Transcript På Albins får alla en surfplatta

Färdtjänst enbart till trevligheter FICK INREDA IKEA
LÄRARNA BLIR YNGRE M-politiker
Var tredje prövat cannbis
SFHLS
tidskrift sedan 1920
om ny folkbildning
HÅLLBART PÅ SCHEMAT
Vad skulle
folkhögskolan
vara utan
eldsjälarna?
3/2012
På Albins
får alla en
surfplatta
LITE PENGAR
Statsbidraget täcker
inte kostnaderna
VÄXER
Religion näst
största kursen
LADES NED
Romer fick inget
försörjningstöd
Folkhögskolläraren är
folkhögskolans ansikte
UR INNEHÅLLET
Under våren tvingades Sundbybergs folkhögskola ställa in de framgångsrika
behandlingsutbildningarna för romer. Stockhom ville inte betala.
Ingela har ordet
skor förändras, inte minst
fackföreningsvärlden och
folkhögskolans värld. Låt oss
fokusera på de två sistnämnda förändringarna. Självklart är de både
positiva och negativa. Förändringar som vi
måste förhålla oss till och hitta möjligheter i, intressanta förändringar som sfhl
måste möta och delta i diskussionerna
kring:
sfhl genomgick en förändring för två år
sedan genom vårt samarbetsavtal med
Lärarförbundet. Processen fortgår och vårt
jobb utgår från medlemmarnas behov och
en ständig förändring mot ett bättre fackförbund som tillgodoser medlemmarnas
behov.
sfhl ökade med 118 nya medlemmar
2011! Kul! En förändring som stärker vår
yrkeskår och vårt fack. Vi har nu skickat
ut en enkät till dem och väntar på svar
som vi sedan skall analysera. Inom kort
ska vi presentera resultatet.
Ungdomsarbetslösheten ökar oroväckande i hela samhället och i hela Europa.
När arbetslösheten har ökat har folkhögskolan funnits som en resurs för att rusta
och utbilda. Ett nytt kunskapslyft? Då
behövs resurser – pengar till folkhögskolorna! Det räcker inte med att folkhögskolorna gnetar var och en för sig. Vi måste
agera tillsammans för att folkhögskolorna
skall kunna vara en del i att förbättra förutsättningarna för våra unga!
Folkbildningsbegreppet förändras över
tid. Och måste så göra för att följa samhällets förändringar. Vad är folkbildning
idag? Vad står det i relation till vårt sam-
2
hälle? Vem har rätten att tolka ordet folkbildning? Vad är folkhögskola idag? Är
någon folkhögskola mer folkbildare än
andra? Kan vem som helst driva en folkhögskola? De krav som styr statsbidraget
till folkhögskolorna är också förändrade,
inte minst kraven på att få vara anordnare.
Här tycker sfhl att riktlinjerna bör skärpas ytterligare och inbegripa ett arbetsgivaransvar för sina anställda.
Folkhögskollärarens arbetsuppgifter förändras. Det är en väldig skillnad på arbetsuppgifterna idag och för tio år sedan. Och
då ska vi inte prata om för 40 år sedan,
när jag själv gick på folkhögskola. Kraven
har ökat markant och arbetsbördan har
växt! Gott är väl att kravet på lärartäthet
har tillkommit – 1,8 lärartjänst/1000 deltagarveckor för att få statsbidrag.
Vilka krav ställs det på folkhögskolläraren idag? Hur vill vi att en folkhögskollärare skall vara? Är det någon skillnad på
folkhögskollärare och andra lärare?
Det är folkhögskolläraren som skapar
innehåll och kvalitet i verksamheten med
utgångspunkt från varje kursdeltagare. Det
är vi som möter kursdeltagarna och ger
folkhögskolan dess ansikte.
Tillsammans med Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Offentliga
folkhögskolors intresseorganisation och
Folkhögskollärarprogrammet i Linköping
kommer vi i maj att starta en diskussion
om folkhögskollärarens uppdrag. Med
respekt för varandra hoppas jag att vi
hitta en gemensam syn på vad som krävs
av en folkhögskollärare och förhoppningsvis ett förhållningssätt att möta och påverka makthavarna.
ingela zetterberg
[email protected]
Religion näst största kurs på folkhögskola
10
Första fysiska tecknet på det ökade intresset för religion bland ungdomar i
Sverige är att allt fler går kurser i religon och livsåskådning på folkhögskola.
14
Statsbidraget täcker inte kostnaderna
Det behövs mer pengar i systemet menar Åsas rektor Urban Lundin.
På tio år har han tvingats skära bort nästan åtta lärartjänster.
20
Här ersätter surfplattan allt papper
Albins folkhögskola i Landskrona satsar friskt på nya metoder.
Nu ersätts all pappershantering med surfplattor till kursdeltagarna.
Var tredje deltagare har provat cannabis
28
En av tre deltagare hade någon gång prövat cannabis. Var fjärde uppgav att
deras föräldrar har eller hade haft alkoholproblem visar en undersökning.
. . ”Kravet på lärartäthet tandlöst,” M-politiker om folkbildning.........................4
. . . Hjältarna är de studerande och deras fantastiska engagerade lärare! ..........5
OSKARSHAMN . . . Får ingen färdtjänst till skola – bara till trevligheter..............................7
SIFFROR . . . Folkhögskollärarna välutbildade och blir allt yngre .........................................8
MÅNADENS LINJE . . . Hållbar utveckling på schemat.............................................................8
KRÖNIKA . . . Alla resor börjar med ett steg.........................................................................13
SFHL . . . Inspirerades av skolformsfrågor under sFHl-veckan ............................................26
KRÖNIKA . . . Röststyrda telefoner blir människosläktets slut ..........................................29
BÖCKER . . . Civilisationens kollaps, krigsmotståndare, Europas stålbad ......................30
NÄTET . . . Upptäck Pedagogiska Resurser på folkbildningsnätet .....................................31
PERSONER . . . Får flytta Visskolan, vann novelltävling, tillhör numera Riksteatern.....31
INSÄNT .
INGÅNG
Folkhögskolan
i lever i en värld som
V
ständigt förändras. Vårt
samhälle förändras, männi-
6
”Stockholm prioriterar inte romer”
ANNONSER/PRENUMERATION:
artidningar.se:
Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail: gun.thil@lar-
ANNONSPRISER
uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr, kvartssida: 1 800
kr. Tilllägg för bilaga och färg: 2 000 kr.
PRENUMERATION:
298 kr.
REDAKTÖR/LAYOUT:
Staffan Myr-
bäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm. Tel: 070-324 97 33. e-mail: [email protected]
ANSVARIG UTGIVARE:
Staffan Myrbäck.
Holger Nilén ([email protected])
229, 102 26 Stockholm.
UTGIVNING:
TEL:
REDAKTION:
ADRESS:
08-737 67 00.
Birgitta Tingdal ([email protected]),
Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12
HEMSIDA:
www.sfhl.se
SISTA MANUSDAG
30 maj. Folkhögskolan utkommer med 8 nummer per år.
OMSLAG:
nr 4/2012: 11 maj.
Foto: Emmalisa Pauly
3
INSÄNT
Skriv till oss. Om vad som händer på skolan, politik, pedagogik, klimatfrågor, fackligt, litteratur,
skolämnen – allt som känns angeläget! Du kan mejla till: [email protected]
Kravet på lärartäthet en
tandlös konstruktion
från år 2012 inför Folkbildningsrådet ett krav på lärartäthet på 1,8
helårstjänster på 1000 deltagarveckor. I fördelningsprinciperna
framgår det tydligt att det som inte
är direkt lärararbete, tex. biblioteksansvar eller utvecklingsarbete,
ska räknas bort. Samtidigt finns det
inga som helst krav om vem som
får räknas som lärare. Folkhögskolan får själv avgöra vem som ska
leda undervisningen och det yttersta ansvaret för kvaliteten ligger på
skolans styrelse. I och med detta
kan folkhögskolan anlita ideellt
arbetande ledare och rapportera
dessa som lärare och därmed slippa att betala ut lön. Det finns inte
heller reglerat på vilket sätt en person som räknas som lärare ska
vara kopplad till folkhögskolan.
Kjesäters folkhögskola (som
byter namn till Scouternas folkhögskola) har beslutat att dra maximal
nytta av det här systemet. Det
innebär att man har sagt upp tre
folkhögskolelärare. Kvar i folkhögskolan blir 1,5 lärare. Till det ska
man anställa en rektor och en kvalificerad administratör. Dessutom
kommer man att köpa in tjänster
från Fryshuset för en allmän kurs
och låta ideella kursledare sköta
ledarutbildningar och andra korta
kurser för Scouterna. Detta är en
konstruktion som tydligen är tilllåten enligt Folkbildningsrådet.
Folkbildningsrådets krav på
lärartäthet fyller enligt det här sättet att se det egentligen ingen
praktisk funktion mer än att det
blir ett administrativt merarbete
eftersom det inte finns några krav
på de rapporterade lärarna att vara
knutna till folkhögskolan, att vara
del i folkhögskolans helhet eller att
bidra till folkhögskolans utveckling.
4
Systemet säkerställer att deltagare
får träffa en kursledare men bidrar
inte till den totala kvaliteten.
Ur ett fackligt perspektiv tycker
vi att frågan blir högst oroande då
en arbetsgivare kan välja att ersätta
anställd personal med ideella eller
välja att arbeta med ett system där
man köper in utbildning. Tänk när
alla andra rörelsefolkhögskolor
kommer på samma tanke, då kommer det inte att finnas många folkhögskollärarjobb kvar!
Pär Lindar, Camilla Lundborg, Elisabeth Sundin, folkhögskollärare,
Kjesäters folkhögskola
”Önskar jag kunde
skriva som Solanas”
valerie solanas var författare.
Hennes ScUm är en rasande vacker
dikt om samhällets problem och
om hur det skulle kunna vara. En
uppgörelse med all fulhet, all dumhet, allt maktmissbruk.
Jag läser Svante Isakssons artikel
om Solanas, och har svårt att tro
mina ögon. Solanas jämförs med
Breivik och Hitler, hon är förövare,
offer, förhatlig, mördare, stackars
liten, sjuk, lesbisk – allt i en salig
röra. Hur är det möjligt att Valerie
Solanas text kan framkalla så starka
känslor 45 år efter att den skrevs.
Ja, det är det som är konsten!
Det glöder om varje mening och
det är omöjligt att få en syl i vädret. Jag önskar att jag kunde skriva
som Valerie Solanas! Vi har samlats
några lärare från Sundsgården och
Konstskolan munka, för att diskutera ScUm manifestet. För att försöka förstå debatten om TUR-teaterns föreställning. Försöka förstå
alla låga påhopp, mordhoten, osakligheten. Svante Isakssons artikel
blir ett exempel bland många.
Skönt då att gå tillbaka till ursprunget och verkligen läsa Solanas
ord. Nästa gång vi ses ska vi prata
om Judith Butler. Våra träffar är en
del av fortbildningsprojektet Folkhögskola 2.0 där vi startat en
grupp vi kallar Genusakademin.
Maria Werger, konstnär och
lärare på Konstskolan Munka,
Munka Folkhögskola
Skiljer på att förstå
och att försvara
vi gjorde som maria, gick tillbaka
till vad Valerie Solanas skrivit, men
också vad hon gjort och sagt, vilket
minst sagt problematiserar bilden
av henne. maria berör inte vari det
osakliga består, inte heller det faktum att Solanas avsikt var, och
bara en klickande pistol hindrade
henne, att ta livet av Andy Warhol,
mario Amaya och Fred Hughes
med hänvisning till sitt manifest.
Tio år efter mordförsöket,1977,
sade hon till tidningen Village
Voice: ”I consider it immoral that I
missed. I should have done practise.”
Det är svårt att bortse från att
Solanas och hennes text ingår i ett
sammanhang där man också finner
Baader-meinhof och Röda Brigarderna och nu mohammed merah i
Frankrike som det senaste exemplet. De ideologiska, eller religiösa,
förtecknen och offren skiftar men
medlen är desamma. Det som förmodligen skilde Solanas är att hon
var så psykiskt instabil att hon inte
förmådde fullfölja sina planer.
Det är en sak att förstå bakgrunden till människors handlingar,
en annan att glorifiera någon som
förespråkar och tar sig rätten att
utöva våld och döda som politisk
metod. Att de sedan förmår skildra
det poetiskt gör inte saken mer
försvarbar eller legitim.
