Ville definitivt inte bli lärare – eller politiker

Download Report

Transcript Ville definitivt inte bli lärare – eller politiker

Betalar inte kurs för romer NYGAMMAL SANNING
HEDERSRELATERAT VÅLD
Folkbildning med underskott
Lars Vilks på folkhögskola DELTAGARE ORGANISERAS
SFHLS
tidskrift sedan 1920
”Många är i
en liknande
situation som
mormor”
1/2012
Manifest
Valerie Solanas – kvinnan
bakom SCUM-manifestet
Kontroll
Vill ha oberoende
revision för folkbildningen
Ideologi
Ger skolan dess
berättigande
S-märkt folkhögskollärare:
Ville definitivt inte bli
lärare – eller politiker
Medlemmarna är basen
för vårt fackliga arbete
UR INNEHÅLLET
6
Svårt för nya folkhögskolor att växa fram
Miljöpartisten Esabelle Dingizian vill ha en oberoende revision som
kontrollerar hur statsbidragen till folkhögskolorna används.
Ingela har ordet
10
– En fördel att vara politiskt aktiv
Martin Humble ville absolut inte bli folkhögskolärare – eller politiker. Nu
arbetar han på Hagabergs folkhögskola och är ledamot i stadsdelsnämnden.
tralt mellan parterna. Den
ordning som är framförhandlad bygger på att vi är demokratiska organisationer som
möts vid förhandlingsbordet. sfhls demokratiska organisation är uppbyggd med
lokalavdelning – distrikt – ombudsmöte.
sfhls medlemmar har valt ombud till
sfhls ombudsmöte (nästa gång 2013) via
distriktsårsmötena, som du blir inbjuden
till nu i februari – mars, www.sfhl.se (titta
under distrikten). Ombudsmötet i sin tur
väljer förbundsstyrelse som utser förhandlare och förhandlingsdelegation.
Vi är nu beredda att ta fighten med
arbetsgivarna! Vi vill ha högre lön precis
som alla lärare! Vi är bra lärare och vi har
bra kompetens och utbildning!
ad är en demokratisk organisation?
V
sfhl är en demokratisk organisation
som bygger på att medlemmarnas är
basen. Det viktigt för oss att ha en nära
kontakt med medlemmarna. Det ställer
krav på oss förtroendevalda att förmedla
det som vi i förbundsstyrelsen beslutar
men också att vi tar reda på vad medlemmarna vill men också att medlemmarna
kommunicerar med oss. En tvåvägskommunikation är önskvärd.
Det är på folkhögskolan som du som
medlem har din vardag och det är på folkhögskolan villkoren för ditt arbete utformas. Det är på folkhögskolan, din arbetsplats och i din lokalavdelning som du kan
2
påverka dina arbetsvillkor, hur de ska se
ut och vilka förändringar du vill ha.
Ibland kan vara svårt att förstå hur man
kan påverka och det är lätt att lägga
ansvaret på facket. Men Du är facket!
Påverka gör man genom att delta i diskussioner vilket jag hoppas att ni har och gör.
Bevaka dina intressen!
En rektor med mer folkbildningserfarenhet och känsla för folkbildning än
kvinnofolkhögskolans nya rektor Madeleine Larsson är svårt att finna.
Ps. För dig som är förtroendevald finns
inbjudan till sfhl-veckan på sidan 26. Ds.
20
”En ishacka i patriarkatets arsle”
Valerie Solanas text ligger till grund för tur-teaterns pjäs scum-manifestet.
Men vem var hon? Vi har läst manifestet och berättar om personen.
edlemmar är basen för sfhls fackliga
M
arbete. Det är med medlemmarna de
lokala avtalen skall diskuteras för att
sedan förhandlas med folkhögskolans
arbetsgivare. För dig som arbetstagare är
det bra att vara lite kunnig i arbetsrättsliga
frågor, för då kan du påverka arbetsvillkoren på din folkhögskola. Varför inte inbjuda en ombudsman till folkhögskolan för
en kursdag om mbl? Ju fler som är kunniga, desto roligare blir det fackliga arbetet!
Vi vet, för de folkhögskolor som vi har
varit på ser vi glädjen i att få kunskap!
Det är en glädje som ni känner till – för ni
ser det dagligen hos era kursdeltagare.
Den demokratiska uppbyggnad som
fackföreningsrörelsen har i Sverige är helt
i linje med det demokratiska uppdrag som
folkbildningen har. Det uppdraget tar vi,
folkhögskollärare, på allvar och då borde
vi ta vårt fackliga medlemskap på allvar
och delta i de demokratiska processerna.
Demokrati måste man göra för att den
skall fortsätta leva!
ingela zetterberg
[email protected]
14
Ideologin viktigare än ekonomin
28
Deltagare organiserar sig i studentfack
Mobbing. Bristfälligt utbildade lärare. Avsaknad av kursplaner. Det
var några exempel på problem när deltagare möttes i Stockholm.
. . Mona Sahlin m.fl. vill ha fler folkhögskolor i miljonprogrammen.....................4
. . . Arabisktalande systrar har mycket gemensamt med våra mormödrar........5
VÄDDÖ . . . Lärartjänster försvinner när textillinje läggs ner.................................................7
SIFFROR . . . folkhögskoleverksamheten går med underskott ..............................................8
MÅNADENS LINJE . . . Utbildar om hedersrelaterat våld .......................................................8
KRÖNIKA . . . Alla gamla sanningar är inte slut ......................................................................13
SFHL . . . Reservera tid i kalendern för SFHL-veckan 2012 ....................................................26
KRÖNIKA . . . Vart är vi på väg? .................................................................................................29
BÖCKER . . . Augustvinnande Korparna, Strindbergåret och Myrdal i Indien.................30
FILM . . . Överklassigt tvivel på Shakespear ............................................................................31
PERSONER . . . Lars Vilks på folkhögskola, och en sjungande folkhögskollärare ...........31
INSÄNT .
INGÅNG
Folkhögskolan
å är vi då i en ny avtalsröS
relse. Våra löner och
arbetsvillkor förhandlas cen-
ANNONSER:
Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail: [email protected]:
ANNONSPRISER
uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr, kvartssida: 1 800 kr. Tilllägg för
bilaga och färg: 2 000 kr.
PRENUMERATION:
298 kr.
REDAKTÖR:
Staffan Myrbäck, Box 12 229, 102 26
Stockholm. Tel: 070-324 97 33. e-mail: [email protected]
Staffan Myrbäck.
REDAKTION:
([email protected])
Stockholm.
TEL:
Birgitta Tingdal ([email protected]), Holger Nilén
ADRESS:
08-737 67 00.
ANSVARIG UTGIVARE:
Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12 229, 102 26
HEMSIDA:
www.sfhl.se
SISTA MANUSDAG
28 mars. Folkhögskolan utkommer med 8 nummer per år.
OMSLAG:
nr 2/2012: 9 mars.
UTGIVNING:
Foto: Holger Nilén
3
INSÄNT
Skriv till oss. Om vad som händer på skolan, politik, pedagogik, klimatfrågor, fackligt, litteratur,
skolämnen – allt som känns angeläget! Du kan mejla till: [email protected]
Mona Sahlin mfl kritiska mot bidragsfördelning:
Bygg folkhögskolor i miljonprogrammen!
regeringens beslut i november i
fjol att ge statsvetaren Erik Amnå
uppdraget att utvärdera det statliga
stödet till folkbildningen kommer i
grevens tid. Den svenska folkhögskolan bär i sin unika pedagogik
svar på svåra politiska utmaningar i
det mångkulturella och segregerade Sverige. Men dess möjligheter
tas inte tillvara.
En kombination av omedvetenhet från riksdag och regering och
bristande förändringsbenägenhet
hos folkhögskolorna själva har skapat en inlåsning i gårdagens struktur. Majoriteten av folkhögskolorna
finns i glesbygd. Fler behövs hos
framtidens elever, framför allt i miljonprogramsområdena.
Folkhögskolorna och statsmakterna behöver gemensamt bryta
det nuvarande dödläget. Folkbildningen måste få en chans att förlösa den bildningspotential som människor bär på, bistå grupper som
den traditionella skolan misslyckats
med, utveckla modeller för interkulturell samlevnad och ta ledningen i den uppgift som få andra klarar – att ta emot nyanlända.
Folkhögskolorna formades som
internatskolor i samhällets resa
från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, från aristokrati till demokrati, på platser relevanta för var
människor då befann sig. Riksdag
och regering kom att delegera
ansvaret för folkhögskoleverksamheten till Folkbildningsrådet, sammansatt och buret av folkhögskolorna och studieförbunden själva.
Folkbildningsrådet fungerar i myndighets ställe.
Denna korporativistiska struktur
4
har varit effektiv för att värna folkbildningens integritet och de institutioner som en gång byggdes,
men samtidigt gjort det närmast
omöjligt för nya folkrörelser eller
aktörer att skapa folkhögskolor,
samtidigt som det i praktiken försvårar för statsmakterna att skjuta
till nya pengar. Anslagen fördelas
ut på de existerande folkhögskolorna, som inte sällan kämpar med
betydande institutionella kostnader
och i vissa fall är belägna på platser
där det är svårt att nå rätt målgrupp. Anslagsökningen har varit
lägre än kostnadsökningen, vilket
gjort hela verksamheten ansträngd.
Folkbildningsrådet
behöver skapa en
oberoende revision
av medelstilldelningen
för folkhögskolorna,
som tar ansvar inte
bara för att medlen
använts på rätt sätt,
utan också till
rätt saker
de folkhögskolor som tillkommit
under senare år – t ex den muslimska folkhögskolan i Kista eller
den romska i Göteborg – har börjat som filialer till andra folkhögskolor. När filialen vuxit sig stark
har den knoppats av och fått en
egen plats i familjen. Ett annat
alternativ för en ny aktör har varit
att ta över en nedläggningshotad
folkhögskola för att komma åt dess
anslag för deltagarveckor, men flyt-
ta verksamheten.
Dessa vägar kan bara på marginalen möta de stora bildningsbehov som framför allt finns i storstädernas miljonprogramområden. I
Alby, Angered och Arlöv finns
tusentals ungdomar, ofta med
utomnordisk bakgrund, som förnekas en möjlighet att bryta sitt utanförskap och bidra positivt till samhällsbygget. Folkhögskolans pedagogik har förutsättningar att lyfta
och bära elever som det traditionella utbildningssystemet kört fast
med.
Ansvaret för att bryta det nuvarande dödläget ligger hos både
Folkbildningsrådet och statsmakterna. I sökandet efter en pedagogisk nytändning för Folkhögskolan
och för att stärka dess möjligheter
att bistå människors frihetslängtan i
det tjugoförsta århundradet skulle
vi vilja se följande förändringar,
med början redan från i år:
låt målen och de viktiga syftena
med folkhögskolan – stärka demokratin, utjämna bildningsklyftor,
skapa samhällsengagemang och
delaktighet i kulturlivet – gälla för
folkhögskolorna som helhet och
inte för varje enskild skola. Därigenom skulle en flexibilitet skapas,
som kan göra det enklare för
utbildningsanslagen att hamna där
de gör störst nytta.
