Flexibelt lärande – flexibel organisation

Transcript Flexibelt lärande – flexibel organisation

Staffan Hübinette
Flexibelt lärande – flexibel organisation
Flexibelt lärande – flexibel organisation
Om nödvändigheten av förändring i folkhögskolan
STAFFAN HÜBINETTE
Nationellt centrum för flexibelt lärande
Rapport 2:2004
ISBN 91-974508-6-3
HÄSSLEHOLM Norra Stationsgatan 8 B, 281 48 Hässleholm
HÄRNÖSAND Brunnshusgatan 4, Box 3024, 871 03 Härnösand
NORRKÖPING Sankt Persgatan 21, Box 2024, 600 02 Norrköping
Telefon: 0 771-25 50 00 www.cfl.se
NATIONELLT CENRTUM FÖR FLEXIBELT LÄRANDE
NATIONELLT CENTRUM FÖR FLEXIBELT LÄRANDE
2
Rapport 2:2004
Nationellt centrum för flexibelt lärande
Rapport 2:2004
Staffan Hübinette
Flexibelt lärande – flexibel organisation
Om nödvändigheten av förändring i folkhögskolan
Flexibelt lärande – flexibel organisation
är utgiven av
Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL
Norra Stationsgatan 8B, 281 48 Hässleholm
Tel 0771-25 50 00, www.cfl.se
© Författare och CFL
Författare Staffan Hübinette
Grafisk form CFL
Tryck AB Danagårds Grafiska
Nationellt centrum för flexibelt lärande Rapport 2:2004
ISBN 91-974508-6-3
Innehåll
Förord .............................................................................................. 5
Inledning ......................................................................................... 7
1. Nätverkssamhället ................................................................... 11
Nätets logik - identitet och lojalitet ............................................... 12
Gränsöverskridande ....................................................................... 13
Nätverk ger mångfaldsfördelar .................................................... 14
2. Marknadssamhället ................................................................. 15
Staten, marknaden och det civila samhället ................................ 16
Marknadsorientering ...................................................................... 18
Entreprenörskap .............................................................................. 19
3. Det flexibla lärandet ................................................................ 21
Flexibla former ................................................................................. 22
Pedagogik ......................................................................................... 23
Nätet som lärmiljö ........................................................................... 26
4. Folkbildningens möjlighet ...................................................... 31
Samverkan och nya strukturer ...................................................... 32
Samverkan - möjlighet och utmaning .......................................... 34
5. Att förändra organisationen ...................................................
Företag eller byråkrati .............................................................
Från målstyrning till själv- eller samstyrning .......................
Konservatism ..........................................................................
Komplementärt ledarskap .......................................................
Lärande organisation ..............................................................
6. En skola i förändring ...............................................................
Verksamhetsutveckling - ett exempel ......................................
Sammanfattning .....................................................................
7. En organisation - två kulturer ................................................
Lärarprofiler ............................................................................
Hur gick det till? .....................................................................
8. Strategi för förändring .............................................................
1. Allianser och kreativa processer ..........................................
2. Lärande organisation ..........................................................
3. Dagordning för ny kultur ...................................................
3
37
37
38
39
41
42
45
45
51
53
54
57
61
63
63
63
4. Uppmuntra ”new entries” .................................................. 64
5. Uppmuntra nätverksorientering och samverkan ................ 64
6. Låt siffror tala ..................................................................... 64
7. Rekrytering-kompetens .........................................................65
8. Gynna lagarbete .................................................................. 65
9. Investera i utveckling .......................................................... 65
10. Marknadsföring ................................................................ 66
9. Anpassad organisation ............................................................ 69
1. Arbetsvillkor ....................................................................... 69
2. Ordning i datorn ................................................................ 73
3. Planering ............................................................................ 75
4. Kursplaner .......................................................................... 76
5. Stödfunktioner .................................................................... 77
6. Arbetsorganisation .............................................................. 78
7. Information till deltagare .................................................... 79
Efter väckelsen - en avslutande reflektion ............................... 83
Referenser ...................................................................................... 85
Förord
Under e� antal år har jag ha� möjligheten och förmånen a� arbeta
med IKT-projekt och utveckling av distansutbildning och flexibelt
lärande inom folkhögskolan. Arbetet har bedrivits under inspirerande
former tillsammans med kollegor på Tollare folkhögskola och andra
skolor. Det har också ske� inom ramen för Folkbildningsrådets och
senare CFL:s (Nationellt centrum för flexibelt lärande) satsningar på
fortbildning och kunskapsutveckling inom flexibelt lärande. Det är en
period som har utmärkts av pedagogiskt experimenterande, pionjäranda och utvecklingstänkande. Det är erfarenheterna från dessa år av
experimenterande tillsammans med kloka kolleger som utgör bakgrunden till materialet i denna rapport och som är skriven på uppdrag
av CFL. Till de kolleger som tagit sig tid a� läsa och ge värdefulla
synpunkter på materialet riktas e� särskilt tack.
Saltsjö-Boo
Januari 2004
Staffan Hübine�e
5
Inledning
Det är med det flexibla lärandet som en gång i tiden med väckelserörelsen. Medan kyrkan e�er det tidiga 1800-talets ski�esreformer stod
kvar i de tömda byarna kunde självutnämnda predikanter och kolportörer likt en andens gerilla röra sig ledigt med nya kommunikationsmedel för a� möta människors behov och sprida si� budskap. I stället
för a� människorna skulle komma till kyrkan kom den nya kyrkan
till människorna. Flexibelt lärande kallas det idag. Prästerna som såg
framför sig både trons och samhällets förfall och framförallt sin egen
ställning försvagas varnade för farorna.
Jag har under senare år känt mig som lite av en kolportör i flexibelt
lärande och trons förnyelse. Men inte alla uppska�ar budskapet, en
del tycker a� det är förfärligt. Och nu som då finns präster som oroligt
höjer sina varnande fingrar. Folkhögskolekyrkans pedagogik och
särart hotas.
Försenad auktoritetsrevolt menar kollegan som vet vad särarten,
mötet och det levande ordet egentligen betyder och säger a� jag
är välkommen till kyrkan igen om tron skulle komma tillbaka. Det
hjälper inte a� jag säger a� jag tror men bara inte vill gå med i kyrkan.
Inte heller a� jag försöker förklara a� en ny ski�esreform pågår med
full kra� och allt fler kyrkor riskerar a� stå tomma i framtiden.
Förändringar i omvärlden ställer krav på organisationer a� anpassa
sig. Sy�et med denna studie är a� belysa vilka krav på organisatorisk
anpassning som det flexibla lärandet ställer på folkhögskolan.
Det flexibla lärandet är en följd av kunskapssamhällets behov av e�
livslångt lärande och de möjligheter den nya informationsteknologin
7
erbjuder för a� kunna möta de�a behov. De�a påverkar traditionella
kulturer, organisationsstrukturer och yrkesroller inom all utbildning.
Samhället genomgår samtidigt grundläggande förändringar. Med
informationsteknologin som grund växer nätverkssamhället fram och
därmed nya former för organisering. Den globaliserade kapitalismens
utveckling, där informationsteknologin spelar en central roll, har
också inneburit e� politiskt och ekonomiskt systemski�e med långtgående konsekvenser för den traditionella välfärdsstatens värderingar
och system.
Dessa olika processer påverkar och är beroende av varandra och får
på olika sä� konsekvenser även för folkhögskolan och dess organisation liksom utbildningsväsendet i övrigt. En diskussion om behovet
av förändring och anpassning av organisationen är följaktligen svår
a� avgränsa till det flexibla lärandet se� enbart i undervisningsperspektiv. Det är nödvändigt a� denna diskussion också förs i ljuset
av dessa mer grundläggande samhällsförändringar.
Dessa processer innebär var och en på si� sä� en utmaning mot
folkhögskolans traditioner och identitet. Det flexibla lärandet utmanar
dess pedagogiska tradition, nätverkssamhället dess organisatoriska
tradition och marknadssamhället dess i en folkhemstradition formade
ideologiska identitet och relation till staten. Folkhögskolans bildningsideal pressas därtill av e� allt mer utbre� kompetenstänkande. Det
flexibla lärandet förväntas stå i tillväxtens tjänst. A� folkhögskolan
måste anta dessa utmaningar och anpassa sig till nya förutsä�ningar
står utom allt tvivel. De�a särskilt som det flexibla lärandet förutspås
få en avsevärt större roll i framtidens folkbildning.1 Utmaningen
består i a� förena denna anpassning med det bästa av folkhögskolans
traditioner. Här finns naturligtvis utrymme för tolkningar och diskussion.2
Denna rapport begränsar sig emellertid till a� försöka beskriva och
förstå dessa processer, se möjligheter och peka på de behov av både
strategiska och praktiska förändringar och anpassningar av orga1
Utkast till slutrapport Folkbildningens Framsyn, Folkbildningsrådet 2003.
Se t ex Bernt Gustavssons och Roger Säljös diskussion i kapitlet Utmaningar för folkbildningen
i den tekniska och ekonomiska utvecklingen och Bildande samtal och informationstekniska
revolutioner i människans historia i Folkbildning.net 2003.
2
8
nisationen som följer av de�a. Den kritiska diskussionen om spänningsfältet mellan tradition och förnyelse får däremot föras i annat
sammanhang.
9
1. Nätverkssamhället
I prologen till sin omfa�ande studie av informationssamhället skriver
Manuel Castells i profetiska ordalag a� ”Mot slutet av den kristna
tideräkningens andra årtusende har flera händelser av historisk vikt
omvandlat människornas sociala landskap.”3
Resultatet av denna omvandling är uppkomsten av en ny dominerande samhällsstruktur, nätverkssamhället, en ny ekonomi, det Castells kallar den informationella/globala ekonomin och en ny kultur,
den verkliga virtualitetens. Informationsteknologin är den materiella
grunden för denna omvandling. En ny värld tar form, sammanfa�ar
Castells sin omfa�ande studie.
Regeringens IT-proposition ansluter till Castells analys. Man konstaterar a� informationstekniken förändrar vår verklighet, hastigt
och dramatiskt och a� denna utveckling kommer a� beröra oss alla.
Villkoren för företagande, arbetsliv, kultur, utbildning och politik
förändras enligt propositionen i det informationssamhälle som nu
är under framväxt.4 Enligt IT-kommissionens betänkande som lagts
fram däre�er, för den utveckling vi nu ser mot e� allt mer digitalt och
tjänsteproducerande samhälle med sig omvälvande konsekvenser för
flertalet samhällssektorer. Det är också en långvarig process där vi
ännu bara är i början.5 Som en följd av de�a utsä�s utbildningssystemet i stort för e� omvandlingstryck från y�re kra�er.6
3
Castells 2000 (bd I).
4
Regeringens proposition 1999/2000:86.
5
SOU 2003:55.
6
Riomar/Rydbo 2002.
11
Denna samhällsomvandling konstaterar Folkbildningsrådet påverkar
och kommer i ökad utsträckning a� påverka folkbildningen och dess
organisationer. Folkbildningens framtida styrka är knuten till dess förmåga a� möta nya behov och utmaningar.7 Några av nätverkssamhällets kännetecken, som är av intresse för folkhögskolan och påverkar
dess organisation, skall därför diskuteras.
Nätets logik – identitet och lojalitet
Samarbete i nätverk mellan organisationer är inget ny� fenomen men
med informationsteknologin har nätverkssamarbetet och nätverkstänkandet få� en ny dimension.
Men vad kännetecknar e� nätverk och e� nätverkssamhälle? Och
vilken är logiken som de�a följer? E� nätverk kan enligt förfa�aren
Kevin Kelly8 definieras som organiskt beteende i en teknologisk
matris. Tekniken, menar Kelly, har förmå� infiltrera våra liv därför
a� den har blivit mer lik oss. Den har blivit organisk till sin struktur.
E�ersom nätverk beter sig mer som organismer än som maskiner,
är biologiska metaforer mer användbara när det gäller a� förstå hur
nätverksekonomin fungerar.
Nätverk har inte något tydligt centrum eller några klart dragna y�re
gränser. Inom e� nätverk är allting potentiellt lika långt från allt annat.
Nätverksekonomin och nätverkssamhället förändrar därför identiteten. Organisationssamhällets gamla lojaliteter minskar i betydelse. Det
gäller a� tillhöra nätverk. Individuell lojalitet förfly�as från företag
och organisationer mot nätverk och nätverkspla�formar. Denna övergång till nätverkslojalitet gör enligt Kelly potentialen hos varje nätverk
som vi vill ansluta oss till, till en nyckelfaktor. Den intressanta frågan
blir följaktligen om nätverket växer eller krymper, om tillväxtpotentialen är svag eller kra�full, om det är öppet eller slutet.
De�a innebär a� en av de viktigaste uppgi�erna för e� företag eller
en organisation blir a� identifiera de nätverk man vill ingå i och samarbeta med. Och e�ersom växande, öppna och kra�fulla nätverk drar
7
8
IT-strategiska frågor för folkbildningen. Folkbildningsrådet 2002
Kelly 1999. Kelly är chefredaktör för nä�idningen Wired.
12
till sig nya medlemmar ligger det i företagets eller organisationens
intresse a� bidra till a� öka värdet på nätet. Om inte nätverk frodas,
så utplånas de. Det betyder a� det säkraste sä�et a� öka si� eget
välstånd är a� öka systemets välstånd. Strategin är därför a� beröra
så många nät som möjligt och maximera antalet relationer som flödar
till och från en, eller ens tjänst eller produkt. Men det gäller också
a� maximera andras möjligheter genom a� dela med sig av idéer
och erfarenheter. Man ska i varje del av sin verksamhet försöka låta
andra bygga sina framgångar kring ens egen framgång, råder Kelly.
Och för a� ly�a fram sin produkt gäller det a� ly�a de nätverk som
den hänger samman med. Nätverk har också en tendens a� drastiskt förstärka små insatser. De�a innebär enligt Kelly en fullkomlig
omorientering. Från a� tidigare riktat hela sin uppmärksamhet på två
mål, själva företaget/organisationen och marknaden, finns nu y�erligare e� mål, nätverket.
Nätverken fungerar därför också enligt Castells som dörrvakter.
