Transcript Folkhögskolebroschyr 2015

SVERIGES ALLA FOLKHÖGSKOLOR
i
s
v
t
ä
a
r
l
l
p
d
en
n
E
Ska du också hit?
Människor som ville skapa en plats i världen för kunskap och delaktighet startade
folkhögskolan för 150 år sedan. Folkbildningen la grunden för demokratin i Sverige. Idag är
det en modern studieform där du och andra kan ta plats, växa och nå sin fulla kraft.
Hit kommer du för att du vill lära dig något eller testa en dröm. Sedan kan du lugnt se dig
själv i spegeln. Folkhögskolan ger dig behörighet, kunskap och vackra minnen för livet.
I den här broschyren berättar vi vad folkhögskola är, vilken typ av utbildningar som finns
och hur det kan vara att gå på folkhögskola. Här och var hittar du hänvisningar till sidor
på www.folkhögskola.nu där du kan läsa mer. På webbplatsen hittar du information om
folkhögskolekurser, folkhögskolornas inriktning och hur du gör för att ansöka.
2
Agnesbergs
folkhögskola
•
Albins folkhögskola • Alma
folkhögskola • Arbetarrörelsens
folkhögskola i Göteborg • Arbetarrörelsens folkhögskola i Viskadalen
• Axevalla folkhögskola • Bergslagens
folkhögskola • Billströmska folkhögskolan
• Birka folkhögskola • Birkagårdens folkhögskola • Biskops Arnö Nordens folkhögskola
• Blekinge folkhögskola • Bollnäs folkhögskola • Bona folkhögskola • Borås folkhögskola •
Bosöns idrottsfolkhögskola • Botkyrka folkhögskola • Braheskolan - Visingsö folkhögskola • Bromma
folkhögskola • Brunnsviks folkhögskola • Bäckedals
folkhögskola • Dalkarlså folkhögskola • Dalslands
folkhögskola • Edelviks folkhögskola • Eskilstuna
folkhögskola • Eslövs folkhögskola • Fellingsbro folkhögskola • Finska folkhögskolan • Folkhögskolan Hvilan •
Folkhögskolan i Angered • Fornby folkhögskola •
Forsa folkhögskola • Framnäs folkhögskola • Fridhems folkhögskola • Fristads folkhögskola • Frys­
husets folkhögskola • Furuboda folkhögskola •
Färnebo folkhögskola • Gamleby folkhögskola •
Geijerskolan • Glimåkra folkhögskola • Glokala
folkhögskolan i Malmö • Grebbestads folkhögskola • Grimslövs folkhögskola • Göteborgs
folkhögskola • Hagabergs folkhögskola • Hellidens
folkhögskola • Helsjöns folkhögskola • Hjo folkhögskola • Hjälmared folkhögskola • Hola folkhögskola •
Hyllie Park folkhögskola • Hällefors folkhögskola •
Härnösands folkhögskola • Hästsportens folkhögskola • Högalids folkhögskola • Ingesunds
folkhögskola • Jakobsbergs folkhögskola • June
folkhögskola • Jämshögs folkhögskola • Kaggeholms
folkhögskola • Kalix folkhögskola • Karlskoga folkhögskola • Katrinebergs folkhögskola • Kista folkhögskola • Klarälvdalens folkhögskola • Kristinehamns
folkhögskola KPS • Kvarnby folkhögskola • Kvinnofolkhögskolan • Kyrkeruds folkhögskola •
Kävesta folkhögskola • Leksands folkhögskola • Liljeholmens folkhögskola • Lillsveds
idrottsfolkhögskola • Litorina folkhögskola • Ljungskile folkhögskola • Lunnevads
folkhögskola • Långholmens folkhögskola • Löftadalens folkhögskola •
Malmfältens folkhögskola • Malmö
folkhögskola • Malungs folkhögskola •
Mariannelunds folkhögskola •
Marieborgs folkhögskola • Markaryds
folkhögskola • Medlefors folkhögFolkhögskola – en unik utbildningsform
skola • Mellansels folkhögskola •
Mo Gård folkhögskola • Molkoms
Kurser på flera nivåer
folkhögskola • Mora folkhögskola •
Mullsjö folkhögskola • Munka folkhögskola • Nordiska folkhögskolan •
Vilken kurs vill du gå? Vad brinner du för?
Nyköpings folkhögskola • Oskars­hamns
folkhögskola • PRO:s folkhögskola
Allmän kurs på grundskolenivå
• Runö folkhögskola • Röda Korsets
folkhögskola • S:t Sigfrids folkhögskola • S:ta
Birgittas folkhögskola • S:ta Maria folkhögskola
Allmän kurs på gymnasienivå
• Scouternas folkhögskola • Sigtuna folkhögskola
• Sjöviks folkhögskola • Skarpnäcks folkhögskola •
Skeppsholmens folkhögskola • Skurups folkhögskola •
Gå en profilkurs och utveckla ett intresse
Solviks folkhögskola • Sommenbygdens folkhögskola •
Stadsmissionens folkhögskola • Stensunds
Gå en yrkesutbildning – bli det du drömmer
folkhögskola • Storumans folkhögskola •
Strömbäcks folkhögskola • Sundbybergs folkhögskola • Sunderby folkhögskola • Sundsgårdens folkhögVad, var, hur? Du bestämmer
skola • Sverigefinska folkhögskolan • Södertörns
folkhögskola • Södra Stockholms folkhögskola • Södra
Funktionsnedsättning
Vätterbygdens folkhögskola • Sörängens folkhögskola • Tollare folkhögskola • Tornedalens
folkhögskola • Tärna folkhögskola • Vadstena
Intervju: Slå vakt om medborgartanken
folkhögskola • Valjevikens folkhögskola
• Valla folkhögskola • Vara folkhögskola •
Frågor och svar
Vimmerby folkhögskola • Vindelns folkhögskola • Vårdinge By folkhögskola • Väddö
folkhögskola • Värnamo folkhögskola •
Alla skolor per län
Västanviks folkhögskola • Västerbergs
folkhögskola • Västerås folkhögskola •
Alla folkhögskolors kontaktuppgifter
Wendelsbergs folkhögskola •
Wiks folkhögskola • Ågesta folkhögskola • Ålsta folkhögskola • Åredalens
www.folkhogskola.nu
folkhögskola • Åsa folkhögskola •
Ädelfors folkhögskola •
Älvsby folkhögskola •
Önnestads folkhög­skola
• Örebro folkhögskola
• Örnsköldsviks folkhögskola
•
Österlens
folkhögskola •
Östra Grevie
folkhög­skola •
•
folk Gotla
hög nds
sko
la •
4
6
8
10 12 14 16 20 22 23 24 26 28 31 om
• Öl
ands
folk
högs
kola
•
Innehåll
3
Folkhögskola
– en unik utbildningsform
På folkhögskola förenas teori och praktik. Här möter
du en mångfald av människor, idéer och intressen.
Dialogen i gruppen är viktig och du är med och påverkar din egen utbildning.
4
utformar sin egen kursprofil. Det
innebär att du kan hitta en kurs
med ett innehåll eller nivå som
passar dig.
Välj bland 151 folkhögskolor
över hela Sverige
Folkhögskolorna finns över hela
Sverige, från norr till söder, i
storstäder och på landsbygden.
Du kan söka till vilken folkhög­
skola som helst. Du är alltså inte
bunden till din hemkommun
eller hemlän.
En del folkhögskolor har ett
internat där du kan bo. Många
erbjuder distansstudier.
Folkhögskolorna är självstän­
diga. 108 av folkhögskolorna
drivs av folkrörelser och ideella
organisationer. 43 stycken drivs
av landsting och regioner.
De värderingar och idéer som
skolans huvudman har påverkar
ofta folkhögskolans inriktning
och kursutbud. Det kan vara
bra att tänka på så att du lättare
hittar en skola som passar dig.
Deltagarstyrd undervisning
Folkhögskola för alla
Folkhögskolan vänder sig till
vuxna. Många är unga och söker
ett sammanhang eller inriktning
för framtiden. Andra har hunnit
jobba några år och vill ta en paus
för att lära sig något nytt eller
utveckla ett intresse.
Kurser på flera nivåer
Folkhögskolan har många olika
typer av kurser på olika nivåer.