Folkbildningsrådet behöver
skapa en oberoende revision av
medelstilldelningen för folkhögskolorna, som tar ansvar inte bara för
att medlen använts på rätt sätt,
utan också till rätt saker. Det skulle
minska effekterna av dagens ord-
ning där ingen folkhögskola lämnar tillbaka de deltagarveckor
man inte kan utnyttja i sin normala verksamhet, utan istället
söker vägar att fylla dessa med
andra verksamheter.
folkbildningsrådet måste
sätta ett realistiskt förnyelsemål,
både vad gäller att få existerande folkhögskolor att jobba mer
aktivt i miljonprogramområdena
och samtidigt ge förutsättningar
för nya folkhögskolor att växa
fram i dessa områden. Redan
under 2012 bör åtminstone tio
procent av medlen vikas för
den typen av förnyelse.
Samtidigt som Folkbildningsrådet tar sitt ansvar måste riksdag och regering svara med en
ordentlig ökning av anslaget till
folkhögskolornas verksamhet.
En uppskrivning med 50 procent över en femårsperiod är
en rimlig ambition. Gärna kombinerat med specifika uppdragsutbildningar, t ex för flyktingmottagande och arbetsmarknadsutbildningar, där folkhögskolorna har unika fördelar.
Varje enskild människa som
får möjlighet att förverkliga sin
frihetslängtan och ta steget från
utanförskap till ett fullvärdigt
demokratiskt delansvar drar
dessutom med sig delar av sin
omgivning. Vi har helt enkelt
inte råd att låta folkhögskolans
unika potential ligga för fäfot i
relation till utmaningarna i våra
miljonprogramsområden.
riksdagsledamot (MP), M o N A S A h l I N (S)
f.d. partiledare c A R l o S R o j A S
samhällsdebattör, j E N S S j ö S t R ö M
(S) kommunalråd Botkyrka,
ESAbEllE DINGIzIAN
håKAN wIclANDER,
utbildningsansvarig Stadsmissionen
Ovanstående artikel är en
något förkortad version av en
debattartikel publicerad på
webbplatsen newsmll.se
INGÅNG
Anette Lydén är folkhögskollärare på
Södra Stockholms folkhögskola i Skärholmen
Tänk nytt. Tänk Klokt!
mormor märta gick fem år i folkskola. På sin höjd.
till fots gick hon den långa vägen till skolan – utom vid
hemarbete, lingonplockning, potatisskörd, oväder.
Men mormor lärde sig läsa, skriva och räkna. Yrkeslivet
blev slitsamt som bondmora på en liten gård. Skickligt höll
hon många bollar i luften och familjen mätt i kärva tider.
Fyra av fem barn överlevde. Alla fick chans att studera
mycket mer än hon själv.
Under sommarhalvårets bråda tider krävdes minst åttiotimmarsveckor.
Mormor ansvarade för att alla extra arbetande hungriga karlar fick flera
mål mat och kaffe varje dag. Mellan matlagning, mjölkning och barnuppfostran, arbetade hon själv ute i fält. Mitt i den arbetshårda sommaren kom
släktingar från Staden på besök. I den friska lantluften förväntade de sig
service då mormor i deras ögon inte hade något egentligt arbete. Själva
hade de semester.
Mormor hade knappast kunnat fylla en cV idag. Få år i folkskola. Inga
språkkunskaper. Ingen arbetsgivare. Inget körkort. hon samlade inga pensionspoäng under sin livstid, hade aldrig rätt till någon (betald) föräldraledighet, semesterledighet (med lön) eller fortbildning.
om vi så ser – verkligen ser – många av våra arabisktalande systrar från
t ex Irak, eller kurdisktalande systrar från Kurdistan, som flytt eller flyttat
till Sverige de senaste 5-15 åren, så ser vi många i liknande situation som
min mormor. leila och hévin är kortutbildade. Slitna av svåra år, barn,
krig. har ansvar för många barn. har män som jobbar som taxichaufförer
i storstaden. En frånvarande man blir lätt en frånvarande pappa. Precis som
min morfar under större skogshuggningar om vintern eller då den korta
jämtlandssommaren krävde enorma arbetsinsatser på sina villkor.
Men leila och hévin har ändå inte de möjligheter min mormor hade.
Som vuxna ska de erövra ett synnerligen udda litet språk i världen. Svenskan med sina nio vokaler och underliga vokalljud – det överrundade u:et,
halvvokalen y och så å, ä, ö … Ett språk, en kultur, en tid och plats på jorden som varken liknar min mormors tidiga 1900-tal eller den inflyttades
hemland på 2000-talet. Vi lever inte i ett bondesamhälle men inte heller i
ett samhälle som välkomnar ”den andre”.
Sverige idag är ett högteknologiskt service- och tjänstesamhälle med en
arbetsmarknad som ofta kräver mer än en gymnasieutbildning. Kan du dessutom inte förstå och uttrycka dig väl på svenska, då är det kört. Min mormors cV och kompetens skulle stå sig slätt i moderna Sverige. Precis som
för leila och hévin.
Ett av många allvarliga systemfel i vuxenutbildningspolitiken måste väl
ändå vara ett föråldrat regelverk för studiestöd. Kortutbildade vuxna - från
helt andra språkområden än de anglosaxiska - behöver ofta studera längre
än de två år på grundskolenivå som cSN-regeln möjliggör idag.
hur var det nu med svensk framsynt politik? livslångt lärande? Integration? Arbete?
årets första utmaning till samtliga riksdagspartier måste bli: tänk nytt.
tänk klokt!
ANEttE lYDéN
5
T I O F R ÅG O R
Betalar inte kurs för romer
en tvåårig kurs för romer på Sundbybergs folk-
Det är ju ett faktum att
de nya folkhögskolor som
kommit till ofta är filialer
till etablerade folkhögskolor som knoppats av och
blivit en egen folkhögskola, alternativt har en
rörelse fått överta en nedläggningshotad skola.
Esabelle Dingizian är riksdagsledamot för miljöpartiet
som tillsammans med bl.a.
Mona Sahlin undertecknat ett
upprop (se sid 4-5 i detta
nummer) där man anser att
dagens modell för folkhögskolor gör det svårt för nya rörelser att starta folkhögskolor.
”Det är svårt för nya folkhögskolor att växa fram”
Hur har det gått till när ni utformat artikeln och att
det är just ni som skrivit under dem?
– Vi blev kontaktade av bildningsuppropet, en förening i
Alby som vill starta folkhögskola, som frågade om vi ville
vara med och underteckna artikeln. jag är riksdagsledamot från botkyrka, har länge varit kommunpolitiskt aktiv
och är idag ungdomspolitisk talesperson i Miljöpartiet. Vi
har haft synpunkter och ändrat i innehållet, som det blir
när fler är med och undertecknar en artikel.
Ni vill ha en oberoende revision som kontrollerar att
pengarna används rätt. Hur tänker ni då?
– jag har inte tänkt djupare på det mer än att samhället
går i den riktning att politiker och väljare vill veta var
deras skattepengar tar vägen och hur de används. Folkbildningens uppdrag är så viktigt i en tid när många saknar
verktygen att bilda sig att det är särskilt viktigt att fler får
del av folkbildningen. Rent praktiskt blir frågan då hur det
ska kontrolleras, ska man begära in rapporter om vart
pengarna går, alternativt ha en oberoende revision som
utvärderar hur pengarna används.
Frågan är då vad som är rätt saker och vad det innebär
att använda medlen rätt?
–Det är en delikat fråga och vi har diskuterat det. Inom
politiken vill man se resultat men vad innebär det? Min
dotter går på cirkusgymnasium och ytligt sett kan man
fråga sig om pengarna ska gå till att hon lär sig slå kullerbyttor? Men det handlar ju om mycket mer: jag ser ju
henne växa, hur hon klarar av allt annat vad gäller hennes
studier i övriga delar av hennes utbildning, och hur mäter
man det? Det har ju mycket med värderingar att göra. jag
kan inte påstå att jag har svar på hur det ska gå till. När
man talar om utvärdering ser man ofta siffror framför sig
men det räcker inte. Vi måste också se på berättelserna
som finns skrivna i t.ex. verksamhetsberättelserna och
resultatet i form av människor som får möjlighet att växa.
6
En fråga är då om denna oberoende revision ska stå
över Folkbildningsrådet, bli ett slags överrock? Har ni
diskuterat det?
– Nej, revision är inte överordnad. Ingen uppfattar Riksrevisionen som överordnad regering och riksdag eller
revisorerna i en förening som överordnad styrelsen. Revision har man som stöd att nå de mål som man gemensamt satt upp – i det här fallet målen för folkbildningen.
Syftet med artikeln är att peka på ett samhällsproblem
och diskutera hur vi kan lösa det, att å ena sidan bevara
folkhögskolans frihet, å andra sidan hitta former att se till
att fler får del av folkbildning. Regeringen har nu tillsatt en
utredare som ska utvärdera stödet till folkbildningen. Vi
får se vad det ger.
mit till ofta är filialer till etablerade folkhögskolor som
knoppats av och blivit en egen folkhögskola, alternativt
har en rörelse fått överta en nedläggningshotad skola.
Samtidigt finns ett enormt behov att skapa folkhögskolor
i miljonprogramområdena, ett behov som är svårt att tillgodose så som systemet är utformat idag.
Ni vill redan nu avsätta tio procent av folkbildningsanslaget till att nya och gamla folkhögskolor blir mer
aktiva i miljonprogramområdena? Innebär inte det
mindre pengar till existerande folkhögskolor eller att
några skolor får läggas ned.
– Men vi vill ju höja anslaget – det är en förutsättning för
att fler folkhögskolor ska kunna komma till utan att nuvarande folkhögskolor hotas.
Du tänker på Erik Amnå som utsetts av regeringen att
utreda det statliga stödet till folkbildnigen?
Räcker det inte med att bara höja folkbildningsanslaget, så att det räcker till fler?
– ja, förhoppningsvis får han en god bild av hur styrningen
av stödet fungerar och kan ge förslag på hur fler ska få del
av folkbildning.
– Nej, som systemet är utformat är det svårt för nya folkhögskolor att växa fram. Vi vill ha fler och nya skolor, inte
minst i miljonprogramsområden där folkbildningen har
särskilt stora möjligheter att ge människor framtidstro
och chans att växa – då måste vi styra mot det.
Ni föreslår att folkbildningens mål och syften ska gälla
för folkhögskolan som helhet och inte varje enskild
folkhögskola. Hur menar ni då?
– Varje enskild skola ska inte behöva arbeta med alla
delar av syftena, att t. ex utjämna utbildningsklyftor, skapa
delaktighet i kulturlivet. En skola är duktig inom ett område, en annan på ett annat område men tillsammans bildar
de en helhet och uppfyller mål och syften. Det är särskilt
viktigt när skolor byggs upp att man får frihet att erövra
ett mål i taget och inte från början måste vara en fullfjädrad folkhögskola som förväntas klara sitt uppdrag lika bra
som de som haft hundra år eller mer på sig att utvecklas.
Ni anser att det nuvarande systemet för fördelning av
medel gör det nästan omöjligt för nya folkrörelser och
aktörer att starta folkhögskolor?
– Det är ju ett faktum att de nya folkhögskolor som kom-
Uppropet vill höja folkbildningsanslaget med femtio
procent och kombinera det med uppdrag som flyktingmottagning och arbetsmarknadsutbildningar. Innebär
inte det att staten styr ännu mer?