Inne i näten skapas ständigt nya möjligheter, utanför näten blir det
allt svårare a� överleva. Med den snabba tekniska utvecklingen har
nätverken, inte företagen, blivit de faktiska operativa enheterna. Glöm
de gamla reglerna, de gäller inte längre, säger Kelly. Numera är det
tillgängligheten och förmågan a� bygga nätverk som avgör.
Gränsöverskridande
Nätverkssamhället är till sin natur gränsöverskridande. Nationsgränser, organisationsgränser och hierarkiska strukturer bryts upp. De�a
gäller också mellan utbildningsinstitutioner, företag och myndigheter
och mellan olika utbildningsinstitutioner. För individen bryts gränser
upp mellan offentligt och privat, mellan yrkesliv och ideellt arbete,
mellan utbildning och fritid. När gränser överskrids ökar inte bara
behovet av flexibilitet utan också möjligheterna till flexibla lösningar.
Möjligheter till nya former för samverkan, aktivitet och organisering
öppnas.
I nätverkssamhällets ekonomi överskrids också gränsen mellan
produktion och konsumtion. Konsumenter och kunder blir i allt högre
grad medproducenter antingen genom a� vissa moment i processen
13
överförs till konsumenten eller a� produkten utvecklas i samarbete
med konsumenten.
När det gäller läromedel förutspås dessa i allt större utsträckning
växa fram i e� organiserat samspel mellan producenter, lärarutbildning och brukare i skolan.9 På motsvarande sä� kommer utbildning
och flexibelt lärande i mindre utsträckning a� skapas som färdiga lösningar inom institutionernas väggar. Kunden och samarbetspartnern
kommer istället a� redan från början vara med i en process och forma
utbildningen.
Nätverk ger mångfaldsfördelar
Med en hög förändringstakt ställs ökade krav på utvecklingsarbete
i företag och organisationer. Med de�a ökar kostnaderna men också
riskerna. Nätverken erbjuder enligt Castells den enda möjligheten a�
dela kostnader och risker och hålla sig à jour med ständigt förnyad
information. Nätverk betyder också allt mer i produktionen av varor
och tjänster, konstaterar Nils-Olof Christoffersson i en studie av distansutbildningens ekonomi.10
I diskussionen om distansutbildningens kostnader är enligt
Christoffersson möjligheten a� utny�ja mångfaldsfördelar e� sä� a�
minska kostnaderna. För små organisationer i en nätverksorienterad
ekonomi kan de�a handla om a� skapa koncept (kurser) som relativt
enkelt kan modifieras och anpassas e�er olika behov, samverka, dela
på utvecklingskostnader och utny�ja varandras resurser och kompetens. Nätverk ger upphov till mångfaldsekonomi. Möjligheterna a�
tillämpa mångfaldsekonomi blir också enligt Christoffersson större i
e� samhälle där gränser mellan skola och arbetsliv blir suddigare och
där lärande och arbete i ökad utsträckning sammanfaller.
9
Ds 2002:55.
10
SOU 1998:83.
14
2. Marknadssamhället
Om informationsteknologin lagt grunden för nätverkssamhället har
den också varit avgörande för framväxten av den nya ekonomin,
det Castells kallar den informationella och globala ekonomin. Konsekvenserna av denna nya ekonomi för nationalstatens demokratioch välfärdssystem är långtgående. Minskat statligt engagemang,
avreglering, privatisering, konkurrensutsä�ning men också växande
sociala kly�or har kännetecknat senare decenniers samhällsutveckling. Utvecklingen har mö�s av kritik även från många av systemets
tillskyndare som varnar för a� konsekvenserna hotar undergräva
kapitalismen själv.11
I den statliga långtidsutredningen 2003 ges också en dyster bild av
den offentliga sektorns framtid. Om inte ska�erna höjs, vilket inte
bedöms som realistiskt, kan nuvarande ambitionsnivå inte upprä�hållas. Slutsatsen blir därför a� tre andra alternativa vägar måste prövas:
effektivisering, privatisering eller avgi�sfinansiering. De�a gäller
även utbildningssektorn.12 Kunskapsly�skommi�én drar samma slutsats och menar a� utbildningssektorn kommer a� ställas inför ökade
krav på effektivisering.13
Det vore naivt a� tro a� denna förändring skulle gå folkhögskolan
spårlöst förbi. Några av de konsekvenser som är av intresse för folkhögskolan och påverkar dess organisation skall därför diskuteras.
Se till exempel finansmannen George Sorros, Den globala kapitalismens kris 1999,
världsbanksekonomen Noreena Hertz, The silent takeover – global capitalism and the death
of democracy 2001 och nobelpristagaren och vicepresidenten i Världsbanken Joseph E. Stiglitz,
Globaliseringen och dess kritiker 2003.
11
12
SOU 2003:57, bilaga 7.
13
SOU 2000:28.
15
Staten, marknaden och det civila samhället
Som en följd av den nya ekonomin förändras relationerna mellan
marknad, stat och det civila samhället. En förskjutning sker från staten
till marknaden och det civila samhället. Mellan de senare sker
samtidigt e� visst närmande. Företag profilerar sina varumärken
mot livsstilsfrågor och idéer medan den ideella sektorn i allt större
utsträckning professionaliseras och marknadsorienteras genom
försäljning av tjänster på en social marknad. Företag vill, som Naomi
Klein visar i sin eleganta studie om varumärkesindustrin14, framstå
som samhällsengagerade organisationer och utvecklar en ideell profil
samtidigt som ideella organisationer vill framstå som professionella
aktörer och utvecklar en marknads- och företagskultur.
Förskjutningar av de�a slag har även inneburit a� organisationer
ändrat karaktär. I sin studie över den ideella sektorn nämner Filip
Wĳkström och Tommy Lundström15 exemplen Svenska kyrkan och KF
där kyrkan genom skilsmässan från staten definitionsmässigt by� sfär
från staten till det civila samhället och där KF förskjutits från det civila
samhället till marknaden.
Det har även inneburit en förändring när det gäller resursflödet från
den offentliga sektorn till den ideella sektorn. Allt fler av relationerna
till den offentliga sektorn har kommit a� u�ryckas i kontrakt och
entreprenader. Enbart inom det sociala området har den offentliga
sektorns köp av sociala tjänster från frivilligorganisationer ökat från
509 miljoner 1995 till 1,7 miljarder 2003.16
För folkhögskolan har denna utveckling inneburit e� successivt
minskat statligt och landstingskommunalt engagemang och ansvarstagande. Statsbidraget har urholkats kra�ig. Även landstingsbidraget
har sjunkit. Av flera bidragande orsaker är urholkade bidrag den
främsta orsaken till a� antalet skolor som går med undersko� ökat
markant.17 Inom landstingen är trenden utförsäljning av folkhögskolor. Huvudmännen för de rörelseägda skolorna förväntas ta e� större
14
Klein 2001.
15
Wĳkström/Lundström 2002.
16
DN 16/11 2003.
17
Löwkrantz 2003.
16
ansvar. En förskjutning sker i riktning mot det civila samhället. För
folkhögskolan som befinner sig i e� gränsland mellan utbildning och
folkrörelse och har e� starkt inslag av idealitet och samhällsengagemang är en sådan utveckling kanske mer aktuell än för utbildningssystemet i övrigt.
Samtidigt sker en förändring i ansvarsfördelning, beslutsprocesser,
styrning och resursfördelning inom staten genom en förskjutning från
den nationella nivån uppåt till EU och nedåt till kommunerna. Förändringen kan illustreras på följande sä�.
Till de�a kan läggas a� utbildningarna som en konsekvens av det
flexibla lärandet i högre grad måste ta hänsyn till olika individers
behov och övergå från a� vara utbudsstyrd till a� bli behovsstyrd.18
Folkbildningsrådet konstaterar a� framtidens lärmiljöer kommer a�
behöva organiseras så a� det finns e� stort utrymme för a� möta de
olika deltagarnas behov snarare än a� enbart erbjuda e� fast utbud av
kurser och cirklar. E� snävt anordnarperspektiv med rigida kursstrukturer, där deltagarna blir objekt snarare än subjekt, kommer a� ha allt
svårare a� motsvara medborgarnas behov.19
18
Dahlén/Hudner 2002.
19
Utkast till slutrapport Folkbildningens Framsyn, Folkbildningsrådet 2003.
17
Marknadsorientering
Från a� under folkhemsepoken ha agerat på en av staten skyddad
marknad släpper nu staten successivt taget och folkhögskolan får
räkna med en otryggare situation och i ökad utsträckning klara sig
själv på en öppnare och mer konkurrensutsa� utbildningsmarknad.
Konsekvensen av denna utveckling är en ökad konkurrens och marknadsorientering. Konkurrensen ökar om både den ska�e- och anslagsfinansierade utbildningen och på den öppna utbildningsmarknaden
i den utsträckning folkhögskolan agerar på denna. Minskade bidrag
ersä�s av en ökande andel egna intäkter.
Verksamheten måste därför breddas och diversifieras för a� säkra
intäkter från flera marknader. I en av Folkbildningsrådet beställd
omvärldsanalys konstateras a� en konsekvens av denna utveckling
blir en mer styrd folkbildning, a� alternativa finansieringssä� blir
viktiga och a� folkbildningen måste bli skickligare på projektekonomihantering.20 Bo Löwkrantz konstaterar i utredningen om folkhögskolornas ekonomi a� de traditionella statliga bidragen i viss
utsträckning minskat i betydelse i skolornas finansiering, särskilt för
rörelsefolkhögskolorna, och a� projektmedel bland annat EU-medel
ökat. Likaså har olika former av projektverksamhet blivit vanligare.21
En ökad kommersialisering sker som en följd av denna utveckling
inom folkbildningsorganisationerna, i synnerhet inom studieförbunden. Utåt har man börjat uppträda som säljande företag gentemot
kunder på en marknad. Internt tillämpas marknadsmässiga styrformer.22
Håkan Wallensten på Medborgarskolan i Stockholm belyser denna
förändring i samband med diskussionen om övertagandet av Väddö
folkhögskola och menar a� tankesä�et måste förändras. ”Folkhögskolan måste nu inse a� man inte har kvar sin trygga värld och a� man
nu får leva med kniven på strupen som studieförbunden alltid få�
göra. Det är naturligtvis en kulturförändring som kan vara svår a�
inse för vissa”, säger Wallensten.23
20
Kairos Future AB och Folkbildningsrådet 2001.
21
Löwkrantz 2003.
22
Riomar/Rydbo 2002.
23
Folkhögskolan nr 4/2003.
18
Birgi�a Nesterud, rektor vid Göteborgs folkhögskola förklarar i en
intervju under rubriken ”Kampen för överlevnad” nödvändigheten
av denna anpassning. ”Nu är situationen som den är och vi måste lära
oss a� spela enligt de nya reglerna. Idag gäller det a� vi som skola
har många bollar i lu�en och flera ben a� stå på. Vi kan inte veta vilka
som kommer a� vara bärande om några år, men vi måste ha en beredskap för många olika alternativ.” Nesterud konstaterar a� ”vi idag är
en av flera aktörer på en mycket tuff och ojämlik marknad.”24
Med denna utveckling utmanas folkhögskolans traditionella ideal.
Kraven på företagsekonomiskt tänkande ökar. Men en folkhögskola
är inte e� kommersiellt vinstdrivande företag. Folkhögskolan kan
betraktas som en non profit organisation, det vill säga en organisation
som producerar välfärdstjänster (i de�a fall utbildning) utan privat
vinstintresse.25 Sy�et med verksamheten är allmän välfärd, inte privat
vinst. Med en sådan utgångspunkt finns förutsä�ningar a� förena
traditionella ideal med en ökad marknadsorientering. Men kraven på
a� kunna ta ut kompassriktningen och orientera i terrängen blir större
liksom risken a� gå vilse ökar.
Entreprenörskap
Med förändringen från en reglerad, skyddad och bidragsfinansierad
verksamhet till en mer marknadsorienterad och konkurrensutsa�
verksamhet följer inte bara behovet av organisatoriska anpassningar
och förändringar. Även traditionella yrkesroller och förhållningssä�
utmanas. Entreprenörsanda och entreprenörskap blir mer betydelsefullt för organisationens utveckling.
För folkhögskolan handlar det om vad man kan kalla e� pedagogiskt eller ideellt entreprenörskap som bygger på idén om ”a new
entry” eller en ny ingång, e� entreprenörskap som sy�ar till a� skapa
nya vägar till kollektiv ny�a.26 Drivkra�en handlar om a� utveckla
och skapa en ny ordning snarare än ekonomisk egenny�a.
24
Folkhögskolan nr 6/2000.
25
Se diskussion om ideell tjänsteproduktion, Wĳkström/Lundström 2002.
26
Mühlenbock/Solli 2003. I kapitlet Lokala förändringar – en väg genom skolans kultur, diskuterar
förfa�arna en vidare definition av begreppet entreprenörskap med hänvisning till Lumpkin och
Dess (1996), Finnemore (1999) med flera.
19
I en studie till IT-kommissionen konstateras a� en positiv kultur och
a�ityd i organisationen till nya (digitala) tjänster är en viktig framgångsfaktor liksom a� ha tillgång till medarbetare som kan ”kläcka
goda idéer och bra tjänster”. Man betonar också vikten av a� utveckla
den personal man har a� kunna ”göra tankevändor, vara kreativ, se
verksamheten i ny� ljus”.27
Med e� växande behov av utveckling inom det flexibla lärandet och
en ökad nätverks- och marknadsorientering ökar behovet av entreprenörskap och entreprenörsanda i organisationen.
Drivkra�en a� hi�a ”new entries” och ”göra tankevändor” blir med
de�a perspektiv mer betydelsefull och är viktig som e� komplement
till den traditionella lärarrollen.
27
SOU 2003:55. Kap 6, Strategier och organisation för modern tjänsteutveckling.
20
3. Det flexibla lärandet
Flexibelt lärande är idag e� vedertaget om än inte entydigt begrepp.
Med en vid definition kan det ses som e� samlingsbegrepp som vill
beskriva en rad förändringar i förutsä�ningar och synsä� inom utbildning och pedagogik och där informations- och kommunikationsteknologin är av central betydelse. 28 De�a är den tredje grundläggande
förändringen som påverkar och formar den miljö folkhögskolan har
a� verka i.