Staffan Myrbäck
Redaktör
Nya folkbildningen
handlar om jobb
INGÅNG
Ingegerd Akselsson Le Douaron är projektsamordnare
i Medborgarna och EU-projekten
alliansen har slagit
fast att det stöd som i
dag utgår till Folkbildningssverige behöver
utvärderas, att antalet
mål behöver minskas,
tydliggöras och inte minst spetsas
till. Nyckelorden är utvärdering
och färre men tydligare och framför allt mätbara mål. Större framtida fokus bör läggas vid innehåll
och kvalitet.
Alliansens politik har sin grund i
två delar – arbetslinjen och ordning i statens finanser. Det är där
all politik börjar. Därför är det viktigt att statsbidrag till folkbildningen tydligt ska fördelas så de tydligt
styr mot statens syfte (jobb, jobb,
jobb) och kvalitativa kriterier.
Oppositionen känns igen inom
detta område som inom alla andra
politiska områden. man ser inte
behovet av förändring och vill försvara och bevara allt och alla. men
2012 års politiska lösningar inom
folkbildningen såväl som inom alla
andra politiska områden är inte
1974 års politiska idéer och strukturer. Världens förändras i en allt
mer intensiv takt. Förståelsen av
denna nya tid och denna nya värld
är grunden för en bra, vass och
modern politik inom folkbildningens område. Om Sverige ska klara
jobben måste vi vara världsledande
när det gäller utbildningsnivå generellt bland befolkningen. Alla de
organisationer som i dag arbetar
med folkbildning, allt från folkhögskolorna till Bilda, ABF och medborgarskolan, har en historia av att
bilda människor. Om vi förstår att
rätt utnyttja deras kunskap, stötta
dem ekonomiskt men också vara
tydliga i mål och utvärderingen av
dessa mål kan det samlade Folkbildningssverige på ett fantastiskt
sätt bidra till arbete och välfärd.
pEDER WAcHTmEISTER
Riksdagsledamot (M) i kulturutskottet
Vad vore folkhögskolan utan eldsjälarna?
”vår uppgift är inte att lära våra elever att bli plakatbä-
rare”, sa en gång en lärare i den allmänna kursen på en
folkhögskola till mig. Vi hade ett samtal om hur man kan
tolka folkbildningens andra syfte, det som handlar om att
folkbildningen ska göra det möjligt för människor att
påverka sin livssituation och skapa engagemang för samhällsutvecklingen. Visst kan vi ordna demonstrationer, om
nu våra deltagare väljer att vara aktiva medborgare på det sättet. Det finns
förstås många fler sätt att praktisera aktivt medborgarskap, allt ifrån att
följa samhällsdebatten hemma vid köksbordet, delta i föreningslivet, ordna
möten och seminarier, till att aktivt delta i internationellt solidaritetsarbete.
Deltagarna väljer. När de engagerar sig i samhällsfrågor, som de själva
tycker är angelägna, ofta utifrån sin egen livssituation, märker de rätt snart
att de behöver lära mer för att kunna komma vidare. Lärandet får konkreta innebörder. Det är lättare att göra sig hörd om man är kunnig och
påläst, om man har slipat på sina argument och tränat att kommunicera
med andra på olika sätt. Det är viktiga inslag i språk, matte, natur- och
samhällsämnen men kan också rymmas i de särskilda kurserna. När lärare
säger att man inte har tid att tillsammans med de studerande engagera sig i
samhällsfrågor, har jag svårt att förstå vad de menar. Så vad har man då tid
med? man gör ett rätt bra jobb i andra skolformer också. men där saknar
man folkbildningens frihet och speciella uppdrag, och den förankring till
folkrörelser som studieförbund och många folkhögskolor har.
I tre års tid, 2009 - 2011, har ungefär hälften av landets folkhögskolor,
lite fler i början, tagit sig tid till att arbeta med folkhögskolegemensamma
projekt om medborgarnas förhållande till EU och EU -frågor, med Folac
(Folkbildning - Learning for Active citizenship) som samordnare. projekten avslutades med en gemensam och uppskattad konferens i Stockholm
den 1-2 december 2011. pengarna kom från regeringen. man ville att det
svenska folket skulle bli bättre upplyst när det gäller EU-frågorna, och
vände sig till folkbildningen. Regeringen valde teman. Det handlade om EUparlamentsvalet, riksdagsvalet, jobbfrågor och medborgarrättsliga frågor.
Ett genomgående tema var klimatfrågan. Det retade en del av lärarna i
projekten som ville bestämma egna teman. Några förhöll sig tämligen fritt
till frågorna, medan andra tyckte det var en fördel att projekten var
avgränsade. Varje skola har valt att ta sig an arbetet på sitt sätt. De flesta
tog itu med en av projektens utmaningar att öppna sig mer gentemot det
omgivande samhället. De använde sig av både gamla och nya kontakter för
att skapa de öppna mötesplatser för samtal, debatt, opinionsbildning och
lärande, som egentligen alla folkhögskolor förväntas vara. Ett antal skolor
startade samarbete med andra folkhögskolor. Under 2011 såg 56 folkhögskolor till att totalt 17 000 personer på olika sätt deltog i det sista projektet, medborgarna i EU. Hjältarna i den berättelsen är förstås de 3 537 i
projektet aktiva folkhögskolestuderande och deras engagerade, fantastiska
lärare.
Vad skulle folkhögskolan vara utan sina eldsjälar?
INGEGERD AKSELSSON LE DOUARON
5
T I O F R ÅG O R
Färdtjänst till trevligheter
– inte till folkhögskola
Under våren fick Sundbybergs folkhögskola ställa in utbildningarna till
behandlingsassistent och barn- och
ungdomsledare som särskilt riktar
sig till romer. Stockholm stad sade
nej till att ge försörjningstöd till deltagarna. Men nu får man hjälp
från oväntat håll som gör att
utbildningen, kraftigt försenad, kan
komma igång igen. Ansvarig för
kurserna är Mona Danielsson som
2009 fick pris av Stockholms läns
landsting för sitt långvariga arbete
med specialanpassade utbildningar
för romska studenter.
sedan mitten av åttiotalet har Oskarshamns
folkhögskola haft en linje som vänder sig till personer som i yrkesverksam ålder drabbats av
hjärnskada och har afasi eller andra kognitiva svårigheter. Men under senare år har skolan märkt
att det blivit allt svårare för personer att komma
till folkhögskolan. Reglerna medger färdtjänst för
resor till rehabilitering och "trevligheter" men
inte till folkhögskolor.
– Framför allt om deltagaren har behov av
riksfärdtjänst, säger lena Thelaus, utbildningsledare på skolan, till tidningen Barometern. Det har
inneburit att deltagare fått avbryta sina studier
och många som beslutat sig för att börja på skolan har inte kunnat göra det på grund av avslag på
färdtjänstansökan.
skolan har skrivit till landstinget och begärt att
man ser över reglerna.
Stockholms stad säger visserligen att de prioriterar romerna
men då kräver de att de ska
gå på Åsö gymnasium istället,
men det vill inte romerna. De
vill helst gå på Sundbybergs
folkhögskola.
”Stockholms stad prioriterar inte romer”
Vad har utbildningarna till behandlingsaasistent och
ungdomsledare betytt för romerna?
– Vi har haft utbildningar för romer i 20 år på Sundbybergs folkhögskola. De senaste åren har vi genomfört två
utbildningar till behandlingsassistent och barn- och ungdomsledare för romer, 80 procent har fått jobb efter
utbildningen. Av dem som gick första utbildningen har så
gott som alla fått jobb. Av dem som gått den andra
utbildningen har 70 procent fått jobb. Det är väldigt bra
siffror när man tänker på att romer har svårt att få jobb.
Var jobbar de som gått utbildningarna?
på olika behandlingshem, skolor, HVB-hem (Hem för vård
och boende). Vi har tre deltagare som i mars invigde ett
HVB-hem för romska flickor, den enda i Europa.
Det var meningen att utbildningen skulle starta i
januari, varför stoppades den.
– Det här är ett EFS-projekt (Europeiska Socialfonden)
inom EU, som ska främja kompetensutveckling och motverka utanförskap. EFS finansierar hälften av utbildningen
men reglerna kräver att resten finansieras med offentliga
medel, till exempel i form av försörjningsstöd. Botkyrka
kommun kunde tänka sig att ge försörjningstöd under
hela utbildningen. Samma sak med Södertälje men Stockholms stad sa nej. I och med det var vi tvungna att lägga
ned utbildningen.
Varför sa Stockholm nej?
– De har som princip att att endast tillåta försörjningsstöd
i tre månader för studier. Frågan gick ända upp i kommunfullmäktige men majoriteten i fullmäktige återremitterade ärendet till kommunstyrelsen som sa nej.
Vad har det inneburit att ni inte kunde starta
6
utbildningen som planerat?
– Att vi har tappat deltagare. Vi hade runt 40 deltagare
som ville skaffa sig utbildning för att kunna göra sitt och
sina barns liv bättre. De hade stora förhoppningar men
sen sket sig alltihop. De som sökt utbildningen blev jättebesvikna. Nu har det gått för lång tid och då har de hittat
annan sysselsättning eller gett upp.
Hur har ni finansierat detta tidigare?
– Vi har alltid varit tvungna att leta pengar för romerutbildningarna. Skolan får inga extra deltagarveckor för
romerkurserna. Så vi måste alltid hitta andra lösningar.
Det har varit ett hopkok av olika uppdragsutbildningar via
Stockholms stad. En del av deltagarna har gått som komvuxelever, en del har varit uppköp inom Stockholms
stads integrationsförvaltning men den möjligheten finns
inte längre. Enligt min åsikt prioriterar inte Stockholms
stad den här gruppen. De säger visserligen att de prioriterar romerna men då kräver de att de ska gå på Åsö gymnasium istället men det vill inte romerna. Vår skola har
skaffat sig ett bra rykte bland romerna genom åren. De
vill helst gå på Sundbybergs folkhögskola.
Ni hade besök av Jasenko Selimovic, statssekreterare
med ansvar för integration-, diskriminerings- och MRfrågor. Vad sade han om situationen?
– Han berömde skolan. Regeringen har beslutat att satsa
46 miljoner kr som ska fördelas på utbildning, arbete,
bostäder och hälsa för romer. men när vi frågade om
Sundbybergs folkhögskola kan få del av miljonerna svarade han att de skulle gå till olika pilotkommuner som ännu
inte är utsedda. Så han kunde inte hjälpa oss. Vi har uppvaktat Sundbyberg stad men jag vet inte om de ansökt
Inredde rum på IKEA
om att få bli pilotkommun. Vi har då inte hört något.
Nu har ni löst det med tre månaders studiemotiverande kurser för romer. Vad innebär det?
– Det är SmF-kurser där de läser svenska, lite engelska,
lite matte, psykologi, drama, samhällskunskap. Tanken är
att några av dem som vi bedömer är kapabla att klara en
behandlingsassistenutbildning ska få gå vidare – om vi får
igång någon.
Hur många av dem som sökte till behandlingsassistentutbildning går SMF-kursen?
– Ett femtontal, så vi har tappat en del. Sen har vi andra
romska deltagare som kommit till.
Ett par veckor efter intervjun med Mona Danielsson får
Sundbybergs folkhögskola beskedet av Arbetsförmedlingens
generaldirektör, Angela Bermudez-Svankvist, att de går in
med försörjningsstöd åt deltagarna i form av aktivitetsbidrag.
Jag kontaktade Mona Danielsson igen:
Hur känns det nu?
– Jag är jätteglad! Det innebär att deltagarna får aktivitetsbidrag i två år. Vi får trygghet i utbildningen. Det är fantastiskt att Angela Bermudez-Svankvist går in personligen
och engagerar sig i det här, för romernas sak, det är så
hon uttrycketr det. Nu måste jag få ihop 20-25 deltagare
och hoppas att vi kan starta redan i maj. Däremot är jag
rädd att vi kan förlora deltagare som är under 20 år, 5-6
stycken, eftersom aktivitetsbidraget för dem bara är på
en dryg tusenlapp. Det kan man ju inte leva på. Vi ska
försöka få Stockhoms stad att gå in med försörjningstöd
men jag är inte säker på att det går. men vi ska göra ett
försök för att inte tappa dessa ungdomar.
ölands folkhögskola fick i februari uppdraget
att inreda fyra rum på IKEA, skriver Ölandsbladet.
Tanken är att både kursdeltagare och IKEA ska få
nya erfarenheter och influenser. Det är kursen
Bas Design på Ölands Folkhögskola som har startat ett samarbete med IKEA i Kalmar. Kursdeltagarna har blivit indelade i fyra olika grupper. Varje
grupp har fått ett rum att planera, designa och
inreda, totalt är det två sovrum och två vardagsrum. Projektet höll på under vecka i februari med
planering och planritningar.