Vissa kurser förbereder för högre
studier och arbetsliv, andra kan
du gå för att ägna dig åt ett ämne
du är intresserad av. Varje skola
På folkhögskola går du ofta i en
mindre kursgrupp som studerar
tillsammans under en längre tid.
Det gör att folkhögskolan har
möjlighet att fokusera på del­
tagarna och lärandet utifrån ett
helhetsperspektiv. Undervisning­
en utgår från dig och du blir
uppmuntrad att vara med och
skapa din utbildning. Intressen
och erfarenheter avgör hur grup­
pen lägger upp studierna.
Det fria samtalet och
skapande arbetsformer ger
förut­sättningar för kreativitet
och egen utveckling.
LÄS MER OM UTBILDNI NGSFORM EN PÅ
FOLKHÖGSKOLA .NU
Ämnesövergripande
Folkhögskolornas lägger upp
studierna på olika sätt. Många
gånger är de ämnesövergri­
pande. Genom breda tematiska
studier kan du få ett helhets­
grepp på de saker du lär dig.
Mångfald och nya möten
På folkhögskola möter du
människor med olika bakgrund,
erfarenhet och intressen. Att
studera ihop med människor du
kanske inte träffat annars ger
större perspektiv och utbyte
under studietiden.
Tillgängligt och öppet
för alla
Många folkhögskolor erbjuder
anpassad undervisning, socialt
stöd och en tillgänglig miljö för
deltagare med funktionsned­
sättning. Det finns också kurser
som vänder sig särskilt till dig
med en funktionsnedsättning.
Folkhögskola
– mer än en skola
Folkhögskoletiden handlar
om mycket mer än de faktiska
studierna. Genom att du får tid
att ägna dig åt dina intressen
eller mål under en längre tid får
du också chans att utforska sak­
er om dig själv och påverka ditt
liv, kanske i en ny riktning.
5
Kurser på flera nivåer
Det finns massor av anledningar att gå en kurs på
folkhögskola och en mängd möjligheter. Du kan gå
Allmän kurs för att kunna läsa vidare på högskola
eller yrkeshögskola. Du kan utbilda dig till ett yrke
eller utveckla ett intresse. Här berättar vi om de olika
kurstyperna.
6
Behörighetsgivande kurser/
Allmän kurs
De behörighetsgivande kurserna
finns på alla folkhögskolor. Allmän
kurs vänder sig till dig som saknar
grundskole- eller gymnasieutbild­
ning och är ett alternativ till komvux
för att få grundläggande behörighet
att söka vidare till högskola eller
yrkeshögskola.
Yrkesutbildningar
Korta kurser/Sommarkurser
Yrkesutbildningarna på folkhög­
skolan är profilkurser som är inrik­
tade mot ett yrke. Vissa yrkesutbild­
ningar är på eftergymnasial nivå
medan andra är på gymnasienivå.
Folkhögskolorna anordnar också
korta kurser. Korta kurser i maj,
juni, juli eller augusti kallas för
sommarkurser. Du hittar dem på
folkhögskola.nu eller i en egen
tryckt katalog som du kan beställa
på webbplatsen.
Se sid 16-17
Vissa behörighetsgivande kurser har
en tydlig inriktning mot ett speciellt
ämnesområde, till exempel media,
globala frågor eller teater.
Se sid 10-13
Distanskurser
Att studera på distans innebär en
större flexibilitet i tid och rum. Det
kan passa dig som vill studera hemi­
från eller som vill studera på andra
tider än under dagtid på vardagar.
Se sid 20-21
Profilkurser
På profilkurserna ägnar du större
delen av studietiden åt det speciella
ämnesområde du har valt. Här
studerar du inte de allmänna ämnen
som ger behörighet till högskolan/
yrkeshögskolan. En profilkurs kan
vara inriktad på till exempel musik,
media, språk, friskvård eller turism.
Se sid 14-15
Övriga kurser
Studiemotiverande folkhögskolekurser, SMF, hittar du på
många folkhögskolor. De riktar
sig till arbetssökande som saknar
fullständiga betyg från grund- eller
gymnasieskolan.
Etableringskurs är en sexmånad­
ers kurs för nyanlända invandrare
som bland annat innehåller språk
och samhällsorientering.
Funktionsnedsättning
Folkhögskolorna kan erbjuda anpas­
sad undervisning och en tillgänglig
miljö på de flesta av sina kurser. Det
finns också kurser som riktar sig spe­
ciellt till dig som har en funktions­
nedsättning.
Många folkhögskolor anordnar
också SFI, Svenska för invandrare.
Information om SFI-kurser finns hos
din hemkommun.
Se sid 18-19
Se sid 22
GUIDE TILL KURSTYPE RNA PÅ
FOLKHÖGSKOLA .NU
7
Vilken kurs vill du gå?
Vad brinner du för?
På folkhögskola finns runt 2 500 kurser. Här kan du se de olika
ämnesområdena. På profilkurser och yrkesutbildningar ägnar du
den största delen åt det ämne du läser. Allmän kurs/behörighetsgivande kurs kan ha en ämnesprofil upp till halva kurstiden.
Estetiska kurser
Människa | Samhälle | Religion
Vill du lära dig måleri, bygga en båt, spela rockmusik eller
teater? Då kan en estetisk kurs vara någonting för dig.
Kurser för dig som vill lära dig mer om sociala frågor,
fördjupa dig kring religion eller utbilda dig till exempelvis fritidsledare eller behandlingspedagog.
Båtbyggarkurser
Danskurser
Behandlingspedagog, Behandlingskurser
Designkurser, Formgivningskurser
Entreprenörskurser, Ekonomikurser
Hantverkskurser
Fritidsledarutbildning
Kantorsutbildning, Kyrkomusikerutbildning
Genuskurser
Keramikkurser
Hållbar utveckling
Konstnärligt foto
Kulturkurser
Musikkurser
Ledarskapskurser, Projektledningskurser
Målarkurser, Teckningskurser
Livsåskådningskurser, Bibelkurser,
Skrivarkurser
Religionskurser
Skulpturkurser
Personlig assistentutbildning
Smideskurser, Silverkurser
Polisförberedande kurser
Teaterkurser
Samhällsinriktade kurser
Teaterpedagog- Dramapedagogutbildning
Socialt inriktade kurser
Textilkurser, Vävkurser
Vårdkurser, Omsorgskurser
Träkurser
8
Media | Kommunikation
Internationellt | Språk
Vill du bli journalist, ljudtekniker eller fotograf?
Gå någon av våra mediekurser!
Internationella kurser och språkkurser på folkhögskola
är för dig som vill lära dig mer om till exempel global
utveckling eller språk.
Datakurser – grundnivå
Datakurser – webb, design, IT
Global utvecklingskurser, Internationella kurser
Filmkurser, TV-kurser
Invandrarkurser, Kurser för nya svenskar
Journalistiskt foto
Språkkurser
Journalistutbildning
Teckenspråkskurser
Kommunikationskurser
Tolkutbildning
Ljudteknikkurser
Turismkurser
Mediekurser - grundnivå
Radiokurser
Övriga ämnesområden
Hälsa | Miljö | Natur
Kurser för dig som vill lära dig mer om miljöfrågor,
friluftsliv, friskvård eller idrott.
Engelska som kursspråk
Enstaka gymnasieämnen på distans
Kvinnokurser
Långsammare studietakt
Friluftslivskurser
Prova på-kurser
Friskvårdskurser, Hälsokurser
Seniorkurser
Idrottskurser
Utlandsförlagda kurser
Matkurser, Hushållskurser
Övriga kurser
Miljökurser, Ekologikurser
Naturvetenskapliga kurser
Trädgårdskurser
GUIDE TILL ALLA KURSER PÅ
FOLKHÖGSKOLA .NU
9
Allmän kurs
Saknar du fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning kan du gå Behörighetsgivande kurs/Allmän
kurs. Det är ett alternativ till komvux för att få grundläggande behörighet att söka vidare till högskola eller
yrkeshögskola. Alla folkhögskolor har Allmän kurs på
gymnasienivå. En del erbjuder också studier på grundskolenivå.
10
Allmän kurs
på grundskolenivå
– för dig som inte har gått klart grundskolan
På Allmän kurs på grundskolenivå får du kunskaper
så att du senare kan studera vidare på gymnasie­
nivå. Hur lång tid du behöver studera på grund­
skolenivån beror på vad du har för tidigare grund­
skolestudier bakom dig. Men det beror också på
upplägget av studierna som varje folkhögskola fritt
beslutar om.