Den grundläggande idén med flexibelt lärande är a� öka individens
möjligheter a� studera vad hon vill, när hon vill och på det sä� hon
själv vill.29 Enligt CFL:s definition ger flexibelt lärande den studerande möjlighet a� välja tid, plats, tempo och form för studierna. Den
studerande står i centrum – organisationerna förändrar sin pedagogik,
organisation och teknik för a� möta de studerandes behov.30
Med en sådan definition och målsä�ning sä�s formerna och tillgängligheten i fokus. Målsä�ningen kan förefalla tilltalande men är
inte oproblematisk. Sä�et a� organisera och valet av former för utbildning styrs inte enbart av praktiska hänsyn till deltagaren utan också
av kunskapsteoretiska och pedagogiska utgångspunkter och ambitioner. Det är inte givet a� intressena alltid sammanfaller. En diskussion
om flexibelt lärande måste därför ta hänsyn till båda perspektiven.
Li�eraturen om flexibelt lärande är omfa�ande och en genomgång
av denna faller utanför ramen för denna studie. Sy�et med de�a
avsni� begränsar sig till a� med utgångspunkt från dessa båda perspektiv belysa organisatoriska aspekter och frågeställningar.
28
Dahlén/Hudner 2001.
29
Svensson/Persson 1999.
30
www.cfl.se
21
Flexibla former
Det flexibla lärandet innebär a� variationsrikedomen i formerna för
och sä�et a� organisera utbildning ökar. Samlingsbegreppet flexibelt
lärande omfa�ar e� antal olika aspekter.
Livslångt lärande
Kunskapssamhällets snabba förändringstakt och en förändrad arbetsmarknad ställer ökade krav på återkommande livslångt lärande. Medborgaren förväntas i de�a samhälle ha en beredskap a� kontinuerligt
komple�era sina kunskaper och lära ny�. De�a kan ske inom ramen
för en anställning, men också en mer flexibel arbetssituation, det vill
säga en otryggare anställningssituation och återkommande arbetslöshetsperioder.
Distansutbildning
Traditionella former för utbildning är inte anpassade för a� möta
de�a behov. Det livslånga lärandet innebär a� studier i ökad utsträckning kommer a� bedrivas som fortbildning i arbetet, på fritiden, på
deltid och från arbetet eller hemmet. Närutbildning på heltid under
långa perioder blir inte den dominerande studieformen i det livslånga
lärandet.31
Distansutbildning innebär ökade möjligheter a� möta de�a behov
och där studierna sker oberoende i tid och rum. En tradition av distansutbildning finns också i Sverige. Med ny informationsteknologi
har möjligheterna a� studera på distans förbä�rats. Även pedagogiken har utvecklats. Just distansundervisning har också stå� i centrum
för diskussionen om det flexibla lärandet.
Upplösta gränser mellan när- och distansundervisning
E�erhand har intresset för det flexibla lärandet ökat även i närundervisning. Redan i DUKOM-utredningen konstaterades a� det är olyckligt a� dra en skarp gräns mellan närutbildning och distansutbildning
31
SOU 1998:84.
22
Likheterna är större än skillnaderna och tendensen är a� skillnaderna
minskar. IKT och distansinslag ökar i närutbildningar samtidigt som
fysiska träffar är vanligt i distansutbildningar. I den flexibla utbildningen finns inte uppdelningen mellan distans- och närutbildning,
utan dessa former smälter ihop, beroende på den studerandes behov.32
Det flexibla lärandet begränsas således inte till specifika former utan
är av intresse inom all utbildning. I centrum står individens behov
av livslångt lärande och målsä�ningen a� möta de�a behov med e�
bre� utbud av lä�illgänglig utbildning. Centralt är också den nya
informationsteknologin och de möjligheter den erbjuder. Formerna för
och organisationen av det flexibla lärandet anpassas e�er individens
behov och teknikens möjligheter. Flexibelt lärande kan avse såväl distansutbildning som närutbildning och alla former av kombinationer
dem emellan. Det flexibla lärandet skall ses i kontrast till det traditionella systemet för och synsä�et på utbildning som karaktäriserats
av utbildning förlagd till en begränsad period i livet, bestämda tider,
lokaler och platser.33
Pedagogik
Begreppet flexibelt lärande rymmer även olika pedagogiska synsä�
och arbetsformer. Följande grovt förenklade resonemang är e� försök
a� tydliggöra dessa skillnader.
Individorienterad modell för maximal flexibilitet
Den kanske dominerande uppfa�ningen om distansutbildning, och
som kom till u�ryck i DUKOM-utredningen, utgår från en modell
byggd på självinstruerande webbaserade läromedel, löpande antagning, modultänkande (kurser uppdelade i mindre enheter/delkurser)
och studier utan fysiska träffar. Från e� smörgåsbord av kurser och
moduler komponerar individen över tid sin egen utbildning.
32
Andersson, M. 1998.
33
Ibid.
23
Det pedagogiska argumentet för modellen utgår från a� vuxnas
ackumulerade kunskap o�a är så stor och varierad a� det behövs mer
av skräddarsydd utbildning för vuxna än för barn och ungdomar.
De mest effektiva inlärningsmetoderna för vuxna anses i allmänhet
inte längre vara lärarstyrd klassrumsundervisning utan mer individuellt och självstyrt lärande som anknyter till den vuxnes varierande
erfarenheter och tidigare kunskaper. Oron för a� en uppdelning av
studierna i mindre enheter skall gå ut över ämneskunskaperna är o�a
överdrivna.34
En sådan modell skapar maximal flexibilitet, minskar behovet av
lärare och lämpar sig för storskaliga lösningar. Webbaserade läromedel är dyra a� producera varför kostnaderna måste spridas på många
deltagare och upprepade kurser. De�a innebär a� den enskilde läraren därför i regel inte producerar materialet själv utan handleder utifrån redan färdigt material. Modellen kan vid tillämpning i stor skala
också innebära en organisation med en central lärarfunktion med hög
kompetens som vägleder en grupp handledare med lägre kompetens.
Därigenom kan kostnaderna minskas y�erligare.
O�a sy�ar lärandet till omedelbar tillämpning av kunskaperna,
ungefär som när man idag rådfrågar en handbok eller manual. Modellen utgår från e� behavioristiskt och objektivistiskt synsä�.
Folkbildning och flexibelt lärande
För folkbildningen har IKT och det flexibla lärandet inneburit en
utmaning mot dess särart och pedagogiska tradition. Det har därför
varit viktigt för folkbildningen a� i diskussionen om distansundervisning och det flexibla lärandet markera denna tradition och särart. Av
det skälet används även begrepp som folkbildning på distans, det goda
flexibla lärandet och det goda distansmötet.35 I de�a flexibla lärande är
helheten, gruppen, mötet (o�a även med inslag av fysiska möten),
samtalet, det erfarenhetsbaserade lärandet, reflektionen och den skapande processen av central betydelse. Därigenom kan folkbildningens
pedagogiska tradition förenas med ny teknologi och nya förutsä�ningar för lärande.
34
SOU 2000:28.
35
Folkbildning.net 2001/2003.
24
I en framtida folkbildning finns inte heller ”rena” närundervisningskurser eller ”rena” distanskurser. Allt förväntas vävas samman
till en god flexibel helhet36 där folkbildningens pedagogik förenas med
det flexibla lärandets upplösta gränser i tid och rum. Lärmiljöer skall
skapas där olika studieformer – fysiska och digitala möten och samtal,
distansinslag och fysisk undervisning – kan varieras på e� optimalt
sä� i varje utbildningssituation.37
Modellen utgår från e� konstruktionistiskt synsä� som betonar den
skapande processen som en väg till lärande (istället för reproduktion
av tidigare känt vetande), kollaborativt lärande i e� socialt sammanhang och deltagarens egen produktion och presentation av material.
Det sociala sammanhanget är viktigt för motivation och lärande och
e� arbetssä� som bygger på samarbete främjar också kritiskt tänkande
och problemlösning.38 Informationsteknologin gynnar också som
Roger Säljö framhåller e� sådant lärande.39 Med den nya tekniken
kan utfallet av lärande gestaltas på många olika sä�. Problem kan
definieras och material produceras i olika form i sy�e a� argumentera
för lösningar. De�a innebär enligt Säljö a� lärandet får e� betydligt
större inslag av skapande av något som har e� värde också bortom
inlärningsuppgi�en i sig. Det är en intressant kommunikativ skillnad
menar Säljö mellan a� svara på e� prov å ena sidan och a� skapa e�
dokument eller en webbpresentation som skall läsas av andra och som
skall vara e� inlägg i en offentlig diskussion. Datormedierad undervisning gynnar enligt Säljö kommunikativa processer och samarbete,
sä�er den lärandes aktivitet i fokus och stimulerar problemlösande
och intellektuella processer.
Modellerna innehåller dock problem. Målsä�ningen a� individen
skall kunna studera ”vad hon vill, när hon vill och på det sä� hon
själv vill” är tilltalande men inte oproblematisk. Utan tvekan har den
förra modellen bäst förutsä�ningar a� uppfylla dessa krav medan den
senare med en betoning av den sammanhållna gruppen, gemensam
kurstid och kanske e� större inslag av fysiska möten medför begräns36
Ibid.
37
Utkast till slutrapport Folkbildningens Framsyn, Folkbildningsrådet 2003.
38
Rydberg Fåhraeus 2003.
39
Säljö 1999.
25
ningar i flexibiliteten. I det förra fallet betonas flexibilitet framför
pedagogik, i den senare får flexibiliteten stå tillbaka något till förmån
för pedagogiken.
Nätet som lärmiljö
Informationsteknologin ändrar inte bara på det kommunikativa
mönstret i klassrummet. Den öppnar också dörrarna utåt. Folkhögskolan har visserligen en lång tradition av e� verklighetsanknutet
arbetssä�. Verkligheten tas in i klassrummet och deltagarna ger sig ut
i verkligheten utanför klassrummet. Med informationsteknologin ökar
möjligheterna med de�a arbetssä� avsevärt. Nätet erbjuder nya lärmiljöer, on-linegemenskaper och autentisk kommunikation med hela
världen. Nätet kan därmed öka kvaliteten i undervisningen. Möjligheterna med de�a arbetssä� kan illustreras med följande bild.
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
26
Utgångspunkten är här studiegruppen som inom sig kan kommunicera digitalt och/eller i det fysiska rummet. Med nätets hjälp kan
gruppen eller individer i gruppen på e� enkelt och direkt sä� kommunicera med det omgivande samhället för a� söka information,
ställa frågor, föra diskussioner och organisera nya aktiviteter i nya
former. A� söka på Internet, a� delta i cybergemenskaper inom olika
fält, a� skaffa sig direkt information från människor som lever under
andra villkor och a� dela erfarenheter med dem kan enligt Säljö ge
arbetet i skolan en ny dimension som bidrar till a� motverka abstraktionen i mycket av det man möter i böcker och andra medier. A� vara
medlem i och bidra till olika cybergemenskaper inom de egna intresseområdena kommer snart a� vara lika naturligt som a� vara medlem
i andra föreningar, konstaterar Säljö. Nätet blir läromedlet. I stället
för dyrbara webbaserade läromedel används här befintliga kunskapskällor i en aktiv kommunikativ pedagogik och process. De�a kräver
återigen en betydande lärarinsats. Arbetssä�et kan också användas av
olika studiegrupper eller delar av grupper i samverkan. Det kan vara
olika studiegrupper inom den enskilda skolan eller grupper från olika
skolor. Möjligheten finns också a� publicera resultatet av arbetet.
I en li�eraturöversikt inom området kollaborativt lärande över
Internet redogör Urban Carlén vid IT-universitetet i Göteborg för
sambandet mellan kollaborativt eller gemensamt lärande och ”online
learning communities”.40 I rapporten e-lärande som utmaning 41 sammanfa�as Carléns översikt.
”Dessa lärande Internetgemenskaper kan uppfa�as ha
si� ursprung i den klassiska pedagogen Deweys teorier, som visade hur människor bildar gemenskaper för
a� hjälpa varandra i si� lärande. Människor har alltid
samarbetat, men med hjälp av ny teknik kan de�a ske
systematiskt och oberoende av tid och rum. De�a kan
ske mellan fristående individer eller inom organisationer.
Men här behövs också pedagogiska och andra strategier
40
Carlén 2001.
41
Ds 2002:55
27
för a� stärka samarbetet och utveckla samarbetsformerna. Det är i denna skärningspunkt mellan teknisk
utveckling och sociokulturella och pedagogiska aspekter,
som till exempel datormedierade eller virtuella lärmiljöer
växer fram.”
I Skolverkets arbete med IT-utveckling i skolan diskuteras hur man
utifrån e� antal pedagogiska grundsatser skall bedöma olika digitala
lärmiljöer. I den ovan nämnda rapporten refereras Lars-Erik Nilsson
vid Högskolan i Kristianstad:
”Nilsson utgår från en grundtanke inom den pedagogiska konstruktionismen, nämligen a� den som lär sig
konstruerar kunskap när han försöker förstå omvärlden, snarare än lär in färdiga ’sanningar’. De�a ställer
konstruktörer av läromedel och lärmiljöer inför en rad
problem. En lärmiljö som säger sig utgå från konstruktionismens grundläggande idéer måste till exempel ge
utrymme för ’autentiska frågor’ eller problem, det vill
säga sådana som man inte redan vet svaret på … Kontextens betydelse framhålls också, alltså den omgivning i
vilket lärandet sker. En tanke inom konstruktionismen är
a� lärande sker bäst i den omgivning där problemet man
vill lösa hör hemma. Men det kan vara svårt a� bygga
en lärandemiljö som tillhandahåller rä� omgivning,
rä� material, rä� samarbetspartner med mera, för den
lärande.
Nilsson menar vidare a� kunskapskonstruktion i
första hand är en språklig, kommunikativ verksamhet.
