen
har full förståelse för de svårigheter som finns, avslutar
hon.
Frank Norgren, Smedjebacken, har nominerats
av vänner i Dalarna till
Årets Föreningsmänniska.
Frank är känd för sitt
mycket engagerade arbete
inom Ludvika Nämndemannaförening.
Frank är också invald ersättare inom NRF:s förbundstyrelse där han gör
en mycket uppskattad insats.
11
NOMINERAD TILL
ÅRETS NÄMNDEMAN
Nominerad till
Årets yngre nämndeman
Erik Ezelius, Tidaholm, valdes till nämndeman 2006. Han tycker att
klokskap och omdöme inte alltid hör ihop med ålder. Han har sagt att han
förvisso inte har samma
erfarenhet som äldre och
att han ibland saknar den
erfarenheten.
Erik studerar till officer,
han är född 1986,han är
24 år i år.
Erik var 20 år när han
valdes till nämndeman
vid Skövde Tingsrätt, numera Skaraborgs Tingsrätt.
Erik säger att han upplever sitt nämndemannauppdrag som spännande och berikande.
Han hoppas att han skall
bli nominerad och vald för
ännu en period. Han förordar en bra mix i ålderssammansättning av nämndemannakåren.
För närvarande studerar
Erik till officer i Stockholm och beräknas vara
klar 2012. Eftersom studierna i högre grad än tidigare, kommer att vara
knutna till hemorten så innebär det inga problem
med nämndemannauppdraget
12
Tre år har gått för Leif och Sisko Lindgren
Ännu har de inte fått sin lagfart
I ett tidigare nummer av
NÄMNDEMANNEN
(2/2009) intervjuades Leif
och Sisko Lindgren om hur
lagfarten till deras sommarstuga på Värmdö kapades under våren 2008 av en bedragare. Fortfarande när detta
skrives, september 2010, har
makarna Lindgren ej fått tillbaka sin lagfart till sommarstugan.
I den tidigare artikeln omtalades att bedragaren begärt
återgång av en avkunnad s.k.
tredskodom till makarna
Lindgrens fördel dvs att de
ägde lagfarten till sitt eget
sommarhus. Återgången innebar att ärendet skulle behandlas i en ny rättegång .
Detta skedde också och i en
ny dom avkunnad 2009-0611 förklarades att makarna
Lindgren ägde bättre rätt till
sin egen sommarstuga samt
att externa rättegångskostnader skulle ersättas av bedragaren. Denne hade möjlighet
att överklaga domen till
Hovrätten senast 2009-07-02.
Bedragaren överklagade domen samma dag som datum
för överklagande skulle löpt
ut. Vid kontakt med Hovrätten uppgav de att deras ambi-
tion var att avgöra
frågan om prövningstillstånd inom 6 månader.
Först 8,5 månader
senare
kom
Hovrättens besked
att bedragaren ej
skulle få prövningstillstånd av
sitt överklagande.
Detta beslut har Leif och Sisko Lindgren har ännu ej fått sin
sedermera över- lagfart.
klagats av bedragaren till Högsta Domstolen. destocken skulle då bestå av
När HD kan komma med ett ca 1.600 ärenden fördelat på
beslut vet makarna Lindgren 15 utredare.
ej utan de måste leva med sin
Prövningarna fortsätter alltoro och ängslan och betala
dryga kostnader med sina så för makarna Lindgren och
pensioner. Bedragaren har in- när de kan ta slut vet de ej.
Det förfalskade köpebrevet
ga tillgångar av värde.
I den samtidigt pågående var daterat 2008-01-07 och
polisutredningen om bedrä- eventuellt kan deras helvete
geriet kom en underrättelse ta slut efter tre år av vånda
om beslut 2009-06-12 att läg- och stor oro. De har inte kunga ned förundersökningen. nat belåna, sälja, överföra till
Orsaken skulle vara att det in- sina barn eller vidtaga några
te gick att bevisa att den miss- andra åtgärder på sitt somtänkte gjort sig skyldig till marhus innan lagfarten återbrott. Polisen har vid sina fås. Vad som skulle hända
kontakter med makarna med lagfarten och fastigheLindgren mest förklarat att de ten om en eller båda makarna
inte hinner göra något i ären- Lindgren skulle avlida vet de
det på grund av den höga ar- ej.
Efter visst besvär har mabetsbelastningen.
Ären-
NOMINERAD TILL ÅRETS NÄMNDEMAN
Nominerad till Årets veteran
Geijer Hulteke är bosatt i
Nybro. Under åren 19952006 satt Geijer som nämndeman för Kammarrätten i
Jönköping.
Han har också varit verksam vid tingsrätten i Kalmar,
där han varit med i olika omgångar. Han sitter nu enligt
egen utsago där året ut.
Bland mycket av det som
Geijer varit engagerad i kan
nämnas , att han var med om
att starta ett Ria-arbete i
Nybro.
Det innebar socialt arbete
på kristen grund. Han var
dess ordförande under 23 år.
Under sin yrkesverksamma tid var Geijer Hulteke
verksam som skolkurator i
Nybro kommun. Ett omväxlande arbete som han hade
under 31 år.
Prövningarna fortsätter alltså för makarna Lindgren och när de kan ta slut vet de ej.
De har inte kunnat belåna, sälja eller vidtaga några andra åtgärder på sitt sommarhus
innan lagfarten återfås.
karna Lindgren lyckats få
Skattemyndigheten att avstå från att driva in en reavinstskatt på ca 500.000 kr
på den fiktiva fastighetsförsäljningen som de av
bedragaren och Inskrivningsmyndigheten blivit
utsatta för. Lantmäteriet
skickar omedelbart en felaktig underrättelse till
Skattemyndigheten att en
fastighetsförsäljning ägt
rum, utan att kontrollera
sakförhållandena.
Den rådande oviljan
samt inkompetens att vidtaga åtgärder är stor både
hos Justitieministern samt
Lantmäteriet, påpekar makarna Lindgren. Enkla åtgärder som att bevilja lagfart först efter att lagfartsavgiften inbetalts samt att
innan lagfart beviljas först
underrätta både tidigare
samt ny lagfartsökande
kostar litet och är enkelt att
genomföra.
I makarna Lindgrens fall
har lagfartsavgiften ej inbetalts av bedragaren men
trots detta korrigerar Lantmäteriet ej överföringen av
lagfarten utan indrivningen
av avgiften hanteras som
ett inkassoärende medan
överföringen av lagfarten
skett mekaniskt utan närmare kontroll. Hur Justitieministern låter detta fortgå
utan att göra något kan
makarna Lindgren inte förstå. Att fortsätta med ett
system som gör att i princip lagfarten till alla privata småhus i Sverige kan
övertagas av bedragare är
för makarna Lindgren helt
obegripligt.