AF utnyttjar inte alla platser
en tredjedel, 35 procent, av de arbetslösa ung-
domar som deltagit i de studiemotiverande folkhögskolekurserna går vidare till fortsatta studier
eller arbete. De studiemotiverande folkhögskolekurserna är en tre månader lång arbetsmarknadsutbildning med syfte att motivera arbetssökande
ungdomar utan fullständiga gymnasiebetyg att gå
vidare till fortsatta studier.
– Hälften av deltagarna tycker att kursen skapat tro på utbildning som en väg till jobb och
känner sig motiverade till fortsatta studier, säger
lena Östlund, Folkbildningsrådets samordnare.
Men antalet som går kursen är alldeles för få.
Målet 2011 var att 4 000 personer skulle delta
men arbetsförmedlingen har bara utnyttjat drygt
hälften av platserna. I höstas beslutade regeringen
att satsningen förlängs i ytterligare två år.
STAFFAN myRBäcK
7
SIFFROR
76
lärarna på folkhögskolorna
är välutbildade och blir allt
yngre. Mer än 40 procent är
under 45 år. De har en bred
arbetslivserfarenhet och
kompetens. Det gäller särskilt de lärare som undervisar
på särskilda kurser i estetiska
ämnen. Det visar två nya rapporter från Folkbildningsrådet. På folkhögskolans allmänna kurs har 76 procent
av lärarna en lärarexamen.
Det är lika stor andel som på
komvux och när man ser till
samtliga huvudmän inom
gymnasieskolan. Det kan jämföras med gymnasielärarna på
fristående skolor där endast
58 procent har en pedagogisk
högskoleexamen.
2,09
sammanlagt användes lärar-
resurser motsvarande 2 361
helårtjänster under 2011,
något fler jämfört med 2010
då det rapporterades 2 334
helårstjänster. sammantaget
användes 2,09 helårstjänster
per tusen deltagarveckor i
samtliga statsbidragsberättigade kurstyper (exkl kulturprogram och exkl förstärkta
insatser) mot 2,03 föregående år. 81 procent – 122 skolor – ligger från gränsvärdet
1,8 helårstjänst per tusen deltagarvecka och uppåt, samtliga kurser inräknade.
24
i de långa kurserna har
1 882 lärare, 65 procent av
den pedagogiska personalen,
lärar- eller folkhögskollärarexamen. Av dessa hade 24
procent folkhögskollärarexamen och 41 procent annan
lärarexamen.
8
MÅNADENS LINJE
Hållbar utveckling på schemat
en värld i obalans. Vem bryr
sig? Det gör du som söker till
orienteringskursen om vår tids
stora frågor, såsom rättvis fördelning och hushållning med
resurser, ekologisk och miljövänlig produktion, klimatfrågor samt
etnobiologi.
Så presenterar sig linjen för
Hållbar Utveckling vid Sjöviks
Folkhögskola utanför Avesta på
Sjöviks folkhögskola vill att deltagarna på
sin hemsida. Linjen som är en
profillinje inom allmän linje går nu den allmänna linjen ska få träna sig i att
tänka globalt och handla lokalt.
på sitt andra år.
– Vi har länge haft ett starkt engagemang bland lärare, styrelse och personal för frågor om solidaritet, hållbar utveckling och rättvisa. Därför låg det
nära till att starta en profil som denna på vår skola, säger föreståndaren
Gunvor Zetterlund.
Samtliga allmänna kurser på Sjövik satsar mycket på praktik. Förutom
Hållbar Utveckling finns allmänprofiler med Storkök, kost och hälsa samt
Fastighet och bygg där en stor del av kurstiden innebär praktik.
– Vi vill träna våra deltagare i att tänka globalt och handla lokalt. Det är
lätt att bli frustrerad när man har ett starkt samhälls- och miljöengagemang.
Vi vill visa vägar till konkret handling som bidrar till en önskad utveckling.
Kursen börjar i skolans fäbod utanför Särna. Där får deltagarna lära sig
leva ursprungligt utan mobiluppkoppling, rinnande vatten och el. Man lär sig
var man kan hitta ätbara örter och växter i naturen. Etnobiologi, läran om
hur människan och naturen samverkat genom historien, finns på schemat. I
övrigt ingår demokratiprojekt, föreläsningar och informationspass till skolans
övriga deltagare, projekt om barn i världen och freds- och konfliktforskning.
– Vi erbjuder också utbildning till Fair Trade-ambassadörer. Avesta är en
Fair Trade City så det går bra ihop med kommunens inriktning, säger Gunvor. Vi arrangerar också informationskvällar om konsten att klä sig billigt
och snyggt med secondhandaffärernas utbud.
Ett extra plus i år är att gruppen utöver sina svenskfödda deltagare också
har representanter från Burundi, Uzbekistan, Japan, Peru och Grekland.
– Det ger ett mycket inspirerande samtalsklimat med perspektiv från
nästan alla delar av världen, säger Gunvor.
BIrGITTA TInGDAL
Högutbildade lever fem år längre
I en rapport skriver statens folkhälsoinstitut att ohälsa är betydligt vanligare bland dem med kort utbildning. I dag har den som skaffat sig eftergymnasial utbildning mer än fem års längre medellivslängd än den som har förgymnasial utbildning. En högutbildad man lever 5,3 år längre än en lågutbildad. En högutbildad kvinna lever 4,7 år längre än en lågutbildad. Men om
det beror på utbildningsnivå eller på andra faktorer är svårt att avgöra. Är
det grundförutsättningarna för hälsa som avgör vilken utbildningsnivå en
person uppnår eller är det högre utbildning som ger bättre hälsa?
AV LY S S N AT
. . . I R I K S DAG E N
”Då jag inte riktigt visste vad jag ville
gick jag ett år på en folkhögskola”
Tina Ehn (MP):
Folkbildning är så mycket mer än utbildning om man jämför med
andra skolsystem. Där den ordinarie skolan misslyckas lyckas folkhögskolan nå ut och skapa förutsättningar för stora elevgrupper.
sammanlagt läser 12 000 elever varje år in gymnasiekompetens på
folkhögskola. Av utvärderingarna vet vi att de som går vidare från
den allmänna linjen klarar sig bra. Men det finns för få utbildningsplatser.”
Anna Steele (FP):
”De unga som har störst problem på arbetsmarknaden är utan
tvekan de som saknar fullständig gymnasieutbildning. Deras situation riskerar också att förvärras ytterligare på grund av en sämre
konjunkturutveckling. Därför genomför regeringen nu en tvåårig
förlängning av den satsning som startade 2010 och innebär fler
platser i folkhögskolan och en ettårig förlängning av det högre studiebidraget för unga som deltar i jobbgarantierna och återgår till
studier på grundskole- eller gymnasienivå .”
Per Lodenius (C):
”Då jag inte riktigt visste vad jag ville och vilken väg jag skulle ta
när gymnasiet var över gick jag ett år på en folkhögskola för att
vidareutbilda mig inom mitt stora fritidsintresse, nämligen dansen.
Det ledde i sin tur till att jag några år senare startade eget och
under flera år fick möjlighet att arbeta med dansen som min
huvudsysselsättning. Det var en väg som jag inte trodde var möjlig
när jag slutade gymnasiet. Folkbildning är så mycket mer än arbetsmarknadspolitik. Folkbildningen är till för alla.”
Per Svedberg (S):
” Jag gick på Forsa folkhögskola i Hälsingland. Under ett år hade
jag förmånen att få vistas i den utomordentligt häftiga miljön. Dag
ett när jag klev innanför porten och gick till receptionen för att ta
reda på vart jag skulle ta vägen möttes jag av en humanism, en
mänsklig värme, som jag sällan skådat. Hur mäter man det? Efter
en tid lär man känna ett antal människor som vistas på skolan. De
kan komma varifrån som helst och se ut hur som helst... de är en
del i en helhet och faktiskt mår relativt bra. Hur kommer det sig?
Hur mäter man miljöns påverkan på individen?”
Bengt Berg (V):
”I en rapport om kultursegregationen i stockholm, gjord av vänsterpartisten Ann Marie Engel, påvisas än en gång de växande klyftorna i samhället mellan välbeställda innerstadsområden och förorternas allt kargare verklighet. Det gäller bland annat bibliotek, kulturskolor och samlingslokaler. Kontentan är att en innerstadsbo
får över fyra gånger mer än en förortsbo av stockholms stads kulturresurser. Detta nämner jag som ett exempel på ojämlikheten på
övriga områden i samhället liksom i skolorna, där vi i dagarna fått
veta hur miljoner satsas på reklam i stället för på pedagogik.”
(Redigerat urval från riksdagens folkbildningsdebatt 1 februari 2012)
C I TAT E T
”I dag finns ungefär 75-80 miljoner européer med mycket låg
utbildning; som har svårigheter att
läsa, skriva, räkna och kommunicera digitalt. Kommissionen kallar
dem "de nya analfabeterna". EU:s
tidigare ambition; att bli den mest
konkurrenskraftiga regionen i världen fram till 2010 måste kallas ett
stort misslyckande. Målen om
bland annat färre analfabeter,
färre avhopp från grundutbildningar och fler människor i livslångt
lärande har inte nåtts. Utvecklingen har gått åt motsatt håll..”
Britta Lejon, Eva Önnesjö,
Ingela Zetterberg, m.fl. i en
debattartikel i GöteborgsPosten
12 mars 2012
”Förra veckan förmådde hbt-aktivister stoppa reggaeartisten Sizzla
från att få uppträda i Stockholm
då hans texter uppmanar till mord
på homosexuella. Trots att Sizzla
är svart, vilket nog räknas som ett
större underläge än homosexuell i
hierarkin, ansågs inte hbt-aktivisterna göra något löjligt eller förneka en slavättlings rätt att betrakta
världen enligt sin övertygelse. Det
fördes inte på tal att hbt-aktivisterna saknade humor, var för bokstavliga eller uppvisade en kolonial
brist på förståelse för hur en heterosexuell familjekultur på Jamaica
riskerar att slås sönder av homosexuella influenser. Nej. När Valerie Solanas talibaninställning till
halva jordens befolkning i Society
for cutting up men-manifestet
väcker vrede, hat och protester
saknar däremot vreden humor och
förmåga att läsa symboliskt. Det
beror helt enkelt på vilken sort
man vill ha ihjäl i sin text om den
ska rankas som politiskt medveten
eller reaktionär.”
Lena Andersson, författare
och kritiker, 7 april 2012 i dn.
9
HJÄLMARED
– Många av våra elever har inte någon kyrklig tradition alls med sig hemifrån, så var det imte förr,
säger Jonathan Andersson och Tobias Herrström, lärare på Hjälmareds bibellinje. Foto: Birgitta Tingdal
religion näst störst
på folkhögskola
olkhögskolekurser med inriktning
religion och livsåskådning är
idag den näst största gruppen bland de långa särskilda
kurserna på folkhögskola.
Tidskriften Folkhögskolans genomgång av folkhögskolestatistik visar att mellan åren
2000 och 2010 har antalet deltagare ökat från 1 260 till 1 667,
en ökning med 32 procent.
– Det är första signalen jag
sett som visar att det mätbara
ökade andliga intresset också
leder till handling, säger Magnus Hagevi, docent vid Linnéuniversitetet.
Magnus Hagevi har tittat på
data från SOM-institutet i
Göteborg och bland annat noterat en ändrad inställning till
begreppet ”frälsning” hos svenskarna.
– Intresset för detta starkt
religiösa begrepp har ökat bland
människor födda efter 1960,
konstaterar han.
Orsakerna kan vara flera.
Den stora sekulariseringsvågen
finns bland fyrtio- och femtiotalisterna. Statskyrkan var normen och former och ritualer
som dop, konfirmation och
10
Första tecknet
Ökningen av antalet deltagare på religions och-livsåskådningskurser på folkhögskola
är det första mätbara tecknet
på att det ökade intresset för
religion bland ungdomar i
Sverige också omsätts handling. Det säger Magnus
Hagevi, statsvetare och
docent på Linnéuniversitetet
birgitta tingdal
kyrkbröllop var mer synliga för
många än det djupare liggande
budskapet. År 2000 blev Svenska Kyrkan ett av många samfund och det skapade en större
pluralism inom den religiösa
världen samtidigt som svenska
kyrkan också blivit mer flexibel
och öppen.
magnus hagevi menar att det lett
till en större öppenhet för andlighet.
– När det inte finns några
normer eller religiösa måsten
och intresset får råda fritt ökar
efterfrågan, säger han.