– Vi vill inte rubba den unika modellen med stödet till
folkbildningen och den grundläggande tanken med att staten inte ska styra måste finnas kvar men vi behöver förena den med nyttan. Idag har vi 127 000 ungdomar som
varken jobbar eller studerar. här handlar det om att ta
tillvara folkhögskolans förutsättningar att ge dem utbildning och en möjlighet att så småningom försörja sig. Ingen
har visat sig vara så bra på det som folkhögskolan. Därför
tror vi på folkhögskolan.
högskola fick ställas in sedan Stockholms stad
sade nej till att delfinansiera utbildningen. Sundbyberg har i tjugo år arbetat med specialriktade
utbildningar för romer, bland annat utbildat
behandlingsassistenter, av vilka 80 procent har
fått arbete utbildningen. Förra sommaren fick
folkhögskolan besked att Europeiska socialfonden, EFS, går in med elva miljoner kronor till de
tvååriga utbildningarna, behandlingsassistent och
barn- och ungdomsledare för sammanlagt 40 elever. Förutsättningen var att Stockholms stad delfinansierar utbildningen. 35 arbetslösa romer stod
i kö att få gå men i december sa Stockholm stad
nej till att delfinansiera utbildningen. Man ger bara
försörjningsstöd för studier i tre månader och vill
inte göra avkall på reglerna. Utbildningen fick därför ställas in.
Lägger ned textillinje
fyra lärartjänster, två på textillinjen och två
på hälsopedagogutbildningen, försvinner av totalt
nio tjänster på Stockholms äldsta folkhögskola,
Väddö (startades 1879). Beslutet innebär att skolans profillinje sedan flera deccenier, textillinjen,
läggs ned till hösten. Sedan landstinget år 2007
lämnade över skolans lokaler till Stiftelsen Väddö
Södertörn folkhögskolor, där ABF Nordöstra
Storstockholm är ensam huvudman, har Väddö
brottats med ekonomiska problem. Mellan åren
2008-2010 har underskottet växt till totalt 7,3
miljoner kr. Skolan har inte haft andra intäkter än
statsbidrag till folkhögskoleverksamheten, pengar
som inte får användas till annat än undervisning. I
praktiken har man inte haft pengar till underhåll
av lokaler och byggnader. Stiftelsen är också
huvudman för Södertörns och Brunnsviks folkhögskolor.
Allmän linje svårrekryterad
viskadalens folkhögskola i Sälgered har beslu-
tat att flytta sin allmänna linje sex mil in till Göteborg. Från och med hösten förläggs den till Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg. Flytten
innebär också att flera lärartjänster försvinner.
Allmänna linjen har funnits på Viskadalens folkhögskola sedan 1928, då skolan grundades. Bakgrunden är svårigheter att rekrytera deltagare till
allmänna linjen på folkhögskolor förlagda ute på
landsbygden. Till Sveriges Radio säger rektor Joakim Hjelm att man ska satsa på att bygga ut sin
fritidsledarutbildning.
StAFFAN MYRbäcK
7
SIFFROR
-386 000
majoriteten av landets folkhög-
skolor går med underskott i
folkhögskoleverksamheten, dvs
den del som räknas som det
egentliga folkbildningsarbetet.
Det visar Folkbildningsrådet
rapport om folkhögskolornas
ekonomi 2010. I snitt visade
varje skola ett underskott i folkhögskoleverksamheten på 386 000 kr. 85 av landets 150
folkhögskolor hade underskott i
folkhögskoleverksamheten, en
ökning med fyra skolor de
senaste tre åren, 65 skolor visade ett överskott.
2 939 000 000
statsbidraget för folkhögsko-
leverksamheten låg 2010 på
2 881 miljoner kr medan kostnaden var 2 939 miljoner kr. För
att täcka underskottet måste
skolorna dra in pengar från
verksamheter som konferenser,
uppdrag och projekt. Samma år
låg folkhögskolornas samlade
intäkter på 3 665 miljoner;
utgifterna låg på 3 640 miljoner
kr, en nettovinst på 25 miljoner.
40
räknat på skolornas totala
intäkter och utgifter (inkl. uppdrag, konferenser och projekt)
gick 40 skolor med underskott
2010, en minskning från 2008 då
50 skolor gick med underskott.
80
fördelningen mellan å ena
sidan folkhögskoleverksamhet, å
andra sidan konferenser, uppdrag och projektverksamhet har
förhållit sig relativt stabilt
genom åren: ca 80 procent
folkhögskoleverksamhet och 20
procent konferenser, uppdrag
och projekt.
8
MÅNADENS UTBILDNING
AV LY S S N AT
Utbildar om hedersrelaterat våld
. . . I R I K S DAG E N
i tre år har Kvinnofolkhögskolan i
”Vi kan inte ha statsfinansierad
terrorism i Sverige”
Göteborg utbildat folkhögskollärare
i södra Sverige under rubriken
Heder – en fråga för folkbildningen.
– I september satsar vi på en
rikskonferens på två dagar kring
temat för skolor i hela Sverige, säger
Jeanette Borkovic som tillsammans
med Katja Sila driver projektet.
Det som började som utbildning
kring temat hedersrelaterat våld
De utbildningar Jeanette Borkovic och
och förtryck har med åren vidgats. Katja Sila erbjuder handlar om våld i nära
De utbildningar Kvinnofolkhögsko- relationer överhuvudtaget. Foto: B Tingdal
lan erbjuder handlar idag om våld i nära relationer överhuvudtaget, våld på
grund av sexuell läggning, syn på normalitet och hbtq-frågor.
– Vi upptäckte att begreppet heder ofta anknöt till dessa bredare kategorier frågor, säger Jeanette. Och självklart har vi tagit upp de frågor skolornas lärare efterfrågat.
Förutom lärare har ofta övrig personal på skolorna deltagit. Elva av Västra distriktets skolor och hälften av skolorna i Halland och Värmland har haft
besök av Katja och/eller Jeanette. Vid den första kontakten har ofta kommentaren från skolorna varit att hedersrelaterat våld och förtryck och våld i
nära relationer är ett viktigt tema att lära sig mer om även om man på just
den skolan hittills inte haft några problem.
– Men när vi väl börjar prata med lärarna visar det sig att det finns fler
dolda problem än de först anat, säger Jeanette.
Under den halvdag som utbildningen omfattar pratar Jeanette och Katja
om den forskning som finns inom området, vilka kontaktvägar man kan gå
om man vill hjälpa utsatta deltagare, var man hittar relevant material och
information och hur man kan arbeta med frågorna i undervisningen.
– Många har efterlyst en fördjupning efter utbildningspasset, säger Katja.
Det är därför vi nu vill satsa på en tvådagars rikskonferens där vi hinner fördjupa frågorna med hjälp av expertis inom olika områden.
Rikskonferensen kommer att hållas i Göteborg, dels på Länsstyrelsen och
dels på Kvinnofolkhögskolan. Utbildningen är kostnadsfri för skolorna. För
kostnaderna står Länsstyrelsen i Östergötlands som har statens uppdrag att
ansvara för förebyggande insatser mot våld i hederns namn.
– Just nu jobbar vi med de sista detaljerna kring rikskonferensen, säger
Katja. Inbjudan till alla skolor kommer under våren och vi hoppas att många
tar möjligheten att fördjupa sig i detta viktiga område.
BIRGITTA TInGDAL
Elever vill att cannabis ska vara förbjudet
64 procent av gymnasieeleverna vill att cannabis ska fortsätta vara förbjudet. Det visar en webbundersökning som gjorts på uppdrag av Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS. Frågorna ställdes till 300 elever på gymnasiet. 52 procent av männen och 67 procent av kvinnorna vill att cannabis ska vara förbjudet. Frågan om legalisering har aktualiserats då Centerns
ungdomsförbund och Folkpartiets ungdomsförbund, LUF, vill ändra lagstiftningen. LUF argumenterar t.o.m. för en legalisering av cannabis.
Tina Ehn (MP):
”Demokrati stavas mångfald, Mattias Karlsson... I er budgetmotion
kan man läsa ganska intressanta saker om vad ni vill dra in på och
den politik som ni vill driva... Bidrag till mångkultur och samkultur
ska minskas. Den mångkulturella inriktningen ska avvecklas. Världskulturmuseet i Göteborg ska vi helst inte ha, eller världskulturmuseerna. Moderna museet är inte intressant. Sedan har ni ett förslag
om att folkhögskolornas anslag ska minskas med 50 miljoner...ni
framhåller att folkbildningen på flera sätt fyller en viktig funktion i
det svenska samhällslivet men är skeptiska till de inslag av mångkulturalism, politisk extremism och ensidig politisk påverkan som
ni anser ryms inom verksamheten i dag. Då frågar jag mig: Var
kommer det ifrån?”
Mattias Karlsson (SD):
”Om Tina Ehn har lyckats med att inte se de inslag av extremism
som finns i folkbildningen i dag beror det förmodligen på att hon
inte har tittat. Jag vill hävda att folkbildningen i hög utsträckning
finansierar den svenska vänsterextrema rörelsen. Det finns otaliga
exempel på detta. Syndikalistisk ungdom, Revolutionär Kommunistisk Ungdom med flera tar årligen emot stora summor pengar och
använder sig av folkbildningens lokaler, kursverksamhet och annat
för att bygga upp sin verksamhet och sin struktur. Det menar jag
är helt orimligt. Vi kan inte ha statsfinansierad terrorism i Sverige.”
Cecilia Magnusson (M):
”När jag lyssnade på Mattias Karlsson kunde jag inte låta bli att
tänka på en kvinna som jag nyligen mötte. Hon heter Dorkhany
Gheljai. Hon driver ett UF-företag där hon säljer saffran. Hon har
själv rötter i Afghanistan och hennes affärsidé är att sälja saffran –
saffran, denna kulturgröda, Mattias Karlsson, som är grundpelaren i
vårt svenska julfirande och färgar våra lussebullar guldgula. De krokusar som ger saffran dess färg odlas ekologiskt av bönder i Afghanistan som på så sätt får ett alternativ till att odla opium, som tar
livet av svenska ungdomar varje år. Det här skulle knappast vara
möjligt i ett sverigedemokratiskt land. Personligen föredrar jag
Dorkhanys utvecklingsekologi framför Sverigedemokraternas isolationistiska fäbodsnostalgi. ”
Bengt Berg (V):
”Konstens uppgift är också att stärka den demokratiska mångfalden och uttrycka en inkluderande världsbild och samhällssyn. Konsten har både ett eget värde och är en samhällelig nödvändighet så
länge vi gör anspråk på att tillhöra en civiliserad nation. Ett lands
kulturpolitik speglar också den politiska maktens syn på människan.
Vänsterpartiets kulturpolitik vill främja och skapa förutsättningar
både för den lekande människan och för yrkesverksamma konstnärer. Kulturen är med andra ord en hörnpelare i det demokratiska
samhällsbygget men har även som uppgift att undersöka vad det
egentligen innebär att vara människa.”
(Redigerat urval från riksdagens debatt 8 december 2011)
C I TAT E T
”Vilka är de där personerna
egentligen? Vem har gett dem tillstånd att styra över oss? Varför
kommer det nu och vem har
egentligen bestämt det här?”
Parisiskan Catherine Fabre i
Dagens Nyheter 15 januari 2012,
om Standard & Poors sänkning av
Frankrikes och åtta andra
euroländers kreditbetyg.