Främst drabbas pensionärer och andra innehavare
som ägt sina fastigheter
under längre tid och hunnit
amortera ned eller helt
återbetala tidigare lån. På
grund av ansvariga myndigheters inkompetens och
ovilja att vidtaga nödvändiga åtgärder riskerar dessa kategorier av människor
att drabbas mycket hårt
och i likhet med makarna
Lindgren få sina liv på
äldre dagar förstört. I en
Justitieministers uppgifter
ingår att skydda rättssäkerheten och Lantmäteriet
skall ha ett rättssäkerhet
system för att hantera lagfarter men detta gäller tydligen ej för Beatrice Ask
och Lantmäteriets chef säger makarna Lindgren besviket.
Den av myndigheterna
antagna förändringen från
1 okt 2010 om att sända ett
besked i efterhand även till
säljare av fastigheter där
lagfartsansökan inkommer
via privata ombud (ej auktoriserad mäklare eller
bank) innebär ett slag i luften. Det kan närmast ses
som ett hån när ett eventuellt besked kommer från
Lantmäteriet att nu har vi
hjälpt en bedragare med att
få lagfarten till din fastighet. Allt jobb och kostnader med reavinstskatt ,polisanmälan, samt civilrättsliga åtgärder för att få tillbaka lagfarten återstår men
de får du sköta och bekosta själv. Enda skillnaden
blir att Lantmäteriet helt
med bortseende från krav
på rättsäkerheten nu själva
talar om att de hjälpt till att
stjäla din lagfart, i stället
för att som makarna Lindgren få höra det av en granne som sett det under ”Nya
Grannar” i en lokal gratistidning, avslutar makarna
Lindgren.
NOMINERAD TILL ÅRETS NÄMNDEMAN
Nominerad till Årets föreningsmänniska
Margarethe Höglund är
ordförande vid Nämndemannaföreningen vid Solna Tingsrätt.
Av sina vänner i föreningen har hon nu blivit
nominerad till Årets
Nämndeman inom kategorin Årets Föreningsmänniska.
Om henne säger de som
nominerat Margarethe, att
hon är en person ”vars fan-
tastiska och oförtryteliga
arbete” tjänar som en ständig inspirationskälla för alla inom föreningen.
Oaktat om det gäller styrelseledamöter eller medlem, finns hon alltid där
med kunskap och vid behov stöd.
Föreningen och dess
verksamhet har aldrig fungerat bättre än under denna
drivande ledning.
NOMINERAD TILL
ÅRETS NÄMNDEMAN
Nominerade till
Årets veteran
Enligt definition betyder veteran erfaren person – trotjänare,
epitet som stämmer väl överens
med Jan Bengtsson från Kalmar
och hans gärningar inom rättsskipandet.
Nämndeman som började
tjänstgöra 1 januari 1977 i hovrätten. Jan Bengtsson startade då sin
nämndemannabana och har således varit med från start. Han
tjänstgör fortfarande i Göta
Hovrätt och är inne på sitt 33:e år.
Utöver nämndemannaskapet har
Jan Bengtsson varit ledamot och
sekreterare i Kalmar Ölands
Nämndemannaförening under en
period.
Siv Nilsson
är verksam
inom Kristianstad, hon är
föreningens
kassör och
varit nämndeman sedan
1986.
Numera sitter Siv i valberedningen. Hon betonar att utbildning, fortbildning
och studiebesök är sådant som
stärker sammanhållningen inom
föreningen. Under sin tid som
nämndeman har hon varit verksam under sammanlagt fyra lagmän. Mycket har förändrats under
min tid som nämndeman, påpekar
Siv.
Det har blivit mindre formellt
under rättegångarna, vilket till en
del beror på en viss föryngring av
domarkår,advokater och åklagare
men ny teknik bidrar också.
13
NOMINERAD TILL ÅRETS
NÄMNDEMAN
Nominerade till
Årets veteran
BRYNOLF WENDT:
Är svenskar ett räddhågat folk?
Vi svenskar har blivit ett
mesigt och räddhågat folk.
Vår oro och ångest inför tillvaron är större än någonsin
och vi lägger ner gigantiska
belopp för att få lindring i
våra plågor. Förra året kostade oss enbart larm- och säkerhetsutrustning 10 miljarder kronor.
Detta skriver SJ:s kundtidning Kupé i augustinumret.
Inslaget är intresseväckande
Alf Johansson, Nykö- och rymmer många bottnar.
ping, började sin tjänst- Två frågor ställer jag mig
och på ingen kan det lämnas
göring 1 januari 1967.
2007 besökte justitie- ett enkelt och entydigt svar.
minister Beatrice Ask
1. Är det sant att dagens
Nyköping med anledning av hans 40 år som svenskar är mer räddhågsna
nämndeman. Dessförin- än tidigare dagars? Att t ex
nan hade Nyköpings dagens nämndemän skulle
nämndemän med för- vara mer räddhågsna än
bundets hjälp firat honom 1950-talets?
2. Lägger vi ner för myckmed silvernålen. Bilden
ovan har hans vänner et pengar på våra trygghetsskickat in till tidningen, behov och lägger vi pengarden visar Alf i skogen na på rätt saker?
som den jägare han också
Är dagens
är.
nämndemän mesiga?
Arten och sammansättningen och utfallet av
rättsväsendets uppgifter ger
en rätt bra bild av det sociala
tillståndet i ett land.
Nämndemannen i Kristianstad tingsrätt, Jan
Lundahl.
Jan har varit nämndeman sedan 1971 och är
idag sekreterare i styrelsen. Han är en uppskattad medlem i styrelsen,
känd för sina goda resonemang.
Han har god föreningsvana.
14
Så här i efterhand tycker
jag att 1950-talet var en fridfull tid. Tron på Gud och på
Djävulen och på Himmelen
och på Helvetet och på Idén
att man skulle göra rätt för
sig var stark och levande och
det rådande hyckleriet ett
nödvändigt komplement.
Tillståndet på kriminalrättens område kan allmänt beskrivas med Smålandspostens definition på en tjuv:
”En tjuv”, sa tidningen, ”är
en person som har så bråttom att på ett olagligt sätt
komma över annans egen-
dom att han inte hinner bilda
aktiebolag.”
Tiden hade visserligen sina
dramatiska händelser, de s k
Berzeliekravallerna i Stockholm i början på 1950-talet
t ex (jag ingick i polisinsatserna som ordningspolis)
men den tiden hade ändå något av en slags Pippi Långstrumps-atmosfär över sig.
Sverige var helt enkelt ett
tryggt land att vara nämndeman i. Detta kan man emellertid inte säga om dagens
land. En nämndeman kan inte längre utesluta en fet smäll
ute på stan, en grundlös polisanmälan för något nesligt
brott eller andra former av
mer eller mindre allvarliga
trakasserier för sitt uppdrags
skull.
Dagens riskmiljö
En tredjedel av befolkningen undviker att vistas ute
i skog och mark av oro för att
bli utsatt för brott. Många
människor vågar inte ens på
dagtid gå ut ensamma i sitt
eget bostadsområde.