Kommunikation och samarbete drar fördel av a� olika
perspektiv möts och olika förmågor möts. En god lärmiljö
måste därför stö�a kommunikation och kollaborativt
lärande. Självvärdering anses också vara en viktig
företeelse av företrädare inom den konstruktionistiska
pedagogiken. De situationer där lärandet kommer i
dagen, där eleven demonstrerar, redovisar eller använder
sin kunskap, blir centrala. A� kunna reflektera över och
28
försöka få kontroll över det egna lärandet kräver god
balans mellan kontroll och frihet, något som handledaren
måste hjälpa eleven a� uppnå. Här ligger en av de mest
fundamentala skillnaderna mellan e� konstruktionistiskt
och objektivistiskt tänkande. Om man, som i konstruktionismen, hävdar a� lärandet består i a� ’konstruera
kunskap’ så bör själva den skapande processen hamna i
fokus mer än själva resultatet… E�ersom demonstrationen eller presentationen av kunskaperna också har en
framträdande plats, så blir också frågor runt elevers egen
produktion centrala. Y�erligare en viktig funktion för en
lärmiljö är alltså a� den stödjer elevers och lärares möjligheter a� producera och presentera eget material.”42
Den möjlighet och det arbetssä� som här beskrivs är svår a� förena
med en modell som bygger på självstudier, självinstruerande material,
löpande antagning och modultänkande. Det är således uppenbart
a� begreppet flexibelt lärande inte bara avser sä�et a� organisera e�
utbud av möjligheter, det vill säga a� skapa e� stort och lä�illgängligt
”smörgåsbord”. Flexibelt lärande är e� vidare begrepp som omfa�ar
pedagogiska processer och lärande och där informationsteknologin
skapar nya möjligheter. Med en konstruktionistisk eller konstruktivistisk utgångspunkt riktas intresset mot bildning, lärande och intellektuella processer snarare än system för distribution av kurser av
handboks- och manualkaraktär. Av de�a följer också a� uppgi�en inte
bara består i a� tillgodose kundens/deltagarens omedelbara behov av
arbetslivsanpassad utbildning utan även a� argumentera för utmanande och spännande bildningsäventyr.
Det flexibla lärandet rymmer således olika synsä� på lärande och
pedagogik som används för olika sy�en, målgrupper och sammanhang. Olika utbildningsanordnare väljer olika modeller och riktar sig
till olika ”segment” av det flexibla lärandets marknad. Av de�a följer
a� även de organisatoriska anpassningarna, stödfunktionerna och
lösningarna ser olika ut liksom a� lärarrollen skiljer sig.
42
Ibid.
29
4. Folkbildningens möjlighet
”Jag får bara fler och fler förfrågningar från personer som vill studera på de mest ski�ande vis, deltid, vissa ämnen, hemifrån, och så
vidare. E�erfrågan växer, även om folkhögskolan som utbildningsanordnare uppvisar en viss tröghet tror jag vi oundvikligen närmar
oss en brytningspunkt där vi måste börja jobba på ’det där viset’…”,
skriver en studierektor på en folkhögskola. ”Jag håller med dig om a�
vi måste börja jobba mer flexibelt. Jag tycker det är utmärkt a� det är
våra deltagare/elever som pushar på – då är det uppenbart a� behovet
finns”, svarar en kollega.43
Ny informationsteknologi och utvecklingen av flexibelt lärande
uppfa�ades i början som en utmaning mot folkhögskolans identitet
och särart. IKT och flexibelt lärande sågs av många som e� hot mot
själva kärnan i folkhögskolans pedagogik; gruppen, samtalet och det
personliga mötet. E�erhand har intresset ökat och a�ityderna förändrats. En period av prövande och experimenterande har givit nya
erfarenheter. I en enkät initierad av Folkbildningsrådet svarade majoriteten av folkhögskolorna 1998 a� deras största fortbildningsbehov
var inom IKT. En studie året därpå visade a� det finns en positiv bild
av IKT-stö� lärande inom folkhögskolan och a� man ser utvecklingsmöjligheter.44 IKT ansågs kunna ge pedagogiken ökad frihet, göra
den mer kommunikativ och skapa möjligheter för helt andra typer
av lärsituationer. Det problem som istället blev tydligt i denna studie
gällde organisationen. Ny teknologi och flexibelt lärande har introdu-
43
Diskussion i en av CFL:s fortbildningskurser.
44
Skördeman, Hansson, Brobäck 2000.
31
cerats och etablerats men ännu finns gamla strukturer kvar som lägger
hinder i vägen för e� optimalt utny�jande.
Det är uppenbart a� folkhögskolan behöver anpassa sin organisation till nätverkssamhället, marknadssamhället och det flexibla
lärandets förutsä�ningar och behov. Några av de utmärkande dragen
i en sådan anpassning och förändring beskrivs i OECD:s strategi för
livslångt lärande och antyder riktningen på den förändring som nu
sker inom utbildningssektorn.45
o System- och helhetstänkande
o Tonvikt på individer i stället för institutioner
o Utveckling från utbud till e�erfrågan och från social e�erfrågan till
individuell e�erfrågan
o Mål- och resultatstyrning samt fortsa� decentralisering
o Mångfald och marknadsorientering
o Partnerskap och tonvikt på individuellt ansvar
o Avskaffande av den offentliga sektorns monopol på utbildning
o Validering av kunskaper och färdigheter
o Nya roller för lärare – läraren som mentor och lagarbetare
o Ny arkitektur – fler integrerade ”kunskapscentra”
o Tonvikt på modern kommunikationsteknologi
Samverkan och nya strukturer
Utvecklingen av det flexibla lärandet och en förändring av organisationen är med de�a perspektiv inte en fråga enbart för den egna
organisationen. Samverkan mellan olika organisationer och utbildningssystem kommer a� vara nödvändigt för utvecklingen av det
flexibla lärandet. Samverkan kan ske inom samma system, till exempel folkhögskolan, men också mellan olika aktörer, utbildningsanordnare och organisationer. Samverkan är viktig av flera skäl.
E� skäl är a� förändring av organisationen och utveckling av verksamheten kräver resurser. IT är e� exempel på de�a. Folkhögskolorna
45
SOU 2000:28
32
är för små för a� på egen hand hänga med i IT-utvecklingen, konstaterar också Tage Johansson, rektor vid Runö folkhögskola.46 Genom
samverkan kan kostnader spridas och resurser utny�jas effektivare,
inte bara när det gäller IT-kostnader utan även inom andra områden.
E� annat skäl kan vara kompetensbehov. En ökad flexibilitet innebär a� arbetsorganisationen förändras. En traditionell modell med en
fast och sammanhållen lärargrupp kan komma a� ersä�as av en mer
nätverksbaserad, rörlig och flexibel modell. En fast mindre lärargrupp
kan komple�eras med fler tillfälligt anställda för olika projekt och
uppdrag. Möjligheterna för skolor a� samarbeta kring lärare för a�
till exempel dela kompetenser vid behov och för a� utjämna toppar
och svackor i verksamheten eller gemensamt utveckla en kurs ökar.
Det kan därför bli lika självklart för en lärare a� ingå i e� lärarlag
med kollegor på andra skolor som på den egna skolan, a� arbeta med
en kurs som drivs gemensamt av flera skolor eller a� ingå i projekt
tillsammans med pedagoger från andra organisationer, skolor eller
institutioner.
”Samarbeta i era regioner, både med andra folkhögskolor och
högskola/universitet. I dåliga tider måste man gå ihop gentemot
omvärlden”, säger Finn Lorentz, rektor vid Eslövs folkhögskola.47
Men ökad samverkan får konsekvenser för organisationen. Kellys
iak�agelse a� lojalitet till det egna företaget ersä�s av lojalitet till nätverken sker även inom folkbildningen. Etableringen av Folkbildningsnätet, dess resurssidor, satsningen på IKT-utveckling med särskilda
projektmedel, Nätbildarprojektet och CFL:s satsning på fortbildning
och kunskapsutveckling har alla bidragit a� etablera nya nätverksbaserade och gränsöverskridande strukturer där deltagarna utvecklar
nya lojaliteter. Den utveckling av studiematerial och gemensamma
databaser för dessa som pågår inom till exempel CFL och Folkbildningsnätets pedagogiska resurssidor förstärker de�a. Det EU-baserade projektet Adult Study Net verkar i samma riktning.
46
Se artikel av Tage Johansson vid Runö folkhögskola publicerad på Folkbildningsnätet
(www.folkbildning.net) under FBR informerar 12/9 2000.
47
Ma�son 2003. Dokumentation för Folkbildningens Framsyn: Seminarium om samverkan mellan
folkhögskolor och högskolor. RIO 2003.
33
Y�erligare e� exempel där nya strukturer växer fram är utvecklingen av lokala lärcentra och andra mindre stödjepunkter för flexibelt
lärande kring vilka samverkan med olika aktörer förväntas ske. Dessa
lärcentra och stödjepunkter kan enligt Folkbildningsrådet utgöras
av kommunala lärcentra, studieförbundsavdelningar, bibliotek eller
folkhögskolor men också större arbetsplatser och föreningslokaler.
Dessutom kan lärcentrets förmedlarroll utvecklas till a� koppla
samman traktens utbildningsanordnare. Folkbildningsrådet menar a�
studieförbund och folkhögskolor i framtiden bör vara betydligt mer
framträdande i denna utveckling.48
Samverkan – möjlighet och utmaning
Nätverksbaserade och gränsöverskridande strukturer kommer i
framtiden a� bli det dominerande mönstret. Häri ligger en möjlighet
för folkbildningen, men också e� dilemma. Folkhögskolorna kommer
a� behöva samarbeta mer med varandra, med studieförbund och
med andra institutioner och organisationer inom och utanför landets
gränser. Det blir en överlevnadsfråga a� ingå i nätverk, gemensamma
utvecklingsprojekt och a� samverka. Nätet underlä�ar och binder oss
samman. A� stå utanför näten gör det allt svårare a� överleva. Idén
och nätverken blir viktigare än den enskilda skolan. I en gränsöverskridande samverkan skapas nya relationer mellan individer som
upptäcker a� det är mer som förenar än skiljer. Individuell lojalitet
förfly�as som Kelly påpekar från företag och organisationer mot nätverk och nätverkspla�formar.
De kollektiva målen får samtidigt allt mindre betydelse för människor. E� u�ryck för de�a är a� folkhögskole- och cirkeldeltagare i
mycket liten utsträckning väljer kurs eller cirkel e�er vilken skola eller
vilket studieförbund som är anordnare.49 I takt med a� både människors organisationslojaliteter och många av folkhögskolans huvudmän
och deras medlemsorganisationer försvagas kommer folkbildningen
a� i ökad utsträckning tvingas samverka och utvecklas i riktning mot
en mer självständig rörelse som drivs av egna intressen och egna mål.
48
Utkast till slutrapport Folkbildningens Framsyn, Folkbildningsrådet 2003.
49
Riomar/Rydbo 2002.
34
Om människors behov av specifika organisationer och huvudmän
minskar innebär inte de�a a� behovet av bildningsarbete därför minskar. För a� klara de�a och kompensera försvagade organisationer och
huvudmän måste en ökad samverkan inom folkbildningen och en
öppning mot nya grupper ske. Informationsteknologin och nätverksamhällets mönster och logik både förstärker och möjliggör denna
process.
Överhuvudtaget kommer dessa förändrade förutsä�ningar – nätverkssamhället, marknadssamhället och det flexibla lärandet – a�
inom folkhögskolan framtvinga en omorientering och e� förändrat
förhållningssä� till omvärlden och därmed också en förändring i
synen på den egna verksamheten. Folkhögskolan kommer a� tvingas
bryta sin relativa isolering, bli mer öppen och i större utsträckning
verka i sammanhang. De�a påverkar även pedagogiken där också
lärandet blir mer öppet och sker i sammanhang vilket i sin tur ger
folkhögskolan en möjlighet a� ge sina deltagare bä�re redskap a�
delta i nätverkssamhällets nya strukturer och utöva si� medborgarskap.
De�a innebär samtidigt en utmaning mot den egna identiteten,
profilen och organisationsstrukturen. Lojaliteter hos både medarbetare och deltagare kommer a� förändras vilket kräver en förändring
av både förhållningssä� och organisation. Folkbildningen måste för
sin överlevnad följa nätverkssamhällets logik vilket framtvingar en
strukturell förändring. Folkhögskolans möjlighet ligger därför i en
utvecklad samverkan både inom folkbildningen och med organisationer och institutioner utanför folkbildningen.
35
5. Att förändra organisationen
Organisationsförändring och skolutveckling har under en följd av år
varit föremål för stort intresse inom skolvärlden.50 Inte minst IKTutvecklingen har bidragit till de�a. Li�eraturen om organisationsteori,
ledarskap och organisationsutveckling är omfa�ande. En återkommande iak�agelse är a� förändring av en organisation inte sällan är
förenat med betydande svårigheter. Hela denna diskussion skall inte
belysas här utan ska begränsas till en reflektion kring två frågeställningar. Vilken organisationsmodell är rationell och ändamålsenlig för
organisation i flexibelt lärande (i de�a fall folkhögskola) i det marknadsorienterade nätverkssamhället? Hur kan organisationen förändras och anpassas till det flexibla lärandet?
Företag eller byråkrati?
Den organisatoriska konsekvensen av den föregående analysen är
inte bara a� fokus för strategin förändras från organisation till nätverk; även organisationens struktur behöver anpassas till nätets logik.
Den informationella ekonomin karaktäriseras enligt Castells av a�
också en ny organisatorisk logik utvecklas. För a� anpassa sig till den
oförutsägbarhet som den snabba tekniska och ekonomiska förändringen leder till har företaget förändrat sin organisationsmodell från
vertikala byråkratier till horisontella företag. Nätverksföretaget är den
informationella/globala ekonomins organisatoriska form.
Castells definierar en organisation som e� system av medel strukturerade kring sy�et a� uppnå specifika mål men tillfogar a� det
finns en grundläggande skillnad mellan två typer av organisation. För
50
För en bra översikt och introduktion se t ex Maltén, A. Det pedagogiska ledarskapet 2000.
37
den ena typen är reproduktionen av medelsystemen organisationens
huvudmål medan den andra kännetecknas av a� mål och målväxling
formar och ständigt omformar medelstrukturen. Den första typen
kallar Castells för byråkratier, den andra för företag. En framgångsrik organisation ”förmår generera kunskap och hantera information,
anpassa sig till den globala ekonomins variabla geometri, vara flexibel
nog a� kunna förändra sina medel lika snabbt som målen förändras,
under inflytande av en snabb kulturell, teknisk och institutionell förändring, och förnya sig, e�ersom innovation blir det centrala vapnet i
konkurrensen.”51 Nätverkssamhället och den informationella ekonomin kräver således en flexibel organisation.