”Trots att Breiviks retorik, planläggning och psyke inte skiljer sig
nämnvärt från en muslimsk fundamentalists är det som om vi bedömer dessa spegelbilder fundamentalt olika. ”Våra” terrorister är
produkter av svår patologi,
”deras” är sprungna ur våldsam
ideologi. Utifrån det vi hittills vet
om Breivik genom hans dokument, blogginlägg och tillvägagångssätt är jag häpen över hur
naivt rättspsykiatrikerna resonerar.
De tycks inte förstå att extremister oavsett politisk färg, religion
och etnicitet på sätt och viss lever
i en helt schizofren sinnevärld,
men det betyder inte att de per
definition måste vara schizofrena.”
Journalisten Mustafa Can
i Svenska Dagbladet
8 december 2011
”Jag är dock orolig för de ungdomar som inte har klarat av skolan
och som inte ens är motiverade
trots en ganska bra ersättning i
det förhöjda studiebidraget. Så
fort de hör ordet skola springer de
åt andra hållet. Det är en stor
utmaning. Vi har en åtgärd på
plats sedan januari i år. För de
ungdomar som kommit in på folkhögskola har det varit positivt,
men det gäller att få de unga att
komma dit.”
Arbetsmarknadsminister Hillevi
Engström (M) i riksdagen
29 november 2011
9
”Min son tror att
jag är en artist”
H AG A B E RG
om folkhögskollärare är du engagerad. Du vill att
deltagarna ska
lyckas och du
tror på solidaritet
och jämlikhet. Då
är det också en fördel att vara
politiskt aktiv. Folkbildningen
med sina samtal och att våga
ifrågasätta är en revolutionär
rörelse. Det skapar entreprenörer, tvärtemot vad Björklunds
skola kan göra.
Orden flyter snabbt ur Martin Humble samtidigt som han
gestikulerar och hämtar mer
kaffe i matsalen på Hagaberg.
– Min fyraårige son tror att
jag är någon form av artist. När
han är med på skolan står jag
nästan alltid längst fram och
presenterar vad som ska hända.
Ofta gör jag någon form av
uppträdanden när han är här.
Han behöver knappast säga
det själv, att folkhögskolan finns
i honom. Det märks tydligt.
Han är född på Lillsveds folkhögskola och faktiskt förlöst på
plats. Hans mamma var husmor
och pappan lärare på skolan.
Ambulansen hann inte fram. En
annan lärares fru som var utbil-
10
– Som folkbildare borde vi själva vara en kraft på
samma sätt som vi vill att våra deltagare ska vara. Vilket
samhälle ska vi ha? Hur kommer vi dit? säger
Martin Humble. Foto: Holger Nilén
Född på folkhögskola
Att bli folkhögskollärare var
inte att tänka på. Han är
förlöst och uppväxt på
folkhögskola, mamma var
husmor, pappa var folkhögskollärare, liksom storasyster
och han mötte sin fru på
folkhögskola. Och han ville
absolut inte bli politiker...
holger nilén
dad barnmorska hjälpte till med
förlossningen. Det var i november 1976.
Då sa man skämtsamt på
skolan att en kommunalpolitiker var född. Och det blev
också så. Idag är han ledamot i
Södermalms stadsdelsnämnd
och studieorganisatör och valledare (S) i Hammarby Sjöstad.
det var när han studerade historia på Södertörns högskola som
han blev intresserad av socialdemokratin. Uppgiften var att
skriva en uppsats om sjuttiotalets Sverige, om Vietnamkriget och Palmes tal. Med sin borgerliga bakgrund och en pappa
som var aktiv centerpartist blev
han fascinerad av Olof Palmes
”politik är att vilja”.
hans pappa var folkhögskollärare
när han träffade Martins
mamma som då var elev, först
på Ljungskile och sedan Valla
folkhögskola. Det var före Lillsved, där också hans storasyster
är uppväxt. Pappan var under
några år fritidschef men sedan
blev det folkhögskola igen för
båda föräldrarna, den här gången Molkom.
– Vi bodde i en lärarbostad
på skolan, som blev mitt naturliga vardagsrum. Här lärde jag
mig hur alla delar hänger ihop
på en folkhögskola, att alla som
jobbar eller studerar där utgör
själva verksamheten. Jag hjälpte
vaktmästaren, jobbade i köket
och i biblioteket.
Studenten tog han på ett
gymnasium i närmaste staden
Karlstad. Gymnasietiden passade inte honom alls. Skolans
pedagogik var främmande, han
var inte van vid att sitta och
lyssna, inte få tänka själv och
räcka upp handen. Han upplevde skolan som trist och oinspirerande, där formen var viktiga-
H AG A B E RG
banan och berättade om folkhögskolan. Folk som gick förbi
sa: ”Vilket bra jobb ni gör”.
Och visst är insatserna goda
och floskeln om folkhögskolan
”Bästa tiden i mitt liv” sann.
Men det räcker inte.
martin humble vill ställa en
– Av alla lärare jag har
haft, har jag lärt mig att
inte göra som dom. I stället
vill jag arbeta med gruppen,
samarbeta, ta fram gemensamma nämnare, testa, våga
ifrågasätta och vilja förändra. Foto: Holger Nilén
re än innehållet. Resultatet blev
mycket skolk och dåliga betyg.
Det hjälpte inte att han var
van vid att diskutera. Skolan var
en tuff tid, särskilt i hans förhållande till lärarna. Det slutade
inte så sällan i bestraffningar,
han hamnade ofta i skamvrån
efter att ha glömt att räcka upp
handen.
– jag minns fortfarande att jag
fick fel på svaret som gällde när
Karl xii dog. Årtalet var rätt
men datumen fel. Frågan jag
fick var inte särskilt intressant.
Istället borde den ha varit:
”Varför ville man döda en
kung?”
Han gjorde lumpen, befälsutbildning och blev intresserad av
ledarskap och sedan språk,
turistbranschen var då målet.
– Jag frågade mig var jag
kunde få bra kunskaper i språk.
Det blev ett år på Katrinebergs
folkhögskola. Där träffade jag
min tjej, som gick på Allmän
linje. Det var egentligen hennes
hår som gjorde det och en danstävling. Det visade sig då att
12
hon växt upp i en lärarbostad
på Önnestads folkhögskola, där
hennes far undervisade.
martin läste engelska och frans-
ka och sedan blev det också
spanska på Jakobsbergs folkhögskola och slutligen en skrivarkurs på Östra Färnebos Stockholmsfilial.
Att bli lärare var inte att
tänka på. Lärarna hade inte
inspirerat honom. Sin pappa såg
han inte som lärare utan enbart
som pappa. Men båda föräldrarna har gett Martin en annan syn
på lärande, när också deltagarna
är viktiga.
– Av alla lärare jag har haft,
har jag lärt mig att inte göra
som dom. I stället vill jag arbeta
med gruppen, samarbeta, ta
fram gemensamma nämnare,
testa, våga ifrågasätta och vilja
förändra.
Han ville definitivt inte bli
folkhögskollärare utan designer
och kanske arbeta med ledarskapsfrågor. Att engagera sig
politiskt var också helt främmande. Men idag inser han att
pedagogik och politik kan innebära ett ”fantastiskt skapande”.
– Folkhögskolan var ingen
skolform utan en självklar del av
mitt liv. Där handlade det om
att konversera den som satt
bredvid, såväl äldre som yngre,
åldern tänkte man inte på. Det
var ett pågående samtal. Och
det är just i mötet mellan alla
dessa människor som vi lär oss.
idag är både Martin Humble
och hans syster folkhögskollärare. Han arbetar på fritidsledarutbildningen samt med ledarutbildning på Allmän kurs. Hans
syn på ledarskap är mer än att
lära sig vara chef. Han utgår
från Ann Heberleins ”Våga ta
ansvar”. Det handlar också om
att ta ansvar för sina studier, sig
själv, hantera konflikter, att ta
ansvar för medmänniskor och
våga säga ja till ett uppdrag i en
styrelse. Detta är ”empowerment” och även bildning – att
våga för att man kan, betonar
han.
– Vi hade folkhögskolans dag
och jag stod där på stan vid T-
massa frågor till alla folkhögskollärare. Vad menar vi med
folkbildning? Det har blivit
dags att fundera över var vi är
på väg. Vad vill vi själva göra
och vad vill ”staten” att vi gör?
Som folkbildare borde vi själva
vara en kraft på samma sätt
som vi vill att våra deltagare
ska vara. Vilket samhälle ska vi
ha? Hur kommer vi dit?
Som ordförande för Stockholms Socialdemokratiska skolförening har Martin Humble
sett till att det arrangeras
offentliga samtal om skolan,
allra först under temat ”Folkhögskola och folkbildning –
utmaningar och möjligheter” på
ABF-huset i början av februari.
– Om vi inte är tydliga är
det andra krafter som kommer
att börja använda sig av oss. På
stan är det också många som
inte vet vilka vi är eller tror att
vi är Komvux. Därför måste vi
berätta vad vi tycker och vill
och vara en kraft som andra
förhåller sig till. Annars riskerar
vi bli en mindre unik skolform
än vad vi är idag.
Martin Humble återkommer
ofta till vikten av det politiska
engagemanget:
– Ordet politiker klingar
dåligt för en del. Men politik är
viktigt. Jag tänker då inte minst
på en trafikkorsning där jag bor
och ungarna går över så gott
som varje dag. Där måste farten begränsas och kanske ljus
också behövs. Att verka för förändring på alla plan är politik.v
KRÖNIKA
Jan Hultman är klubbordförande på Liljeholmens
folkhögskola och ordförande i distrikt 5
Alla gamla sanningar är inte slut
Ingenting är längre som förut, alla gamla sanningar är
slut... Så sjöng trubaduren Anders Fugelstad på Svensktoppen 1970. Det känns sannerligen lika aktuellt idag när
S gått från att vara ”statsbärande parti” till krisparti och
när ”det nya svenska arbetarpartiet” M skriver om sin historia och anpassar sanningen efter vad som känns politiskt korrekt idag. hur som helst så har det politiska landskapet förändrats och höger- och vänstersanningar från
70-talet känns inte så relevanta 2012.
Professor hans Rosling påpekade nyligen i en artikel i Dagens Nyheter
med rubriken ”läs på! Världen har förändrats” att vi svenskar har otroligt
dålig koll på hur världen ser ut nuförtiden – att vi lever med förlegade sanningar och en världsbild från 60-talet som förmedlas av gamla läroböcker
och myter: tiden ändrar det mesta. Det som hade hänt fram till för några
årtionden sen fick vi lära oss i skolan. De snabba och plötsliga förändringarna förmedlar medierna. Men riktning, takt och mönster i de största förändringarna som gradvis men totalt omformar världen får vi varken i oss från
läroböcker eller medier”.
Gamla sanningar tar slut. Nya sanningar kan vara jobbiga att ta till sig om
de rubbar vår världsbild och självbild.
Att ge verktyg och insikter för att förstå den föränderliga värld vi lever i,
där nya sanningar kan vara gamla imorgon, är en av skolans, och inte minst
folkhögskolans, viktigaste uppgifter! Att skapa sammanhang i en fragmentiserad värld där allt går så mycket fortare och vi dränks i en störtflod av information och åsikter som oavbrutet twittras, bloggas, facebookas, visas på
youtube eller på tV, numera direkt in i den smarta telefonen. hur sorterar
vi och lär oss att skilja agnarna från vetet?