Och denna rädsla är inte
grundlös. Bara under åren
2002 och 2003 inträffade följande skrämmande händelser där rena tillfälligheter avgjorde utgången.
Varberg. En 26-åring dödar en somalier som offer åt
asaguden Oden
Mariestad. En 42-åring
häller bensin över sin 72-åriga granne och tänder på
Åkeshov. En 32-åring dödar en och skadar flera med
ett järnspett i tro att offren är
troll
Stockholm. En 50-åring
kör på order av högre makt
en bil Västerlånggatan fram
och kör ihjäl 2 och skadar 19
personer
Stockholm. En 33-åring löper amok och försöker döda
2 äldre kvinnor med ett samurajsvärd
Arvika. En 35-åring går
fram till några lekande barn
och hugger ihjäl en 5-årig
flicka
Stockholm. Vår utrikesminister Anna Lind mördas på
NK
Såsom en slags avslutning
på denna skrämmande uppräkning: I somras dödade en
21-åring
en
73-årig
blomsterplockande kvinna i
Halmstad därför att han tyckte att befolkningen behövde
reduceras.
Liksom i alla de här fallen
är det också slumpen som utvalt offren i de senaste decenniernas alla fasansfulla
terrordåd, varav giftgasattacken i Tokyos tunnelbana
1995 med tusentals döda och
inflygningen i World Trade
Center den 11 september
2001 med nästan 3 000 döda
och 90 miljarder dollar i ekonomiska skador väl är de hittills värsta.
I sammanhanget bör nämnas att även ett avvärjt terrordåd kan betraktas som ett
lyckat terrordåd eftersom
skapandet av skräck är en av
terrorismens grundidéer. Av-
värjandet av planerna på att
spränga 10 passagerarplan
över öppet hav (2006) är ett
dystert exempel på den saken.
Idén att skrämma vettet ur
folk och därigenom få folk
fogliga delar terrorismen för
övrigt med den organiserade
brottsligheten, som efter hand
vuxit sig rejält stark i Sverige.
Det hela blir ännu mera
skrämmande genom att kontrollerna på våra flygplatser –
de intensifierades kraftigt efter den 11 september 2001 –
visar hur svårt det är att avslöja planerade illdåd. Terroristen Richard Reid, som för
några år sedan försökte
spränga ett transatlantiskt
plan med sprängmedel som
han hade i en sko är ett dystert
exempel.
Samhällsutvecklingen har
lett till att dagens rättegångar
allmänt sett blivit mera
känslomässigt laddade än tidigare och därför också mera
riskfyllda. Därför saknas det
också fog för antagandet att
dagens nämndemän skulle
vara av en mesigare och mera
räddhågsen sort än tidigare
dagars.
Dagens nämndemän gör en
bra och behövlig samhällsinsats i en eländeskoncentrerad
miljö, som inte är ofarlig, mot
förmåner som är ganska så
blygsamma och jag har inte
hört talas om att någon nämndeman velat undanhålla sin
medverkan i en rättegång på
grund av rädsla.
Risk och teknologi
Hotbilderna i dagens högteknologiska Sverige skiljer
sig högst väsentligt från
1950-talets. Hot- och riskutredningen har ingående belyst den saken i betänkandet
Ett säkrare samhälle (SOU
1995:19). I den breddade hot-
bilden ingår sådana händelser
som elavbrott, dammbrott,
kemikalieolyckor, smitta, terrorism m m.
Hot- och riskutredningen
tillsattes för att skaffa myndigheterna bättre underlag för
bedömningen av hot- och risker för människor och egendom inom myndigheternas
respektive ansvarsområden.
Att dagens medvetna svenskar lägger ner mycket energi
och pengar för att så långt det
är möjligt neutralisera den
breddade hotbilden bör enligt
min mening ses som ett samhällsintresse av vikt och inte
som att våra dagars svenskar
blivit mesigare och mera
räddhågsna.
välunderbyggd och kritisk
granskning av hurudana det
amerikanska samhällets riskreducerande åtgärder är och
hurudana de bör vara beskaffade. Sunstein framhåller tre
grundläggande brister, nämligen felaktiga prioriteringar,
val av onödigt kostsamma instrument och oförmåga eller
ovilja att beakta de riskförebyggande åtgärdernas menliga sidoeffekter.
Sunsteins kritik avser självfallet amerikanska förhållanden. Men Radetzki anser att
kritiken i väsentliga delar är
tillämplig även på svenska
förhållanden. Jag delar Radetzkis uppfattning.
Risker och rättegångar
Men däremot kan man med
fog fråga sig vilken genomslagskraft Hot- och riskutredningens arbete fått ute i
verkligheten och om de pengar som spenderas används på
bästa sätt.
Oförnuft styr riskanalys
Så lyder rubriken av en alldeles lysande recension som
professorn Marian Radetzki
gjort av den amerikanske juristprofessorn Cass Sunsteins
bok ”Risk and Reason. Safety, Law and the Environment”
och som finns intagen i
Svenska Dagbladet den 13
augusti 2003.
Att eliminera risk är en väldigt kostnadskrävande historia. Det riskförebyggande arbetet bör därför koncentreras
på allvarliga risker där de förebyggande åtgärderna inte
leder till välfärdssänkande
ekonomiska orimligheter. Allt
säkerhetsarbete bygger på en
balans mellan kostnader och
skydd. Konsten är att finna
det smala och svåridentifierade området mellan vaksamhet och paranoia.
Sunsteins bok innefattar en
Hur bedöms egentligen de
risker som hotar människor
och egendom i samband med
rättegångar och vilka åtgärder kan man tänka sig att vidta för skyddet av dessa och
vilket avseende är man beredd att fästa vid menliga bieffekter av åtgärderna (=
minskat förtroende för
rättsväsendet) o s v.
NOMINERAD TILL ÅRETS
NÄMNDEMAN
Nominerade till
Årets veteran
Ann-Mari
Östling
från Askersund har nominerats av vänner i föreningen till Årets Veteran. Ann- Mari har under
sitt långa yrkesverksamma liv varit verksam som
kamrer och fastighetsmäklare. Hon tog studenten 1958, var sedan
verksam i Stockholm,
Åkersberga och Vaxholm.
Nämndemännen och
säkerhetsarbetet
Nämndemännen är i hög
grad beroende av hur säkerheten vid domstolarna fungerar. Deras samlade erfarenhet
från skilda samhällsområden
är betydande.
Det är enligt min mening
angeläget att nämndemännen
(genom sina sammanslutningar) tar del i domstolarnas
säkerhetsarbete.
Brynolf Wendt
Nämndeman i Halmstad
tidigare åklagare,
medarbetare i TV3:s
Efterlyst
Siv Bergholm från
Solna Tingsrätt har nominerats till Årets Veteran.