Vad innehåller Allmän kurs?
På Allmän kurs på grundskolenivå studerar du
allmänna ämnen som till exempel svenska, mate­
matik, engelska, samhällskunskap med mera. Det
kan också ingå många andra ämnen - det är vanligt
att folkhögskolor ordnar temastudier på Allmän
kurs, där flera ämnen ingår i ett tema.
De flesta studerar vidare på gymnasienivå på den
folkhögskola där de går, men du kan också välja att
söka någon av de andra folkhögskolorna.
Intyg efter kursen
Efter att du har gått klart Allmän kurs på grund­
skole­nivå får du ett intyg som beskriver vad du
studerat. Om du har gått minst ett år folkhög­skolans
Allmänna kurs och nått upp till en nivå motsvarande
årskurs 9 (och läst svenska, engelska, matematik och
samhälls­kunskap motsvarande årskurs 9) intygar
folkhögskolan att du har förutsättning att tillgodo­
göra dig studier på gymnasienivå.
HITTA ALLMÄNNA KURSER PÅ
FOLKHÖGSKOLA .NU
11
Allmän kurs
på gymnasienivå
– för dig som vill få behörighet till
studier på högskola och yrkeshögskola
1) Omfattning
Du ska ha studerat en viss tid,
enligt något av följande fyra alternativ:
❦ studera tre år på folkhögskola eller
❦ studera två år på folkhögskola om du har studerat i
minst ett år på gymnasieskola eller
På Allmän kurs på gymnasienivå får du grundläg­
gande behörighet för att studera vidare på hög­
skola och yrkeshögskola.
Hur länge du studerar på Allmän kurs beror på
vilka kunskaper du har när du börjar dina studier
och vad du har för mål med dina studier. Du kan
studera ett, två eller tre år.
Det är vanligt att folkhögskolor ordnar tema­
studier på allmän kurs, där flera ämnen ingår i ett
tema.
Ofta har du möjlighet att välja en särskild inrikt­
ning på dina studier. Inriktningen kan till exempel
vara musik, idrott, drama, samhällsfrågor eller
internationella frågor.
❦ studera två år på folkhögskola om du har grundskolan
Du får ett behörighetsintyg när du är klar
TILL HÖGSKOLAN
❦ Svenska eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3
❦ Engelska 5 och 6
❦ Matematik 1 a, b eller c
❦ Samhällskunskap 1a1
❦ Historia 1a1
❦ Religionskunskap 1
❦ Naturkunskap 1a1
När du har klarat av folkhögskolans Allmänna kurs
får du ett intyg som berättar att du har grundläg­
gande behörighet till högskolan eller yrkeshögskolan.
Folkhögskolan kan också ge intyg om särskild
behörighet. Vilka särskilda behörigheter som kan
intygas varierar från folkhögskola till folkhögskola.
Grundläggande behörighet till
högskolan eller yrkeshögskolan
För att folkhögskolan ska ge intyg på att du har
grundläggande behörighet måste du uppfylla både
omfattningskravet och innehållskravet, se till höger.
12
och har minst ett års erfarenhet från arbetslivet eller
❦ studera ett år på folkhögskola om du har studerat på
gymnasieskola i minst två år.
Ett läsår innebär minst 30 veckors studier på heltid.
Folkhögskolan kan fritt utforma innehållet i den all­
männa kursen, men utrymme ska finnas för kurserna i
innehållskravet.
2) Innehåll
Du ska ha studerat vissa ämnen. Du ska nå
motsvarande lägst godkänd nivå i tio alternativt sju gymnasiegemensamma kurser:
FÖR YRKESHÖGSKOLAN
❦ Svenska eller Svenska som andraspråk 1
❦ Engelska 5
❦ Matematik 1 a, b eller c
❦ Samhällskunskap 1a1
❦ Historia 1a1
❦ Religionskunskap 1
❦ Naturkunskap 1a1
”Att jag kom in här
är det bästa som
har hänt mig”
Sadia
går på Allmän kurs med naturvetenskaplig inriktning.
– Jag älskar
att läsa och lära mig nya saker.
Sadia hade några ämnen kvar från gymnasiet och
valde att läsa klart sin utbildning på folkhögskola.
Hon tycker att folkhögskolan skiljer sig från andra
utbildningsformer.
– Här utgår de från vem du är. Här värderas om
du är aktiv i klassrummet, deltar och visar att du
vill. Du har själv valet att skapa en bra utbildning
som gör att du kan läsa vidare.
– Här får man andra möjligheter. Förra veckan
hade vi filmtema, då såg vi filmer som vi sedan
analyserade. Jag kommer hit och lär mig prata fritt,
vi lär av varandra och har olika aktiviteter. Det gör
att man lär sig på ett annat sätt.
vad jag vill i klassrummet. Om jag säger fel, så vet
jag att jag har vågat i alla fall. Det känns jättebra.
Svenska och simning
Möten med olika människor
– Vi läser natur, svenska, matte och engelska. Sen
har vi ett valbart ämne där vi väljer aktivitet. Jag
har valt simskola. I Saudiarabien, där jag är född,
kan man inte simma. Så nu är det dags att lära
sig det. Ska jag jobba som lärare måste jag kunna
simma. Och det går jättebra!
”Nu älskar jag matte”
Folkhögskolans lärare fyller en viktig roll tycker hon.
– Lärarna här på folkhögskolan är underbara. De
är väldigt hjälpsamma. Förut hade jag problem med
matten men nu har jag börjat älska matte på grund
av läraren. Nu förstår jag på ett annat sätt.
– Här känner jag mig mer trygg. Jag vågar säga
HITTA ALLMÄNNA KURSER PÅ
En framtid som lärare
Sadia vill utbilda sig till grundlärare efter folkhög­
skolan. Hon har en utbildning i engelska, litteratur
och franska från Jordanien, som hon tror att hon
har nytta av.
– Och jag kan både engelska, arabiska och
somaliska. Jag skulle kunna bli modersmålslärare
eller extralärare. Ska man ha en hel klass måste
man kunna svenska flytande och det kommer jag
kanske kunna senare.
Folkhögskolan Sadia går på är en feministisk skola
för kvinnor och transpersoner.
– Man lär sig jättemycket. På skolan träffar man
andra som man aldrig har träffat förut. Här får
man utbyta tankar med nya människor med olika
erfarenheter.
Alla borde gå här
Jag rekommenderar alla att gå på folkhögskola! Sen
första dagen har jag gjort reklam till alla kompisar,
alla grannar...
FOLKHÖGSKOLA .NU
13
Gå en profilkurs och
utveckla ett intresse
Vad brinner du för? Konst, media, friskvård eller
språk? På folkhögskolornas profilkurser kan du
utveckla ditt intresse tillsammans med andra.
14
Vill du specialisera dig inom något område,
förbereda dig för en högre utbildning eller
helt enkelt fördjupa dig i någonting som du är
riktigt intresserad av?
På profilkurserna ägnar du större delen av
studietiden åt det speciella ämnesområde
som du vill lära dig mer om. Här studerar du
inte de allmänna ämnen som ger behörighet
till högskolan.
Vilka profilkurser finns på folkhögskola?
En profilkurs kan vara inriktad på till exempel
musik, media, språk, friskvård, turism med
mera.
Det finns också profilkurser som riktar sig
speciellt till dig som till exempel har invandrat,
har en funktionsnedsättning eller har särskilda
behov för din undervisning.
”Helt nya perspektiv”
Blå läser kursen ”Feministiskt fokus: filmaktivism”.
– Vi blandar feministisk teori
och filmskapande. Vi går igenom
grunderna i de olika feministiska
rörelserna och deras teorier.
Sedan analyserar vi film utifrån
teorierna och lär oss göra film.
Vi har gjort två filmer hittills.
Jag är väldigt nöjd med kursen!
Hittar du främst inspiration i teorin eller
filmskapandet?
– Texterna vi läser och teorin är verkligen
överrumplande. Jag har fått helt nya perspek­
”
tiv och insikter. Jag har börjat se saker på nya
och annorlunda sätt. Jag har framför allt kom­
mit hit för teorin. Konsten är mer av en hobby.
Vad är det bästa med att gå på folkhögskola?