Vår skolform ger oss förutsättningar att skapa sammanhang, att bromsa
tempot, att göra saker på ett annat sätt, att visa på alternativ. Det måste vi
försvara i tider när myndigheterna vill anpassa studieomdömet till den sjugradiga betygsskalan, när man pratar om att återinföra studentexamen, när
allt måste gå att mäta och väga och passa in i givna ramar.
Fast kanske Anders Fugelstads påstående ändå är en sanning med modifikation. Det kan ju trots allt finnas en del gamla sanningar som är giltiga än
idag. På min arbetsplats tycker vi i lärarkollegiet till exempel fortfarande att
det är bättre och mer demokratiskt med lönetrappa än med individuell
lönesättning och att diskussioner och konsensusbeslut är mer demokratiskt
och bättre än managementfilosofi. Gamla sanningar, skulle säkert en del
säga. Funkar inte i dagens samhälle. Kanske till och med bakåtsträvande.
tiderna förändras, folkhögskolan måste förändras med dem.
jo, vi har blivit kallade förändringsobenägna. Men vi lever i en lång och
god folkbildningstradition och just därför i ständig förändring. Ingenting är
som förut, förutom den goda traditionen att dela erfarenheter, lära av
varandra, ifrågasätta, våga sticka ut, våga ta spjärn och vara en motkraft.
Det finns ingen skolform som är så förändringsbenägen som folkhögskolan, som anpassar sig till tiden - fast på sina egna villkor – utan att släppa
taget om folkbildningens ideal.
Det är en gammal sanning som inte är slut.
JAN HULTMAN
13
K V I N N O F O L K H Ö G S KO L A N
Ideologin
ger skolan dess
berättigande
Hon förlorar hellre några datorer än förlorar
öppenheten på skolan. Och hon är inte främmande
för en sjugradig omdömesskala om det gynnar deltagarna.
Madeleine Larsson har varit elev och lärare på folkhögskola
och är numera nybliven folkhögskolerektor.
birgitta tingdal
– Självklart ser jag det
som ytterst viktigt att
kunna hantera ekonomin
men det är trots allt
ideologin som ger skolan
dess berättigande, säger
Madeleine larsson.
Foto: Birgitta Tingdal
14
n folkhögskolerektor
med mer folkbildningserfarenhet och känsla för
folkbildning än Kvinnofolkhögskolans nya rektor
Madeleine Larsson är
svårt att hitta.
– Jag präglades
som elev på Axevalla,
säger hon.
Gymnasiet på sjuttiotalet var för disciplinerat så Madeleine hoppade av och gjorde en långresa, bland annat till Indien.
– När man reser som ung lär man
sig främst att klara sig själv och får
självförtroende av det. Jag såg förstås
också tydligt hur livsvillkoren skiljer
sig i världen. Den insikten etsade sig
fast.
Väl hemma blev det allmän linje
på Axevalla folkhögskola och präglingen som skulle påverka resten av
livet på många plan.
– Jag blev sedd som person och
respekterad. När jag slutade efter två
år visste jag att jag kunde välja min
väg i livet och också att jag ville ge
andra människor samma möjlighet.
Det är fortfarande det jag vill.
LIVSKAMRAT
Ett av valen på skolan var Mikael
Näregård, livskamrat sedan dess som
också blev folkhögskolelärare.
Madeleine läste filosofi, internationella relationer, ekonomisk historia
och vetenskapsteori och gick på
konstskola i Göteborg. Konsten finns
fortfarande med som en röd tråd i
Ideologin och rörelseanknytning är
mycket stark i Kvinnofolkhögskolan.
– Nästan varje kväll träffas olika
kvinnoorganisationer på skolan efter
det att undervisningen är slut. Det är
körer, diskussionsklubbar, bridgegrupper, teatergrupper med mera. Det är
så vi vill ha det – skolan skall vara
öppen för alla.
Jo, visst finns det en risk i att ge
alla deltagare passerkort och att ha
öppet utan personal och visst har det
någon gång blivit inbrott.
– Men hellre förlora några datorer
än öppenheten.
På skolan går omkring 130 deltagare i nio kurser – fyra allmänna kurser
med olika inriktningar, en introduktionskurs mot arbetslivet, två distanskurser i feministisk teori och praktik ,
en videokurs och Azadi (= Frihet), en
ny intersektionellt inriktad kurs för
den unga feministiska rörelsen.
– Vi har som de flesta storstadskolorna en stor allmän linje med två
sökande till varje plats. De övriga kurserna fyller vi. Som folkhögskola skall
vi dels svara mot samhällsuppdraget
att erbjuda kurser som främjar den
demokratiska utvecklingen och dels
mot behoven rörelserna bakom oss
uttrycker.
– Det är viktigt att
folkhögskolorna inte
ses som städgummor
som ska ta hand
om dem som inte gymnasiet klarar av, säger
Madeleine Larsson.
livet, nu mest vid drejskivan.
Första jobbet för både Mikael och
Madeleine blev på Bäckedals folkhögskola i Sveg i Jämtland.
INTEGRERADE ÄMNEN
Tillbaka i hemstaden Göteborg fick
hon först jobb som studiekonsulent
på nbv i Härryda och sedan på Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg.
– afig fick pengar från Folkbildningsrådet för att jobba med helhetsbaserat lärande. Att integrera alla
ämnen förutom matte och engelska
gav viktiga pedagogiska erfarenheter.
F-linjen gick hon på distans åren
1995-97. Under det sena nittiotalet
gick göteborgsfolkhögskolorna ut som
gemensam anbudsgivare vid upphandlingar och skapade samarbetsorganisationen gio. Madeleine blev samordna-
16
re. År 2000 startade Göteborgs folkhögskola en filial i Biskopsgården i
Göteborg, ett område med höga ohälsotal. Madeleine blev filialföreståndare.
– Erfarenheterna från afig kom väl
till pass. Vi jobbade hela tiden i
teman utifrån deltagarnas behov och
erfarenheter.
År 2010 ville kommunen inte längre satsa på folkhögskola.
– Våra deltagare kallade politiker
till möten och arrangerade demonstrationer på skolan. Det var ett gott
betyg för vår verksamhet, säger Madeleine nöjd.
Idag finns en kurs på tjugotalet deltagare kvar i Biskopsgårdens Folkets
Hus som också blivit ett embryo till
ett medborgarkontor.
Madeleine jobbade också med ett
annat samarbetsprojekt mellan folkhögskolorna, Folkhögskolan i Bergsjön, där fyra skolor arrangerade kurser
i en annan förort. Även här drog
kommunen in anslagen.
– Men i och med att Agnesbergs
Folkhögskolan flyttat in i lokalerna
finns folkhögskolan kvar och vi andra
skolor kan hyra in oss för tillfälliga
projekt.
IDEOLOGISKT PERSPEKTIV
Kvinnofolkhögskolan fick alltså i
juni en rektor med mycket lång och
blandad erfarenhet av folkbildning.
– Styrelsen satsade hellre på det
ideologiska perspektivet än på ekonomisk kompetens. Självklart ser jag det
som ytterst viktigt att kunna hantera
ekonomin men det är trots allt ideologin som ger skolan berättigande.
ARABISKA VANLIGAST
Deltagarna på skolan är till häften
kvinnor med svensk härstamning och
hälften från andra kulturer, mest från
Mellanöstern och norra Afrika. Arabiska är det vanligaste språket efter
svenskan.
Skolan finansieras till 20 procent av
externa bidrag från främst eu och
regionen.
– Annars skulle vi inte klara en
personalstyrka på 16 lärare och tio
administratörer.
En sida av skolan som Madeleine
värdesätter mycket är kopplingen till
akademin och högskolan.
– Vi har en nära koppling mellan
teori och praktik som utvecklar både
personalen och hela skolan.
Kvinnofolkhögskolan fyllde 25 år
17
verkar feminismen idag vara mer av
en identitetsfråga än ett politiskt projekt.
Kursen Azadi med sin intersektionella inriktning, alltså där flera aspekter som kön, kultur, språk, klass,
funktionshinder beaktas när man talar
om identitet, kan sägas vara ett sätt
att möta denna diskussion.
Böcker för lärare
från Lärarförbundets Förlag
KONFLIKTER
– Som ledare måste
jag inse och stå ut med
att det inte alltid blir
precis som jag vill.
Foto: Birgitta Tingdal
18
2010. Under åren har synen på kvinnorörelsen ändrats och även själv
rörelsen.
– Skolan är idag en respekterad
utbildningsaktör. Det är en stor framgång. Vi är etablerade som den enda
feministiska utbildningsarrangören
med en unik kunskap i diskrimineringsfrågor.
En fråga som utvecklats och förändrats under åren är synen på vad
som är kvinnlig identitet.
–Tidigare talade man om manligt
och kvinnligt. Nu finns det stora
grupper som vill ifrågasätta synen på
den kvinnliga identiteten. Queertänkandet har slagit igenom. Transpersoner med kvinnlig identitet och helt
andra erfarenheter av kvinnlig identitet söker sig hit idag. Överhuvudtaget
Många kulturer och mycket varierande erfarenheter av kvinnorollen ger
många diskussioner och konflikter.
– Vi jobbar mycket på att stärka
grupperna i början på terminen. Man
måste lära sig lyssna och förstå även
om man inte tycker om varandras
åsikter. Vi arbetar mycket med att
fråga vidare och våga fråga färdigt så
att tankegången och orsaken till
ståndpunkterna blir tydliga för alla.
Då händer det något i gruppen. Det
funkar faktiskt nästan alltid.
Tydlighet är också viktig för Madeleine som ledare. Tydlighet och tillit.
– Folk mår bäst när de får göra på
sitt sätt. Som ledare måste jag inse
och stå ut med att det inte alltid blir
precis som jag vill.
En annan ledarpricip är att vara
närvarande och vara på skolan så
mycket som möjligt.
Det är också viktigt för skolan att
synas och det vill Madeleine jobba
med.
– Jag är bra på att nätverka och
skapa kontakter och tror att jag kan
bidra med mycket inom det området.
En annan sak jag vill är att gå i takt
med tiden. Jag är pragmatisk och till
exempel vad gäller diskussionen om
omdömet är jag inte främmande för
en sjugradig omdömesskala om det
skulle gynna våra deltagare.
– Det är ju hela tiden det som är
viktigt – att vi göra vad som är bäst
för våra deltagare. Det är viktigt att vi
vid omdömessättningen inte släpper
folkbildningens människosyn och kunskapssyn där vi alltid arbetar med prognoser och framtid inte diagnoser,
kartläggning och dåtid.v
JOHN
STEINBERG
Relationer,
ramar & respekt
När undervisningen
står i centrum
– så skapar lärare studiero
i klassrummet
Hasse Hedström
Fler böcker finns i vår webbshop:
LUST FÖR
MATTE
lararforbundetsforlag.se
Matematikutveckling i praktiken
Medlemmar i SFHL/Lärarförbundet
som lägger upp ett konto och registrerar
sitt medlemsnummer får 10% rabatt!