Om henne har de som
nominerat henne skrivit
till tidningen Nämndemannen, att Siv är en person med lång erfarenhet
och som är en ständig
källa till glädje.
En person som med sin
värme och sitt kunnande
ständigt är beredd att göra en insats.
15
I SPALTERNA NRF 30 ÅR
SEN SENAST Tullia von Sydow blickar tillbaka
Sexuellt
utnyttjande
på nätet
Den största nätpedofilhärvan i Sverige håller på att avslöjas i Uppsala tingsrätt.
En 33-årig man står
åtalad för att ha tagit
kontakt med minderåriga och tonåringar i syfte
att via hot få dem att utföra sexuella aktiviteter
framför sina webkameror. Mannen utgav sig
för att vara en 14-årig
flicka på nätverk såsom
Bilddagboken och Snuttis. Efter att ha fått kontakt med flickorna tog
han reda på deras hemadresser och kartlade
deras familjer och vänner. 33-åringen hotade
sedan att döda flickornas familjemedlemmar
eller vänner om de inte
poserade nakna eller utförde sexuella handlingar.
I några fall har han till
och med tvingat sina offer att hämta en granne
för sexuella aktiviteter.
Detta har mannen sparat på sin hårddisk och
han åtalas nu för att ha
utnyttjat ett rekordstort
antal flickor på nätet.
Utredningen och vissa
delar av åtalet är sekretesstämplat.
Åtalspunkterna är 65
stycken och mannen nekar till brott trots en gedigen teknisk bevisning.
Hans försvar är att det
har varit ett rollspel där
flickorna frivilligt har
deltagit. Mannen har tidigare blivit straffad för
att ha utfört samma brott
per telefon.
16
SÅ STARTADE VI NRF
Tullia von Sydow var Nämndemännens Riksförbunds första ordförande. Det var också Tullia
som kom på idén, att samla landets nämndemannaföreningar till ett riksförbund.
- Vilken spännande tid det
var, säger Tullia von Sydow
när vi möter henne i hennes
lägenhet i Fredhäll i Stockholm. Vi var några stycken
som startade förbundet och
fortfarande är det ett livfullt
och aktivt förbund. En fantastisk utveckling och också
väldigt glädjande.
Vad få vet är att Nämdemännens Riksförbund är i
hög grad ett resultat av en Tullia von Sydow kom med idén
människas idé. Även om den- till ett förbund.
na idé kom rätt i tiden vid rätt vi bestämde oss för att bjuda
ögonblick, så kan man fak- in nämndemän från landets
tiskt inte ta ifrån Tullia von samtliga tingsrätter till ett
Sydow, att det var faktiskt möte i Stockholm.
hennes idé om att skapa ett
Riksdagshuset
slagkraftigt riksförbund av de
Förutom Tullia von Sydow
nämndemannaföreningar
var också nämndemännen i
som då fanns i landet.
- I Sverige hade det etable- Stockholm John Thörngren
rats före 1980 några för- och Karl Åkerman drivande i
eningar vid landets olika denna fråga. Mötet, som kom
domstolar, berättar Tullia von att bli historiskt, arrangeraSydow. Det var inte så att des under hösten 1980 i rikvarje domstol i landet hade sdagshuset vid Sergels torg.
en nämndemannaförening Uppslutningen blev mycket
men dessa fåtaliga lösa för- stor, hit kom nämndemän
eningar drev viss verksam- från flertalet av Sveriges
het. Och alla dessa var på ett tingsrätter och intresset för
vis hemlösa, de tillhörde inte att bilda ett riksförbund var
en moderorganisation, vilket uppenbart.
- Det var i huvudsak nämnborde ha varit naturligt.
- Det var i alla fall så jag re- demän från landets tingsrätsonerade, berättar Tullia. När terna som kom till Stockvi därför möttes inom nämn- holm, berättar Tullia von Sydemannaföreningen
vid dow. För oss kändes det härtingsrätten i Stockholm, fö- ligt att så många kom, det
reslog jag, att det skulle bil- verkade som om idén om ett
das en rikstäckande organi- riksförbund låg rätt i tiden.
Förberedelserna inför mösation. Många inom föreningen gillade förslaget och tet hade varit många och
långa. En var att etablera tidningen Nämndemannen.
- Vad få tänker på är att tidningen Nämndemannen är
äldre än förbundet, säger Tullia von Sydow. Vår första redaktör för tidningen var en
driftig nämndeman som hette
Brita Stille.
Tidningen Nämndemannen
etablerades 1977 och fyllde
tre år när nämndemännen i
riksdagshuset bestämde sig
för att bilda ett förbund.
- Tidningens existens hade
nog haft viss betydelse för det
stora intresset, säger Tullia
von Sydow. Den fungerade
tidigt som en samlad röst för
oss nämndemän.
Första förbundsstyrelsen
Tullia von Sydow berättar
om spännande dagar under
hösten 1980. Det var en rolig
tid och när förbundet bildades visste man ju inte något
om förbundets livskraft.
I den första förbundsstyrelsen ingick Tullia von Sydow
tillsammans med John Thörngren och Karl Åkerman.
Ordförande blev Tullia och
detta uppdrag hade hon fram
till 1993. Hennes efterträdare
blev John Thörngren.
- Vilket kändes självklart
mycket naturligt, berättar
Tullia. Det var ju han och jag
tillsammans med Karl Åkerman som drivit på att NRF
skulle etableras. Karl Åkerman var för övrigt förbundets förste kassör.
Under denna tid skulle ock-
Vad få vet är att Nämdemännens Riksförbund är i hög grad
ett resultat av en människas idé.
I SPALTERNA
SEN SENAST
så den första handledningen
utarbetas. Det var Tullia von
Sydow och John Thörngren
stod för detta arbete.
Stödet från Domstolsverket
betydde mycket för att Nämndemännens Riksförbund skulle bildas. Tullia von Sydow
berättar, att Domstolsverket
såg ett värde i att samla landets nämndemannaföreningar
i ett förbund.
Kameraövervakning
minskar
inte våldet
Tullia von Sydow berättar om spännande dagar under hösten 1980,
Samtalspartner
de dagar när NRF bildades.
- Med ett förbund fick verket
Tullia von Sydow berättar att
en samtalspartner som representerade landets nämndemän, det var John Thörngrens idé
påpekar Tullia von Sydow. om att NRF skulle arrangera
Detta var något mycket posi- utbildningsresor till utlandet.
- Genast blev dessa resor vältivt.
Tullia von Sydow säger, att digt uppskattade, berättar Tulhon tycker att hon avgick någ- lia von Sydow. Intresset för
ra år för tidigt från ordförande- dessa arrangemang är ju fortfarande väldigt stort.
posten i förbundet.