Kanske samhällets sekularisering faktiskt har avstannat.
Magnus Hagevi talar till och
med om en sakralisering av
samhället – att religionen betyder alltmer för allt fler människor.
Han noterar intresserat de
stigande siffrorna för livsåskådningskurser på folkhögskolorna
som Folkhögskolan tagit fram.
– Hittills har jag bara sett hur
intresset ökat utan att det för
den delen lett till någon förändring i vardagen, säger han. Men
folkhögskolesiffrorna visar faktiskt också en förändring i praktiskt handlande.
på hjälmareds folkhögskola mär-
ker inte Jonathan Andersson
och Tobias Herrström, efs-präster tillika lärare vid skolans
bibellinje, någon större ökning i
elevtillströmningen.
– Vi har varje år ungefär 25
deltagare och 40-50 sökande till
bibellinjen och det har vi haft i
länge, säger Jonatan. Men en
skillnad idag är däremot att vi
idag har en större bredd bland
dem vi antar vad gäller kyrklig
tillhörighet än tidigare. Många
av våra elever idag har inte
någon kyrklig tradition alls med
sig hemifrån. Tidigare var det
HJÄLMARED
– Det är skönt att slippa
motivera och försvara sin tro
som man ofta kunde få göra i
gymnasiet, säger Josefin. På
bibellinjen är det självklart att
vara kristen även om det finns
många olika inriktningar och
åsikter.
– Många idag är intresserade
av att prata om religion och
livets djupare mening, säger
Susanne Kjellberg, Johannes Larsson, och Josefin Landgren som
går bibellinjen på Hjälmared.
Foto: Birgita Tingdal
nästan regel att våra deltagare
var uppvuxna i religiösa hem.
Den utvecklingen ser både
Jonathan och Tobis som mycket
positiv.
– Det blir ett bra klimat i
klassrummet, säger Tobias. Alla
får många nya perspektiv på vad
religion och tro kan vara.
– Det är ju också det som är
folkbildning, säger Jonatan. Det
handlar ju om att få möta andra
sätt att tänka och känna. Året
här skall vara omtumlande.
– vi vill att deltagarna skall inse
att det finns många sätt att
möta Gud och Jesus, fortsätter
Tobias. Kyrkan är inte en åsiktsgemenskap utan mer ett sätt att
tillsammans prata med och om
Jesus och det han förmedlar.
Att finnas i en sådan gemenskap
skapar respekt för alla andra
som är med – oberoende av
bakgrund, kultur, ålder, sätt att
förhålla sig till religionen.
efs startades av C.O Rosenius
1856 bland annat som en reaktion mot den hårt uppifrånstyrda Svenska Kyrkan. Man ville
lägga mer vikt vid lekmannainflytandet och lekmannamedver-
12
kan vid gudstjänster. Överhuvudtaget ville man ge större
inflytande åt medlemmarna i
församlingen. Förkunnelsen är
den samma som i Svenska Kyrkan, skillnaden handlar mer om
former.
– Idag arbetar många församlingar i Svenska Kyrkan mycket
för att sätta församlingsmedlemmarnas egen aktivitet mer i centrum, säger Tobias. Det kan
vara svårt för en del eftersom
den uppifrånstyrda traditionen
fortfarande är stark men det
pågår ett aktivt arbete i den
riktningen.
De ser båda samma utveckling i intresset för religion och
andlighet som Magnus Hagevik
och håller även med i Hageviks
resonemang om orsakerna.
Intresset för retreatveckor och
pilgrimsvandringar ser Jonatan
som ytterligare ett uttryck för
ett ökat andligt sökande.
– Många känner sig stressade
av uttalade och outtalade krav i
livet och samhället och söker
lugn och inre styrka men också
en mening i det turbulenta
livet. Lugnet, tystnaden och
gemenskapen i vandringar och
retreater är en hjälp på vägen.
Även om sammansättningen
på bibellinjen ändrats de senaste
åren är linjens deltagare fortfarande ofta trygga och ganska så
stabila personer.
– De har ett bra inflytande
på skolan i stort, säger Jonatan.
Det uppstår ofta samtal om
livsfrågor mellan kursdeltagare
från olika linjer. På så sätt får
bibeleleverna lära sig förstå de
ickekristna skolkamraterna och
de från allmän linje och våra
hälsoinriktade profillinje som
söker en djupare livsmening har
många att föra sådana samtal
med.
susanne kjellberg, Stockholm,
Johannes Larsson, Asperö i
Göteborgs skärgård och Josefin
Landgren, Smögen, tillhör alla
den traditionella gruppen bibelelever – de som kommer från
en tradition. Johannes är pingstvän, Josefin medlem i Svenska
Kyrkan och Susanne är efs:are.
De talar alla om behovet att
komma från det stressiga gymnasiet, fördjupa sin tro och träffa andra med intresse för religion som de själva.
alla på linjen är mellan 19 och
23 och för unga för att se den
förändring i intresset för andlighet som Hagevik pratar om.
– Men många idag är intresserade av att prata om religion
och livets djupare mening,
säger Susanne. Och om man
lever efter kristna värderingar –
att älska varandra, hjälpa, stötta
och se varandra – är det ju bra
vare sig man säger sig vara kristen eller inte.
– Ja, om Gud inte skulle finnas skulle det ju ändå vara bra
att älska din nästa så som dig
själv, tillägger Johannes.
Josefin uppskattar blandningen av människor på folkhögskolans olika linjer.
– Det blir tydligare vad det
innebär att vi alla är Guds barn
och hör ihop. Vi skall alla bry
oss om varandra, alla är lika
mycket värda.
Förutom fördjupningen i sin
tro ser de en annan fördel i
kursen.
– Jag tror det är bra för alla
att gå här, säger Johannes. Här
har jag blivit av med prestationskraven.
– Jag har blivit tryggare i
mig själv och i min relation till
Gud. Jag har också kunnat
släppa prestationskraven och
landa i mig själv, säger Josefin.
– Jag har blivit av med de
höga prestationskrav jag haft
inför Gud, säger Susanne. Nu
ser jag mer friheten det innebär
att vara kristen. Jag har aldrig
känt mig friare än nu.v
KRÖNIKA
Jan Hultman är klubbordförande på Liljeholmens
folkhögskola och ordförande i distrikt 5
Alla resor börjar med ett steg
år 2000 fick jag förmånen att resa till de två kongostaterna tillsammans med en delegation svenska riksdagsledamöter som skulle undersöka vilka insatser Sverige
kunde göra efter de inbördeskrig som drabbat länderna.
En varm natt i Kinshasa kom jag i samtal med en pastor
från byn mukimbungu i provinsen Bas-congo, ett eftersatt landsbygdsområde nära Kongofloden och Atlantkusten. Han ville att jag skulle förmedla kontakt med någon
svensk församling som ville inleda ett samarbete. Till saken hör att mukimbungu var den plats dit de första svenska missionärerna från det nybildade
Svenska missionsförbundet kom i början av 1880-talet – historiens vingslag
fläktade oss den där natten.
Fyra församlingar i Östergötland nappade på detta och i drygt tio år har
det nu pågått ett ömsesidigt utbyte. De svenska församlingarna har bl a
hjälpt till att bygga skolor, en kyrka och att rusta upp en hälsocentral.
Redan när de första mukimbungu-borna kom till Sverige år 2003 besökte
de folkhögskolor och blev fascinerade. Sådana skolor ville de också ha. Vid
våra besök i DR Kongo har vuxenutbildning och folkbildning diskuterats. En
kollega till mig har hållit en ”Grundtvig-föreläsning” under ett träd på torget i
centralorten Kasi. En annan kollega har dragit igång studiecirklar i engelska.
men hur planterar vi folkbildningens ideal och pedagogik i den kongolesiska myllan? Svenska folkhögskolor i all ära, men vårt sätt att jobba går inte
att överföra rakt upp och ner.
Då fick vi en briljant idé: naturligtvis borde de uppleva folkhögskola i en
afrikansk kontext. I februari i år gjorde så tre kongoleser och undertecknad,
med stöd SFHLs SOL-fond, en studieresa till Tanzania där vi besökte folkhögskolorna Bigwa och Kibaha. Vi fick ett fantastiskt mottagande och kongoleserna fick uppleva hur folkbildning fungerar i en afrikansk verklighet. Folkhögskolorna i Tanzania är praktiskt inriktade yrkesutbildningar med syftet att
människor ska bli självförsörjande. Kongoleserna fick mängder av aha-upplevelser, intryck, idéer och tankar om hur folkbildning skulle kunna se ut i
deras land.
Bildning och utbildning är nyckeln till utveckling och till att människor ska
få möjlighet att ta tag i sin egen situation. precis som det var i Sverige för
150 år sedan när folkhögskolorna blev många svenskars språngbräda ut ur
fattigdom, obildning och vägen till ett bättre liv.
Just nu funderar våra kongolesiska vänner på hur de ska gå vidare för att
bygga folkbildning utifrån sina förutsättningar och behov. För det är ur deras
egen verklighet som den kongolesiska ”folkhögskolan” ska byggas. Av tanzanierna fick de det visa rådet att börja i liten skala och att bygga långsamt från
grunden. Både de och vi inser att vägen är lång – i Sverige har vi hållit på i
150 år, i Tanzania i snart 50. men alla resor börjar med ett steg...
JAN HULTMAN
13
E KO N O M I
Statsbidraget täcker
inte kostnaderna
Folkhögskolorna har det knackigt. Statsbidragen minskar,
folkhögskoleverksamheten är underfinansierad, kommunerna
sviker och landstingen drar ned. Och att sälja sig på
den privata kurs- och konferensmarknaden är svårt.
Jobbigt värre är det på Åsa folkhögskola.
Nu tvingas rektorn bokstavligen ta ner skylten.
svante isaksson
De senaste tio åren har
Urban Lundin, rektor på
Åsa folkhögskola, tvingats
skära bort nästan åtta
lärartjänster på grund av
minskade intäkter och
ökade kostnader. Foto:
Svante Isaksson
14
rban Lundin skräder inte
orden där vi sitter i ett litet
konferensrum och pratar
om det ekonomiska läget.
– 7,7 tjänster bort på tio
år! Det är vad en årlig
minskning med en enda
procent av statsbidraget
leder till, säger han.
En procent låter ju inte mycket,
men han visar en tabell med räkneexempel där varenda krona är redovisad. I verkligheten är tendensen att
gapet mellan intäkter och kostnader
blir allt större. Under 2011 var den
dubbelt så stort, 2 procent, och nu
räcker det inte längre med osthyvel.
Till hösten tar han bokstavligen ner
skylten. Åsa tvingas stänga dagutbild-
ningen i Katrineholm och flytta
utbildningarna, dels till internatskolan
i Sköldinge, dels till billigare lokaler i
centrum.
– Vi har helt enkelt inte råd med
hyran här.
Liknande ekonomiska problem
finns på många fler folkhögskolor.
Under 2011 lade tre skolor ned sina
internat och flyttade till centralorter.
Kostnaderna för underhåll av fastigheterna kostar mycket och har blivit
eftersatt på många håll. Problemen är
väl kända sedan länge.
ETT SAMLAT UNDERSKOTT
Redan 2004 konstaterades i den
statliga utredningen Särdrag kostar –
en studie om folkhögskolornas ekonomis-
högskolornas ekonomi visar att folkhögskoleverksamheten går med
underskott på 85 skolor, en förlust per
skola med i snitt 386 000 kr.
Hos landstingsägda Åsa folkhögskola har kostnaderna för 2012 ökat med
3 procent medan statsbidragets höjning är 1 procent. Till kostnadsökningarna hör bl.a. att landstinget höjt
hyran för fastigheterna med minst
500 000 kronor.
– Trots att fastigheterna är avskrivna sedan länge, säger Urban Lundin.
Med det menar han att hyreshöjningen inte motsvarar landstingets
faktiska kostnader. Att fastighetsägare
räknar på det sättet hör inte till ovanligheterna, ofta utgår kommuner och
landsting från en bruksvärdesprincip
eller ett fast kvadratmeterpris, oavsett
hur gamla eller i vilket skick fastigheterna är.
BEHÖVS MER PENGAR
–– Det behövs helt
enkelt mer pengar i systemet. Det är dags för
en rejäl höjning av det
statliga stödet, säger
Urban Lundin. Foto:
Svante Isaksson
ka förhållanden (sou 2003:125) att:
”Om man gör jämförelser längre tillbaka i tiden, framkommer det att folkhögskolornas samlade underskott 2001
för första gången överstiger de samlade
överskotten. Med andra ord, folkhögskolorna går fr.o.m. 2001 totalt sett med
underskott.”