– Det bästa är att en får träffa folk från hela
Sverige och lära sig saker på ett friare sätt. Jag
har blivit mer kreativ och vågar mer saker efter
att ha gått på folkhögskola.
– Jag rekommenderar folkhögskola för det
är ett utmärkt sätt att få nya vänner, lära sig
nya saker och upptäcka nya platser!
Du behöver aldrig vara ensam på folkhögskola.
Alla är här av samma anledning och vi blir
som en enda stor familj.
Här pushar jag mig själv för att jag vill
utvecklas, inte för att nå några betygskriterier. Här kan du sätta upp dina egna mål, men
också nå högre. Du vet ju inte var ditt tak är
förrän du satt igång och övat.
Lärarna är själva musiker, har spelat ute
hur mycket som helst och backar upp en. När vi till
exempel giggar på någon jazzklubb är det alltid minst en lärare där. Dagen efter pratar vi i
gruppen om spelningen med läraren. Vi får synpunkter på vad man gjort bra och vad man
kan jobba på. Det gör att man vill prestera, och är roligare än att bara göra ett gig.
”
Rasmus, Jazzinriktning på Musiklinjen
HITTA FOLKHÖGSKOLORNA S PROFILKU RSER PÅ
FOLKHÖGSKOLA .NU
15
Yrkesutbildningar på folkhögskola är profilkurser
speciellt inriktade mot ett yrkesområde. Vissa
yrkesutbildningar är på eftergymnasial nivå medan
andra är på gymnasienivå.
16
Gå en yrkesutbildning
– bli det du drömmer om
gjord treårig utbildning i gymnasies­kolan eller
motsvarande kunskaper. En del har samma
förkunskapskrav som högskolan, dvs examen
från ett högskoleförberedande program från
gymnasiet. Till andra räcker det med en yrkes­
examen. Eller motsvarande behörighet från
folkhögskolans allmänna kurs.
Vilka yrkesutbildningar finns?
Du kan bland annat utbilda dig till journa­list,
fritidsledare, behandlingspedagog, kantor eller
hälsopedagog.
Behörighet till yrkesutbildningar
Yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå på
folkhögskola har som behörighetskrav en full­
Sveriges ungdomar guld värda
Livet är inte bara ”äta, sova, dö”. Inte
om man frågar Rakel och Teboho som
utbildar sig till fritidsledare. Båda vill
stärka ungdomar och erbjuda dem en
kul och inspirerande fritid.
– Fritiden är viktigast av allt, anser Rakel.
Om du inte har en meningsfull fritid där du
får vara dig själv och odla dina intressen
kommer du inte att klara av en meningsfull
skolgång eller att sköta ett jobb.
Teboho har tidigare jobbat som säljare.
När kravallerna i Husby rasade som värst
fick han idén om att utbilda sig till fritids­
ledare och hjälpa samhället med de sociala
problemen.
– När inte polisen klarar att lugna ned
situationen behöver andra aktörer komma
in. I slutändan var det civilsamhället som
lugnade ned situationen i sitt eget område.
Han vill arbeta främjande och fokusera på
de positiva egenskaperna hos varje männ­
iska.
– Då kan jag bidra till att ungdomarna själva
ger sig en bra livskvalitet. Därifrån kan de
göra vad de vill med sina liv.
Vara sig själv
Rakel visste att hon ville jobba med människor
och läsa på folkhögskola.
– Jag älskar folkhögskoletänket. Att man själv
är med och styr sin utbildning och att man tar
tillvara på gruppens kunskaper. Det är inte ”gör
uppgift A och B och sen är du godkänd”. Det är
mer den samlade kunskapen tillsammans med
lärarnas kunskap som gäller.
Som fritidsledare vill båda lära sig att framträ­
da med sitt bästa jag, prata och vara sig själva.
Ledare som är lekfulla, bjuder på sig själva men
ändå kan sätta gränser.
Exakt hur framtiden blir håller de öppet.
– Livet förändras hela tiden, och jag med. Jag för­
söker leva i nuet och blicka framåt. Jag ser att jag
har en uppgift och är övertygad om att ungdomar­
na i Sverige är guld värda, säger Teboho.
HITTA FOLKHÖGSKOLORNA S YRKESUTB ILDNINGA R PÅ
FOLKHÖGSKOLA .NU
17
Andra kurser på folkhögskola
På folkhögskola finns också kurser som görs i
samarbete med kommuner och arbetsförmedlingar.
De anordnas på många folkhögskolor. Kontakta din
kommun eller arbetsförmedling för information om
dessa kurser.
18
Studiemotiverande folkhögskolekurs
Om du är arbetssökande och inte har fullständiga betyg från grundeller gymnasieskolan, så kan Studiemotiverande folkhögskolekurs,
SMF, vara något för dig. Syftet med kursen är att underlätta och
motivera dig att slutföra dina studier och öka dina chanser till jobb.
Under tre månader får du möjlighet att prova på olika ämnen,
förbättra din studieteknik och göra en plan för framtiden. Kursens
upplägg varierar beroende på skolans inriktning och deltagarnas
önskemål. Arbetsförmedlingen står bakom satsningen och det är
också genom dem man kan få en plats på kursen.
Många fortsätter efter SMF-kursen på folkhögskolans Allmänna
kurs/behörighetsgivande kurs.
Etableringskurs för dig som
är nyanländ i Sverige
Etableringskurs på folkhögskola är en utbildning för nyanlända
invandrare och innehåller studier i bland annat svenska språket
samt orienterande och arbetsförberedande delar. Kursen är på sex
månader och är ett samarbete mellan folkhögskolorna och Arbets­
förmedlingen. Kursens innehåll och upplägg beror mycket på vilka
deltagare som finns i klassen och vad de har för tidigare erfaren­
heter. Varje kurs blir på så sätt unik och anpassad för deltagarna.
Deltagarna måste vara inskrivna på Arbetsförmedlingen och omfat­
tas av etableringsuppdraget.
SFI-Svenska för invandrare
Utbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbild­
ning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än
svenska grundläggande kunskaper i svenska språket.
Utbildning i svenska för invandrare är inte en folkhögskolekurs
utan det är en egen skolform som också kan studeras på folkhög­
skola. Det är kommunen som avgör om en studerande har rätt till
och behörighet för att studera på SFI.
Många fortsätter efter SFI på folkhögskolans Invandrarkurs eller
Allmänna kurs/behörighetsgivande kurs.
LÄS MER OM ANDRA KURSER PÅ
FOLKHÖGSKOLA .NU
19
Vad, var, hur?
Du bestämmer!
Nära eller långt borta, du väljer hur du lägger upp
dina studier och ditt boende. De flesta studerar på
dagtid på skolan och bor någon annanstans. Men du
kan också bo på skolans internat eller studera på
distans. Välj det som passar dig.
20
”
Att bo på internat är lärorikt eftersom du måste ta hänsyn till andra
som bor bredvid dig genom att tänka på ljudnivån och hålla rent i kök
och sällskapsrum, men du får också en fin gemenskap med de andra du
bor med.
På kvällarna har vi filmkväll, spelar sällskapsspel och har bastu­kväll.
Ibland äter vi tillsammans och delar på matsumman. Känner man för
vara för sig själv är det bara att gå till sitt rum och ta det lugnt.
På den folkhögskola jag går finns gym och gympasal till hands dygnet
runt. Du kan också ta en promenad i naturen och på sommaren kan
du bada vid bryggan. Och så har vi en vollyboll- och fotbollsplan där vi
deltagare spelar efter skoltid.
Anna
Dans- och modellinjen
”
Läs på distans
Bo på internat under studietiden
Distansstudier på folkhögskola ger dig en större
flexibilitet i tid och rum.
Distanskurser passar dig som vill studera hemi­
från eller på andra tider än under dagtid på vardagar.
Distanskurser på folkhögskola bedrivs med
hjälp av internet men är ändå mötes- och dialog­
baserade i sammanhållna grupper. Det innebär
bland annat att grupperna startar samtidigt. En del
distanskurser är helt på distans, medan andra kom­
binerar distansstudierna med ett antal gemensam­
ma kursdagar på folkhögskolan. Hur mycket och
hur ofta man är på respektive folkhögskola varierar
från kurs till kurs.
Många folkhögskolor erbjuder internatboende under
tiden du studerar på folkhögskola. Ta chansen att
både bo och studera ihop med andra människor!