- Men vid den tidpunkten anRiksdagsledamot
sågs detta som naturligt, berätIdag har Tullia lämnat
tar Tullia. Jag hade passerat de
65 och den allmänna uppfatt- många av sina uppdrag. Efter
ningen var att man skulle läm- tiden som förbundsordförande
na ett uppdrag som ordförande inom nämndemännen, gjorde
för ett stort förbund som NRF hon dock något remarkabelt.
Tullia var nämligen under en
vid den åldern.
Tullia fortsatte att hålla kon- period ledamot av Sveriges
riksdag, och hon valdes in som
takten med förbundet.
- För mig har NRF alltid va- riksdagens äldsta ledamot.
rit en inspirationskälla, berättar Någonsin.
- Under min period i riksdaTullia. Förbundet har inte bara
drivit på i en rad viktiga frågor gen hann jag faktiskt fylla 80
av ”facklig” karaktär. Förbun- år, berättar Tullia.
Alla som känner Tullia von
det representerar också något
Sydow vet om att hon är en
väldigt viktigt socialt.
- Inom Nämndemännens mycket mångsidig person. Ett
Riksförbund får varje nämnde- av hennes mer tydliga karaktäman i Sverige chansen till ett rsdrag är hennes kreativitet.
- Jag tror att denna sida hos
stort socialt kontaktnät. Förbundet har ju en rad verksam- mig bidragit till min höga ålheter, regionalt och lokalt. Det der, berättar Tullia. Att alltid
ordnas utbildningar, konferen- blicka framåt med hopp om att
ser och inte minst utbildnings- lösa olika uppgifter på ett spännande och positivt sätt, det är
resor.
kreativitet. Och den optimistiska sidan är viktig att äga hos
en människa, om man vill leva
ett vitalt och aktivt liv. Optimister har mer roligt.
Vad är viktigt inom nämndemannarörelsen just nu ?
- Viktigt är att bredda rekryteringen av nämndemän i Sverige, säger Tullia. Det är viktigt
att fler svenskar än dem som är
medlemmar i de politiska partierna ska kunna väljas till
nämndemän.
- Hur det rent tekniskt ska gå
till, det vet jag inte. Men om
man breddar rörelsen, kan också detta kanske locka fler unga
till att bli nämndemän.
- Det är viktigt att fler unga
blir nämndemän, men å andra
sidan, äldre nämndemän har ju
något som yngre inte har, nämligen god erfarenhet som oftast gett mycken klokskap och
visdom. Och sådant behövs ju
verkligen i våra domstolar.
- Visserligen blir befolkningen äldre och äldre. Men det är
viktigt att nämndemännen
speglar befolkningens åldersstruktur i stort.
”Tullia var under en period ledamot av Sveriges riksdag, och hon valdes
in som riksdagens äldsta ledamot. Någonsin.”
Kameraövervakning minskar
inte våldet men
ökar känslan av
trygghet.
Det visar en utvärdering
från
Brå. Forskningen
visar att kameraövervakning fungerar bäst för att
minska planerade
brott såsom stöld
och skadegörelse.
Men våld under
helgnätterna är oftast inte planerade
utan utförda av
överförfriskade
personer.
När Landskrona
satte upp kameror
på de mest våldsutsatta platserna i
innerstaden ökade
våldsbrottsanmälningarna med 70
procent under det
första året. Kamerorna har heller inte använts av polisen till att lösa
några brott i någon
större utsträckning.
Men i intervjuer
framkommer att
nära hälften av de
tillfrågade känner
sig mer trygga och
över en tredjedel
att brottsligheten
har gått ned sedan
kamerorna sattes
upp.
17
Redaktionsråd:
Ordförande:
Lars Lassinantti
Riksdalervägen 10
974 51 Luleå
tel: 0920 624 85
mobil:
0706 51 78 42
Leif Magnusson
Soluddsstigen 21
185 92 Vaxholm
tel: 08 541 396 38
mobil:
070 600 51 51
Anita Jonsson
Tunnbindareg 11
602 21 Norrköping
mobil:
0703 73 99 46
NRF:s
arbetsutskott:
Förbundsordförande
Lars Lassinantti
adress se ovan
Vice ordförande
Britt Winberg
Lilla Bärby
749 62 Örsundsbro
tel: 0171 46 40 39
mobil:
0730 39 14 14
Förbundssekreterare
Hans Båging
Orkidévägen 64
231 31 Trelleborg
tel 0410-330343
070 6 79 12 65
Förbundskassör
Veronica Jonsson
Bergsgatan 1
112 23 Stockholm
tel: 08 654 50 30
mobil:
0706 67 51 09
Ansvarig
NRF:s kansli:
Catarina
Ingvarsson
tel 08-6515513
adress
NRF:s hemsida:
www.nrf.cc
ANGÅENDE
ADRESSÄNDRING
ELLER
PRENUMERATION
:
email:
riksforbundet.nrf
@ telia.com
18
Nytt från Domstolsverket
”Det är viktigt att nämndemannakåren har en ålderssammansättning som i möjligaste
mån sammanfaller med väljarkåren. Det är angeläget att
nämndemännen speglar befolkningen beträffande ålder, kön
och etnisk tillhörighet. Det är
också värdefullt att människor
med olika bakgrund får möjlighet att både få insyn i rättsväsendet och kunna bidra med sin
livserfarenhet.”
Så skrev Falu Nämndemannaförening i ett brev till alla partiers valberedningar inför valet i
Falu kommun. Hur det gick vet
jag inte i skrivande stund men
förhoppningen var att kunna göra något åt åldersstrukturen i kåren.
Våren 2006 antog Riksdagen
ett antal lagändringar för att
bland annat skapa en mer allsidig sammansättning av nämndemannakåren. Regeringen uttalade i lagstiftningsärendet
(prop. 2005/06:180) att det inför
val av nämndemän bör genomföras särskilda informationsinsatser i syfte att underlätta en
bredare rekrytering. Domstolsverket har därefter på uppdrag
av regeringen både genomfört
och utvärderat särskilda insat-
ser i samband med valet av
nämndemän 2006. Domstolsverket har också kartlagt nämndemannakårens sammansättning (Domstolsverkets rapportserie 2007:2). Utvärderingen visar bland annat att sammansättningen när det gäller kön och
etnisk bakgrund numera når upp
till regeringens målsättning det
vill säga att den speglar hur det
ser ut i Sverige. Den låga andel
yngre nämndemän motsvarar
dock fortfarande inte befolkningens åldersstruktur. Mot bakgrund av det fick Domstolsverket i maj åter igen uppdrag
av Justitiedepartementet att genomföra särskilda informationsinsatser i syfte att få till stånd
en bredare rekrytering med
särskild vikt på en föryngring
av kåren. Informationsinsatserna ska rikta sig mot såväl de
nominerande organen som allmänheten. Informationsmaterialet till de nominerade och väljande organen ska både innehålla uppgifter om nämndemannakårens sammansättning och en
uppmaning att aktivt försöka nå
sådana grupper som är underrepresenterade.