Orsakerna till detta var många
enligt utredningen: Minskade verksamhetsvolymer och minskade möjligheter till uppdragsverksamhet. Ökad
konkurrens. Lägre statsbidrag i förhållande till pris- och löneutvecklingen.
Minskade insatser från landstingen.
Huvudmännens ökade svårigheter att
bistå sina skolor ekonomiskt. Minskade landstingsbidrag. Ökade kostnader
för rekrytering. Och mer krävande
elevgrupper.
URHOLKNINGEN FORTSATT
Folkbildningsrådet konstaterar i
sina årliga rapporter ”Anslagsutvecklingen” att den samlade folkhögskoleverksamheten visade underskott alla
16
år 2005 – 2008, bortsett från 2007 då
ett engångsbelopp om 349 miljoner
kronor tillfördes.
Sedan dess har urholkningen av
folkhögskolornas ekonomi fortsatt. De
årliga uppräkningarna av statsbidraget
täcker inte kostnadsökningarna. Samtidigt har stödet från landstingen
minskat.
Bidragen från stat och landsting
utgör en minskande andel av intäkterna. Mellan åren 2004 – 2010 sjönk den
från 44 procent till 39 procent.
Konsekvenserna är tydliga: Antalet
folkhögskolor som gick med underskott 2007 var 22 skolor. Två år senare
var det dubbelt så många som gick
med underskott, 44 skolor.
Men ser man till det som räknas
som den egentliga folkhögskoleverksamheten, folkbildningen, (exkl. konferenser, uppdrag och projekt) är det
ännu fler som går med underskott. I
Folkbildningsrådets rapporter framgår
att den varit underfinansierad i flera
år. Den senaste rapporten om folk-
Man kan konstatera att folkhögskolorna överlag tvingas kämpa en ojämn
kamp mot underskotten genom att
vara diversehandlare i utbildning.
Förutom kärnverksamheten, det vill
säga själva folkbildningen, anordnas
arbetsmarknadsutbildningar, projektoch uppdragsutbildningar och andra
verksamheter. Vissa år täcker de
underskotten, andra inte.
– Det behövs helt enkelt mer pengar i systemet, säger Urban Lundin och
tycker att det är dags för en rejäl höjning av det statliga stödet.
– Det finns väl ingen utbildningsform som är så granskad och utvärderad som vår. Allt visar på att vi bedriver en fantastiskt fin verksamhet med
mycket goda resultat.
Folkbildningsrådet har en central
funktion när det gäller ekonomin. Det
är där alla ekonomiska underlag och
rapporter produceras. På hemsidan
finns massor av dokument som beskriver folkhögskolornas ekonomiska läge.
Där formuleras också det budgetunderlag, eller anslagsframställan, som
lämnas till regeringen.
– Det har varit en bra utveckling i
Nio av tio i allmän kurs jobbar
eller studerar efter folkhögskolan
64 procent av svenskfödda ungdomar har jobb ett år
efter avslutade folkhögskolestudier i allmän kurs. Ytterligare 22 procent studerar. Bland utrikes födda ungdomar har 60 procent arbete ett år efter avslutade studier och 28 procent studerar. ”Folkhögskolornas pedagogik och arbetssätt fungerar erfarenhetsmässigt mycket
framgångrikt för dessa grupper”, skrev Jonas Olofsson,
forskare vid Lunds universitet i en TCO-rapport ”Folkhögskolorna och ungdomsarbetslösheten. (2009)”
stort sett, säger Folkbildningsrådets
generalsekreterare Britten MånssonWallin.
– I bemärkelsen att det inte varit
några nedskärningar, skyndar hon sig
att tillägga. Allt är ju relativt.
Men samtidigt säger hon att höjningarna genom pris- och löneomräkningarna och de engångsbelopp som
kommit då och då inte täcker folkhögskolornas kostnadsökningar. Hon
säger också att de inte får det de
begär och att allt till sist handlar om
politik. Riksdag och regering bestämmer hur de vill prioritera.
– Ifjol begärde vi en generell höjning med 250 miljoner. Det fick vi
inte.
ANPASSAR SIG TILL POLITIKEN
Och för att få mer pengar försöker
man också anpassa sig till de rådande
politiska vindarna. Just nu står jobben, integration och att minska antalet sjukskrivna på regeringens dagordning – och det märks i Folkbildningsrådets ansökan för nästa år:
”… 120 miljoner kronor till en
utbildningssatsning för unga arbetslösa,
25 miljoner kronor till en för sjukskrivna, 50 miljoner kronor till en folkbildningssatsning i svenska för invandrare.”
Dessutom att drygt 18 miljoner
återförs från andra satsningar. Sammanlagt begär rådet drygt 208 miljoner utöver den vanliga indexuppräkningen. Hur det går återstår att se.
Avgörande för det är naturligtvis
17
– Vi träffar kultur- och
utbildningsutskottet en
gång per år, och det
slutar alltid med att vi
vill ha mer pengar, säger
RIO:s organisationschef
Eva Önnesjö.
hur väl Folkbildningsrådet lyckas
”sälja” in argumenten för höjningarna,
men någon lobby- eller marknadsföringsverksamhet sysslar de inte med.
– Jag skulle inte vilja beskriva det
så. Vi är ju en myndighet och det
finns modeller för hur vi ska arbeta,
säger Britten Månsson-Wallin.
Det handlar om formella riktlinjer
och uppdrag som måste följas.
– Men vi har ju löpande kontakter
med departementet och direktkontakter hela tiden, säger hon. Lobba får
intresseorganisationerna och rio syssla
med, vi har delat upp ansvaret på det
sättet.
På rio:s, Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation, hemsida kan man
läsa: ”Varje år arrangerar RIO en möjlighet för riksdagens ledamöter i utbildnings- och kulturutskottet att träffa RIOs
styrelse. RIO presenterar då viktiga förändringar på folkhögskolorna, behov för
verksamheterna och ger exempel på folkhögskoleverksamhet. RIOs medlemskolor
arrangerar regionalt möten med sitt
områdes ”riksdagsbänk” och med kommun-, landstings-, och regionpolitiker.”
Hur går det då till i praktiken?
– Vi träffar kultur- och utbildningsutskottet en gång per år, och det
slutar alltid med att vi vill ha mer
pengar, säger rio:s organisationschef
Eva Önnesjö.
BLIR MER RÄTTVIST
rio arbetar också med ett långsiktigt projekt på regional- och landstingsnivå för att få till ett enhetligt
system för samhällsbidrag som ska
vara lika i hela landet där bl.a. regler
för interkommunala ersättningar ska
finnas med. Men det handlar väl
mest om att omfördela pengar – inte
om att öka den totala mängden pengar i systemet?
– Men om alla gör som de ska blir
det ändå bättre och mer rättvist, säger
hon. Den övergripande frågan är
naturligtvis att få mer totalt sett, att
öka statsbidraget.
Dessutom samlar rio folkhögskolornas egna ekonomer för genomgång18
ar och med att jobba gentemot Sveriges kommuner och landsting, skl.
Det ligger nära till hands att försöka jämföra folkhögskolornas ekonomiska villkor med andra utbildningar
som rör sig i ungefär samma ”härad”
t.ex. gymnasieskolor. Det är svårt och
jämförelserna haltar. Alla siffror kommer från Skolverkets ”Kommunblad”
men det är ogörligt att göra någon
exakt jämförelse, dels beroende på att
det är oklart exakt vad som ingår i
respektive undervisningskostnader,
dels att skolformerna är så olika. Men
ändå – vi gör ett försök:
Riksgenomsnittet för enbart undervisning av en gymnasieelev kostade år
2010 43 400 kronor/läsår. Ett läsår är
cirka 35 undervisningsveckor. Det blir
omräknat cirka 1240 kronor/deltagarvecka. En elev på Komvux kostar 48
400 kronor/läsår, det vill säga 1383
kronor/deltagarvecka. Volymbidraget
till folkhögskolorna för undervisning
är 1500 kronor/deltagarvecka, det vill
säga något högre.
Ny
!
k
bo
Att leda förändringsarbete i förskola och skola
Förväntningarna på kvalitetshöjning och resultatförbättring i förskola och skola är höga. Men hur
gör man för att verkligen lyckas med ett förändringsarbete? Hur skapar man en förändringsbenägen kultur bland medarbetarna?
Från motstånd till möjlighet presenterar praktiska
tillvägagångssätt baserade på aktuell forskning.
Dessutom intervjuer med skolledare samt förändringsmodeller som anpassats för förskola och skola.
Modellerna utgår bland annat från lösningsfokuserat
ledarskap, där motstånd ses som en naturlig del i
förändringsarbetet – och kan vändas till nya möjligheter!
Boken riktar sig till skolledare, ledningsgrupper,
arbetslagsledare och medarbetare som på annat
sätt deltar i ledningsarbetet i förskola och skola.
Boken är framtagen i samarbete med tidningen
Chef & Ledarskap.
ALLA PENGAR GÅR TILLBAKA
Ett annat sätt att se på saken är att
jämföra vad som händer med de
eventuella överskott som uppstår. I
folkhögskolevärlden går i princip allt
tillbaka till verksamheten. Det finns
ingen huvudman eller ägare som kräver tillbaka några pengar. Bland friskolorna är det numera väl känt vad
som kan hända. I värsta fall försvinner
vinsterna utomlands till något skatteparadis och ett riskkapitalföretag med
uppgift att tjäna så mycket pengar
som möjligt.
Hos Åsa folkhögskola är det succesiv anpassning som gäller.
”Gradvis har vi reducerat kostnaderna genom att minska bemanningen
och/eller ökat arbetsbördan” skrev skolledningen i ett internt dokument.
Men nu börjar de närma sig gränsen
för vad som är möjligt.
– Det finns en ”snällhetskultur” i
folkhögskolevärlden” säger Urban
Lundin, som anser att det är dags att
säga ifrån på allvar.
Ur innehållet:
Från motstånd till möjlighet
– att leda förändringsarbete i förskola och skola
Text och foto: Peter Fowelin.
Illustrationer: Erica Jacobsson Design.
Mjuka pärmar, 144 sidor.
Pris 229 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer.
Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.
Läs mer om och beställ
alla våra böcker på
lararforbundetsforlag.se
Är du medlem i SFHL/Lärarförbundet?
Lägg upp ett konto och registrera ditt medlemsnummer, så får du 10 % rabatt på våra böcker!
j
j
j
j
j
Förändring och lärande
Konsten att lyckas förändra
Att organisera för förändring
Från vision till verklighet
Utvecklas som ledare
Håll dig uppdaterad – prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Box 12239, 102 26 Stockholm
ALBINS
Albins satsar
på surfplattor
Albins folkhögskola i Landskrona satsar friskt på nya metoder. Nu ersätts all pappershantering med surfplattor till kursdeltagarna. ”Den summa deltagarna betalar motsvarar nästan helt tidigare kostnader för böcker,” säger Krister Ramström, rektor på Albins folkhögskola.
birgitta tingdal
20
pappershögar och lådor. Han var tidigare ombudsman på Handels och har
varit skolans rektor sedan 2006. Men
nu är det är flytt på gång från den före
detta vårdcentralen till lokaler i centrala Landskrona.
– Vi är trångbodda så det blir fint
med nya lokaler, säger han
FRIDHEMS SKRIVARKURS
Till hösten behöver man dessutom
mer utrymme. Utöver nuvarande kurserna ”Global förändring – Hållbar
värld!” och allmän linje tillkommer en
ny linje: Albin tar över Fridhems skrivarlinje, en konsekvens av de nya
bidragsreglerna. Stora skolor får dela
med sig av sina deltagarveckor till de
små. Skrivarlinjen ryms inte längre
inom Fridhems anslagna timantal.
Fridhems rektor frågade om Albins
ville ta över.
Tanken på surfplattor föddes när
de gamla datorerna skulle bytas ut.
– Vi kunde antingen investera tra-
Foto: Emmelisa Pauly
– Med plattorna vill vi
bidra till att förnya den
pedagogiska utvecklingen.
Den yngre generationen
lever med smartphones
och datorer, så för dem
är det lätt att använda
tekniken i sitt kunskapssökande säger rektor
Krister Ramström. Foto:
Birgitta Tingdal
lbins Folkhögskola ligger i utkanten av Landskrona, en stad
omskriven för sin brottslighet
och att nästan var fjärde landskronabo röstade på Sverigedemokraterna i valet 2006. I valet
2010 sjönk dock antalet röster
till 15,7 procent.