Internatet gör att du kan flytta var som helst
i Sverige. För en del är det ett bra sätt att flytta
hemifrån och utvecklas på ett personligt plan.
Andra väljer internat för att få tillgång till sociala
aktiviteter, friskvård och bibliotek även utanför
skoltid. Efter skoldagens slut kan samtalen fortsätta
i en ateljé eller i internatets kök.
Att bo på ett nytt ställe, lära känna en ny lands­
del och nya människor är för många ett viktigt steg
i den personliga utvecklingen. Att våga ta första
steget leder ofta till många fler.
Nya möten
På internatet bor du ihop med andra från olika
kurser som du kanske aldrig hade lärt känna annars.
Den sociala gemenskapen gör studietiden till en
unik upplevelse.
Demokratisk struktur på internatet
På många internat delar man på städning, mat­
lagning och andra sysslor. Det är en väg att lära sig
hur demokrati och samarbete funkar i praktiken.
HITTA DISTANSK URSER PÅ
FOLKHÖGSKOLA .NU
LÄS MER OM INTERNAT PÅ
FOLKHÖGSKOLA .NU
21
Folkhögskola
och funktionsnedsättning
På många folkhögskolor erbjuds anpassad undervisning,
socialt stöd och en tillgänglig miljö för deltagare med
funktionsnedsättning.
Personer med funktionsned­sättning kan därmed studera på många av folkhög­skolornas kurser.
Det finns också kurser som vänder sig särskilt till dig som har någon typ av funktionsnedsättning.
De hittar du på folkhögskola.nu under följande rubriker:
❦ Afasi
❦ Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
❦ Dyskalkyli
❦ Psykisk funktionsnedsättning
❦ Dyslexi, Läs och skriv
❦ Rörelsehinder
❦ Dövblind
❦ Synnedsättning, blind
❦ Förvärvad hjärnskada
❦ Utvecklingsstörning
❦ Hörselnedsättning, Döv
För att få veta mer om tillgängligheten på de olika folkhögskolorna
har varje skola information på sin sida på folkhögskola.nu. Där kan du
till exempel läsa om tillgängligheten för personer med rörelsehinder
eller om de har hörselteknisk utrustning.
22
HITTA KURSER FÖR DIG MED FUNKTION SNEDSÄTTNING
FOLKHÖGSKOLA .NU
”
Här har jag fått utvecklas som
människa och person vilket
gjort att jag fått bättre självsäkerhet. Jag har till exempel
stått på en scen och sjungit
vilket jag aldrig gjort tidigare.
Det i sin tur har gjort att jag
har lättare att prata inför och
med andra människor.
“
Emil
Projektlinjen för lindrigt utvecklingsstörda
”Det roligaste på jobbet
är de personliga mötena
med kursdeltagarna.”
Slå vakt om
medborgartanken!
Hon ser det hända varje år. Människor som lär sig
nya saker, sträcker på sig, känner sig delaktiga och
lyssnade på.
– Det är svårt att säga exakt hur det går till,
men det är något som bara händer i folkhögskolevärlden, säger Johanna Isaksson, lärare på Allmän
kurs.
För Johanna är folkhögskolan en snäll värld som
har förståelse för människors olika livssituationer.
Att alla är vuxna och deltar frivilligt är grundläg­
gande. Kanske är det första gången man blir sedd
som en vuxen. På Allmän kurs finns också en
känsla av samhörighet. De flesta har inte trivts med
gymnasium eller komvux och vill pröva en annan
studieform.
– Det roligaste på jobbet är de personliga mö­
tena med kursdeltagarna. Att bli inbjuden i deras
utvecklingsresa är fantastiskt.
Samtal och lyssnande i fokus
I folkhögskolevärlden är samtalet grunden för
kunskapsinlärningen. Att våga prata offentligt och
ha koll på sig själv och var man står. Men Johanna
Isaksson anser att det är ännu viktigare att kunna
lyssna. En kunskap som många är ovana vid.
lärare på Allmän kurs.
– Många säger i utvärderingen efter ett år att
det bästa med folkhögskolan är att bli tagen på
allvar. Och ”du lyssnade verkligen på oss”. Det gör
mig glad för det är precis det jag vill. Men jag blir
förvånad och ledsen över att de inte varit med om
det tidigare.
Ge människor samhällsinflytande
Johanna Isaksson anser att folkhögskolan ska ge
människor en chans att få behörighet till högre stu­
dier eller testa sin dröm. Men personligen brinner
hon extra mycket för det som drivit folkbildningen
framåt: visionen att ge människor samhällsinflytande.
– De första folkhögskolorna startades av lant­
brukare för att deras söner skulle kunna bli aktiva
inom kommunpolitiken. Det gällde att få inflytande
i samhället. För arbetarrörelsen gällde samma sak.
Hon tycker det är farligt att tappa bort den
ursprungliga medborgarskapstanken.
– Medborgare är ett begrepp som många unga
inte har en relation till. Att vara samhällsmed­
borgare med de rättigheter och skyldigheter som
det innebär. Att man kan tillföra andra saker i ett
samhälle än att arbeta – att påverka genom idéer
och aktiviteter.
LÄS MER OM FOLKHÖGSKOLANS PEDAGOGI SKA MILJÖ PÅ
FOLKHÖGSKOLA .NU
Johanna Isaksson,
23
FRÅGOR OCH SVAR
Hur söker jag till
folkhögskola?
Du ansöker direkt till den folkhögskola du vill gå på. Kontakta skolan
för att ta reda på hur du ska göra
och vad ansökan ska innehålla.
Söker du kurser på flera folkhögskolor måste du skicka en ansökan
till varje skola.
Varje folkhögskola ansvarar för sin
egen antagning, det finns alltså
ingen central antagningsenhet.
På folkhögskola.nu kan du ansöka
till vissa kurser genom en digital
ansökan.
När är sista datum att
söka?
De olika folkhögskolorna har olika
ansökningsdatum och kurserna
startar också på olika datum. På
folkhögskola.nu står det angivet
vid varje kurs när sista ansökningsdatum är och när kursen startar.
Varje folkhögskola ansvarar också
för sin egen för antagning och du
ansöker direkt till varje folkhögskola.
När kan jag börja?
De flesta kurser startar i slutet av
augusti. En del har också antagning
i januari. Ansökningstiderna varierar
beroende på skola och kurs. En del
skolor har ett sista ansökningsdatum, andra har löpande antagning.
Det finns folkhögskolor spridda över
hela Sverige och du kan söka till
vilken du vill.
Vad krävs för att
komma in?
Till de behörighetsgivande kurserna
(Allmän kurs) ställs normalt inga
formella antagningskrav. Du som
studerar börjar på den nivå som
passar, beroende på hur mycket du
har läst tidigare.
Till profilkurserna och yrkesutbild­
ning­arna finns det oftare antagnings­
krav. Det kan vara krav på tidigare
studier, praktikerfarenhet eller
arbetsprover. Många skolor kallar till
intervju och en del har inträdesprov.
Vad är det för skillnad
på folkhögskola och
komvux?
Allmän kurs/behörighetsgivande
kurs på folkhögskola är ett alternativ till att studera på komvux.
På Allmän kurs bedrivs studier
som motsvarar grundskole- eller
gymnasienivå och dessa studier kan
leda fram till samma behörigheter
som på komvux/gymnasieskolan.
Ja, är du under 20 år får du studie­
hjälp som består av studiebidrag
och eventuellt inackorderingstillägg,
om du bor på skolan.
På folkhögskolan försöker man
ha mindre studiegrupper och man
går oftast i en klass som studerar
tillsammans på heltid, medan man
på komvux läser enstaka kurser i
grupper med varierande deltagare
och som varierar i storlek. På folk­
högskolan studerar man också
ofta ämnesövergripande i projekt­
form, vilket innebär att man kan
bryta det vanliga schemat för ett
projekt som ger kunskaper och
därmed också behörigheter i till
exempel både engelska, samhälls­
kunskap och matematik på samma
gång.
Är du 20 år eller äldre kan du söka
studiemedel som består av ett
bidrag och ett lån.
Folkhögskolan har också en mängd
profilkurser och yrkesutbildningar
som är unika för folkhögskolan.
Får jag studiestöd från
CSN?