Domstolsverket ska även vända sig till allmänheten med in-
formation om vad nämndemannauppdraget innebär, vilka villkor som gäller för uppdraget,
vilka grupper som är underrepresenterade i nämndemannakåren och hur man går tillväga
för att anmäla intresse.
Informationsinsatser kan lösa
delar av utmaningen. I den kampanj som Domstolsverket genomför ligger fokus på kommunikation med respektive partis
valberedning och med nuvarande nämndemän. För att hitta och
nå fram till de yngre används
framförallt webbkampanjer,
både via våra politiska partiers
webbplatser och Sveriges
Domstolars egen webbplats
www.domstol.se. Genom att bearbeta press med information
om hur det faktiskt ser ut hoppas
vi kunna nå ut till den breda allmänheten. Om vårt gemensamma arbete kommer att räcka för
att nå målet – en föryngring av
nämndemannaföreningen återstår att se.
Petra Thor Jonzon
Informationschef,
Domstolsverket
Vill du ha hjälp med att forma föreningens hemsida?
Om er förening ännu inte har en egen hemsida, hör av er till oss så bistår vi med utformandet! Kostnadsfritt.
Varje nämndemannaförening som är medlem
i Nämndemännens Riksförbund har nu chansen att utan kostnad få detta stöd från förbundet.
Ring Catarina Ingvarsson på
08 6515513 för vidare information. Du kan
även nå oss via vår mailadress,
[email protected].
Idag finns det ett antal föreningar i landet
som har egen hemsida. Men dessa borde
vara flera!
NRF ställer därför upp för att påskynda processen att samtliga nämndemannaföreningar
i Sverige så småningom kommer ha egen
hemsida.
Er förenings hemsida kommer bland annat
vara möjlig att nå när besökaren går in på
NRF:s egen stora hemsida.
Så hör av er!
Ring eller maila oss, allt i avsikt att er förening ska ha egen hemsida!
Nämndemannens korsord
Här kommer Nämndemannens uppskattade
Tidningen Nämndemannen,
Följande personer erhåller
2.Maud Eriksson, Luleå
korsord. Vi lottar ut två bokpriser bland
Östergatan 14, 262 32 Ängelholm.
bokpriser för sina rätta svar i
Bokpriserna kommer före ut-
deltagare med rätt lösning.
När du anger din adress, ange också
Korsordet 2/2010
givningen av Nämndemannen
Din lösning vill vi ha senast 31 oktober till
var vi kan nå dig per telefon.
1. Ulf Lundbäck, Finspång
HANDLAS
PÅ
AUDHUMBLA
FLYGA
OCH
FARA
SOM
UPPNÅS
SOM INTE
SOM LAG
EN Ö
EN
STÖRRE
VÄRLD
HAR
MÅNGA
SMÅ
HEMMA
UTFÖRSÄLJER
SIBIRISK
FLOD
ÄR SA- GYMNASLIGARE TIKÄN ATT REDSKAP
TA? VÄSKA
KANSKE
EN PRINS
”JORDFRÄS”
ANVÄNDS
INTE OFTA
SOM ICKE
BLODSTOCKNING
FÖRSTÄRKER HÅL
TITTA
SKADA
ÄR FISKPUDDINGSMÖR
KRAV PÅ
PUBLIC
SERVICE
FICK NOBELPRIS
1912
SOLO
DIMMA & FRILUFT- MÄRKE
FÖRORE- LÅNG
NINGAR SJAL INTE
LÅNGSJAL
GRÖNT PÅ
KOPPAR
BLIR
VÄGGEN
IBLAND
FINARE
KRIA
SOM EN
SAGA
UTTRÄDE
FRÅN
SCENEN
SMETIG
OCH
KLETIG
GLIDER
MAN
IN I VID
PÅFART
SOM
YNGRE
URAN
RÖNTGEN
ÄR DET BÄSTA
SOM TING ENLIGT
DE BISKOP THOMAS 1439
LITEN
FLICKA
TV-PROGRAM
ÄR
ORUST
OCH
TJÖRN
FOTOGRAFERA
KAN
STÅ
FÖR ETT
FYND
PALINDROM
MED
SALO
RÄCKER
VAR FÖDD
FRI
DET
FÖR ETT
VARUHUS
ÄR
RUINEN
AV ETT
HUS
BLIR
RABATT
FÖREMÅL
FÖR
SLÅS
PÅ BREV
TILL
HELENA
ENSE
IN
SEGT
VIRKE
©ENGHOLMS
1/2011
STARKT
BEGÄR
ÄR THAILAND FÖR
MÅNGA
NUMERA
BERT NYMAN, ÖSTERSUND
NÄMNDEMAN – AMATÖROCH HOBBYDOMARE?
Återigen har i media
framförts förslag på att förändra rekryteringen av
nämndemän till de svenska
domstolarna – förslaget på
domstolsplikt har aktualiserats.
Nämndemän finns i tingsrätter, hovrätter, länsrätter
och kammarrätter där de
fungerar som lekmannadomare tillsammans med yrkesdomare.
Nämndemannens uppgift
är att fungera som garant för
att avgöranden i domstol
ligger i linje med den allmänna rättsuppfattningen i
samhället. Detta gäller
särskilt vid bedömningsfrågor, bevisvärdering och val
av påföljd.
I vissa media har man tydligen den uppfattningen att
dessa ”dömande amatörer”
ytterst sällan har något verkligt inflytande. Sanningen är
väl en helt annan.
Vid omröstning väger
nämndemannens röst lika
tungt som yrkesdomarens.
Vid lika röstetal fastställs
den dom som är lindrigast
för den åtalade.
Systemet med nämndemän bidrar till att landets
medborgare får insyn i
domstolarnas verksamhet
vilket är nog så viktigt samt
bidrar till rättssäkerheten.
I dag är det de politiska
partierna som tillsätter
nämndemännen. Varför
skulle detta vara fel? Är
man medlem i ett parti är
man välkänd av exempelvis
en valberedning. Deras uppgift är ju att få rätt man på
rätt plats.
Nämndemännen skall
också representera samhället i stort vad det gäller kön,
ålder, yrke samt att se till så
att även invandrare/svenska
medborgare finns representerade.
En nämndeman skall också vara lämplig för uppdraget med hänsyn till omdömesförmåga, självständighet, laglydnad och övriga
omständigheter.
Nämndemannarollen är
alltså ett viktigt uppdrag.
Det är ett spännande, utvecklande och stimulerande uppdrag som också ställer stora krav på objektivitet, saklighet och stor koncentrationsförmåga.
I och med att partiernas
valberedningar nominerar
nämndemännen, som sedan
väljs av landstings- respektive kommunfullmäktige,
har man redan där vetskap/
kännedom om en medlem
uppfyller nämnda krav.
I media kan man även ibland läsa att uppdraget som
nämndeman är en ”avstjälpningsplats” för gamla politiker som inte kommit så
långt i sin politiska karriär.