Krister Ramström är rektor och
lärare på Albins:
– Vi har orättvist dåligt rykte. Faktum är att det sker fler brott per invånare i Helsingborg än här. Och procentantalet sd-röster gick ner i förra
valet så främlingsfientligheten är inte
så stor som medierna skriver.
Albins folkhögskola drivs av looch abf-avdelningar och distrikt i
Skåne. Här går 75 deltagare på de
långa kurserna. Kortkurserna för medlemsorganisationerna ger timmar motsvarande 30 procent av skolans verksamhet. Här arbetar 13 personer varav
10 lärare, inklusive skolledningen.
I Krister Ramströms rum trängs
Ulla Thell, biträdande rektor
och lärare på Albins tillsammans med Mikaela Bremberg
Foto: Emmalisa Pauly
na vara intrimmade – man kan inte
ödsla en tid på anslutningsproblem.
Lärarna fick sina paddor ett halvår
före deltagarna. Jonas Borgström och
hans kollega Johnny Nilsson, som
ansvarar för mjukvaran, arrangerade
ett antal studiedagar under hösten för
att kollegorna skulle bli bekväma och
hemtama med sina paddor. Man
beslöt att börja med två av allmänna
linjens grupper. Först till hösten skall
hela skolan omfattas av systemet.
Paddorna är mer användarvänliga än vanliga
datorer säger Jonas
Borgström, lärare och
teknikansvarig som varit
drivande bakom beslutet
att gå över till surfplattor. Foto: Birgitta Tingdal
MER ANVÄNDARVÄNLIGA
ditionellt eller våga tänka nytt, säger
Krister Ramström. Efter diskussioner i
kollegiet beslöt vi att tänka nytt.
Drivande för att våga språnget var
Jonas Borgström, teknikansvarig och
lärare med visioner och stor teknisk
kunskap. Ett argument som starkt
bidrog till beslutet var att man skulle
minska pappersförbrukningen och
därmed spara på miljön.
– Med plattorna vill vi också bidra
till att förnya den pedagogiska utvecklingen. Den yngre generationen lever
med smartphones och datorer, så för
dem är det lätt att använda tekniken i
sitt kunskapssökande. Där är det viktigt att vi som skola hänger med.
Surfplattan, som är en iPad, kan
närmast liknas vid en stor smartphone, en mobil som har liknande funktioner som en dator. Plattan laddas
som en mobil och behöver tillgång till
trådlös anslutning. Priset är 6 000 kronor. Kursdeltagarna betalar hälften
22
och skolan hälften. Efter två år övergår ägandet från Albins till deltagaren.
Den som slutar tidigare får köpa loss
sin ”padda”, som den populärt kallas,
om de önskar.
Om en surfplatta i stort motsvarar
en bärbar dator – varför då inte satsa
på sådana?
– De är betydligt dyrare, säger
Krister Ramström. Den summa vi
låter deltagarna betala motsvarar nästan helt tidigare kostnader för böcker.
ALLT SPARAS I MOLNET
Paddan har ett säkert system för
att spara inlagt material. Allt sparas
automatiskt i ett ”moln,” en tjänst på
nätet som skolan penumererar på, där
allt material lagras. Om paddan blir
stulen eller bortslarvad laddas allt som
sparats i "molnet" enkelt ned till den
nya paddan som man får från försäkringsbolaget.
– Det var en förutsättning för att
systemet skulle fungera.
En del var väl lite undrande i början men nyfikenheten var större än
tveksamheten. Krister Ramström själv
ser sig som självklar problemlösare.
– En av mina döttrar har en kromosomavvikelse som bara diagnosticerats hos tiotalet barn i världen. Vi
är därför ständigt beredda på nya svårigheter, möjligheter och överraskningar. Med den bakgrunden tycker
jag att de mesta är hanterbara problem.
Men man måste även hantera
mindre problem. Det tekniska måste
fungera perfekt. När alla deltagare har
plattor krävs större utrymme på bredbandet.
– Dessutom har dagens deltagare
ofta smartphones som också kräver
stort utrymme, säger Jonas Borgström. Vi har därför uppgraderat
rejält.
Sedan måste all detaljteknik i salar-
Jonas Borgström tycker inte att han
fått så många frågor från bekymrade
lärare.
– Jag fick fler frågor om det gamla
stationära systemet, säger han.
Vanliga datorer kan låsa sig, man
kan klicka bort viktig information.
Alla vet av bitter erfarenhet vad som
kan hända.
– Paddorna är faktiskt mer användarvänliga än vanliga datorer men
naturligtvis tar det tid att lära sig hitta
alla finesser.
En del har saknat ett vanligt tangentbord. Här knackar man in text
som på en smartphone, på ett tangentbord på skärmen.
– De går att ansluta ett vanligt tangentbord men vi har inte känt behov
av att erbjuda det till deltagarna. De
som lärt sig maskinskrivningsteknik
jobbar säkert bättre med tangentbord,
kanske att det lämpar sig bättre för
längre texter. Men det kan också vara
en fråga om vana.
En annan skillnad är att det inte
går att ansluta ett usb-minne eller en
cd-skiva till paddan. Men eftersom
allt sparas automatiskt i "molnet"
behövs det inte.
Ett minus är att det program som
behövs för att visa innehållet på en
del webbsidor på nätet inte fungerar
på paddan.
– Vi får tro att det löses snart.
Företaget bakom paddorna vill ju att
de blir så användbara som möjligt och
utvecklarna av webbsidor byter succesivt teknik för att öka sin läsbarhet.
Deltagarna på Albins
folkhögskola betalar
halva kostnaden för
surfplattan. När de slutar
får de den med sig. På
bilden Jaian Salim Ali
med sin Ipad. Foto
Emmalisa Pauly
23
Surfplattornas egen historia är bara
några år och utvecklas kontinuerligt.
– Vi är mitt i en pågående utvecklingsrevolution, säger Jonas Borgström. Allt fler förlag lägger redan ut
läromedel som interaktiva nätmaterial.
KRÄVER MER TID
– Ibland vill jag slänga
hela paddan i väggen,
men i stort tycker jag
nog det fungerar bra,
säger Michael Olsson,
deltagare på Albins.
Foto: Birgitta Tingdal
24
Anna Maria Myszka-Gustafsson
har allmän linje i psykologi och rättskunskap den måndag jag besöker
skolan. Hon är nyfiken och nöjd med
det nya systemet – men visst kräver
det en del.
– Det är spännande att testa något
nytt i slutet av min lärargärning. Jag
känner mig som när jag var ny lärare.
Då var jag minutiöst förberedd, hade
mer material än vad som behövdes
och var inte särskilt bekväm i rollen.
Med tiden när jag visste vad som förväntades och hur jag kunde använda
mig själv som redskap blev jag mycket
mer avkopplad och kreativ. Nu skall
jag lära mig en ny teknik och jag är
bara i början. Men det är spännande.
Hon funderar över hur paddorna
kan påverka den pedagogiska utvecklingen. Hon skickar allt material till
deltagarnas paddor. De har inga böcker, all information hämtas från nätet.
Hon skickar arbetsuppgifter, frågor
och underlag som deltagarna skall
jobba med. De skickar svaren till
henne och hon ger respons. Under
lektionerna jobbar deltagarna två och
två med uppgifterna.
Hon sticker inte under stol med att
det krävs betydligt mer tid än vid det
vanliga lärarjobbet.
– I alla fall nu i börjans, säger hon.
Men hon betonar att betydelsen av
muntlig kommunikation inte alls försvunnit.
– I början av varje avsnitt har vi en
muntlig genomgång så att vi har en
gemensam utgångspunkt för jobbet,
säger hon. Varje avsnitt avslutas också
med gemensamma genomgångar så
att man får en chans att samtala och
diskutera och lära av varandra.
Men lite ovant är det.
– Jag är ju van vid att använda hela
mig, min mimik och hela kroppen för
att förmedla och kommunicera. Det
blir mindre av det nu.
– Under arbetets gång kommer vi
att hitta fördelar med detta kontinuerliga kommunikativa kunskapssökande. Deltagarna hittar olika slags fakta
och kan därför få flera infallsvinklar
på ett problem. Men som sagt, ännu
är systemet lite för nytt för både mig
och deltagarna för att kunna utnyttja
det fullt ut.
En fördel som hon sett är att alla
deltagare, närvarande som frånvarande, får samma material och därför kan
jobba vidare även om de missat en
lektion.
– Tidigare var det ju problem då de
frånvarande inte fick sitt material.
Vad gäller ämnet svenska är hon
lite mer tveksam till paddorna.
– Där behöver man mycket mer tid
för muntliga övningar så det blir
mindre tid med paddorna. Långt från
alla böcker finns ju inlästa på svenska
så man måste använda böcker i större
omfattning.
VILLL HA TANGENTBORD
Labinot Sefari, deltagare på allmän
linje, läser lika gärna i en pappersbok
som på plattan.
– Men jag skulle vilja ha ett tangentbord och jag tycker det är lättare
att göra anteckningar i ett block bredvid. Men jag är mycket datorvan så
det är inget problem att jobba med
paddan.
Labinot siktar mot högskolan liksom kurskompisen Michael Olsson.
– Ibland vill jag slänga hela paddan
i väggen, säger han med ett illmarigt
leende. Men i stort tycker jag nog det
kan komma att funka rätt bra. Om jag
saknar böcker? Sanningen är att jag
väl nästan aldrig tittade i böckerna när
jag gick i grundskolan för 20 år sedan
så jag kan inte jämföra. Här känner
jag mig mycket mer engagerad och jag
tänker anstränga mig för att det skall
funka så jag kan komma in på högskolan så småningom.v
25
SFHL-VECKAN
S F H L VÄ S T R A
Tveksamma till sju steg
i folkhögskolans omdöme
– Det är många som inte
känner till Pedagogiska
Resurser på Folkbildningsnätet och hur bra det är.
Föreläsningen gav mig mycket nya tankar och ideér,
säger Mariann Meijer Annerfeldt, lärare på Österlens
folkhögskola som deltog på
SFHLs utbildningsvecka i
mars. Foto: Staffan Myrbäck
– Mycket man inte
riktigt har koll på
– Efter den här kursen känner jag att jag måste ta tag i
det fantastiska verktyg som
finns på Folkbildningsnätets
Pedagogiska Resurser, säger
Mariann Meijer Annerfeldt.
staffan myrbäck
sfhl-veckan har år efter år fort-
satt att samla ett hundratal deltagare på den årliga, tre dagar
långa, sfhl-veckan. I år blev det
något färre, ett åttiotal som deltog. I år bröt man också traditionen med att förlägga veckan
på Tollare och förlade den på
Bosöns folkhögskola på Lidingö.
För varje år blir också generationsväxlingen allt tydligare, det
blir fler yngre deltagare som
deltar i kurserna, vilket också
kan ses som en avspegling av
Folkbildningsrådet undersök-
26
ningar som visar att drygt 40
procent av lärarkåren numera är
mellan 26-45 år, ytterligare en
tredjedel är mellan 46-55 år.
Men de ”nya” som kommer
är sällan nya i folkhögskolan.
Eevaliisa Elgland har jobbat i
elva år på Malungs folkhögskola. De är först under senare år
hon har engagerat sig i sfhl.
– På vår skola har det varit
ganska lugnt och tryggt säger
Eevaliisa Elgland. De som jobbat länge på skolan har berett
vägen för oss som kommer sen.
Vi står ju inför ett generationsskifte. Även om det fungerar
bra måste man ju vara rustad
inför förändringar eller om det
händer något.
Eevaliisa Elgland är skyddsombud på Malungs folkhögskola
och styrelseledamot i sfhls
lokalavdelning. Förutom att hon
gick påbyggnadskursen i psyko-
social miljö gick hon den fackliga grundkursen. Hon gick den
också i fjol och valde att gå den
igen som en repetition.
– Det är fantastiskt att få
träffa kollegor från hela landet.
Kurserna är jättetrevliga, på
lagom nivå och bra varvat med
föreläsningar och gruppdiskussioner, säger hon.
i år fortsatte också satsningen
på skolformsfrågorna. Sam Paldanius, Linköpings universitet,
föreläste om sin forskning om
vad som sker i folkhögskolans
klassrum, hur folkhögskollärarna arbetar och vad som gör att
folkhögskoledeltagarna är så
nöjda med undervisningen på
folkhögskola.
– Det var jätteintressant att
höra. Även om det främst gäller
allmänna kursen var det spännande att höra honom belysa
lärarnas skicklighet i att parera
olika grupper i klassrummet,
som den tysta, mellangruppen
och den skolsmarta gruppen
och hur vi lyckas tillgodose allas
önskemål, säger Susanne Fjälle-
– Det krassa i vårt jobb är ju att slita
sig loss och gå på kurser men jag
tycker att jag har fått valuta för den
tid jag avsatt till det här, säger Eevaliisa Elgland, Malungs folkhögskola
mark, lärare på fritidsledarlinjen
vid Ljungkile folkhögskola.