Läs aktuella summor på
www.folkhogskola.nu/studiestod
Vad är det för skillnad
på folkhögskola och
universitet/högskola?
Folkhögskolan ger inte några akademiska högskolepoäng. På vissa av
folkhögskolornas yrkesutbildningar
studerar man dock på eftergym­
nasial nivå och då ställs ofta samma
förkunskapskrav som för högskolans
kurser, dvs grundläggande
behörig­het för högskolestudier eller
behörighet för yrkeshögskolan.
Vad kostar det att
gå på folkhögskola?
Själva undervisningen på folkhögskolan är avgiftsfri. Däremot får
deltagare betala för kurslitteratur,
studiematerial, studieresor, lunch
m.m. De som väljer att bo på
internat betalar även för kost och
logi. Kostnaderna varierar mellan
olika skolor beroende bl.a. på rumsstandard och antal måltider. Som
riktvärde anges cirka 4 500 kronor/
månad för internatboende.
Hur fungerar folkhögskolekvoten?
Kan jag söka till högskolan eller yrkeshögskolan efter att jag läst
klart på folkhögskolan?
Ja, genom att läsa på folkhögskolans
behörighetsgivande kurs (Allmän
kurs) så kan du uppnå grundläggande behörighet till högskolan eller
behörighet till yrkes­högskolan. För
att få detta krävs att du uppfyller två
delkrav:
– Delkrav 1 (omfattning). Du måste
uppnå tre års sammanlagd studietid
på gymnasienivå. Det kan krävas
att du läser ett, två eller tre år på
folkhögskolans Allmänna kurs.
Allt beror på hur mycket du studerat
tidigare (på gymnasiet eller komvux)
och vilka ämnen du vill få särskild
behörighet i.
– Delkrav 2 (innehåll). Du måste
också uppnå motsvarande godkänd
nivå i tio gymnasiegemensamma
kurser för högskolan och sju för
yrkeshögskolan. Det innebär inte att
du läser på exakt samma sätt som på
gymnasiet. På folkhögskolan läser du
ofta ämnen i tema och projekt.
Vissa kurser är eftergymnasiala, vad betyder
det?
Dessa kurser är yrkesutbildningar på
en eftergymnasial nivå. Det betyder
att det studiemedel man använder
för detta är från det antal högskoleterminer man har rätt till. De flesta
andra kurser är på gymnasienivå.
När du söker till högskolan hamnar
du i olika urvalsgrupper beroende
på vilken skolbakgrund du har. Om
du läst på folkhögskola, hamnar du
i en urvalsgrupp tillsammans med
alla andra som läst på folkhögskola.
Om inte platserna på högskole­
kursen räcker till för alla som söker,
så gör man ett urval bland de som
söker. Platserna fördelas då i
proportion till hur många som söker
i varje urvalsgrupp. För att öka sina
chanser är det också viktigt att göra
högskoleprovet.
Yrkeshögskolan använder inte olika
urvalsgrupper vid sin antagning, så
där finns ingen folkhögskolekvot. De
gör urval på olika sätt: intervjuer,
antagningstester, arbetslivserfarenhet och ibland räknar de om
studieomdömet till en betygsskala.
Får jag betyg på
folkhögskolan?
Nej, folkhögskolan ger inga betyg
i enskilda ämnen utan har ett eget
bedömningssystem. Den som studerar på Allmän kurs/behörighetsgivande kurs får ett studieomdöme
som är en sammanfattande
bedömning av studieförmågan.
Detta grundar sig på en gemensam
bedömning som görs av alla dina
lärare på skolan.
Du får också ett behörighetsintyg
där folkhögskolan intygar vilka
behörigheter du uppnått.
På profilkurser får du ett intyg efter
fullgjord kurs, men inget studieomdöme.
FLER FRÅGOR OCH SVAR HITTAR DU PÅ
FOLKHÖGSKOLA .NU
Kan jag läsa på distans?
Ja, du kan studera på distans.
Att studera på distans kan passa
dig som vill studera hemifrån eller
som vill studera på andra tider
än under dagtid, på vardagar. Du
studerar med hjälp av internet och i
sammanhållna grupper som startar
samtidigt. Vissa kurser är helt på
distans medan andra även har
träffar på skolan.
Vilka driver
folkhögskolorna?
Det finns 151 folkhögskolor.
108 stycken drivs av folkrörelser,
ideella organisationer, stiftelser
och före­ning­ar. 43 stycken drivs av
landsting och regioner.
De värderingar och idéer som
skolans huvudman har, påverkar
ofta folkhögskolans inriktning,
kursutbud och aktiviteter. Alla
folkhögskolor har dock ett gemensamt uppdrag; att stärka demokratin och utjämna utbildnings­
klyftorna i samhället.
Alla skolor per län
3
Norrbottens län
6
2
Västerbottens län
5
4
7
1
12
11
10
9
14
15
8
22
18
31
Gävleborgs län
27
Värmlands län
29
23
37
Västra Götalands län
83
Göteborg84
85
•
•
• 91 •
•
•
94
Jönköpings
99
83 84 85 83 91 94 • 99
län
Hallands län
Skåne län
Malmö
140 142
143
• 144 •
146
140 142 • 143 • 144 • 146
26
32
28
33
70 72
42
73
59 71
41
74
39 36 40
38 76 78
79
49
67
82
77
80
108
93
81
107
90
104
87 97
110
102
95
109 106
100
88
112
101 98 92
117 121 105
103 89 120 118
119 115
123
96 86
122
125
111
130
114
124
Västmanlands län
Örebro län 34
25
24
35
68
75
128
126
129
127
145
Uppsala län
139
137
148
136
135
141
151 147
132
134
138
149
150
113
131
133
116
Södermanlands län
Östergötlands län
Västerbottens län
•
8
•
9
•
10
•1
1
•
12
•
13
•
14
Dalkarlså folkhögskola
Edelviks folkhögskola
Medlefors folkhögskola
Solviks folkhögskola
Storumans folkhögskola
Strömbäcks folkhögskola
Vindelns folkhögskola
Jämtlands län
Gotlands län
Kalmar län
Kronobergs län
Blekinge län
Västernorrlands län
8 Hola folkhögskola
•1
9 Härnösands folkhögskola
•
20 Mellansels folkhögskola
•
21 Ålsta folkhögskola
•
22 Örnsköldsviks folkhögskola
16
26
•1
19
30
Framnäs folkhögskola,
Kalix folkhögskola
Malmfältens folkhögskola
Sunderby folkhögskola,
Sverigefinska folkhögskolan
Tornedalens folkhögskola
Älvsby folkhögskola
Västernorrlands län
21
Dalarnas län
1
•
2
•
3
•
4
•
5
•
6
•
7
15 Birka folkhögskola
•
16 Bäckedals folkhögskola
•
17 Åredalens folkhögskola
20
17
Norrbottens län
•
•
13
Jämtlands län 43
44
45
46
48
Stockholms län49
50
51
52
Stockholm
53
•
•
•
• 54
55
•
•
•
• 56
•
•
•
• 57
58
•
•
•
• 60
•
•
•
• 61
62
•
•
• 63
64
65
66
69
43
47
52
56
61
44
48
53
57
62
65
45
50
54
58
63
66
46
51
55
60
64
69
Dalarnas län
23 Brunnsviks folkhögskola
24 Fornby folkhögskola
•
25 Leksands folkhögskola
•
26 Malungs folkhögskola
•
27 Mora folkhögskola
•
28 Sjöviks folkhögskola
•
29 Västanviks folkhögskola
•
•
Gävleborgs län
30 Bollnäs folkhögskola
•
31 Forsa folkhögskola
•
32 Färnebo folkhögskola
•
33 PRO:s folkhögskola
•