Dessutom är det, enligt media, mycket svårt att rekrytera nämndemän. Inget kan
vara mer fel. Det brukar vara kö till nämndemannauppdraget. Man kan se
det som en skola: Man lär
sig något nytt varenda gång
man tjänstgör.
Poliser får dåligt stöd
vid brott
Enbart var fjärde polis
som vänt sig till domstol får
någon brottsersättning utdömd.
Av de som har fått ersätt-
ning utdömd måste en av
sex poliser vända sig till
Brottoffermyndigheten för
att få ut ersättning.
Totalt är det bara var tredje polis som utsätts för brott
som får någon skadestånd-
sersättning. Hälften av poliserna anser också att de inte
får tillräckligt stöd av arbetsgivaren.
Det visar en ny undersökning från Polisförbundet.
Jan Karlsen som är ordfö-
20
Nu anser vissa politiker
och även vissa media att
detta system är helt förkastligt och skall ersättas med
en domstolsplikt för alla
medborgare. Detta innebär
att vem som helst skall kunna utses till nämndeman och
att ”plikten” att medverka
skall vara stenhård.
Förslaget innebär även att
Nämndemannaförbundet
och dess lokala föreningar
har spelat ut sin roll. Eftersom man inte har något förtroendeuppdrag är det
omöjligt att driva ett förbund som tillvaratar medlemmarnas intressen. Det
går ju inte att få medlemmar i ett förbund när man
överhuvudtaget inte vet om
man skall tjänstgöra eller inte, för meningen kan väl inte vara att alla som omfattas
av ”plikten” också skall va-
ra medlemmar.
Det kommer även att få
följden att det blir omöjligt
att informera/utbilda nämndemännen.
Nämndemannaföreningarna lägger idag ner stort arbete på att anordna föreläsningar/informationer, studiebesök mm för att nämndemännen skall hållas sig
ajour med vad som händer
inom rättsväsendet.
Detta synes mig vara ett
mycket märkligt förslag.
Man skall alltså tvinga människor, kanske helt oengagerade, till att döma i t ex
komplicerade mordrättegångar, vålds- och ekobrott
m m.
Kan detta kallas rättssäkerhet?
Att välja nämndemän, enligt nuvarande system, är en
viktig grundpelare i ett demokratiskt samhälle.
Bevara oss för en tvångsrekryterad domararmé!
Bert Nyman
Nämndeman
vid Östersunds Tingsrätt
rande i Polisförbundet kräver att regeringen ska tillsätta en utredning som ser
över möjligheterna för
brottsoffermyndigheten att
överpröva ett domstolsbeslut.
NRF:s resor nästa år: Malta, Colombia, Ukraina!
Under 2011 fortsätter NRF att arrangera sina studieresor.
Denna gång har NRF:s styrelse beslutat att arrangera en resa
i oktober/november till Colombia.
I maj arrangeras resan till Malta. I augusti reser vi till
Ukraina.
På sista sidan i denna tidning kan du maila oss och meddela oss det resmål du helst vill fara till.
Ukraina
Resan planeras till augusti 2011.
Kostnad 5 dagar cirka 10.000 kr
Sverige har många beröringspunkter med Ukraina.
I Gammelsvenskby nära Krim har det bott svenskar sedan
200 år tillbaka. Här talas det svenska och här bevaras svenska
traditioner. Under vårt besök i Ukraina besöker vi Gammelsvenskby.
Det finns också svenska företag som etablerat sig i landet.
Det mest framgångsrika kommer vi att besöka
I resan ingår också besök vid domstol i Kiev, samtal med jurister och nämndemän. Vi får inte minst också ta del av det
goda och rika ukrainska köket.
Ukraina är ett spännande land. En gång faktiskt grundat av
vikingar från Roslagen. Landets föregångare hette Kiev-Rus.
Reseledare Birgitta Breile och Staffan Ringskog.
Colombia
Emma Utas i Gammelsvenskby med bilder av svenska
kungafamiljen, som besökte svenskarna under 2009.
Ukraina – en gång grundat av vikingar.
Resan planeras okt–november
2011. Kostnad
10 dagar cirka 28.000 kr.
Denna resa planeras ske i oktober–november 2011. Maximalt antal deltagare är 25 personer.
Resan går till huvudstaden Bogota men också till Karibien.
Besök vid domstolar och studium av landets rättsväsende ingår samt eventuellt besök hos Tullen i Cartagena i Karibien.
Colombia i Latinamerika är som bekant känt för den omfattande kriminaliteten med kokain. Resan kommer bland
annat innebära ett fördjupat studium av denna svårartade del
av det colombianska samhället. Reseledare Birgitta Breile.
Malta
Resan planeras till maj/juni 2011.
Kostnad 5 dagar cirka 10.000 kr
Malta ligger mitt i Medelhavet och är en smältdegel för olika civilisationer. Landets historia sträcker sig många tusentals
år tillbaka. Malta har varit bebott sedan 5 200 f. Kr., och det
fanns en betydande förhistorisk kultur innan fenicierna anlände till huvudön och döpte den till Malat, som betyder ”trygg
hamn”. Med anledning av att vi i Sverige idag har ett flertal
migrationsdomstolar som avgör migrationsärenden vill vi få
möjlighet att besöka de olika flyktingmottagningar som EU
har utverkat på Malta. Gemensamt med Sverige är strömmen
flyktingar stor från bl a Somalia. Vi planerar också föreläsningar av berörda myndigheter. Reseledare Birgitta Breile.
21
I SPALTERNA
SEN SENAST
Spärrade telefonlinjer
överlistas av fångar
Dömda fångar har lärt sig
att överlista fängelsernas
spärrade telefonsystem för
att inifrån fängelserna leda
brottslighet.
En brottsmisstänkt man i
Werewolf Legion i Stockholm fick ett telefonsamtal
från en man som dömts till
fängelse för grovt rån och
avtjänade sitt straff på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna. Samtalet handlade om
utpressning.
En polis hörde samtalet
och anmälde händelsen.
Först trodde man att mannen hade lyckats smuggla
in en mobiltelefon vilket var
vanligt tidigare. Men det visade sig att mannen använde det ”säkra” telefonsystemet Intik genom att ha gjort
ett antal omkopplingar.
Telefonsystemet innebär
att fångarna bara ska kunna
ringa till anhöriga och till
telefonnummer som i förhand har godkänts av kriminalvården. Ledaren för
den kriminella ligan hade
porterat ett telefonnummer
som redan godkänts till ett
IP-nummer.
Därefter hade han kopplat
in ett utländskt telefonkort.
När mannen skaffade sig
pin-kod och laddat kortet
kunde han ringa helt fritt.
Säkerhetschefen på kriminalvården, Christer Isaksson, säger att det här händer
hela tiden.
Systemet är gammalt och
behöver bytas ut. Tyvärr
finns det inget etablerat alternativ till systemet utan de
måste utveckla ett eget
system. Det kommer att ta
ett till två år och kommer
kosta mycket pengar.