På temat skolformsfrågorna
föreläste Ulrika Knutsson från
Folkbildningsnätet om Folkhögskola online, hur folkhögskolor
arbetar med sina distansutbildningar men också hur lärare i de
vanliga kurserna kan använda
alla de verktyg som finns på
Folkbildningsnätets Pedagogska
Resurser, som möjligheterna till
videokonferenser och att man
kan spela in sina föreläsningar
och lägga upp dem på nätet så
deltagare kan se på dem senare.
– jag skulle vilja att Ulrika
Knutsson kom ut till folkhögskolan och höll en kurs på plats
och konkret visar hur det fungerar. säger Mariann Meijer
Annerfeldt, lärare på Österlens
folkhögskola.
Hon har ett nytt förtroendeuppdrag och gick även baskursen i förhandlingsstrategi då
kände hon ville lära sig vad som
gäller för t.ex. samverkansavtal.
– Det är mycket man inte
har riktigt koll på, som när man
träffas i kollegiet på skolan kan
det vara otydligt om det är samverkan eller inte.v
Folkbildningsrådets uppmaning att diskutera förslaget till sjugradig omdöme gav dåligt gensvar från
skolorna. I mars kommer
en ny förfrågan som skall
besvaras innan maj.
birgitta tingdal
t– det är viktigt att alla skolor
tar frågan på allvar och funderar över för- och nackdelar
med ett ändrat system, sa Lena
Bjurving, Kvinnofolkhöskolan,
på Västra distriktets kombinerade pedagogdag och årsmöte
på Hjälmared folkhögskola i
februari.
Deltagarna vid pedagogdagen var tveksamma till fördelarna med ett nytt system.
– Det finns ingen kunskap
eller forskning som säger att en
sjugradig skala är till fördel för
kursdeltagarna, sa Tina Sjölund, Löftadalens folkhögskola.
– Det innebär ju att det tar
mer tid för oss lärare utan att
det hjälper kursdeltagarna, sa
Gunnar Åberg, Helsjön.
– Det nuvarande fyrgradiga
systemet skapar inga större
problem ur rättvisesynpunkt,
ansåg Jan-Ola Wikman, Vara.
bakgrunden till förslaget är
att Högskoleverket menar att
ett sjugradigt omdöme kan bli
mer rättvis för kursdeltagarna.
– Viktigt är att alla rektorer
tar upp frågan till diskussion,
påpekade Ingela Zetterberg,
sfhls förbundsordförande.
På programmet stod också
en presentation av den nya
gymnasieplanen som trädde i
kraft i höstas. Det finns ännu
inga tydliga tolkningar av de
olika nivåerna i den nya
betygsskalan.
– Det är mycket som inte
är klart. Jag tror att Utbildningsdepartementet skickar ut
testballonger för att se hur
reaktionen blir, sade Torbjörn
Strömberg, ordförande i Sveriges Lärarförbund i Filipstad.
Klart är att det finns 2,5
vägar för gymnasister: studieförberedande program för de
teoretiskt inriktade, yrkesförberedande som är mer praktiskt inriktad och ett lärlingssystem som hör till de yrkesförberedande programmen
men där största delen av yrkesundervisningen sker på företag.
– Följ informationen på
Skolverkets hemsida, sade Torbjörn Strömberg.
ewa warberg och Lena Bjur-
vings presenterade Kvinnofolkhögskolans antidiskrimineringsprojekt med stöd från Europeiska Socialfonden. I två år ska
skolan utbilda 200 folkhögskollärare, 200 nyckelpersoner
inom organisationer, företag
och förvaltningar och 100 personer inom fritidssektorn i
Västra Götalandsregionen och
Halland i diskrimineringslagstiftning. Utbildningsdagarna
presenterar vanliga problem
som fackliga representanter,
personal och mångfaldsansvariga stöter på. Utbildningen är
gratis.v
27
HÄLSA
– Det finns alltid en liten
utsatt grupp med problem.
De deltagarna får vi lära
oss hantera och jag tycker
vi lyckas bra med det med
våra ökade socialpedagogiska
insatser. Det gäller ju att
hela tiden anpassa sig efter
deltagarnas behov, säger Jan
Evert Halldin, rektor på Billströmska folkhögskolan. (Personerna på bilden har inget
samröre med texten). Foto:
Staffan Myrbäck
undersökningen fokuserar på det
sonal, medan övriga är mer eller
mindre missnöjda.
80 procent motionerar minst
en timme i veckan, resten kommer inte ens upp till en timme.
Endast sju procent äter den
rekommenderade konsumtionen
av fem frukter eller grönsaker
per dag, trots de generösa salladsborden på de flesta folkhögskolor. Huvudmålen är som
väntat lunch eller middag. De
flesta äter frukost.
allmänna hälsotillståndet, psykiskt välbefinnande, psykosomatiska besvär, stress, sömnproblem, motion, kostvanor, alkohol- och narkotikavanor.
Nära 95 procent svarade att
de mår mycket bra eller bra.
Skillnaderna mellan män och
kvinnor är försumbar. Vad gäller psykiskt välbefinnande har
55 procent inga större problem.
14 procent av männen och 31
av kvinnorna uppgav oro, ångest
och ängslan med påföljande
värk i skuldror och axlar och
huvudvärk som ett problem. En
femtedel kände sig mycket
stressade medan en fjärdedel
inte alls upplevde stress.
80 procent är nöjda med det
sociala stödet från skolans per-
33 procent av männen och 21 av
kvinnorna har riskabla alkoholvanor som inte nödvändigtvis är
ett alkoholmissbruk. Sex procent av männen och elva procent av kvinnorna har problematiska eller mycket problematiska alkoholvanor. Anmärkningsvärt är att var fjärde deltagare uppger att deras föräldrar
har eller haft alkoholproblem.
Så många som 38 procent av
männen och 29 procent av kvinnorna anger att de någon gång
använt cannabis, vilket kan jämföras med cans undersökning
av gymnasieelever där 21 procent av pojkarna och 14 procent
av flickorna i gymnasiet uppgav
att de prövat narkotika.
Var tredje deltagare
har prövat cannabis
En av tre deltagare hade
någon gång prövat cannabis.
Var fjärde uppgav att deras
föräldrar har eller hade haft
alkoholproblem. Det visar
en undersökning om folkhögskoleelevers hälsa vid tre
västsvenska folkhögskolor.
birgitta tingdal
– den säger ungefär vad vi själv
upplevt i vardagen, säger JanEvert Halldin, rektor på Billströmska på Tjörn.
Undersökningen genomfördes 2010 av iogt-nto med stöd
från Socialstyrelsen i samarbete
med can (Centralförbundet för
alkohol- och narkotikaupplysning). De tre undersökta folkhögskolorna är Vara, Billströmska och Fristad. Av 375 deltagare
deltog 136 kvinnor och 106
män. Bortfallet var 35 procent.
Eftersom resultatet omfattar 65
28
procent får man se den mer
som en vägvisare och varningslampa. Siffrorna gäller skolorna
sammantaget.
21 procent av männen och
32 av kvinnorna svarade att de
röker varje dag. Snusar gör 30
procent av männen och 20 procent av kvinnorna.
– Det är bra att få en vetenskaplig bekräftelse på vad vi
själv upplevt, säger Jan-Evert
Halldin. Vi har länge konstaterat att vi idag når en större
grupp med fler personliga problem. Vi har förstärkt med en
kurator på halvtid, fler uppföljningssamtal, måluppföljning
och överhuvudtaget mer stöd
kring utsatta elever.
Alkoholproblematiken möter
skolan med attitydpåverkande
samtal, föreläsningar och teaterförställningar.
på fristads Folkhögskola har
rektor Leila Pekkala också tagit
resultaten från undersökningen
på stort allvar och gått vidare
med särskilda insatser främst på
kost, tobak, självkänsla och
relationer. Man har haft föreläsningar med efterföljande diskussioner, organiserade undersökningar för deltagarna av
näringsvärdet i livsmedel i affärer och tillagning av hälsosamma brödsorter.
– Självkänsla är kanske svårast att åtgärda. Vi har gett
varje deltagare en mentor som
följer upp deltagares kontinuerligt. Vi har också sedan länge
en kurator på skolan.
Leila Pekkala tycker att
mycket av vad personalen känt
på sig blivit bekräftat i rapporten.
– Det som överraskade mig
var att så många som en tredjedel hade besvär med mage,
axlar och skuldror. De är ju
bara 22 år. Hur kan de redan
fått sådana åkommor.
Leila Pekkala välkomnar
fortsatta undersökningar av
samma slag.v
KRÖNIKA
Midde Larsson näregård är 15 år och dotter till
Mikael näregård, lärare Göteborgs folkhögskola och
Madeleine Larsson, rektor på Kvinnofolkhögskolan .
röststyrda telefoner är början
på människosläktets slut
en helt vanlig dag för ett tag sedan stod jag och
plockade i diskmaskinen. Jag la i det färdigdoserade,
färdigförpackade diskmedlet i diskmaskinen och tänkte:
”Gud vad skönt att man inte behöver ta bort plasten
från diskmedlet varje gång”. För inte ens det behöver
man göra längre, nej plasten smälter bort i vattnet som
senare strömmar igenom hela diskmaskinen. Jag satte
på diskmaskinen, gick sedan och satte på vattenkokaren för att göra te av mina färdigdoserade tepåsar.
Det är så här jag växt upp, utan att behöva göra någonting själv. Jag har
inte ens dosera diskmedlet eller teet själv. Jag skäms över att säga att jag
inte vet hur mycket diskmedel som behövs för att diska en hel maskin. Jag
skäms över att säga att jag tycker det är jobbigt att diska ett glas själv och
att jag tycker det tar för lång tid om jag måste koka vatten på spisen, men
så är det.
Hur långt kommer vi att gå? Kommer vi att uppfinna ett
självdukande/avdukande bord, självdiskande porslin och varför inte självtvättande kläder när vi ändå håller på? Nej, nu vet jag. Vi kommer att uppfinna någon slags slavrobotar som gör allt för oss. Sådana som människorna
i den nya tv serien ”äkta människor” har. Hubotar tror jag de kallar dem
där. De assisterar en med det mesta och gör precis allt man säger till dem.
Om det blir så kommer vi aldrig mer behöva röra en fena. Vi kommer
att bli hämtade utanför dörren av vår alldeles egna robot chaufför och
körda precis var vi vill. Vi kommer inte att behöva resa oss ur våra sköna
soffor och fåtöljer för att hämta mat.
Kommer män-i-sko-släktet bli ett män-i-soffa-släkte i stället? Våra kroppar kommer ju så småningom vänja oss vid den här otroliga latheten och
anpassa sig. Våra muskler kommer antagligen att bli mindre och det kommer bli fysiskt ansträngande att gå på toaletten.
Samhället kommer antagligen också att vänja sig och grundskolan och
gymnasiet kommer säkert att vara en rad av distanskurser och de flesta
jobb kommer ske över internet.
Snart kommer vi inte ens behöva ta upp våra telefoner när vi ska ringa
eller smsa någon. Vi behöver bara säga till den vem vi vill ringa eller vad vi
vill skriva och till vem. Snart kommer vi kunna prata med våra apparater så
vi inte ens behöver gå och sätta på dem. Alla lathets produkter, eller ”lyx
faktorer” som vi så fint kallar det, som vi nästan tycker är nödvändiga för att
överleva kommer att ta kål på oss någon gång.
De nya röststyrda telefonerna är början på människosläktets slut.
MIDDE LArSSon närEGårD
29
L I T T E R AT U R
Spännande om civilisationers kollaps
Lysande skrivet om
europeiskt stålbad
när jag läser david jonstads bok Kollaps (ordfront), känner jag mig för-
vad är det som händer i Europa?
flyttad till 40-talet, då jag som ung gymnasist första gången mötte Jurij Semjonows bok: ”Jordens rikdomar” från 1938. Den gången blev jag övertygad om
att världens oljetillgångar snart skulle sina. Det dröjde, men nu har övertygelsen blivit till verklighet, sedan världens oljeproduktion efter millennieskiftet
verkligen börjat sjunka och bensinpriserna stiga. Jonstads bok är underbyggd
med 200 litteraturhänvisningar, av vilka författaren på ledig prosa utförligt
redogör för åtskilliga.