Karin Björkman & Helena Reistad (red)
Håll dig uppdaterad – prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Box 12239, 102 26 Stockholm
I FOKUS
”En ishacka i
patriarkatets arsle”
TUR-teaterns pjäs ”SCUM-manifestet” går för fulla hus i Stockholm. Bakom texten står Valerie Solanas, som förespråkade
massmord på alla män. TUR-teatern beskriver pjäsen med
orden ”En ishacka i patriarkatets arsle” och säger att de
struntar i vem privatpersonen Solanas var. Vi gjorde tvärtom
och fann paralleller till norske massmördaren Anders Breivik.
svante isaksson
assmördaren
Anders Behring
Breivik skrev ett
1500 sidor långt
manifest där han
hävdade att
Europa kommer
att gå under om inte invandring och
främmande kulturer stoppas. Den 22
juli 2011 bilbombade han en regeringsbyggnad i Oslo och sköt socialdemokratiska ungdomar på Utöya. De
representerade en ideologi och syn på
världen som han hatade. Därför måste
de dö.
Först förklarades Breivik vara paranoid schizofren men den slutsatsen
20
möttes av protester och nu arbetar
nya psykiatriker med diagnosen. Att
han blir dömd till psykvård eller fängelse och kommer att låsas in på mycket lång tid är glasklart. Lika klart är
att mycket få sympatiserar med mördandet samtidigt som det växande
stödet för bland annat Sverigedemokraternas visar att många delar Breiviks åsikter om att invandringen och
bristen på assimilering är vårt största
samhällsproblem.
MÄNNEN MÅSTE UTROTAS
Radikalfeministen Valerie Solanas
skrev 1967 ”s.c.u.m. Manifesto” där
hon skriver att männen förstört värl-
Valerie Solanas strax efter
mordförsöket på Andy
Warhol, konstkritikern
Mario Amaya och Warhols
manager Fred Hughes.
Efter mordförsöket överlämnade hon sig själv till
polisen. I intervjuer efteråt
hänvisade hon till sitt
SCUM manifesto och rättfärdigade mordförsöken som
en moralisk handling.
21
att uppfostras men enligt Solanas fick
hon stryk av sin alkoholiserade morfar
och lämnade morföräldrarna femton
år gammal och blev hemlös. Kort
därpå blev hon gravid men barnet
togs ifrån henne.
Trots alla svårigheter lyckades hon
ta en universitetsexamen i psykologi,
men hoppade av vidare studier, flyttade till New York i mitten av 1960talet och försörjde sig som tiggare och
trots att hon var öppet lesbisk sålde
sig som prostituerad till män.
Valerie Solanas var en sargad, komplicerad, motsägelsefull, intelligent
och psykiskt sjuk kvinna.
MÄN BORDE UTROTAS
Andrea Edwards
gestaltar Valerie Solanas
i TUR-teaterns pjäs
SCUM-manifestet. Arga
och hotfulla kommentarer på nätet och mordhot har tvingat fram
polisbevakning av föreställningarna i Stockholm. Pjäsen går för
fulla hus och man ger
efterhand nya
föreställningar. Foto:
Jonas Jörneberg
22
den och måste utrotas för att samhället ska kunna räddas. Solanas försökte
själv mörda tre män.
I november ifjol satte tur-teatern i
Stockholm upp en pjäs baserad på
scum-manifestet. En debatt nästan
lika våldsam som texten bröt ut. Kritikerna vände sig främst mot att pjäsen skulle spelas för gymnasieungdomar och att föreställningen delfinansierades med skattepengar.
Men föreställningen fick också
beröm i pressen. I en recension i
Dagens Nyheter (18/11) skrev Ingegärd Waaranperä:
”Manssamhällets talibaner skjuter
från höften hellre än de ser föreställningen. Synd, för det är lysande teater, stor
konst. Om man är kvinna (vilket i
grunden är vad det handlar om), ingenting alls att provoceras av. En ögontvätt,
bara, som borde göras regelbundet.
Total igenkänning, samtidigt totalt
främmandegörande, så att det självklara blir synligt igen.”
Pjäsen går för fulla hus och antalet
föreställningar blir efterhand fler.
PARANOID SCHIZOFREN
I likhet med Anders Behring Breivik hade Valerie Solanas diagnosen
paranoid schizofren. Hon hade, minst
sagt, en fruktansvärd start i livet.
Hennes far förgrep sig sexuellt mot
henne, föräldrarna skildes när hon var
liten och mamman gifte om sig kort
därpå. Men Valerie kom inte överens
med styvpappan, gjorde uppror mot
mamman, började skolka och uppträda allt mer destruktivt.
När hon var tretton år skickade
mamman henne till sina föräldrar för
Vid denna tid började hon skriva
”scum Manifesto” (Society For Cutting Up Men), en extremt radikalfeministisk bok som bokstavligen förordade att män borde utrotas, eftersom
de är underlägsna kvinnor:
”Mannen är helt och hållet egocentrisk, fångad i sig själv, oförmögen till
empati och identifikation med andra,
oförmögen till kärlek, vänskap, ömhet,
omsorg. Han är en alldeles isolerad
enhet, oförmögen att interagera med
andra. Hans reaktioner är kroppsliga,
inte intellektuella; hans intelligens är
bara ett verktyg för hans drifter och
behov; han är oförmögen till själslig passion, själslig interaktion; han kan inte
relatera till någonting annat än sina
egna fysiska sinnesförnimmelser. Han
är en halvdöd, oemottaglig massa, oförmögen till att både ge och ta emot njutning och lycka. Han är i bästa fall skittråkig, en oförarglig klump, eftersom
bara de som har förmågan att ta in
andra människor kan vara charmerande. Han är fångad i skymningslandet
mellan apa och människa, och han är
betydligt mer illa ute än aporna, eftersom han, till skillnad från dem, är förmögen till en hel här av negativa känslor; hat, svartsjuka, förakt, äckel, skuld,
skam, tvivel. Dessutom är han medveten om vad han är och inte är.”
Men om man chockas över dessa
ord kan man gå till tur-teaterns hem-
sida och läsa texter med liknande
innehåll, skrivna av berömda män om
kvinnan. Aristoteles skrev:
”En kvinna är som en steril man;
honan är i själva verket hona på grund
av ett slags oförmåga, d.v.s hon saknar
förmågan att koka ihop sperma ur
näringens slutprodukt på grund av
kylan i sin natur. ”Honan” är i detta
avseende en ”stympad hane”.
Mer än 2000 år senare har det inte
blivit mycket bättre. Artonhundratalsfilosofen Friedrich Nietzsche skrev:
”Kvinnor är inte av naturen intelligenta. Om en kvinna lyckas, mot alla
odds, bli intelligent beror det på att det
är något fel med hennes könsorgan.”
Valerie Solanas går dock ett steg
längre och förordar liksom en annan
känd storhet från 1900-talet den slutgiltiga lösningen:
”En liten handfull av SCUM kan ta
över landet på ett år genom att konsekvent fucka upp systemet, selektivt förstöra egendom och döda män."
Och:
”När det blir möjligt med genkontroll – och det kommer det snart att
vara – är det självklart att vi skall producera endast hela och fullständiga
varelser som inte är fysiskt defekta eller
bristfälliga, inräknat emotionella bristfälligheter som att vara man. Precis som
att avsiktlig produktion av blinda människor skulle vara högst omoraliskt skulle avsiktlig produktion av känslomässiga krymplingar vara det."
MORDFÖRSÖKET PÅ WARHOL
I motsats till Breivik avfärdades
inte Solanas som psykiskt sjuk med
förryckt verklighetsuppfattning. Hon
kom istället att bli en ikon inom den
framväxande radikalfeministiska rörelsen efter att hon 1968 försökt skjuta
ihjäl konstnären Andy Warhol efter
en tvist om ett manus till en pjäs.
Andy Warhol överlevde med nöd och
näppe men fick men för livet. Vid
samma tillfälle sköt hon också konstkritikern Mario Amaya i höften och
satte pistolen direkt mot huvudet på
Warhols manager Fred Hughes. Som
23
”Jag gjorde det inte
utan anledning” skriker
Valerie Solanas till nyfikna som samlats vid gripandet av henne efter
mordförsöket på Andy
Warhol.
tur var för honom klickade pistolen.
1960-talets usa var ett radikalt och
upproriskt decennium. Medborgarrättsrörelsen var stark. Protester mot
Vietnamkriget. Hippies, flowerpower, drugs and rock n’ roll. P-piller
och sexuell frigörelse. Allt tycktes
vara möjligt. Som i alla omvälvningar
fanns det en spännvidd mellan konservativa och radikala och så var det i
alla dessa rörelser som också delvis
överlappade varandra.
Solanas var kanske den radikalaste
feministen av alla (det fanns andra
med liknande inställning). Hon fick
ett stort stöd från ledande radikalfeminister inom National Organization
for Women (now). New York-avdelningens president Ti-Grace Atkinson
kallade henne "en framstående förkämpe för kvinnors rättigheter” och
"den feministiska rörelsens hjältinna."
Men själv tyckte Valerie Solanas
att andra feminister var en ”lunchklubb för civil olydnad”. Hon ansåg
att samhället måste störtas i grunden
och något nytt byggas upp.
En fråga som diskuterats flitigt är
om mordförsöken hade ett direkt
samband med innehållet i s.c.u.m.
Manifesto? Enligt samtida intervjuer
med Solanas var det så. Till journalisten Robert Marmorstein på The Village Voice sa hon att ”hon ska ägna resten av sitt liv åt att eliminera varenda
hane på jordens yta." Om skotten sa
hon vid ett annat tillfälle att ”det var
en moralisk handling. Jag anser att det
var omoraliskt att missa. Jag borde ha
tränat målskytte.” Om vi får tro Solanas själv var hon alltså ute för att
mörda. Solanas fick tre års fängelse,
varav ett redan hade avtjänats före
rättegången på ett mentalsjukhus.
INFLYTELSERIKA BEUNDRARE
Efter frigivningen fortsatte Solanas
att förfölja en livrädd Andy Warhol
och arresterades igen 1971. Efter det
åkte hon in och ut på mentalsjukhus
och försvann ur rampljuset. Hon dog
1988, 52 år gammal på ett sjabbigt
hotell i San Francisco.
24
Där kunde historien om denna
kvinna tagit slut. Så blev det inte.
Hon fortsatte att vara en kultfigur
inom den radikalfeministiska rörelsen.
Även i Sverige har Solanas haft inflytelserika beundrare:
”Men jag tror att SCUM:s chockverkan – glädjechock i många fall, tvärtom
i andra – beror på att här finns en strålande begåvad kvinna som med suverän
självkänsla tar ordet och berättar männen för kvinnor, definierar männen,
smular sönder deras grandiosa självsyn
och marginaliserar dem till försumbarhet” skrev Maria-Pia Boëtius. (etc
2004) och citerar en kollega:
”Det är inte ofta man blir så lycklig
av besinningslöst våld som när man
läser Valerie Solanas scum Manifest”,
skriver Aase Berg i BLM. ”Det är med
hardcorewackot Solanas som med alla
paranoida individer: de säger faktiskt
sanningen. Helt och hållet.”
Följ oss på webben!
lärarnasnyheter.se
@m‚ikXib`mbXe[ljbX
YcXe[klj\ekXcjXik`bcXi
fZ_k\dXe]i‚em‚iX(,
k`[e`e^Xi
Le[\icefZ_afYY_`kkXi[l
Xik`bcXijfdkXilgg]i‚^fi
bi`e^XiY\kjd`ca#XiY\kjk`[#
]fikY`c[e`e^fZ_ceXmkXc
Le[\iÕ`b\e@jbfcXebXe[l
c€jXXik`bcXifdjXdkc`^X
jbfc]fid\i
JÄMSTÄLLDHETSMINISTER
Den radikalfeministiska ideologin
har även haft inflytande i svensk politik. Journalisten Evin Rubar visade i
en uppmärksammad dokumentär
(Könskriget, svt 2005) hur ideérna
påverkat svensk jämställdhetspolitik.
