Transcript Ramförslag - Folkhögskolespåret

Sida |1
Ramförslag för ensamkommande ungdomars etablering på folkhögskola
Förord
Ramförslaget för ensamkommande ungdomars etablering på folkhögskola grundar sig i det
utvecklingsarbete som har bedrivits mellan kommuner och folkhögskolor inom Folkhögskolespåret under 2012-14. Avsikten med förslaget är att skapa en hållbar och unik modell för
ensamkommande ungdomars studier och boende på folkhögskola. Utifrån folkbildningens
synsätt på människans förmåga, resurs och potential ska insatserna på folkhögskolan skapa
delaktiga och självständiga individer med goda villkor att integreras i samhället.
Initiativet bakom ramförslaget är taget mellan företrädare för kommun och folkhögskola, i
dialog med bl.a. Länsstyrelsen och Migrationsverket, den idéburna sektorn samt de ensamkommande ungdomarna själva. Modellen ska i stora drag kunna användas som ett underlag
för att synliggöra, konkretisera och implementera Folkhögskolespåret i lokala och regionala
sammanhang.
Målgrupp
En målgrupp för landets folkhögskolor är ensamkommande ungdomar med PUT (permanent
uppehållstillstånd) i åldrarna 18 – 21 år. Folkhögskola kan vara ett alternativ utifrån:







Egen drivkraft och vilja att pröva ny studieform och miljö
Redo att flytta från HVB-boende (hem för vård eller boende) men har ändå behov av
social närvaro
Särskilt intresse för en viss folkhögskolas profil och upplägg
Närhet mellan boende och skola kan vara motiverad
Behov av individuella lösningar gällande skolgång
Flexiblare och kortare väg till vidare studier eller arbete efterfrågad
Ungdomens generella språkinlärning, utveckling och etablering skulle gynnas av
studier och boende på folkhögskola
Studier på folkhögskola och boende på internatet ges som en insats för ungdomar över 18
år. Här kan folkhögskolan fungera som ett utslussalternativ från HVB. Kommunen har
möjlighet att stödja ensamkommande ungdomar upp till 21 års ålder.
Studier
Behörighetsgivande studier på allmän kurs (grund/gymnasienivå). Tre års studier och totalt
10 gymnasiegemensamma ämnen ger behörighet till vidare studier på högskola/universitet.
Möjlighet finns att kombinera nivåer i olika ämnen, med en viss profil eller studera på de
särskilda kurserna. Folkhögskolan arbetar med varierande pedagogik och ett flertal
bedömningssätt. Metodiken bygger på deltagarnas erfarenheter som en avgörande kraft i
lärprocessen. Kursplan sätts tillsammans med deltagarna. Dialog och delaktighet formar
studierna. Ett samlat omdöme ges på en sjugradig skala utifrån bl.a. kunskap, färdighet,
utveckling, ambition och social förmåga.
Förstärkt svenska och engelska kan erbjudas. I stort sett all undervisning på allmän linje sker
på svenska så den aktuella deltagaren behöver ha tillräckliga förkunskaper i svenska för att
kunna tillgodogöra sig studier på grund- eller gymnasienivå. Sfi och/eller SvA-profil finns på
några folkhögskolor, dock inte alla.
Tobias Hedkvist
Processledare
[email protected]
0410 – 73 35 33
Annika Stark
Processledare
[email protected]
0410 – 73 35 91
Sida |2
Undervisningen på folkhögskola sker oftast i mindre grupper, utifrån ett särskilt tema eller
projektinriktning. Möjlighet finns vanligtvis till extra studiehjälp. Kurator, liksom studie- och
yrkesvägledare finns tillgänglig på de flesta folkhögskolor.
Internatet
Boende på folkhögskolans internat ska vara tryggt, socialt och utvecklande. Tillgång ges till
eget rum, medans vissa utrymmen som kök, tvättstuga och uppehållsrum är gemensamma.
Frukost, lunch och i vissa fall också middag ingår. Det varierar mellan folkhögskolorna om
måltider ingår även på helger. Tillgång finns till internet och TV. Regler och rutiner för
exempelvis städning finns för alla på internatet. De ensamkommande ungdomarna bor
integrerade bland övriga deltagare. Internatet är vanligtvis stängt under skolans lov, men för
denna målgrupp ska det finnas möjlighet att bo kvar även då.
Personal
Resurspersoner kommer att finnas på folkhögskolan för ungdomarnas sociala stöd och
tillsyn. Personalen finns till för dessa ungdomar, likväl för övriga boende på internatet. Detta
utifrån ett normaliseringsperspektiv. Vägledning och kontaktskapande på och utanför folkhögskolan ingår i personalens helhetsuppdrag, liksom samordning mellan boende, skola,
fritid och övriga etableringsinsatser. Då formen ska ses som ”utslussboende” kommer inte
personal att finnas dygnet runt, utan som anpassat stöd på kvällar, helger och lov.
En samordnare (kursföreståndare) har övergripande ansvar för insatsens alla delar. Sköter
kontakten med placerande kommuners socialsekreterare. Stöttar resurspersonerna liksom
övrig pedagogisk och administrativ personal.
Personalen kommer att erbjudas särskild handledning och kompetensutveckling externt
utifrån de behov som uppstår.
Fritid och mentorskap
Olika aktiviteter arrangeras på folkhögskolan och internatet under läsåret. Ungdomarnas
kontaktskapande och språkträning främjas genom utbyte med övriga deltagare. Mentorskap
och gemensamma projekt för och med de ensamkommande ungdomarna sker som naturliga
moment i de olika utbildningarna. Möjligheter till en aktiv fritid finns genom folkhögskolans
egna gym, bibliotek, ateljéer eller liknande.
Nätverk och etablering
Folkhögskolan har ofta en förankring mot det lokala förenings- och näringslivet. Här finns
möjlighet till sammanhang och kontaktytor för de ensamkommande ungdomarna. Insatsen
på folkhögskolan ska också präglas av en långsiktighet gällande varje ungdoms etablering i
samhället och på arbetsmarknaden. Från och med höstterminen vid fyllda 20 års ålder finns
möjlighet för ungdomen att genom studiemedel från CSN fortsätta studierna och boendet på
folkhögskolan.
Antal
Folkhögskolan erbjuder platser efter förmåga, men tidigare förslag har legat på mellan 5-8
ungdomar.
Kostnad
900-1300 kr/dygn och plats
Sida |3
Eventuella undervisningskostnader är föremål för diskussion mellan berörda parter.
Finansieringsformer
Dygnskostnaden (900–1300 kr) återsöks enligt reglerna för Migrationsverkets statliga
ersättning. Kommunen kan låta dygnskostnaden gå som faktiska kostnader eller belägga en
plats inom överenskommelsen vilket innebär ersättning enligt schablon.
Möjligheten finns att stödja ungdomar upp till 21 års ålder. Insatsen kan beviljas genom ett
vårdbeslut enligt Sol 4 kap 1§.
Studierna för deltagare på folkhögskola finansieras vanligtvis genom folkhögskolornas egna
statsbidrag baserat på deltagarveckor. Gällande denna målgrupp kan nämnas att i folkhögskolans folkbildningsuppdrag ligger bl.a. att utjämna utbildningsklyftor liksom att bemöta det
mångkulturella samhällets utmaningar.
Vissa kommuner väljer att finansiera studier på folkhögskola för ungdomar utanför gymnasieskolan genom den kommunala skolpengen. I sammanhanget kan nämnas att kommunen
fr.o.m. 1/1 2015 har ett aktivitetsansvar som innebär att ungdomar under 20 år som inte har
fullföljt gymnasieskolan ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder.
Samverkansformer
Enskilda avtal om platser kan tecknas mellan placerande kommun och ansvarig folkhögskola.
Ett visst antal platser kan upphandlas enligt lagen om offentligt upphandling (LOU) utifrån en
kravspecifikation som tydliggör syftet med folkhögskola som driftsform.
Utifrån folkhögskolans unika folkbildningsuppdrag, samt att inom samma driftsform kunna
erbjuda både studier, boende och etableringsinsatser för ensamkommande ungdomar, kan
ett IOP (idéburet – offentligt partnerskap) övervägas. Ett IOP är en samverkansform som kan
tecknas mellan en offentlig och en idéburen aktör. Av landets 150 folkhögskolor är 107 så
kallade rörelseskolor. De drivs av stiftelser, föreningar eller organisationer.
Ett IOP kan ingås när:




verksamheten sker på initiativ den idéburna organisationen
det inte finns en marknad eller konkurrenssituation att vårda
bägge parter är med och finansierar verksamheten
verksamheten bidrar till lokal utveckling och delaktighet i samhället
(http://www.socialforum.se/)