Från målstyrning till själv- eller samstyrning
I takt med tjänste- och informationssamhällets framväxt och med
dess ökade förändringstakt ersa�es industrisamhällets hierarkiska
och tröga ordergivningssystem med målstyrning. Det kan ses som en
mjukare form av ordergivning där ledningen bestämmer vad du ska
göra men du själv får avgöra hur du ska lösa uppgi�en och nå målet.
Målstyrningen håller dock på a� ersä�as med något som Nils-Olof
Christoffersson kallar själv- eller samstyrning.52 Lärandet och kunskapsstyrningen spelar här en viktig roll. Lärandet i sig blir e� styrinstrument, men organisationens medlemmar förutsä�s också utifrån
den lärande organisationen kunna fa�a de beslut som bäst uppfyller
idéer, mål och visioner. Med denna modell beslutas målen gemensamt
och i samarbete mellan ledning och medarbetare. Följden blir en starkt
decentralistisk organisation.
En horisontell, starkt decentralistisk och flexibel organisation byggd
på själv- och samstyrning förefaller vara den organisationsmodell som
bäst motsvarar nätverkssamhällets logik och det flexibla lärandets
behov. I en sådan organisation är det inte endast ledningen som skall
agera strategiskt. Det krävs e� strategiskt medvetande hos all personal.
51
Castells 2000, band I Nätverkssamhällets framväxt, s 63.
52
SOU 1998:83
38
Konservatism
A� förändra organisationen kan emellertid stöta på svårigheter. I
skolan finns olika kulturer och intressen och spänningsfält mellan
dessa. Spänningar finns mellan förändring och beständighet.53 I
en utvärdering av IKT-projekt inom folkbildningen konstateras a�
problem har funnits i mötet mellan gammalt och ny� och a� utvecklingen inte varit ”helt smärtfri”.54 ”Jag tror a� en del av motståndet
(om inte mycket) faktiskt ligger i föråldrade erfarenheter och förutfattade meningar om vad flexibelt lärande är”, skriver en deltagare i en
av CFL:s fortbildningskurser. ”Entreprenörerna får jobba hårt för a�
skapa goda förutsä�ningar för projektet, skriver du. Så tror jag det är
för oss alla som vill införa något ny� som förändrar saker och ting på
skolan”, skriver en annan deltagare.
E� sä� a� beskriva de�a spänningsfält mellan förändring och
beständighet kan göras med följande modell över innovationsbenägenheten i en organisation enligt vilken flera karaktäristiska grupperingar förekommer på en arbetsplats.55
Innovationsbenägenhet
2,5 %
Innovatörer
13,5 %
34 %
34 %
16 %
Tidiga
accepterare
Tidig
majoritet
Sen
majoritet
Eftersläntrare
Källa: Rogers/Maltén
”Kurvan verkar tyvärr stämma alltför bra när jag spontant tänker över
situationen på skolan”, skriver en deltagare i en av CFL:s fortbildningskurser.
53
Persson/Andersson/Nilsson Lindström, Framgångsrika skolledare i spänningsfält och allianser i
Skolkulturer 2003.
54
Andersson, P 2002.
55
Maltén 2000 e�er Rogers 1962.
39
Skolledares sä� a� hantera konflikter mellan olika kulturer och
grupper i organisationen är a� bilda allianser:
”E�ersom organisationer utgör koalitioner och e�ersom
de deltagande aktörerna har olikartade intressen och
preferenser, blir den kritiska frågan inte hur man bör
utforma (’designa’) organisationer för a� de ska bli så
effektiva som möjligt utan snarare vilka intressen och
preferenser de ska gynna.”56
Ledningens preferenser och val av allianser är därför av avgörande
betydelse för skolans utveckling.
Förändrade utbildningsmönster är också beroende av a� skolledaren ser samband mellan organisation och utbildningsmönster och
anpassar organisationen för a� underlä�a pedagogisk förändring,
inte för a� underlä�a administrationen. Det gäller också för skolans
ledning a� se till a� inte konserverande särintressen får negativa konsekvenser för förändringsarbetet.57
Hans-Åke Scherp menar a� nya pedagogiska idéer och förändringar
som är oförenliga eller inkongruenta med en skolas lokala organisation löper stor risk a� avisas eller anpassas så a� de blir kongruenta
med den existerande organisationen. Denna anpassning kan leda fram
till a� innebörden i förändringen förändras till något helt annat än
vad som avse�s, det vill säga reduceras till specialisering inom samma
bärande idé istället för a� bli gränsöverskridande.
”En lokal organisation kan därigenom få en mycket konserverande effekt på det pedagogiska arbete som bedrivs
på skolan. För a� en förändring av det pedagogiska arbetet ska kunna få fotfäste på en skola behöver man förändra den lokala organisationen och/eller skolkulturen
så a� den blir kongruent med de önskade pedagogiska
förändringarna. De�a kan o�a uppfa�as som e� hot av
de lärare och informella ledare, vars pedagogiska praxis
gynnas av den organisation man redan har.”58
56
Persson/Andersson/Nilsson-Lindström 2003 citerat e�er Pfeffer 1978 och Bolman & Deal 1997.
57
Sandén 2001.
58
Scherp 1999.
40
Komplementärt ledarskap
Med utvecklingen av flexibelt lärande förändras kompetensbehov och
yrkesroller i organisationen. Det pedagogiska arbetet och lärarrollen
förändras från traditionell klassrumsundervisning till mer inslag av
handledning och distansundervisning. Utöver traditionell ämneskompetens och pedagogisk kompetens behövs en rad nya kompetenser
och egenskaper. Kompetensbehovet i flexibelt lärande kan beskrivas
på följande sä�:
o Ämneskompetens
o Pedagogisk kompetens
o Organisera och handleda flexibelt lärande
o IKT-kunnig
o Leda distansutbildning
o Förmåga a� arbeta med textbaserad kommunikation
o Arbete i virtuella arbetslag
o Utveckla och producera studiematerial (handledningar, webbsidor)
En annan förändring handlar om a� utveckla verksamheten. De egenskaper som då är av betydelse är:
o Nätverksorientering (skapa och odla externa relationer)
o Marknads- och entreprenörsorientering
o Projektledning
Ingen enskild medarbetare förväntas dock besi�a alla dessa egenskaper och kompetenser. Tyngdpunkten i enskilda lärares/medarbetares
profiler är olika. En framgångsrik organisation utvecklar därför
arbetsformer där olika kompetenser komple�erar varandra. Det
innebär med nödvändighet e� ökat lagarbete. I en sådan organisation
skapas också bä�re förutsä�ningar för a� lära av varandra.
Resonemanget ansluter till Ichack Adizes så kallade PAEI-modell
och teori om organisationers livscykel.59 Enligt denna genomgår orga-
59
Adizes 1982, 1989.
41
nisationer olika faser i sin utveckling från idé till blomstring, stagnation och död. De�a kan förklaras av a� en tyngdpunktsförskjutning
i ledarskapets egenskaper sker enligt PAEI-modellen där fyra olika
karaktärer och ledaregenskaper identifieras – produceraren, administratören, entreprenören och integreraren. Alla dessa behövs i en livskra�ig organisation. Problemet är a� alla egenskaperna sällan finns
samlade hos en individ varför e� bra ledarskap bygger på en struktur
eller laguppställning där olika individer med olika tyngdpunkt komple�erar varandra. För a� organisationen skall utvecklas och blomstra
gäller det också a� ha en lämplig och medveten balans mellan dessa
egenskaper. Med för mycket E och P händer det saker men kaos och
konflikter lurar bakom hörnet. Med för mycket A och I blir det så god
ordning och trevlig stämning a� organisationen stagnerar och dör.
Lärande organisation
Ny teknologi skapar behov av (och möjliggör) förändring i organisationen. Införandet av ny teknologi leder dock enligt Pär Larsson
inte automatiskt till förändringar i organisationen.60 Det som avgör
om IKT blir en positiv förändringskra� för hela skolan har främst a�
göra med medarbetarna och deras relationer och förståelse av arbetet.
Det är i det sociala systemet och inte det tekniska som potentialen för
framgångsrik skolutveckling är störst. Det är här människors intresse
och interaktionsmönster påverkas. De�a innebär enligt Larsson a�
det pedagogiska ledarskapet i e� IKT-baserat utvecklingsprojekt till
stor del handlar om a� skapa goda förutsä�ningar för medarbetarnas
lärande och erfarenhetsutbyte. Det krävs en kontinuerlig lärprocess
för a� förändra en organisation och det är ledarskapets roll a� skapa
och leda en sådan process.
För a� beskriva de�a används begreppet lärande organisation eller
organisatoriskt lärande med vilket menas e� lärande som sker gemensamt och berör hela personalstyrkan och leder till a� hela organisationens arbete utvecklas. När de erfarenheter som genereras görs synliga
och tillgängliga för gemensam reflektion skapas förutsä�ningar för e�
60
Larsson 2002.
42
organisatoriskt lärande. En lärande organisation är då enligt Larsson en organisation med väl utvecklad förmåga till organisatoriskt
lärande.
I nätverkssamhället är enligt Christoffersson e� kontinuerligt
lärande e� villkor för a� verksamheten skall fungera och utvecklas.61
Lärandet är inte bara individuellt utan också kollektivt. I det flexibla
nätverkssamhället pågår en kontinuerlig lärande process genom samarbete, kommunikation och förändringsarbete. I en lärande organisation som utmärks av en sådan kontinuerlig kompetensutveckling
inriktas ledarskapet mot a� skapa goda förutsä�ningar för lärande,
både det kollektiva och det individuella. I en sådan omgivning förändras enligt Christoffersson styrningsvillkor och styrning.
Hans-Åke Scherp använder begreppet erfarenhetslärande för a�
beskriva denna process.62 A� öka det medvetna och planerade erfarenhetslärandet är en utgångspunkt för utvecklingsarbete inom en
professionell organisation. En grund för erfarenhetslärandet är enligt
Scherp a� en återkoppling sker. Utan a� läraren får återkoppling av
andra på si� sä� a� arbeta saknas mycket av förutsä�ningarna för
e� medvetet erfarenhetslärande. Återkoppling och synliggörande av
erfarenheter för gemensam reflektion är nödvändigt för organisationens lärande och utveckling. Ju mer utvecklad och tydlig denna process är, tillsammans med den information processen genererar, desto
mer strategiskt kan den användas.63
61
SOU 1998:83.
62
Scherp 1999.
63
Ds 2002:55.
43
6. En skola i förändring
Vad händer i organisationen när en folkhögskola möter dessa förändrade förutsä�ningar och villkor och börjar utveckla det flexibla
lärandet? Utgångspunkten för diskussionen är en beskrivning av en
folkhögskolas förändring av verksamheten som får tjäna som exempel
till den teoretiska ramen.
En reservation är dock nödvändig a� göra. Folkhögskolor är olika
och varje skola är unik. Geografiskt läge, profil och inriktning, internat- eller dagfolkhögskola, rörelse- eller landstingsfolkhögskola gör
a� förutsä�ningarna varierar. E� annat exempel skulle uppvisa en
annorlunda bild. Trenden torde dock vara klar och exemplet är valt
för a� det tydligt illustrerar denna trend och belyser de frågeställningar som aktualiseras i en organisation som är under förändring.
Denna beskrivning av verksamhetens förändring följs i nästa avsni�
(7) av en närmare analys av hur processen se� ut och hur den påverkat organisationen. Med utgångspunkt från de�a exempel görs däre�er (8) e� försök a� dra slutsatser, generalisera och peka på e� antal
strategiska insatser som är av betydelse för en förändring av organisationen i riktning mot flexibelt lärande. I det avslutande avsni�et (9)
ges exempel på praktiska anpassningar och förändringar av organisationen.
Verksamhetsutveckling – ett exempel
Följande bild illustrerar förändringen och utvecklingen i den aktuella
skolans verksamhet under fem decennier. De olika linjerna i bilden
representerar både långa kurser, terminskurser, distanskurser, korta
samverkanskurser, konferensverksamhet, uppdragsutbildning och
45
projekt. De mörkare linjerna representerar tyngre och volymmässigt
mer betydande verksamheter.
Av bilden framgår a� en kra�ig förändring av verksamheten ägt rum
från 1990-talets början. Från a� under lång tid bedrivit enbart eller
i huvudsak traditionella långa kurser har under denna period nya
former utvecklats och omfa�ar idag korta kurser, konferenser, projekt,
distansutbildningar och uppdragsutbildningar. Nivåerna omfa�ar
idag hela registret från särskolenivå till högskolenivå och personalfortbildning.
Breddningen av verksamheten har samtidigt inneburit en kra�ig
ökning av volymen, från ursprungligen mindre än 2 000 till cirka 8 000
deltagarveckor. Därtill kommer från 1990-talet en ökad volym av konferensverksamhet, projekt och uppdragsutbildning. Antalet deltagare
har vuxit från e� 50-tal i endast lång kurs till mer än 7 000 personer
som årligen deltar i någon verksamhet knuten till skolan. Antalet deltagare i fasta långa kurser uppgår till cirka 140 och i distanskurser
46
till e� 80-tal. Personalgruppen har vuxit från fem personer de första
åren till e� 40-tal. Samtidigt med en breddning av verksamheten har
en specialisering ske�.
Skolans utveckling kan sammanfa�as i tre faser, den första fasens
traditionella folkhögskola, den andra fasens traditionella skola med
viss specialisering (bland annat fritidsledarutbildning) och den tredje
fasens skola som mer kan karaktäriseras som e� mångsidigt företag i
folkbildning.
Till bilden ska också läggas utvecklingen av IKT. E�er en försiktig
introduktion av datorer i början av 1980-talet tog utvecklingen på
allvar fart först under 1990-talet med en kontinuerlig uppdatering och
utbyggnad av kapaciteten. Med e� utbyggt nätverk, en god tillgång
på datorer, fast Internetanslutning och en heltidsanställd IT-tekniker
har IKT integrerats som en vardagsteknik i hela verksamheten. Den
årliga kostnaden är betydande och uppgår till cirka 5 procent av skolans budget.
Sedan 1997 har Folkbildningsnätet successivt introducerats och
används idag som pla�form för skolans interna nätverk och i alla
kurser. E� flertal distanskurser med IKT-stöd har utvecklats i olika
varianter och flera olika IKT-projekt har genomförts. Nästan häl�en av
lärargruppen har någon erfarenhet av distansundervisning och för en
femtedel utgör den e� betydande inslag i tjänsten.