Före detta jämställdhetsminister Margareta Winberg (S) och våldsforskaren
professor Eva Lundgren var två av
dem som granskades. Ordförande för
roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige), Ireen
von Wachenfeldt, påstod att ”män är
djur” med hänvisning till scum.
Det har sagts att scum inte ska tolkas bokstavligen, utan metaforiskt,
satiriskt eller som en litterär text, vilket motsägs av Solanas egna uttalanden, inte minst av hennes praktik
med pistolen. I den meningen finns
likheter med Breivik. Även om han
inte författat allt själv står han bakom
idéerna och sammanställningen och
vad hans praktiska slutsats blev vet vi
bara alltför väl. Skillnaden är att Breivik betraktas som en mordisk extremist medan Solanas har blivit en radikalfeministisk ikon.v
{
G‚C€iXieXj
ep_\k\i_`kkXi[l
jXdcXkdXk\i`Xc
]i‚em‚iX
k`[e`e^Xi
(,
9\jbC€iXi]iYle[\kj
]icX^fZ_YfkXe`j\iX
YcXe[m‚iX`eki\jjXekX
YZb\i
Lk]fijbX`eki\jjXekX
k\dXe]i‚eXccXm‚iX
k`[e`e^Xi
26
27
SFS VUX
Martin Axelsson och Celine
Henriksson från Karlskoga
folkhögskola vill ändra skolans regler i hyresavtalet.
Hyr studerande ett rum på
internatet måste man också
betala för mat, något de vill
ska vara frivilligt, eftersom
många varken äter frukost
eller middag på skolan.
Foto: Staffan Myrbäck
Stort intresse för
studentfackligt arbete
Mobbing. Bristfälligt utbildade lärare. Avsaknad av
kursplaner. Det var några
exempel på problem som togs
upp när Sveriges Förenade
Studentkårer, SFS, arrangerade ett möte i Stockholm för
deltagare på folkhögskola
staffan myrbäck
emma boström och Althea
Famne blev överraskade över att
så många tycktes ha problem på
sina skolor.
– Alla verkar ha problem
som vi inte har, säger Emma
Boström, men det kanske beror
på att vi inte är så många på vår
skola, vi är 120 deltagare.
Emma Boström sitter i skolrådet på Långholmens folkhögskola och deltog tillsammans
med Althea Famne på en konferens för folkhögskolestuderande
9 december. sfs Vux, Sveriges
förenade studentkårer för vuxenstuderande, hade bjudit in
28
folkhögskolestuderande från
hela landet. Sammantaget kom
36 deltagare från 16 skolor, från
Vindelns folkhögskola i Västerbotten till Önnestads folkhögskola i Skåne.
När sfs politiske sekreterare
Andreas Åsander frågade efter
exempel på problem som man
kan arbeta med på folkhögskolorna var deltagarna snabba att
svara: frågor om avskiljning av
elever, bristfälligt utbildade
lärare, favorisering, avsaknad av
kursplaner eller kursplaner som
inte stämmer med informationen, dåligt studiematerial, dålig
arbetsmiljö, avsaknad av eller
felaktig kursinformation, otydlig
organisation, dåliga hyreskon-
trakt, etc. Vid ett tillfälle blev
det många som hummade
instämmande: när det blev tal
om mobbing och kränkning.
– Jag har fått flera samtal
från deltagare som känner sig
mobbade och kränkta, berättade Linda Rosén, handläggare på
Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, fsr som deltog på
mötet och berättade om fsrs
verksamhet.
sfs ut en
enkät till landets samtliga folkhögskolor med frågor om hur
det organiserade inflytandet såg
ut för deltagarna. Hälften, 75
folkhögskolor, svarade. Enkäten
visade att nio av tio folkhögskolor har ett organiserat inflytande för de studerande. Den vanligaste formen var ett kursråd
(61 Procent) och studeranderåd
(57 procent). Det minst vanliga
sättet var en studerandekår (34
procent). Fyra av tio skolor saknade även en studeranderepresentant i skolstyrelsen. Även
om folkhögskolorna omfattas av
diskrimineringslagen har man
inte skyldighet att upprätta en
likabehandlingsplan, sju av tio
skolor hade dock en plan.
John Tumpane, projektledare på SFS Vux var väldigt nöjd
med konferensen.
– Det var roligt att så många
kom och att de var så engagerade under konferensen. Vi försökte samla deltagare för ett år
sen men blev tvungna att ställa
in då det var för få anmälda.
Martin Axelsson och Celine
Henrikssson från Karlskoga
folkhögskola som arbetar med
att försöka förändra reglerna i
skolans hyresavtal tyckte dagen
var väldigt givande.
– Men vi skulle vilja ha haft
mer tid att få lära sig hur man
kan förändra, säger Martin
Axelsson.v
våren 2011 skickade
KRÖNIKA
Mikael näregård är lärare på Götborgs
folkhögskola och sitter i SFHLs förbundsstyrelse.
På väg – men vart?
alla är på väg. På väg hem efter några mötesdagar i
Stockholms utkanter. är i god tid till tågstationen så jag
sätter mig med en kopp på en av serveringarna. Alla
omkring mig är på väg till – eller från – något. befinner
sig i väntan, i avvaktan, har paus. Ett uppehåll. Några
försöker fördriva denna tid så behagligt de kan medan
andra gör sitt yttersta för att använda detta tidsutrymme så effektivt som möjligt. En märkbar skillnad.
Robert broberg sjöng en gång: ”Vägen är allt, målet
är ingenting.” Någon annan sa: ”Alla dessa vardagar som kom och gick –
inte visste jag att det var livet.” Med Göran Palms ord: ”Fördjupa nuet!” I
en tid där tempot är högt, valen är många och de flesta för det mesta har
bråttom någonstans kan detta vara värt att säga. lite motgift mot tidens
tendenser. En självklarhet i folkhögskolevärlden. En del av vårt uppdrag och
vår vilja att vara ett alternativ, en arena för eftertanke, bildning etc. Där
processen kan få vara viktigare är prestationen.
Ibland är resan ett syfte i sig, en aktivitet i egen rätt. tåg- och båt-luffande i olika former är exempel likväl som när vi talar om ”att resa” som en
aktivitet för semestrar eller något att vilja, längta efter eller sakna. Något
som kan vara berikande, lustfyllt, intressant och ge livsviktiga erfarenheter
på samma sätt som de bildningsresor vi i folkhögskolan försöker få till. Sådana resor får gärna leda till något intressant mål, men det är inte det viktiga.
Men de flesta resor är helt enkelt sätt att ta sig till ett mål. Som för mig
just nu. jag ska hem. Resan dit får gärna vara trevlig, bekväm, rolig, berikande, snabb och säker. Det avgörande är snabb och säker. Resten är bonus
som inte avgör mitt val av resa. huvudsaken är att ta mig till målet. hem.
Dit vill jag nu. I folkhögskolevardagen skall behörigheter nås, kurser avslutas,
kunskaper, färdigheter och metoder läras in på enklaste och bästa sätt. Det
lustfyllda är att komma fram.
båda sorters resande behövs. Vi behöver både bildning och utbildning.
både livsmedveten närvaro i nuet och instrumentell effektivitet. både målfokusering och processorientering. Det går att kombinera. Svensk folkhögskola är antagligen världsbäst på denna kombination. Folkbildande utbildning.
En variant på en gammal svensk paradgren: den dynamiska kompromissen.
blandekonomin.
Det finns också en annan sida av folkhögskolevärlden. Ibland blir det inte
ett dynamiskt både-och utan ett stagnerat varken-eller. När vi ibland tappar
fokus och fart. Inte är på väg någonstans alls utan bara trampar runt. När vi
glömt kartan och tappat kompassen. Där vardagen är mer repetition än
resa och man aldrig kommer fram eftersom men inte vet vart man ska. När
utveckling och förändring inte låter kul och värdefullt utan hotfullt och
besvärligt. Vi ser hot istället för möjligheter. Det var bättre förr. Då är
något inte som det ska.
Kan man verkligen utvecklas genom att gå i cirkel?
Resor utan mål leder ingenstans.
Då leder det ingenstans att påstå att resan är viktig.
För att komma någonstans måste vi veta vart vi vill.
Det behöver vi i folkhögskolan tala om – både med varandra och andra.
Vart är vi på väg?
MIKAEL näREGåRD
29
FILM/BÖCKER
Apropå firandet
av Strindberg
En bok som verkligen skiljer sig
efter några sidor i Korparna (Weyler) av förra årets
Augustprisvinnare, Tomas Bannerhed, slår det mig att jag
läser något som verkligen skiljer sig och sticker ut från den
övriga skönlitterära floden. Dels är det ingen deckare vilket
känns befriande. Inte heller handlar det om mobboffer och
misshandel, inte om misären i alkoholisthem eller förorter.
Inte heller om sexuella eller kulturella identitetskonflikter
eller kvinnoförtryck. Missförstå mig inte – naturligtvis är dessa teman mycket
angelägna och ger viktiga bilder från tiden vi lever i och visar vad vi måste ta
ställning till. Just därför finns det också nu många böcker inom dessa genrar.
Att som i Korparna läsa om en pojkes uppväxt på sjttiotalet i ett småbruk i
Småland, splittrad mellan generationer som råslitit på tungbrukad jord och
den egna framtiden som han starkt känner inte skall utspelas på just denna
gård, är att komma in i en annan värld. ändå är den inte längre bort än att
dagens 40- och 50-åringar har växt upp där. Många av dem bär med sig minnena och värderingarna från denna verklighet och en tillhörande syn på vad
som är viktigt i tillvaron.
Det är oändligt uppfriskande läsupplevelse som förmedlar de flesta motstridiga känslor som den fågelskådande pojken själv upplever. Klas pappa är en
slitvarg och en bekymrad själ som ständigt är orolig att naturen skall ge för
mycket eller för lite regn eller torka och därigenom ge dödsstöten åt den
bräckliga ekonomin. Han arbetar alltid. Att som mamma önskar, åka några
dagar till Gotland, hinns inte med. Mamma har utrymme för att sprida värme
till Klas och lillebror Göran. Det är hon som får ta ansvaret när fadern förs till
psyket. Klas lever sitt eget liv med sitt ornitologiska intresse. Hans självklara
hemvist är naturen, hans kunskap om grönsiskor, sidensvansar, sädesärlor och
förstås korpar är imponerade. Intresset får konkurrens av storstadsflickan
som utmanar honom och visar en annan värld. Klas lever i en värld utan allt
för många ord men där det ändå finns lika starka outtalade känslor som i den
verbala medelklassen.
Bannerhed erbjuder oss en resa till en miljö och ger oss idag sällan berättade aspekter på livets villkor och vår gemensamma historia. Vi får en inblick i
en koncentrerad verklighet som är på väg ut ur vår aktuella samhällsbild. Dessutom på ett inlevelsefullt språk som andas den natur det vuxit fram ur. En
verklig pärla av ännu en författare från folkhögskolornas skrivarlinjer.
august strindberg dog för
hundra år sedan, 14 maj 1912.