22
Konferens med föreningarna i region 2
Trivselfaktorn på topp vid
Pricilda Helenius,
Sundsvall, Rolf
Forsmark, Sundsvall och Bodil
Strömberg, Umeå.
– Sådana här
möten är väldigt
givande, sa Rolf.
Man tar med sig en
massa bra kunskap
hem.
En stunds avkopplande samtal i en
av pauserna. Lars
Lassinantti, Inga
Lisa Sundqvist,
Maria Bolander,
Britt Winberg och
Bodil Srömberg –
om vi går motsols!
d möte i Umeå
Tala om ett lyckat möte
i Umeå. NRF:s uppskattade besök i regionerna
fortsätter.
Nu senast mötte
förbundsstyrelsen
Mats-Ola Lundström, kassör i Umeå berättade om sin
förening och även stad.
föreningar inom region
2. Inbjudna föreningar
var denna gång Jämtlands län, Härnösand,
Sundsvall, Umeå och
Örnsköldsvik.
Gensvaret bland de
inbjudna var överlag
mycket positivt.
– Att sådana här möten arrangeras innebär en fördjupad form av demokrati, sa en
av deltagarna.
– Vi inom föreningarna får
bättre bild av hur förbundsstyrelsen jobbar. Förbundsstyrelsens arbete blir också
bättre förankrat, i och med att
vi berättar om vad vi gör inom föreningarna, tyckte Rolf
Forsmark från Sundsvall,
som var personen som uttryckte sin tillfredsställelse
över dessa möten.
FS ledamöter redogjorde
alla för sina olika specialområden. Britt Winberg berättade om utbildning, Birgitta
Breile om resor, Veronica
Jonsson om ekonomin.
– Och ekonomin inom förbundet är bra, förklarade hon.
Vi vill inte dra på oss onödiga
kostnader utan vill hela tiden Allvarliga miner kanske inom förbundsstyrelsen men det mesha bra kontroll på ekonomin. ta inom förbundet pekar åt rätt håll, inte minst ekonomiskt.
– Stora utgiften som nu – Lassinantti hushållar väl med förbundets pengar, fil lic i
kommer är kongressen nästa ekonomi som han är, som en av mötesdeltagarna uttryckte det.
år i Karlskrona.
Om själva kongressen berättade Hans Båging och Eva
Olsson som ansvarar från förbundsstyrelsens sida för kongressen.
– Värdföreningen Karlskrona har hittills gjort ett väldigt fint jobb, berättade Hans.
– NRF kommer att ha en
mängd intressanta talare. Programmet kommer bli digert.
Tre dagar kommer kongressen att ta. Vi har en spännande tid att se fram emot.
Vilket alla vid mötet i
Umeå verkligen instämde i. Veronica Jonsson med sin favorit …
23
Returex skickas till
NRF
Box 8140
104 20 Stockholm
Kom ihåg!
Gör adressändring till
NRF, Box 8140, 104 20 Stockholm
E-post: [email protected] (så missar du inte kommande utgåvor av tidningen).
INTRESSEANMÄLAN RESOR 2011
Vart vill du helst resa med NRF? Skicka intresseanmälan till oss före 15 november
DENNA ANMÄLAN ÄR EJ BINDANDE
När du fyllt i intresseanmälan, skicka den
till oss som brev eller via email.
Hej NRF!
Jag gillar initiativet att NRF erbjuder sina
medlemmar studieresor under 2011. Jag
medverkar därför med intresseanmälan om resmål.
Namn:................................................................................................
Följande resor erbjuder NRF under 2011
Adress:..............................................Ort..........................................
1. Ukraina, augusti 2011 (5 dagar)
2. Malta, maj/juni 2011 (5 dagar)
3. Colombia, okt/nov 2011 (10 dagar)
Nämndemannaförening:.................................................................
Telefon:..............................................................................................
Jag reser helst till .........................................................................
Malta eller Ukraina? Vilket resmål verkar mest intressant?
Ditt svar mailas till
riksforbundet.nrf@ telia.com
Kan du tänka dig resa till Colombia? JA
NEJ
(ringa in)
I december kontaktar NRF de som skickat in ovanstående intresseanmälan
för att samla in de bindande anmälningar som resebyrån behöver
i sitt arbeta för att kunna arrangera resa.
eller skickas till
Nämndemännens
Riksförbund
Box 8140,
104 20 Stockholm.
DENNA ANMÄLAN ÄR EJ BINDANDE
Vi vill ha ditt svar senast fredag 15 november 2010
RÖSTA FRAM ÅRETS NÄMNDEMAN !
Som framgår i detta nummer av tidningen Nämndemannen kan du vara med om
att rösta fram årets nämndeman. De olika kategorierna där de nominerade
nämndemännen deltar är:
De nominerade inom de olika grupperna är :
Undertecknad röstar på följande
personer inom nedanstående grupper.
Som årets veteran föreslår jag:
...............................................................
1. Årets veteran
2. Årets föreningsmänniska
3. Årets yngre nämndeman
4. Årets kommunikatör
Årets veteran:
Årets förenings-
Jan Bengtsson
människa:
Siv Bergholm
Margarethe Höglund
Geijer Hulteke
Jan-Erik Nilsson
...............................................................
Om du vill delta i omröstningen, fyll i
Uno Janson
Bert Nyman
Som årets yngre nämndeman föreslår jag:
kupongen intill och skicka den till oss
Alf Johansson
Ann-Marie Palvall
antingen via fax, som brev eller via mail.
Jan Lundahl
Bodil Thuresson
Arrangemanget står tidningen
Erik Melinder
Lars Österdahl
Nämndemannen för.
Siv Nilsson
Som årets föreningsmänniska föreslår jag:
................................................................
Som årets kommunikatör föreslår jag:
Frank Norgren
Kupongen kan faxas till
0431-16232.
Thyra Persson
Årets yngre
eller skickas till
Anita Seaberg
nämndeman:
Tidningen Nämndemannen
Helsingborgsvägen 44
262 72 Ängelholm
Ann-Mar Östling
Erik Ezelius
Årets
Jonas Kalms
kommunikatör:
Therese Sturesson
eller mailas till:
[email protected]
...................................................................
Staffan Björnberg
Mitt namn:................................................
Adress,.......................................................
tel ..................................................................
Nämndemannaförening...........................
Birgitta Breile
Vi vill ha ditt svar senast 1 december.
(Maila, faxa
eller skicka per post.)
I nästa nummer presenterar vi resultatet av läsarnas omröstning. Vid lika röstetal har tidningen Nämndemannens redaktionsråd
rätten att besluta vilken kandidat som erövrar utmärkelsen. För ytterligare information, når du oss på tel 0431-13260.
Under kongressen i Karlskrona får varje Årets Nämndeman 2010 inom de olika kategorierna en utmärkelse.