34 Västerbergs folkhögskola
•
Värmlands län
35Geijerskolan
•
36 Ingesunds folkhögskola
•
37 Klarälvdalens folkhögskola
•
•
•
•
38 Kristinehamns folkhögskola
39 Kyrkeruds folkhögskola
•
40 Molkoms folkhögskola
Uppsala län
41 Biskops Arnö Nordens folkhögskola
•
42 Wiks folkhögskola
•
Stockholms län
43 Alma folkhögskola
•
44 Birkagårdens folkhögskola
•
45 Bosöns folkhögskola
•
46 Botkyrka folkhögskola
•
47 Bromma folkhögskola
•
48 Fryshusets folkhögskola
•
49 Hagabergs folkhögskola
•
50 Jakobsbergs folkhögskola
•
51 Kaggeholms folkhögskola
•
52 Kista folkhögskola
•
53 Lillsveds folkhögskola
•
54 Långholmens folkhögskola
•
55 Runö folkhögskola
•
56 Röda Korsets folkhögskola
• 57
S:ta Birgittas folkhögskola
•
58 Scouternas folkhögskola
•
59 Sigtuna folkhögskola
•
60 Skarpnäcks folkhögskola
•
61 Skeppsholmens folkhögskola
•
62 Stadsmissionens folkhögskola
•
63 Sundbybergs folkhögskola
•
64 Södertörns folkhögskola
•
65 Södra Stockholms folkhögskola
•
66 Tollare folkhögskola
•
67 Vårdinge By folkhögskola
•
68 Väddö folkhögskola
•
69 Ågesta folkhögskola
•
Västmanlands län
70
•
71
•
72
•
73
Bergslagens folkhögskola
Hästsportens folkhögskola
Tärna folkhögskola
Västerås folkhögskola
•
Västra Götalands län
83 Agnesbergs folkhögskola
•
84 Folkhögskolan i Angered
•
85Arbetarrörelsens folkhögskola
i Göteborg
•
86Arbetarrörelsens folkhögskola
i Viskadalen
•
87 Axevalla folkhögskola
•
88 Billströmska folkhögskolan
•
89 Borås folkhögskola
•
90 Dalslands folkhögskola
•
91 Finska folkhögskolan
•
92 Fristads folkhögskola
•
93 Grebbestads folkhögskola
•
94 Göteborgs folkhögskola
•
95 Hellidens folkhögskola
•
96 Helsjöns folkhögskola
•
97 Hjo folkhögskola
•
98 Hjälmareds folkhögskola
•
99Kvinnofolkhögskolan
•
100Ljungskile folkhögskola
•
101Nordiska folkhögskolan
•
102Vara folkhögskola
•
103Wendelsbergs folkhögskola
•
Östergötlands län
104Bona folkhögskola
105Liljeholmens folkhögskola
•
106Lunnevads folkhögskola
•
107Marieborgs folkhögskola
•
108Mo Gård folkhögskola
•
109Vadstena folkhögskola
•
110 Valla folkhögskola
•
•
•
Örebro län
74
•
75
•
76
•
77
•
78
Fellingsbro folkhögskola
Hällefors folkhögskola
Karlskoga folkhögskola
Kävesta folkhögskola
Örebro folkhögskola
•
•
Södermanlands län
79 Eskilstuna folkhögskola
•
80 Nyköpings folkhögskola
•
81 Stensunds folkhögskola
•
82 Åsa folkhögskola
Gotlands län
111 Gotlands folkhögskola
Kalmar län
Jönköpings län
117 Braheskolan Visingsö folkhögskola
•
118 June folkhögskola
•
119 Mariannelunds folkhögskola
•
120Mullsjö folkhögskola
•
121 Sommenbygdens folkhögskola
•
122Södra Vätterbygdens folkhögskola
•
123 Sörängens folkhögskola
•
124Värnamo folkhögskola
•
125 Ädelfors folkhögskola
•
Kronobergs län
126Grimslövs folkhögskola
•
127 Markaryds folkhögskola
•
128S:t Sigfrids folkhögskola
•
Hallands län
129Katrinebergs folkhögskola
•
130Löftadalens folkhögskola
•
Blekinge län
131 Blekinge folkhögskola
•
132 Jämshögs folkhögskola
•
133 Litorina folkhögskola
•
134Valjevikens folkhögskola
•
Skåne län
135 Albins folkhögskola
136Eslövs folkhögskola
•
137 Fridhems folkhögskola
•
138Furuboda folkhögskola
•
139Glimåkra folkhögskola
•
140Glokala folkhögskolan
•
141 Folkhögskolan Hvilan
•
142Hyllie Park folkhögskola
•
143Kvarnby folkhögskola
•
144Malmö folkhögskola
•
145Munka folkhögskola
•
146S:ta Maria folkhögskola
•
147 Skurups folkhögskola
•
148Sundsgårdens folkhögskola
•
149Önnestads folkhögskola
•
150Österlens folkhögskola
•
151 Östra Grevie folkhögskola
•
•
112 Gamleby folkhögskola
•
113 Högalids folkhögskola
•
114 Oskarshamns folkhögskola
•
115 Vimmerby folkhögskola
•
116 Ölands folkhögskola
27
Alla folkhögskolors
kontaktuppgifter
A
F
Agnesbergs folkhögskola, www.agnesbergsfhsk.se
Albins folkhögskola, www.albins.nu
Alma folkhögskola, www.alma.fhsk.se
Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg, www.afig.org
Arbetarrörelsens folkhögskola i Viskadalen, www.viskadalen.nu
Axevalla folkhögskola, www.axevalla.fhsk.se
Fellingsbro folkhögskola, www.fellingsbro.fhsk.se
Finska folkhögskolan, www.finska.fhsk.se
Folkhögskolan Hvilan, www.hvilan.se
Folkhögskolan i Angered, www.fia-angered.se
Fornby folkhögskola, www.fornby.se
Forsa folkhögskola, www.lg.se/forsa
Framnäs folkhögskola, www.framnas.nu
Fridhems folkhögskola, www.fridhem.fhsk.se
Fristads folkhögskola, www.fristads.fhsk.se
Fryshusets folkhögskola, www.fryshuset.se/folkhogskolan
Furuboda folkhögskola, www.furuboda.org
Färnebo folkhögskola, www.farnebo.se
B
Bergslagens folkhögskola, www.bfhsk.se
Billströmska folkhögskolan, www.billstromska.fhsk.se
Birka folkhögskola, www.birka.fhsk.se
Birkagårdens folkhögskola, www.birkagarden.fhsk.se
Biskops Arnö Nordens folkhögskola, www.biskopsarno.se
Blekinge folkhögskola, www.blekingefolkhogskola.se
Bollnäs folkhögskola, www.lg.se/bollnasfhs
Bona folkhögskola, www.bona.nu
Borås folkhögskola, www.borasfhsk.se
Bosöns idrottsfolkhögskola, www.bosonifhs.se
Botkyrka folkhögskola, www.botkyrkafolkhogskola.org
Braheskolan - Visingsö folkhögskola, www.braheskolan.se
Bromma folkhögskola, www.brommafolkhogskola.se
Brunnsviks folkhögskola, www.brunnsvik.se
Bäckedals folkhögskola, www.backedal.se
D
Dalkarlså folkhögskola, www.dalkarlsa.nu
Dalslands folkhögskola, www.dals.fhsk.se
E
Edelviks folkhögskola, www.edelvik.se
Eskilstuna folkhögskola, www.eskilstunafolkhogskola.nu
Eslövs folkhögskola, www.eslov.fhsk.se
G
Gamleby folkhögskola, www.gamlebyfolkhogskola.se
Geijerskolan, www.geijerskolan.se
Glimåkra folkhögskola, www.glimnet.se
Glokala folkhögskolan i Malmö, www.glokala.se
Gotlands folkhögskola, www.gotland.fhsk.se
Grebbestads folkhögskola, www.grebbestads.fhsk.se
Grimslövs folkhögskola, www.grimslovsfolkhogskola.se
Göteborgs folkhögskola, www.gbg.fhsk.se
H
Hagabergs folkhögskola, www.hagaberg.fhsk.se
Hellidens folkhögskola, www.helliden.se
Helsjöns folkhögskola, www.helsjon.se
Hjo folkhögskola, www.folkhogskolan.com
Hjälmared folkhögskola, www.hjalmared.se
Hola folkhögskola, www.hola.se
Hyllie Park folkhögskola, www.hyllieparkfolkhogskola.se
Hällefors folkhögskola, www.folkis.nu
Härnösands folkhögskola, www.hfs.se
Hästsportens folkhögskola, www.hastsportensfolkhogskola.se