Under året kommer hans romaner, noveller och pjäser att uppmärksammas i tidningar och tidskrifter, radio- och teveprogram
som med stor sannolikhet kommer att diskutera hans äktenskap,
relation till kvinnorna, den
”galna” perioden och Infernokrisen efter uppbrottet och skilsmässan från Siri von Essen, hans
antisemitism, hans förnyelse av
dramatiken (genom att bl. a. införa vardagspråk i dialogen). Men
bilden av Strindberg är också
samhällkritikern, den Strindberg
som stod på folkets sida och
uppvaktades av 15 000 arbetare
som paraderade förbi hans balkong på hans födesedag 22
januari 1912. Som ung mötte jag
Strindberg när jag läste hans
genombrottsroman Röda rummet, den självbiografiska En tjänstekvinnas son, de satiriska Svarta
fanor, Det nya riket och Liten katekes för underklassen, läsning som
väcker frågor och diskussioner
ända in i vår samtid. Det är svidande och roliga samhällsskildringar skriven på ett lättillgängligt,
friskt och modernt språk som jag
aldrig skulle tveka att rekommendera unga läsare idag.
BIRGITTA TInGDAL
STAFFAn MyRBäcK
På gång... civilisationers undergång, äldrevård och rasism
Kollaps
David Jonstad
författaren berättar
om vad som får civilisationer på fall med
romarriket och mayaimperiet som exempel
och visar hur vår industriella civilisation befinner sig på ett sluttande
plan men att det trots det finns
hopp. ”Han har en sällsynt förmåga
att skriva så man lyssnar,” skrev Per
Wirtén i Sydsvenskan. (Ordfront )
30
Jag ska egentligen
inte jobba här
Sara Beischer
Sverige forever
in my heart
Niklas Orrenius
romanen kunde
i malmö kastas antise-
knappast ha kommit
vid en mer lämplig
tidpunkt. 28-åriga
Sara Beicher har i
tio års tid vikarierat som vårdbiträde inom äldreomsorgen och debuterar med en hyllad roman utifrån
sina erfarenheter och möten, ett
givet inslag i läscirkeln. (Ordfront)
mitiska glåpord efter
en ortodox rabbin. I
Tomelilla haglar stenar
över en ung slöjklädd mamma.
Sökandet efter danskhetens kärna
leder till folkhögskolans upphovsman Grundtvig. I 21 reportage upp
märksammas frågor om gemenskap
och utanförskap (Natur&Kultur).
Ett bortglömt krig
indien brukar kallas världens
folkrikaste demokrati med en
befolkning på 1,1 miljard och räknas
in som en av BRIK-länderna, alltså de
snabbast växande ekonomierna i
världen. Men enligt en färsk undersökning från oxforduniversitetet
lever 55 procent, 645 miljoner av
Indiens befolkning, i fattigdom, en
tredjedel av världens fattiga. Ser
man till ett globalt svältindex är
situationen till och med värre än i
Afrika. Det finns 421 miljoner fattiga
i åtta indiska delstater, i Afrika 410
miljoner. I Jan Myrdals Röd stjärna
över Indien (Leopard) berättar författaren om ett pågående inbördeskrig i Indien och om de mest förtryckta i det indiska kastsamhället, de
oberörbara, daliterna. Tillsammans
med stambefolkningarna, adivasierna, en minoritetsgrupp, utgör de en
fjärdedel av Indiens befolkning. I
täten för inbördeskriget går naxaliterna, en maoistisk gerillaarmé med
20 000 soldater. Deras inflytande
sträcker sig i en lång bred korridor
längs Indiens östra sida, från gränsen
mot nepal ned mot Andhra Pradesh och gränsen mot delstaten
Tamil nadu vid Indiens sydspets.
Den 83-årige Myrdal besöker naxaliterna i djungeln, samtalar med ledarna, jämför med sina tidigare besök
från femtiotalet och framåt. Hans
kunskap är djup men bokens viktiga
ämne störs av att den är rörig och
spretig och jag irriterar mig på de
långa och tröttande citaten från
maoistiska ledare om Den Rätta
Vägen. Jag hade velat se mer av samtal med de unga män och kvinnor
som bitvis bar den åldrige reportern
när de värkande knäna inte längre
bar. Men trots invändningarna kommer jag på mig med att i tanken diskutera med Myrdal. Han tvingar oss
att tänka, uppmärksammar ett
bortglömt krig och påminner oss om
att en formell och parlamentarisk
demokrati inte garanterar frihet från
fattigdom och förtryck.
STAFFAn MyRBäcK
FILM
Överklassens tvivel på William Shakespeare
på bio går nu en kostymfilm om
Shakespeare, den amerikanske filmregissören Roland Emmerichs Anonymus. Jag brukar gilla engelska
kostymfilmer men den här gången
har jag dragit mig för att se den. Filmen bygger på den engelska författaren Thomas Looney bok om Shakespeare. Looneys (och Emmerichs)
poäng är att en handskmakarson
knappast skulle kunna skapa världslitteratur. Istället för Looney fram
teorin att det var överklassädlingen
Edward de Vere, Earl of Oxford
som skrev alla dessa dramer med
Shakespeare som frontfigur. I en
läsvärd understreckare i Svenska
Dagbladet som kan läsas på dess
hemsida (svd.se/kultur/understrecket/shakespeares-roster-foddes-pa-londonbridge_6804531.svd.) skriver Nina
Burton om hur fullständigt uppåt
väggarna Looneys teori är och lyfter
fram andra skapare av världslitteratur från samma tid med enkel bakgrund, John Donne, Christopher
Marlowe m.fl. Dessutom var det på
denna tid möjligt för fattiga studenter att läsa, tack vare att Elisabeth I
höll kunskaper högt och gav fattiga
studenter stipendier. Kulturlivet i
London var vid denna tid rikt. Varje
vecka gick 20 000 människor, hög
som låg, på teater. Med Looneys
logik skulle vare sig folkbildningen
eller alla dessa nordiska arbetarförfattare som skapade världslitteratur
varit möjliga. Men humlan flyger!
Bakom Looneys teori anar man en
överklass fördomsfulla syn på ”de
andra”, de obildade och obildbara.
STAFFAn MyRBäcK
PERSONER
åsa akre, lärare på
Gotlands folkhögskola
har fått Gotlands Tidningars kulturpris för
sitt arbete för kulturen:
”Hon tar hela världen
till Gotland, genom
teatern, musiken och
mänskliga möten”, skriver juryn. I December
fick hon även MR-priset för genomförandet
av Internationella
Dagen i Hemse på
Södra Gotland. Priset
delas ut av Röda korset, Amnesty och
Rädda barnen på Gotland sen 2001.
lars vilks, konstnär
känd för sin muhammedkarikatyr Rondellhunden, har bjudits in
till Skurups folkhögskola för att föreläsa
om konst och konsekvens. Rektor Pia Rydlöv säger till Ystads
Allehanda att hon vill
höja debatten om
konst och konstnärskap då skolan utbildar
konstnärer inom film,
musik och skrivande.
Den mordhotade
konstnären åtföljs av
livvakter vid framträdandet.
katarina korp, lärare
på Skeppsholmens
folkhögskola och rektor för Aso folkhögskola i Kurdistan, har
gett ut en CD, Tirpey
dill/Hjärtslag, där hon
sjunger svenska sånger
översatta till kurdiska
av bl.a. Mikael Wiehe
och Cornelis Wreesvijk. Skivan kan beställas på www.korp.nu, där
man även kan lyssna
på ett par av sångerna.
20 kr av kostnaden
går till Tornseglarna,
huvudman för Aso
folkhögskola.
31
S F H L - P O R T R ÄT T
– Region Värmland vill
införa arbetsplatsförlagd
tid mellan 8-16 på sina
folkhögskolor. Vad säger
det om tilliten till oss
lärare säger Tina Bok,
SFHL-ordförande på
Klarälvdalens folkhögskola
i Värmland.
Vi borde få mer pengar
till fler deltagarveckor!
Tina Bok förstår inte varför
folkhögskolan behandlas så
styvmoderligt när 85 procent
av deltagarna i allmän kurs
studerar eller jobbar efter
avslutad utbildning.
staffan myrbäck
– jag håller verkligen med
Anette Lydén i ett tidigare
nummer av tidningen. Folkhögskolan behandlas styvmoderligt
trots att vi har färre som hoppar
av jämfört med gymnasiet och
att så många av våra deltagare
jobbar eller studerar efter
utbildningen. Vi borde få mer
pengar till fler deltagarveckor.
Tina Bok är stockholmare
som efter reaktorhaveriet i Tjernobyl 1986 fick nog av Stockholm och flyttade till Stöllet i
Torsby kommun i Värmland.
Hon ville att hennes barn skulle
få växa upp på en plats där de
kunde få andas frisk luft, slippa
avgaserna i storstan och kunna
odla sin egen mat.
Hon minns exakt datumet
hon fick vikariatet i Klarälvda-
lens kök, 10 april 1989. Efter ett
år frågade rektorn om hon ville
jobba som elevassistent för deltagare med funktionshinder. I
fem år satt hon med på lektionerna, lyssnade och fick inblick
i folkhögskolläraryrket tills rektorn återigen frågade om hon
ville starta en kurs för deltagare
med funktionshinder. Tina Bok
fick fria händer, läste samtidigt
in lärarbehörighet och ämnen
på distans, utbildade sig till specialpedagog och folkhögskollärare på folkhögskollärarprogrammets distansutbildning i
Linköping.
Klarävdalen och dess 146 deltagare är spridda över tre kommuner: Torsby kommun, där
modersskolan ligger, samt enheterna i Sunne och Hagfors.
Efterhand startade Tina Bok
kurser för deltagarna också på
enheterna, och lyckades därmed
undvika dubbel bosättning och
färdtjänst för deltagarna.
För fyra år sedan fick hon
dessutom frågan om hon ville
starta en socialpedagogisk kurs,
som hon nu är kursansvarig för.
Så det är kanske inte så konstigt
att hon blir lite upprörd när
huvudmannen Region Värmland lagt ett förslag till lönekriterier som ska bedöma kreativitet, initiativförmåga och förmåga att arbeta självständigt. Ett
exempel på en sådan lönehöjande prestation är att man är
kreativ och delar med sig av
kunskap och idéer och att man
arbetar självständigt. Ett annat
exempel är att man inte kommer med problem till ledning
utan förslag till lösningar.
– Vad tror de att vi håller på
med hela dagarna? Hur många
gånger har vi inte startat nya
kurser med bara en veckas varsel! Är det något folkhögskllärare gör så är det att arbeta kreativt. Det är en ständig dialog
mellan oss själva, deltagarna,
samhället och utvecklingen av
verksamheten!
sfhl har lagt ett eget förslag
till lönekriterier som tar sikte på
utbildning, fortbildning, ansvarsområden och kompetens.
region värmland är huvudman
för fem av sex folkhögskolor i
Värmland. Man har nu sagt upp
det skolutvecklingsavtal som
gällt de senaste tio åren och
bland annat innehåller avtal om
arbetstiderna. Nu vill regionen
införa arbetsplatsförlagd arbetstid som innebär att alla lärare
ska vara på skolan mellan 8-16.
– Det är hutlöst med tanke
på hur mycket verksamhet vi
gör! Hur tror de att vi kan göra
all denna verksamhet om vi inte
är på jobbet. Och vad säger det
om tilliten till oss lärare?v