Utmärkande för perioden från 1990 har sammanfa�ningsvis varit:
o Breddad och mångsidigare verksamhet
o Ökad specialisering
o Vidgade nätverk och ökad samverkan med olika organisationer och
parter
o Ökad förändringstakt och pedagogiskt experimenterande
o Större inslag av projektverksamhet
o Komplexare ekonomi med flera inkomstkällor och ökad egen finansiering
o IKT och flexibelt lärande med bland annat flera distanskurser
o Förändring av lärarroll och arbetets innehåll
47
Effekter av utvecklingen 1990−2000
Denna utveckling har ha� följande positiva effekter på skolan.
o Vidgat nätverken och skapat fler möjligheter
o Nya målgrupper, samverkanspartners och kunder
o Nya utbildningar i samverkan med huvudmannen
o Ökad kompetens inom IKT – flexibelt lärande – distansutbildning
o Påskyndat IKT - utvecklingen i all undervisning
o Projektmedel som ge� möjligheter till utveckling
o Möjliggjort nyanställningar och tillfört ny kompetens och nya
impulser
o Nya pedagogiska erfarenheter – kan svara bä�re mot elevernas
behov
o Utvecklat användningen av Folkbildningsnätet internt och i DU och
NU
o Positivt för ekonomin
När det gäller de ekonomiska effekterna kan endast uppska�ningar
göras. Befintlig redovisning ger inte underlag för en mer detaljerad
analys. Förändringen i förhållandet mellan bidrag och egna intäkter
ger en viss indikation om trenden. Som framgår av diagrammet nedan
har stats- och landstingsbidragens andel av intäkterna under perioden
1980-2000 minskat från 75 till 47 procent samtidigt som de egna intäkterna ökat från 25 till 50 procent. Det har således ske� en markant förändring i skolans ekonomi och där den ökade andelen egna intäkter
är en återspegling av verksamhetens förändring och utveckling.
48
Fördelning av intäkter
% 100
90
80
70
60
50
40
30
Huvudman
20
Egna int
10
0
Bidrag
1960
1970
1980
1990
2000
De specifika effekterna av förändringarna under 1990-talet framgår
inte av redovisningen. En närmare analys av vilka olika typer av
intäkter det gäller liksom hur ne�oresultatet ser ut inom olika delar av
verksamheten skulle ge en tydligare bild. Det finns dock skäl a� anta
a� effekterna har varit positiva inom följande områden:
Kurser och konferenser
Nya samverkanskurser och konferenser har tillkommit som e�
resultat av e� vidgat nätverk och nya relationer. Samverkanskurser
och konferenser kan generera e� ekonomiskt översko�, bland annat
genom försäljning av mat, logi och lokaler.
Projektmedel
Projektmedel har positiva effekter på flera sä�. De ger möjlighet a�
knyta nya medarbetare till skolan och därmed ny kompetens. De ger
frihet och utrymme a� planera nya projekt och därmed få y�erligare
projektmedel. De kan också ses som betald fortbildning. I de�a fall
har de projektmedel skolan erhållit motsvarat i genomsni� närmare
en heltidstjänst från mi�en av 1990-talet.
49
Uppdrag
Uppdragsutbildning skapar arbete och ger möjlighet till e� ekonomiskt översko�. Det bidrar till en kompetensutveckling i organisationen och kan även innebära a� konferenser förläggs till skolan. I
de�a fall har uppdrag under samma period motsvarat 1,5 – 2 tjänster.
Ne�oöversko�et är svårt a� beräkna.
Kostnadseffektiv distansutbildninmg
Distansutbildning kan vara mer kostnadseffektiv än närutbildning
och ge e� positivt ekonomiskt utfall.64 Intäkterna i form av bidrag
är desamma som för närutbildning medan det finns skäl a� anta a�
kostnaderna för till exempel lokaler, administration och service är
betydligt lägre e�ersom deltagarna studerar i hemmet eller på sin
arbetsplats. Problemet är a� de�a inte går a� utläsa i skolans redovisning utan kräver noggrannare modeller för kostnadsanalyser. I
de�a fall har volymen på distansutbildning varit betydande varför
också det ekonomiska resultatet torde vara positivt. Förutsä�ningen
är givetvis a� de lokaler som frigörs vid distansutbildning fylls med
annan verksamhet.
Samverkan och mångfaldsfördelar
Kostnadseffektivitet kan uppnås genom a� utny�ja mångfaldsfördelar.65 De�a kan handla om a� sprida till exempel utvecklingskostnader över tid och a� skapa kurser och koncept som relativt enkelt kan
modifieras och anpassas e�er olika behov. För små organisationer i en
nätverksorienterad ekonomi kan de�a också handla om a� samverka,
dela på kostnader och utny�ja varandras resurser och kompetens. E�
exempel är när en distanskurs på uppdrag eller som folkhögskolekurs görs i samverkan med en organisation och där den samverkande
parten bidrar med kursledare eller andra pedagogiska insatser. I e�
sådant fall kan e� lärarlag bestå av skolans lärare tillsammans med
den samverkande organisationens kursledare. Det ger skolans lärare
64
Hübine�e 2003. I kapitlet Distansutbildningens ekonomi i Folkbildning.net görs en analys av
distansutbildningens intäkter och kostnader med utgångspunkt från folkhögskolans förutsä�ningar.
65
SOU 1998:83. I kapitlet Kostnadseffektiv distansutbildning diskuterar Nils-Olof Christoffersson
begreppet mångfaldsekonomi.
50
tillfälle a� få ny kunskap och nya erfarenheter. Det kan göra det möjligt a� driva en kurs som skolan på egen hand annars inte ha� kapacitet a� göra. Samverkan kan också innebära a� den samverkande
parten står för kostnaden för marknadsföring och rekrytering.
Effekterna av mångfaldsfördelar är svåra a� beräkna. De kan också
tas ut på olika sä�.
I de�a fall finns det skäl a� anta a� mångfaldsfördelar kunnat
utny�jas, bland annat genom a� grundkoncept modifierats och
använts i flera olika sammanhang, kostnader för utveckling delats och
samverkanspartners bidragit med kompetens utan kostnad.
Minskad sårbarhet
Med en breddad, nätverksorienterad och mer flexibel verksamhet
minskar sårbarheten. Med ”många bollar i lu�en” finns alltid möjlighet a� ersä�a en verksamhet med en annan. I de�a fall har det inneburit a� när en långkurs tvingats ställas in i brist på deltagare har den
relativt lä� kunnat ersä�as med annan verksamhet.
Sammanfattning
Av beskrivningen framgår a� förändringarna varit betydande från
1990-talets början.
Från a� ha varit e� litet inslag i verksamheten har IKT integrerats
i all verksamhet, i pedagogik, i administration, för intern och extern
kommunikation och för marknadsföring. IKT berör all personal och
har blivit en oundgänglig del av lärarens arbete, om än i olika grad.
Distansutbildning och flexibelt lärande har etablerats som en betydande del av skolans verksamhet.
Den lilla sammanhållna och traditionella folkhögskolan har blivit e�
medelstort företag i folkbildning. Verksamhet, ekonomi och organisation är idag en helt annan än bara för e� par decennier sedan.
En ekonomisk analys tyder på a� denna utveckling och förändring
skapat en stabilare bas för verksamheten och ha� positiv effekt på
skolans ekonomi även om bristen på data gör det svårt a� mer exakt
51
bedöma utfallet. De�a visar på vikten av a� utveckla modeller för
kostnadsanalyser, budget och redovisning som bä�re beskriver en
förändrad verksamhet. De�a ger tillförlitligare underlag för bedömningar av fortsa�a satsningar och investeringar.
52
7. En organisation – två kulturer
Den utveckling och förändring som här beskrivits har även få� konsekvenser för organisationen. Folkhögskolans identitet och självbild
har formats av folkhemmets och välfärdsstatens politik och värderingar. Därtill finns en specifik pedagogisk tradition. 1990-talets
samhällsförändringar kom därför a� uppfa�as som en utmaning och
e� hot med de värden folkhögskolan ansågs representera. Det fanns
inom folkhögskolan e� motstånd mot den nya tekniken, mot tanken
på distansutbildning och flexibelt lärande och mot e� mer marknadsorienterat ekonomiskt synsä� på verksamheten. A� förfly�a sig från
det fysiska klassrummet till det virtuella och a� börja prissä�a pedagogiska tjänster som tidigare tagits för givna upplevdes av många
som något främmande. A� identifiera och värna en pedagogisk tradition blev viktigare än a� med öppna sinnen möta det nya.
Samtidigt fanns hos delar av folkhögskolan både en pragmatism och
nyfikenhet a� pröva nya vägar. Verksamheten förändrades och anpassades e�er nya förutsä�ningar. Spänningar uppstod och två kulturer
utvecklades. Utvecklingen har inneburit a� det inom folkhögskolan
utvecklats vi� skilda verksamheter som skapar konflikter, menar Olov
Rasch på Marieborgs folkhögskola i en intervju i tidskri�en Folkhögskolan.66 Rä� hanterat skulle det kunna vara hälsosamma och produktiva konflikter som ledde framåt. Men i e� läge när folkhögskolan
utsä�s för konkurrens riskerar vi a� i stället ängsligt ägna oss åt a�
formulera det gemensamma, rö�erna, kärnan, och hoppas på fortsa�
välvillig offentlig bidragtilldelning. Det beteendet bara förvärrar den
sedan länge olösta identitetskrisen, menar Rasch.
66
Folkhögskolan nr 4/2000.
53
De konflikter som kan uppstå när verksamheten på de�a sä� förändras kan som Rasch pekar på förklaras av de skillnader i synen på
folkhögskolans inriktning och uppgi� som blir tydlig. Den kan också
förklaras av a� den del av lärargruppen som involveras i en experimentell verksamhet får nya erfarenheter och ser behovet av förändringar i organisationen. Två kulturer etableras.
”Javisst är det intressant a� sudda ut gränserna! Mina år som distanslärare har ge� mig en ny syn på pedagogik och metodik i närundervisningen”, skriver en deltagare i en av CFL:s fortbildningskurser.
”Du skriver flera gånger a� projektet inte ’stör’ den övriga verksamheten och avslutar med a� ’den verkliga påfrestningen skulle komma
om/när vi börjar diskutera om hur inslag av flexibelt lärande skulle
kunna införas i de traditionella kurserna här på skolan.’ Det vore
intressant a� ta del av dina funderingar kring de�a. Jag tror a� vi alla
bro�as med dessa frågor i någon form”, skriver en annan deltagare.
En närmare förståelse för dessa kulturer och spänningar är viktig
som utgångspunkt för en diskussion om förändring av organisationen.
Lärarprofiler
Lärargruppen är skolans nyckelgrupp. Men gruppen är inte homogen.
En närmare analys av lärarnas profil med utgångspunkt från exemplet ovan visar a� de kan delas i två huvudsakliga kategorier, de som
är inriktade på traditionell klassrumsbunden undervisning i långa
kurser och de som är inriktade mot flexibelt lärande. Kännetecknande
för den senare är en inriktning mot nätverksorientering, externa
relationer och samverkan, IKT, marknadsorientering och entreprenörskap. Externa relationer och samverkan bygger på enskilda individers
engagemang i organisationer utanför skolan men med kopplingar till
skolans profil och där personliga relationer byggts upp under lång tid.
54
De olika rollerna kan sammanfa�as på följande sä�.
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
Över tid sker en förskjutning från en traditionell roll till en ny roll.
Bilden nedan visar situationen vid ingången till 1990-talet i inledningsskedet till den förändring som däre�er inleddes och situationen tio år senare. Redan före 1990 fanns en tendens till två kulturer.
Skillnaden gällde då synen på korta samverkanskurser som inom den
traditionella kulturen inte ansågs vara rumsren folkbildning utan mer
e� nödvändigt ont och betraktades som e� störande inslag i schemastrukturer och skolmiljö och vars andel av den totala volymen ständigt ifrågasa�es. De rörelse- och nätverksorienterade entreprenörerna
såg å sin sida de�a inte bara som god folkbildning utan också som e�
positivt bidrag till det civila samhällets och organisationernas utveckling. Därtill innebar det e� positivt tillsko� till skolans ekonomi. Just
det senare var också det främsta skälet till a� verksamheten trots e�
u�alat motstånd kunde fortsä�a. Översko�et från samverkanskurser
användes för a� täcka undersko� i den del av verksamheten där motståndet var som störst varför frågan aldrig drevs till sin spets.
Under en tioårsperiod har en markant förskjutning i lärarkårens
profil ägt rum. Trots e� motstånd har e�erhand en anpassning till det
flexibla lärandet gradvis ske�.
55
Raderna i tabellerna representerar respektive lärare och de markerade
fälten i kolumnerna visar spridningen och tyngdpunkten i respektive
lärares tjänst.
Lärarprofil
1990
Flex.lär/
entrepr.
Flex.lär/
entrepr.
Lärare
Trad.
lärarroll
Trad.
lärarroll
2000
Lå
Ko Dis Up Pr
o
a k rta k tans pdra jekt
urs urs kur g
er
se
er
r
ng
Tyngdpunkt i tjänst
Mindre del i tjänst
Förändringen av verksamheten har också inneburit en förändring
av arbetssituationen. Denna skillnad i profil blir tydlig också när det
gäller konkreta frågor som arbetsplats, arbetsorganisation, tid och
arbetsuppgi�er vilken kan beskrivas på följande sä�:
56
I en skola där alla lärare har liknande arbetsuppgi�er och undervisningen bedrivs under samma former i närutbildning utvecklas en
gemensam kultur. Med utvecklingen av det flexibla lärandet och två
kulturer uppkommer också olika behov och syn på organisation. Den
sammanhållna organisationen och lärargruppen delas upp i olika
verksamhetsområden och intresseinriktningar. Tiden räcker inte till
för a� dela varandras vardagserfarenheter. Referensramarna blir inte
gemensamma. Synen på administrativa rutiner, planeringsstrukturer,
beslutsprocesser och ansvar blir olika.