Högalids folkhögskola, www.hogalid.nu
I
Ingesunds folkhögskola, www.ingesund.se
28
J
N
Jakobsbergs folkhögskola, www.jakobsbergsfolkhogskola.se
June folkhögskola, www.junefolkhogskola.se
Jämshögs folkhögskola, www.jamshog.org
Nordiska folkhögskolan, www.nordiska.fhsk.se
Nyköpings folkhögskola, www.nykoping.fhsk.se
O
K
Oskarshamns folkhögskola, www.oskarshamnsfolkhogskola.se
Kaggeholms folkhögskola, www.kaggeholm.se
Kalix folkhögskola, www.kalix.fhsk.se
Karlskoga folkhögskola, www.karlskogafolkhogskola.se
Katrinebergs folkhögskola, www.katrineberg.fhsk.se
Kista folkhögskola, www.kistafolkhogskola.se
Klarälvdalens folkhögskola, www.klaralv.se
Kristinehamns folkhögskola KPS, www.kristinehamn.fhsk.se
Kvarnby folkhögskola, www.kvarnby.fhsk.se
Kvinnofolkhögskolan, www.kvinnofolkhogskolan.se
Kyrkeruds folkhögskola, www.kyrkerud.se
Kävesta folkhögskola, www.kavesta.fhsk.se
L
Leksands folkhögskola, www.leksand.fhsk.se
Liljeholmens folkhögskola, www.liljeholmen.nu
Lillsveds idrottsfolkhögskola, www.lillsved.se
Litorina folkhögskola, www.litorina.fhsk.se
Ljungskile folkhögskola, www.ljungskile.org
Lunnevads folkhögskola, www.lunnevad.se
Långholmens folkhögskola, www.langholmens.fhsk.se
Löftadalens folkhögskola, www.regionhalland.se/loftadalen
M
PRO:s folkhögskola, www.pros.fhsk.se
R
Runö folkhögskola, www.runo.se
Röda Korsets folkhögskola, www.rodakorsetsfolkhogskola.com
S
S:t Sigfrids folkhögskola, www.sigfrid.se
S:ta Birgittas folkhögskola, www.stabirgitta.com
S:ta Maria folkhögskola, www.sanktamaria.fhsk.se
Scouternas folkhögskola, www.scouternasfolkhogskola.se
Sigtuna folkhögskola, www.sigtunafolkhogskola.se
Sjöviks folkhögskola, www.sjovik.eu
Skarpnäcks folkhögskola, www.skarpnacksfolkhogskola.se
Skeppsholmens folkhögskola, www.skeppsholmensfolkhogskola.se
Skurups folkhögskola, www.skurupsfolkhogskola.se
Solviks folkhögskola, www.solvik.fhsk.se
Sommenbygdens folkhögskola, www.sommenbygdensfolkhogskola.se
Stadsmissionens folkhögskola, www.stadsmissionen.se/folkhogskola
Stensunds folkhögskola, www.stensund.se
Storumans folkhögskola, www.fhsk.nu
Strömbäcks folkhögskola, www.strombacksfolkhogskola.se
Sundbybergs folkhögskola, www.sundbybergsfolkhogskola.se
Sunderby folkhögskola, www.sunderby.fhsk.se
Sundsgårdens folkhögskola, www.sundsgarden.se
Sverigefinska folkhögskolan, www.svefi.net
Södertörns folkhögskola, www.sodertornsfolkhogskola.se
Södra Stockholms folkhögskola, www.sodrastockholm.se
Södra Vätterbygdens folkhögskola, www.svf.fhsk.se
Sörängens folkhögskola, www.sorangen.fhsk.se
KONTAKT UPPGIFTE R TILL ALLA FOLKHÖGSKOLOR PÅ
FOLKHÖGSKOLA .NU
Fortsättning på nästa sida
Malmfältens folkhögskola, www.kiruna.fhsk.se
Malmö folkhögskola, www.malmofolkhogskola.se
Malungs folkhögskola, www.malungsfolkhogskola.se
Mariannelunds folkhögskola, www.mariannelund.nu
Marieborgs folkhögskola, www.marieborg.net
Markaryds folkhögskola, www.markarydsfolkhogskola.se
Medlefors folkhögskola, www.medlefors.se
Mellansels folkhögskola, www.mellansel.fhsk.se
Mo Gård folkhögskola, folkhogskola.mogard.se
Molkoms folkhögskola, www.molkom.nu
Mora folkhögskola, www.morafolkhogskola.se
Mullsjö folkhögskola, www.mullsjofolkhogskola.nu
Munka folkhögskola, www.munkafolkhogskola.se
P
29
T
Å
Tollare folkhögskola, www.tollare.org
Tornedalens folkhögskola, www.tornedalen.se
Tärna folkhögskola, www.tarna.fhsk.se
Ågesta folkhögskola, www.agesta.nu
Ålsta folkhögskola, www.ålstafolkhögskola.se
Åredalens folkhögskola, www.aredalensfhsk.se
Åsa folkhögskola, www.asa.fhsk.se
V
Vadstena folkhögskola, www.vadstena.fhsk.se
Valjevikens folkhögskola, www.valjeviken.se
Valla folkhögskola, www.valla.fhsk.se
Vara folkhögskola, www.vara.fhsk.se
Vimmerby folkhögskola, www.vimmerbyfolkhogskola.se
Vindelns folkhögskola, www.vindelnsfolkhogskola.se
Vårdinge By folkhögskola, www.vardinge.fhsk.se
Väddö folkhögskola, www.vaddo.fhsk.se
Värnamo folkhögskola, www.rjl.se/varnamofolkhogskola
Västanviks folkhögskola, www.vastanviksfhs.se
Västerbergs folkhögskola, www.lg.se/vasterberg
Västerås folkhögskola, www.vfhsk.se
Ä
Ädelfors folkhögskola, www.adelfors.nu
Älvsby folkhögskola, www.afhs.nu
Ö
Ölands folkhögskola, www.olandsfolkhogskola.se
Önnestads folkhögskola, www.onne.se
Örebro Folkhögskola, www.orebrofolkhogskola.se
Örnsköldsviks folkhögskola, www.ofhs.se
Österlens folkhögskola, www.osterlen.fhsk.se
Östra Grevie folkhögskola, www.ostragreviefolkhogskola.com
W
Wendelsbergs folkhögskola, www.wendelsberg.se
Wiks folkhögskola, www.wik.nu
Ansvarig utgivare: Agneta Wallin, FIN
Projektledning och texter: Lina Remnert, FIN
Layout: Ljung design
Bilder: Bilder av Fotolinjen Fridhems folkhögskola och Fotolinjen
Sigtuna folkhögskola
Intervjuer: Intervjuer med deltagare och lärare på Kvinno­
folkhögskolan, Skarpnäcks folkhögskola (Henrik Möller), Kävesta
folkhögskola och Hola folkhögskola.
Illustrationer: Ottoboni
Korrekturläsning: Fredrik Olén, Agneta Wallin
Tryckeri: Allduplo
© Folkhögskolornas informationstjänst
ISSN: 1102-576X
30
Folkhögskolornas informationstjänst, FIN
FIN arbetar på uppdrag av alla svenska folkhögskolor. Vi ansvarar
för den allmänna och samlade informationen om landets 151
folkhögskolor. Vi gör bland annat informationsmaterial om folkhög­
skolan och driver webbplatsen folkhögskola.nu. Vi ger också
information och vägledning om folkhögskolestudier.
08-796 00 50
[email protected]
www.folkhogskola.nu
FIN, Box 38074, 100 64 Stockholm
folkhögskola.nu
På webben hittar du mer infor­mation om folkhögskolorna
och alla deras kurser. Här finns alltid aktuell information.
Surfa in på www.folkhogskola.nu och ta en titt!
FRÅGOR OCH SVAR
SÖK EFTER KURSER
GENOM ATT SKRIVA
IN ETT ORD OCH
KLICKA PÅ SÖK
NYHETER FRÅN OLIKA
FOLKHÖGSKOLOR GER
EN KÄNSLA FÖR VAD
SOM HÄNDER
HITTA DIN KURS
GENOM ATT KLICKA
DIG FRAM VIA
ÄMNESOMRÅDEN
OCH KURSTYPER
PÅ SIDAN "SÖK KURSER"
KAN DU FILTRERA &
AVGRÄNSA DIN
SÖKNING ÄNNU MER
DU HITTAR ALLA
SOMMAR­KURSER
GENOM BARA ETT
KLICK!
31
Folkhögskolornas informationstjänst
Postadress: Box 38074, 100 64 Stockholm Tel: 08 796 00 50 E-post: [email protected] www.folkhogskola.nu