Kort sagt man blir rejält övertygad om att den industriella civilisationen,
som vi känner den från Europa under 1800- och 1900-talen, kommer att
förändras, alternativt försvinna, under innevarande århundrade. Boken är
ingen apokalypspredikan men innehåller en spännande översikt över en rad
civilisationers uppgång och fall, som Egypten, Mesopotamien, romarriket,
Påskön, Mayariket. Det ges inga enkla förklaringar, men nyckelbegrepp är
samhällets komplexitet, klimatförändringar, jordbrukets produktionsminskning,
befolkningsnedgång och politiska beslut.
Den mest hoppfulla delen av boken är den andra halvan som handlar om
vad som händer efter kollapserna. Sovjetunionens fall 1989-91 analyseras
med dess minskande olje- och jordbruksproduktion, ökande militärutgifter
och en svält som motverkades av att de flesta stadsbor hade tillgång till produktiva köksträdgårdar. Kuba gick miste om sovjetiskt stöd, vilket medförde
en snabb omläggning till småskaligt jordbruk, brödransonering, och att bilar
ersattes av cyklar, traktorer av oxar. Men en katastrof som cyklonen Katrina
över new orleans skildras med dess blandning av plundring, oprovocerat
myndighetsvåld och spontant organiserade, kollektiva räddningsinsatser. Författaren utesluter inte mänsklighetens försvinnande. ”I det ännu längre perspektivet är det inte ens säkert att mänskligheten finns kvar. Att naturen till slut
ruskar av sig människan som en hund ruskar av sig vatten.”
Han redovisar olika sätt att reagera på varningssignalerna, som tvångsoptimismen eller Pangloss-sjukan efter Voltaires roman Candide, där Pangloss
bekänner sig till tron på den bästa av världar. Eller USA-s ”survivalister” (överlevare) som går in för stora livsmedelslager försvarade med skräckinjagande
vapenförråd. Kollaps är en ovanligt innehållsrik volym på 240 sidor.
Boken rekommenderas verkligen till både folkhögskolor och studiecirklar.
Kan man hoppas att något studieförbund skakat fram en studieplan.
Det finanskapital som nyss blev
räddat av skattebetalarnas miljarder, samma banker som ställde
miljoner människor på bar backe,
föser nu politikerna framför sig,
som i sin tur gör våld på demokratin och tvingar bl. a. grekiska
politiker att sänka löner och skära
ned i offentlig sektor, oavsett vem
som vinner valet! näst i tur står
Spanien, Italien, Portugal m. fl.
Merkel, Zarkozy och ytterligare
fem ledare för IMF, ECB m. fl. bildar i lönndom en egen maktgrupp
som över huvudet på kommissionen och parlamentet ska kunna ge
finansmarknaden snabba besked
på beskostnad av demokrati och
medborgarna i EU. Hur har det
här egentligen gått till?
Journalisten Björn Elmbrant
har skrivit en pedagogisk liten bok
på 150 sidor, Europas stålbad
(Atlas), om vad som händer just
nu i EU och framför allt med
euron. Bakom allt skrammel om
slöseri visar han att den solidaritet
som skulle stavas EU är ett minne
blott och hur nödvändiga förändringar stoppas för att i första hand
rädda de tyska och franska bankerna. Elmbrant reder ut och fördjupar. En självklar bredvidläsning
om EU i samhällskunskapen.
BJörn HöJEr
STAFFAn MyrBäCK
Har hittat hem
i Biskopsgården
det var stor fest när göte-
borgs folkhögskola invigde sina
nya lokaler i f. d. Folkets Hus i
Biskopsgården 27 mars. Ett
hundratal personer var med.
Lars Nordström (Fp) f.d. kulturpolitiker i regionens kulturnämnd, som följt folkhögskolan i
många år, klippte invigningsbandet och pratade om vikten att
värna folkhögskolan, speciellt i
förorten. Lena Iselow, rektor
för Göteborgs folkhögskola,
talade om vikten av personalens
interkulturella arbetssätt i Biskopsgården. personalen presenterade sig och uttryckte sin glädje över en nystart i upprustade
och ändamålsenliga lokaler. Deltagare från grundkursen uppträdde med fantastisk turkisk
sång och uppläsning av dikter
som de skrivit och tolkat själva.
Gladys yannelli, ordförande i
skolstyrelse,n uttryckte lättnad
över att kunna inviga lokalerna.
– Vi höll vad vi lovat, nu finns
vi här, avslutade hon sitt tal.
En enastående uppvisning
med några akrobatiska, mjuka
grepp från den brasilianska
kampsporten capoéira, visades
upp av en kvinnlig deltagarei Biskopsgården fick avsluta en lyckad invigning.
ANN-SOpHIE BERNERHEIm
Göteborgs folkhögskola
Kort om... ras och medicin, krigsmotståndare och Vladimir Putin
Den odödliga
Henrietta lacks
Rebecca skloot
Henrietta lacks diagnosticerades och
avled i cancer. Men de
cellprov som hennes
läkare tog har gett
upphov till tre Nobelpris, låg till
grund för poliovaccinet och har
varit på månen. Men ingen kände till
den fattiga, svarta tobaksodlaren
som var alltings upphov. (leopard)
30
Aldrig mera krig
Adam Hochschild
Krigsmotståndarna
förföljdes skoningslöst under första
världskriget. 6 000
av de 20 000 män
som vägrade värnplikt hamnade i fängelse. "Gripande panorama över första världskrigets motståndare och
lojalister,” skrev dagens Nyheter i
en recension. (Ordfront)
Mannen utan ansikte
Masha Gessen
Den rysk-amerikanska
journalisten Masha
Gessen berättar hur
Vladimir Putin genom
manipulerande och
hårda nypor blivit den mäktigaste
mannen i Ryssland. ”Efter läsningen
kan i varje fall ingen längre säga "vi
visste inget, skriver Journalisten stig
Fredriksson i ett förord (Brombergs).
Deltagare läser sina dikter. Najat
Jabir, Dilek Karpuz och Nilufer Özdeveci. Foto: Ann-Christin Wallström
N ÄT E T
Upptäck Pedagogiska resurser på nätet
en uppskattad föreläsning under
sFHls
utbildningsvecka var Ulrika
Knutssons om Folkbildningsnätets
Pedagogiska Resurser. Framför allt
handlade det om att få inblick i hur
den fungerade och nyttan av den.
Pedagogiska Resurser har nyligen
strukturerats om och blivit mer
överskådlig och användarvänlig. För
den som behöver inspiration till
övningar eller bakgrundsmaterial
finns det ett smörgåsbord att ta för
sig av: Du kan söka på en uppsjö av
ämnen och få tillgåmg till multimediamaterial och länkar till webbplatser, t ex museernas webbplatser
där deltagare och lärare kan botanisera eller hitta pedagogiska övningar
i svenska som andraspråk, pedagogiskt upplagda tidslinjer i historia
och mycket mycket mer. Här kan
man också ta del av webbsända
föreläsningar och debatter, senast
en om folkhögskolan och framtiden
på ABF-huset i stockholm eller en
föreläsning den 16 april med miljödebattören stefan Edman om FN:s
konferens om miljö och utveckling.
Här finns också tillgång till en videomat där man kan spela in egna föreläsningar och genomgångar i klassrummet som man kan se på senare,
möjlighet till videokonferenser tillsammans med kollegor på andra
skolor eller om man sitter hemma
och vill tala med kollegor på den
egna skolan. Däremot hade jag
gärna sett att det fanns en snabb
introduktion över vad som finns
och hur man kan använda webbplatsen. Men annars tummen upp.
STAFFAn MyrBäCK
PERSONER
ingrid hogman är lära-
re och ansvarig för Visskolan på Gamleby
folkhögskola. Hittills
har Visskolan haft sina
lokaler inne i Västervik
där eleverna haft nära
till uppträdanden och
publik. Men folkhögskolan har sagt upp
lokalerna och flyttar nu
Visskolan till folkhögskolans lokaler för att
spara pengar. Rektor
Hans Åhlund är dock
övertygad om att eleverna ska sjunga lika
mycket inne i Västervik
som tidigare.
elin r. fransson går
skrivarlinjen på Fridhems folkhögskola och
har vunnit ett pris för
bästa novell 2012. Det
är skrivarsidan.nu, en
mötesplats på internet
för författartalanger
som utlyst en tävling
för bästa novell. Priset
är ett diplom och
1 500 kr. Elin R. Fransson kommer från Västerbotten och flyttade
till svalöv för att förverkliga sina författardrömmar. Novellen,
Tidal scares, finns att
läsa på skrivarsidan.nu
invar rimshult är
biträdande rektor på
sundsgårdens folkhögskola och grundare av
Teater Arken som
sedan ett år är en del
av Riksteatern. skolan
är bas förTeater
Arken och är en integrerad del av skolans
verksamhet, särskilt
teaterlinjen. Genom
att bli en del av riksteatern står man
numera som arrangör
för både egna och
andras teateruppsättningar.
31
En gång motståndare till
medlemskap i EU har
Susanne Fjällemark just
avslutat en utbildning till
EU-ambassadör.
– Jag vill särskilt lyfta
fram Folacs nyhetsbrev.
Där får man mycket
information om webbföreläsningar och kurser.
Foto: Staffan Myrbäck
– Handledning för lärarna
är som en mental dusch
På Ljungkile folkhögskola
har den pedagogiska personalen handledning som en
del i sitt psykosociala arbete.
– När jag berättade om det
på SFHLs utbildningsvecka
var det få av dem som deltog
som hade det, säger Susanne
Fjällemark.
staffan myrbäck
– det är jätteviktigt med handledning för lärare. Vi har handledare utifrån som leder samtalet. På handledningen träffas vi
lärare och har en runda där vi
kan ta upp olika dilemman som
man vill diskutera och bolla
med andra , t.ex. en kursdeltagare man har haft svårt att tackla. När man går därifrån känns
det som en mental dusch. Bara
det att sitta ned i lugn och ro
och prata om något som är
utvecklande för alla. Handledningen är verkligen det livslånga
lärandet.
Susanne Fjällemark arbetar
som fritidsledarlärare på Ljungkile och är klasslärare på Fritids-
ledautbildningen. Hon är också
ledamot i styrelsen i sfhls
lokalavdelning.
Ljungkile har en mycket
stark lokalavdelning. med 28
medlemmar, vilket är så gott
som samtliga lärare. Vi talar om
sfhls utbildningsvecka i mars.
Susanne Fjällemark tyckte det
var många spännande föreläsningar och diskussioner.
– Sam Paldanius föreläsning
om vad folkhögskollärare gör i
klassrummet var inspirerande
att höra genom att vi gör så
mycket bra för så många kursdeltagare, framför allt för de
som fått sin andra chans på
folkhögskola. Och det var ett
uppvaknade att Folkbildningsnätets Pedagogiska Resurser har
utvecklats så mycket.
Hon gick själv en gång fritidsledarutbildningen på Wendelsbergs folkhögskola i Mölnlycke men efter flera år som fritidsledare kände hon att hon
ville något mer och började tillsammans med en kompis på
resande folkhögskola.
– Tyvärr hamnade vi då på
S F H L - P O R T R ÄT T
Tvind som ju var ett sektliknande imperium. Sen jobbade jag
mycket med att varna andra för
att gå den. Det finns många
andra resande folkhögskolor
som är bra, som Färnebo.
efter tvind hamnade hon på
Emmaus Björkå i Småland,
senare blev det Afrikagrupperna. Till slut kände hon att hon
att det var dags att knyta ihop
sina kunskaper och erfarenheter
och kom fram till att hon ville
bli folkhögskolelärare. De första
åren jobbade hon som projektledare, placerad på Ljungkile, för Fritidsledarskolorna, en
samarbetsorganisation för 21
folkhögskolor med fritidsledarutbildning.
Susanne Fjällemark, som röstade nej till medlemskap i eu,
avslutade i våras en fortbildning
till eu-ambassadör. Det var sex
folkhögskolor som tillsammans
med lärare från gymnasieskolor
i Sverige var på 10 dagars
utbildning i Bryssel. Men det
här med ”ambassadör” handlar
inte om att propagera för eu.
– Skälet till att jag engagerat
mig i detta är för att skapa
utbyten med Europa – med
våra kursdeltagare eller bland
skolans personal. Just nu har två
av Ljungkiles deltagare varit på
en resa till Grekland tillsammans med andra ungdomar i
Europa. När jag möter dem är
de så lyriska och berättar att de
ska ner igen och träffa ungdomar de lärt känna. Jag ser det
som ett fredsprojekt att skapa
ett utbyte mellan europeiska
ungdomar. Alla dessa möten,
det är det jag brinner för.v