Så länge den traditionella kulturen dominerar dagordningen för
den gemensamma tiden upplevs den som mindre meningsfull av dem
som representerar den nya kulturen. Omvänt gäller a� när den nya
kulturens frågor kommer upp på dagordningen kan det upplevas som
både främmande och hotfullt av den traditionella kulturen.
Av de�a följer a� det är av stor betydelse a� erfarenheter synliggörs
och många ges möjlighet a� involveras i och få praktisk erfarenhet av
det flexibla lärandet. Därigenom skapas gemensamma referensramar
och förutsä�ningar för en lärande organisation.
Hur gick det till?
En central fråga är hur den förändring som beskrivits i exemplet
gå� till. Varje skola har en formell struktur för kommunikation och
beslutsfa�ande. I de�a fall ser den ut på följande sä�:
��
��
��
��
��
57
��
��
��
I måldokument finns också skolans mål, profil och övergripande
inriktning beskrivet. Dessa utgör likt e� partiprogram för e� politiskt
parti en gemensam ram men ger samtidigt utrymme för tolkningar.
Inom dessa ramar kan olika intressen och strategier utvecklas. Någon
måste agera och beslut måste fa�as. Dokumenten agerar inte av sig
själva utan måste ges e� innehåll.
För a� få en bild av hur förändringen gå� till kan frågan därför ställas var, vem eller vilka i organisationen som väckt nya idéer och tagit
initiativ som sedan resulterat i beslut om ny verksamhet. Följande
instanser, grupper eller kategorier är aktuella:
o huvudmannen
o skolans styrelse
o rektor
o lärarråd/kollektiv
o enskilda lärare/lärarlag
o individer/samarbetspartners utanför den egna organisationen
Initiativ
I vissa fall har initiativen tillkommit i en process där två eller tre av
dessa varit involverade samtidigt. Analysen ger följande bild:
an
Hu
v
m
ud
S
e
els
r
ty
r
to
k
Re
Lä
Initiativtagare
58
lag
d
rå
r
ra
Lä
ra
/
re
n
rå
if
Ut
Resultatet är tydligt. De idéer som föds och de initiativ som tas
härrör huvudsakligen från enskilda lärare eller små lärarlag. E� antal
verksamheter är resultatet av externa initiativ och förfrågningar och
y�erligare några har tillkommit på rektors direkta initiativ. I något fall
har huvudmannen initierat kurser. De�a gäller längre och mer omfattande kurser. Kortare kurser i samverkan med huvudmannen ingår
inte i bilden.
Inte i något fall har nya verksamheter tillkommit på initiativ av styrelsen eller lärarrådet som kollektiv. I dessa instanser fa�as endast de
formella besluten och deras roll är a� godkänna och stödja eller avslå
och motverka initiativ och förslag som vuxit fram under informella
former. De�a är på inget sä� unikt. Problemet är a� det riskerar a�
skapa spänningar i organisationen om de inte hanteras på e� medvetet sä�. Särskilt påtagligt blir de�a när förändringstakten är hög.
Trots en avsaknad av en gemensam strategi har en markant förändring i verksamheten således ägt rum. E� mer eller mindre u�alat
motstånd mot förändringen har även funnits i delar av lärargruppen.
De mönster som kunde iak�as redan tidigare blir än tydligare under
denna period. Förklaringen till förändringen är därför a� det vid
sidan av en formell process finns en reell och huvudsakligen informell
process som kan illustreras på följande sä�:
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
Kreativa processer äger rum i en informell process mellan entreprenörerna, ”marknaden” och ledningen och genom en allians mellan
ledningen och entreprenörerna. Där kan idéer prövas utan hänsyn till
59
andra lojaliteter. I den formella strukturen däremot äger kreativa processer mer sällan rum. Den är främst en arena för förhandling (öppen/
direkt eller dold/indirekt) mellan olika intressen och revir. Här fa�as
också de formella besluten. Processerna pågår parallellt. En väsentlig
skillnad är också a� i den senare modellen sker kontakter med nätverk och ”marknad” inte bara genom ledningen utan även direkt med
entreprenörerna. Dessa kontakter och relationer utgör själva bränslet
till den kreativa processen.
60
8. Strategi för förändring
Förändring av en organisation kan ske både medvetet och strategiskt
eller situationsanpassat och taktiskt. Finns u�alade mål och e� strategiskt perspektiv underlä�as de kortsiktiga och situationsanpassade
förändringarna som alltid måste göras. Saknas mål och strategiskt
perspektiv riskerar de kortsiktiga och situationsanpassade förändringarna a� bli defensiva. Det riskerar också a� återkommande skapa
konflikter i organisationen.
I perspektivet av utvecklingen av flexibelt lärande är därför en
första fråga vilket målet med en förändringsprocess är och på vilket
sä� organisationen behöver anpassas till de�a. En utgångspunkt för
en sådan diskussion kan vara a� sammanfa�a den process och utveckling skolan genomgå� när det gäller flexibelt lärande och utifrån de�a
formulera mål.
När IKT-utvecklingen och projektverksamheten inom folkbildningen på allvar tog fart under senare delen av 1990-talet inleddes
en period av experimenterande o�ast initierat av eldsjälar. Under en
sådan experimentfas saknas o�a långsiktigare strategier. Det handlar
om a� pröva idéer och metoder och göra erfarenheter. Experiment och
försök som sedan visar sig framgångsrika och hållbara leder till a� en
mer varaktig verksamhet etableras. En ny kultur utvecklas och behov
av anpassning av organisationen uppstår. Fortfarande kan en långsiktig strategi saknas, men behovet av en sådan blir tydlig.
En strategi behövs för utvecklingen av det flexibla lärandet och IKT
och som bör svara på följande frågor:
o Hur vill skolan utveckla det flexibla lärandet (i NU och DU)?
61
o Hur vill skolan utveckla användningen av IKT (teknik, hemsida,
intern information, med mera)?
o Hur vill skolan utveckla kompetens och samverkan kring IKT och
flexibelt lärande?
o Hur skall denna utveckling finansieras och vilket ekonomiskt resultat förväntas den ge?
En strategi behövs även för utveckling och anpassning av organisationen. Följande tabell, som är e� försök a� sammanfa�a den process
som beskrivits i exemplet ovan, är e� exempel på hur en sådan strategi kan skisseras.
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
Frågan är sedan hur organisationen skall förändras i riktning mot de
uppsa�a målen (fas 3).
62
Följande punkter kan ses som förslag på strategiska insatser.
1. Allianser och kreativa processer
Förändring bygger på a� utrymme skapas för informella kreativa processer i organisationen och på en informell allians mellan ledning och
”entreprenörer”. Med de�a menas inte någon ”hemlig pakt”. Snarare
handlar det om a� ha en flödande kommunikation och e� förutsä�ningslöst och kreativt utbyte och prövande av idéer utan hänsyn till
andra lojaliteter. Det gäller därför a� skapa utrymmen för sådana processer och skilja dem från formella förhandlings- och beslutsprocesser.
2. Lärande organisation
Trots erkännande av olika kulturer och allianser är det viktigt a� inte
cementera kulturerna utan sträva e�er a� minska skillnaderna och a�
skapa förståelse för olikheterna. De�a kan göras på olika sä�. Viktigt
är a� medvetet arbeta för a� involvera flera i flexibelt lärande.
o Stimulera experimenterande och flexibelt lärande i alla kurser.
o Sträva e�er a� alla lärare får praktisk erfarenhet (fortbildning, projekt, pröva i undervisning).
o Fungerande organisatoriskt lärande/erfarenhetslärande (bland
annat genom a� göra erfarenheter synliga i organisationen).
3. Dagordning för ny kultur
E� bra må� på var fokus i organisationen ligger är hur den gemensamma tiden används. Det gäller planeringsdagar, interna pedagogdagar, lärarråd eller andra former för gemensamma möten.
Förändring av verksamhet och organisation kräver en förändrad
dagordning för och prioritering av den gemensamma tiden. Strategiska frågor, pedagogiska frågor, utveckling och hela verksamheten
behöver sä�as i fokus. Detsamma gäller den interna informationen
som behöver spegla också det nya.
I en organisation under förändring där två kulturer finns representerade kan det samtidigt behövas en flexibilitet som gör det möjligt a�
arbeta med olika strukturer och rutiner som är anpassade till de olika
kulturernas behov.
63
4. Uppmuntra ”new entries”
Entreprenörerna i organisationen är o�a eldsjälar som utöver eller
vid sidan om vanliga rutiner och gemensam tid informellt utövar
si� entreprenörskap. Olika åtgärder som kan uppmuntra och stödja
entreprenörskapet är positivt. A� förlita sig till e� fåtal eldsjälar ökar
dock sårbarheten. A� uppmuntra entreprenörskapet innebär därför
också a� öka den strategiska medvetenheten i hela organisationen och
betona betydelsen av a� hi�a ”new entries” och e� entreprenörsinriktat förhållningssä�.
5. Uppmuntra nätverksorientering och samverkan
I enlighet med analysen om nätverkssamhällets logik gäller det
a� beröra maximalt antal noder, söka upp livskra�iga nätverk och
utveckla och odla externa relationer. I nätverken skapas möjligheter
till gränsöverskridande samverkan. I relationerna och mötena inom
nätverken föds idéer och skapas möjligheter a� utveckla ”produkten”
i samverkan med ”konsumenten” och a� bedriva marknadsföring.
Nätverksrelationer är både en fråga för ledningen och den enskilde
medarbetaren. Det kräver tid och kan ses som en marknadsföringsoch utvecklingskostnad som behöver ges utrymme i budget och
tjänstefördelning.
6. Låt siffror tala
För a� kunna förverkliga pedagogiska visioner, idéer och mål och för
a� kunna utvärdera verksamheten, ha kontroll över marginaler och
fa�a rationella beslut är ekonomisk medvetenhet och analys nödvändigt. Kostnadsanalyser, nyckeltal och genomskinlig budget och
redovisning är nödvändiga redskap i en organisation som vill öka den
strategiska medvetenheten i hela organisationen och som bygger på
själv- eller samstyrning. Det skapar ökad motivation och ökat ansvarstagande.
Om skolan skall satsa på och utveckla flexibelt lärande och distansutbildning behövs också en analys av dess effekter på skolans ekonomi göras. Nuvarande bidragssystem gör ingen skillnad mellan
64
närutbildning och distansutbildning. Frågan är därför hur kostnadsbilden ser ut. Om utgångspunkten är a� distansutbildning/flexibelt
lärande skall ha samma undervisningsresurs och lärartäthet som
närutbildning är frågan om kostnadsbilden i övrigt skiljer sig när det
gäller lokaler, administration och service. Mycket talar som tidigare
nämnts för a� de�a är fallet och a� flexibelt lärande och distansutbildning kan vara gynnsamt för skolans ekonomi.
7. Rekrytering – kompetens
Omsä�ning av lärare är låg inom folkhögskolan. Rekrytering av
nya lärare är därför en stor och betydelsefull fråga och måste ses
i perspektivet av organisationens utveckling. En rekrytering skall
inte göras enbart för a� täcka e� aktuellt tjänstebehov utan ses som
en strategisk investering. Utöver ämneskompetens och pedagogisk
kompetens blir entreprenörsegenskaper och egna nätverksrelationer
viktiga kriterier.
8. Gynna lagarbete
Det finns flera skäl a� gynna lagarbete. I de fall en lärare arbetar
ensam med en kurs är det av stor betydelse a� ändå ingå i e� arbetslag där erfarenheter kan delas och diskussioner föras. Detsamma
gäller i det fall där en kurs görs i samverkan med andra parter och där
lärare ingår i arbetslag med kollegor från andra skolor eller institutioner. Lagarbete innebär även a� sårbarheten minskar vid frånvaro och
sjukdom.
Samarbete i arbetslag kan i sin enklare form bestå i gemensam
planering utifrån vilken var och en sedan sköter sin del. Det kan också
bestå i en mer integrerad process där lärarna samarbetar och delar
varandras arbete i den pågående pedagogiska processen. Flexibelt
lärande och distansundervisning underlä�ar och nödvändiggör e�
sådant arbetssä�.
9. Investera i utveckling
Med en ökad förändringstakt ökar också behovet av utvecklings65
arbete. De�a kräver tid, särskilt för informella kreativa processer. Det
kan från en arbetsgivarsynpunkt vara frestande a� öka arbetsbelastningen på läraren i tider när ekonomin är kärv. Det kan ske genom
större undervisningsgrupper, mer undervisningstid och fler administrativa uppgi�er. På kort sikt kan de�a ge utdelning. Problemet är a�
utrymmet för de kreativa skapande processer som är nödvändiga för
en dynamisk utveckling därigenom minskas. På längre sikt riskerar
därför effekten a� bli den motsa�a.
Utvecklingsarbete kan finansieras med den del av statsbidraget
som är avse� för fortbildning och utveckling. Det kan också finansieras genom externa projektmedel. Projekt där nya idéer, verksamhetsformer och pedagogiska lösningar kan prövas är betydelsefullt
för skolans utveckling (och hela folkhögskolans utveckling). Med
externa projektmedel skapas resurser för experiment. Det medför
möjlighet till vidgat nätverk, nya relationer, nyrekrytering och kompetensutveckling. Projekt skapar dynamik i organisationen och håller
den pedagogiska diskussionen levande. Y�erligare sä� a� finansiera
utvecklingsarbete kan vara a� avsä�a egna medel eller a� bedriva
utveckling i samverkan med andra parter där kostnader och risker
delas.
10. Marknadsföring
Informationsteknologins möjligheter tillsammans med flexibelt
lärande och nätverks- och marknadsorientering ställer nya krav på
marknadsföring. Vanligen marknadsför skolorna si� kursutbud i
tryckt form och/eller på en egen hemsida. Marknadsföring sker också
via FIN (Folkhögskolans informationstjänst) där skolans kursutbud
annonseras. Till de�a kommer andra former och kanaler för marknadsföring som ökar i betydelse, särskilt om skolan vänder sig till
målgrupper som inte nås genom den traditionella marknadsföringen.
Hemsidor utvecklas alltmer från annonsplatser/anslagstavlor av
kursprogram till aktiva och kommunikativa mötesplatser. Med det
flexibla lärandets mer breddade och rörliga verksamhet kan en hemsida användas för a� spegla hela skolans verksamhet och möjligheter
och visa dess liv och puls genom kontinuerlig uppdatering. Skolornas
66
hemsida behöver därför utvecklas från den tryckta kurskatalogen i
digital form till en mer dynamisk och aktiv hemsida.
I nätverkssamhället blir marknadsföring genom relationer viktigt.
Det personliga mötet är nyckeln till relationsmarknadsföring. A�
göra organisationen medveten om och på olika sä� underlä�a och
uppmuntra de�a är betydelsefullt. Med e-post ökar möjligheterna a�
enkelt kommunicera direkt med enskilda individer. Genom a� samla
och organisera e-postadresser som rör skolans nätverk underlä�as
relationsmarknadsföringen. Goda relationer och samverkan med
andra organisationer och nätverk gör det också möjligt a� marknadsföra skolan genom dessa.
67
9. Anpassad organisation
Det flexibla lärandet ställer krav på praktiska anpassningar av organisationen på flera sä�. Nya rutiner och modeller utvecklas och prövas
e�erhand och ersä�er e�er en tids experimenterande det gamla.
Viktigt är a� inte anpassa verksamheten e�er systemen utan systemen
e�er verksamheten. Följande punkter är exempel på områden och frågeställningar där sådana anpassningar kan vara aktuella och där det
gäller a� hi�a enkla, praktiska och fungerande lösningar. Behov och
förutsä�ningar varierar dock varför lösningarna i det enskilda fallet
blir olika. Ordningsföljden på dessa punkter följer en enkel struktur
och börjar med det som är närmast eller kärnan i lärarens arbete, det
vill säga arbetsuppgi�er, arbetsplats och den egna datorn för a� fortsä�a med det som finns runt omkring de�a, det vill säga arbetsorganisation, teknik, deltagare, med mera.
1. Arbetsvillkor
Arbetsbeskrivning
I grunden är lärarens uppgi�er i när- respektive distansundervisning/
flexibelt lärande lika. På vissa punkter finns dock skillnader som är
av betydelse för beräkning av tiden. Flexibelt lärande innebär a� nya
arbetsuppgi�er tillkommer. Risken är stor a� de�a kan leda till mer
arbete. De�a gäller särskilt när ny verksamhet som utgår från enskilda
eldsjälar utvecklas och där erfarenheter, rutiner och arbetsfördelning
saknas. Skillnader i arbetsuppgi�er mellan olika medarbetare kan
också bli större än tidigare. Lärarens arbete är e� intellektuellt skapande arbete som kräver frihet och inte låter sig beskrivas och regleras
i detalj. Men när arbetet förändras och nya uppgi�er tillkommer är det
69
viktigt a� beskriva innehållet i arbetet och diskutera vad som förväntas av läraren respektive arbetslag och administration och hur nya
uppgi�er kan fördelas i organisationen.
En vanlig fälla är a� tidsåtgången för nya arbetsuppgi�er underska�as. Det gäller både chefer och medarbetare. Med högt ställda
förväntningar (egna och chefens), stort engagemang men med oklara
gränser ökar riskerna för besvikelser och utbrändhet. I en fas av positiv utveckling och förändring ökar också benägenheten a� ta på sig
nya uppgi�er och samtidigt bortse från den faktiska arbetsbelastning
det kan komma a� innebära. Chefen skall därför inte bara tacksamt
se på när engagerade medarbetare förändrar arbetet utan på e� tidigt
stadium diskutera uppgi�er, formulera realistiska mål och förväntningar och sä�a upp gränser. En process kring en kurs oavse� näreller distanskurs innehåller följande arbetsuppgi�er och moment.
o Utvecklingsarbete
o Planering
o Budget och redovisning
o Kursplan, li�eraturlistor
o Schemaläggning/program för ev träffar
o Marknadsföring (presentationsmaterial, spridning)
o Rekrytering
o Svar på frågor till intresserade och sökande
o Antagning
o Registrering, deltagarlistor
o Kursavgi�er
o Information till deltagare före kursstart
o Materialproduktion (skapa, leta, sammanställa)
o Genomförande (undervisning, handledning)
o Relationer, nätverk, kontakter med samverkanspartners
o Utvärdering
o Kursintyg
70
Hur dessa fördelas mellan olika medarbetare i organisationen kan
variera. I traditionella närkurser finns o�a rutiner för och en tydlig
fördelning av dessa olika uppgi�er. När distanskurser och flexibelt
lärande utvecklas saknas o�a dessa rutiner varför de flesta av uppgifterna läggs på den enskilde läraren. De�a innebär o�a e� betydande
merarbete innan nya rutiner skapats.
På några punkter skiljer sig arbetsuppgi�erna och tiden mellan närundervisning och distansundervisning/flexibelt lärande. Det är bland
annat:
o Materialproduktion
I distanskurser/flexibla kurser är utförliga och tydliga kursplaner
och skri�liga arbetsplaner, studiehandledningar, instruktioner och
kursmaterial nödvändigt. De�a kräver mycket tid.
o Textbaserad kommunikation
Med en i huvudsak textbaserad kommunikation ökar tidsåtgången.
Det handlar både om den fortlöpande dialogen i kursens konferenser där många om än korta meddelanden, inlägg, svar eller
kommentarer skall göras och om inläsning av och återkoppling på
inlämnade uppgi�er.
o Få lärare
Medan närkurser kan ha flera olika lärare där ansvaret för dialogen och kommunikationen (formell och informell) med deltagarna
delas har distanskurser/flexibla kurser o�ast endast en eller två
lärare som har hela ansvaret. Även om undervisningstiden och
resursen därmed blir större för den enskilde läraren innebär de�a
större ansvar a� alla typer av frågor hamnar hos en eller två lärare.
Tidsåtgången för de�a skall inte underska�as.
Arbetstid
Med flexibelt lärande följer en flexiblare arbetstid och det gäller a�
hi�a lämpliga modeller för beräkning av arbetstiden. I traditionell
klassrumsbunden undervisning utgör de schemalagda lektionerna
grunden och stabiliteten i arbetet. I det flexibla lärandet är en sådan
struktur inte lika nödvändig. I distansundervisning upphör med
undantag för fysiska träffar den schemalagda tiden helt och ersä�s
71
av e� kontinuerligt flöde. Vanligt är då a� schablontid tillämpas där
läraren helt styr när under dygnet arbetet skall utföras. Svårigheten
med de�a är a� ha kontroll över arbetstiden. E� sä� a� ändå få en viss
kontroll över tiden och se om den avsa�a tiden är rimlig är a� bokföra
timmar under någon eller några kortare perioder. Annars får man
lita till den förmåga a� bedöma tid och arbetsinsats som erfarenheten
e�erhand ger.
Risken för a� arbeta mer än avse� är större i distanskurser på deltid.
Ju lägre studietakt desto färre timmar genererar kursen. Samtidigt
behöver kommunikationen och aktiviteten i kursen hålla en viss nivå
och intensitet även om studietakten är låg. Blir tempot för lågt ökar
risken för a� deltagarna tappar motivationen och avbryter kursen.
Det flexibla lärandet innebär också a� träffar och undervisningspass i det fysiska rummet kan komma a� förläggas till tider utanför
ordinarie arbetstid. Beroende på hur avtalen är konstruerade kan
de�a innebära ökade kostnader för kursen, vilket i sin tur kan vara en
restriktion som kan begränsa flexibiliteten.
Som framgå� ovan innehåller det flexibla lärandet nya och förändrade arbetsuppgi�er. Det är viktigt i bedömningen av arbetstiden a�
tid verkligen ges till dessa uppgi�er och a� den ”fria” schablontiden
inte fylls med interna administrativa uppgi�er.
Arbetsplats
Nätkommunikation ökar inte bara flexibiliteten i tid utan också i rum.
Arbetet kan i större utsträckning skötas till exempel hemifrån. De�a
ökar möjligheterna a� engagera medarbetare med boende på längre
avstånd från skolan. A� underlä�a möjligheterna till de�a är därför
viktigt. De�a måste samtidigt balanseras mot behovet av a� möta
kollegor i det fysiska rummet där värdefulla sociala och informella
processer pågår.
Ersättning
Med flexiblare arbetstid och förändrade arbetsuppgi�er kan nya kostnader tillkomma. Det kan gälla kostnader för dator, uppkoppling och
mobiltelefon men variera beroende på arbetsuppgi�er och i vilken
72
utsträckning arbete förväntas utföras hemifrån. De�a är i regel inga
stora kostnader men ändå viktigt a� hi�a fungerande modeller som
ger skälig ersä�ning och underlä�ar arbetet.
Arbetsmiljö
Med flexibelt lärande och distansundervisning ägnas mer tid åt arbete
framför datorn. Med de�a följer behovet av en anpassad arbetsplatsmiljö. En egen arbetsdator och en lugn och ostörd arbetsplats är därför
nödvändigt. Mer tid framför datorn innebär även mera stillasi�ande
arbete varför motion och friskvård på arbetsplatsen kan behöva få
större uppmärksamhet.
2. Ordning i datorn
Med nätverksorientering och flexibelt lärande följer e� ökat flöde av
information över nätet och en ökad digital informationshantering.
Stora mängder information skall hanteras och organiseras i lärarens
dagliga arbete. Det gäller därför a� på e� praktiskt sä� skapa en ordning i datorn för all denna information som passar de egna behoven,
minimerar tiden för letande e�er information och förebygger informationsstress. Informationen kan delas upp i olika kategorier.
E-post
Brevlådan kan snabbt bli fylld av inkommande och utgående e-post.
E� sä� a� skapa överblick över e-postflödet är a� sortera posten i
olika brevlådor i lämpliga kategorier. A� samla adresser i en adressbok och skapa e-postlistor för olika ändamål är en nödvändighet när
kommunikationen sker digitalt.
Eget material
De egna dokumenten i form av texter, arbetsmaterial, presentationer,
uppgi�er, kursplaner, med mera organiseras i det egna arkivet. En
tydlig rubriksä�ning av mappar och dokument underlä�ar ordningen. För a� inte riskera a� allt de�a material skall gå förlorat bör
det finnas en säkerhetskopia. Använder man två datorer, en hemdator
73
och en arbetsdator, är det en fördel om man systematiskt för över filer
för a� undvika oordning i dokumenten.
Andras material
Det kan finnas skäl a� spara material som producerats av andra. Det
kan vara texter, artiklar, PP-presentationer, med mera som finns på
nätet eller som kollegor eller föreläsare delar med sig av och som kan
vara användbart i den egna undervisningen. Det är en typ av material
som tillhör det personliga arkivet.
Till de�a kommer redovisningar, presentationer och specialarbeten
som kursdeltagarna gör och som till a� börja med ligger i kursernas
konferenser, men som i vissa fall också behöver arkiveras långsiktigt i
skolans arkiv.
Favoriter
Mycket av den information som används i undervisningen kan idag
hämtas via Internet på hemsidor och via databaser. Det kan vara
enskilda artiklar och material och det kan vara hemsidor inom olika
områden där information finns samlad. A� samla, organisera och
uppdatera favoriter är därför till stor hjälp.
Konferenssystem
Inte sällan arbetar man idag med flera olika nätverk och konferenssystem parallellt. Det kan vara konferenser för intern kommunikation,
kurser, arbetsgrupper, projekt, nätverk och organisationer. Allt de�a
kan organiseras mer eller mindre överskådligt.
Planering
Med ökad digital informationshantering ökar behovet av digitala
planeringsmodeller. Det gäller till exempel:
o Skolans gemensamma planering (kalendarium, möten, konferenser,
med mera)
o Scheman och planeringar för enskilda kurser
o Den egna personliga planeringen
För dessa olika behov finns olika verktyg.
74
Gemensamt arkiv
Lärarens arbete är av tradition individualistiskt. Därför betraktas
också lärarens material som ”privat egendom” och är inte tillgängligt
för andra. Med lagarbete, integrerade pedagogiska processer och med
digital informationshantering ökar både behovet och möjligheten a�
ha material tillgängligt för flera. De�a är också en säkerhetsåtgärd
som minskar sårbarheten när kollegor är sjuka eller byter arbete. A�
skapa system för e� gemensamt digitalt bibliotek av material, kursplaner, planeringar, med mera är därför av stor betydelse.
3. Planering
Många bollar i luften
En verksamhet som bygger på e� antal fasta långa kurser gör planeringsarbetet enklare och kan även förefalla vara stabilare och tryggare
från en tjänstesynpunkt. Problemet uppstår om en kurs inte rekryterar
tillräckligt. Alternativet är då a� driva kursen med för få deltagare och
med undersko� eller a� ställa in den. Det senare kan medföra stora
tjänstefördelningsproblem då det kan vara svårt a� ersä�a en hel kurs
med kort varsel.
En verksamhet inriktad på flexibelt lärande bygger på a� man har
”många bollar i lu�en” och arbetar aktivt på flera nivåer parallellt.
75
Den traditionella läsårsplaneringen komple�eras med en mer rörlig
och flexibel planering som är öppen för förändringar under pågående
läsår. Vid sidan om det befintliga och planerade kursutbudet behöver en ”alternativlista” med e� antal nya möjliga projekt och kurser
finnas i beredskap och som med relativt kort varsel kan sä�as igång.
Till de�a bör y�erligare en ”lista” med idéer och uppslag fogas. En
rörligare struktur kan innebära en viss osäkerhet i tjänstefördelningen
samtidigt som den ger en stabilare bas och ökad trygghet genom a�
ha alternativa lösningar i beredskap.
Planeringsstruktur
Folkhögskolans traditionella långkursverksamhet bygger på läsårsplanering. Skolans kursutbud för kommande läsår behöver i regel
planeras e� år i förväg. I november varje år skall information om
kommande läsår lämnas till FIN:s informationstjänst. Med flexibelt
lärande följer en ökad rörlighet i verksamheten. Förändringar med
kortare varsel blir vanligare. En beredskap för de�a behövs i organisationen.
Det kan även bli svårare a� samla hela kollegiet till gemensam
planeringstid och till gemensamma beslut i detaljfrågor. Planeringsarbetet kompliceras. De�a kan skapa irritation i organisationen. En
mer komplex verksamhet kräver a� den gemensamma planeringen
koncentreras till ramar medan detaljer delegeras till arbetslag som ges
utrymme för flexibilitet i genomförandet.
I en rörligare organisation blir överskådlig och kontinuerlig information om förändringar i planeringen viktig. Med en mer flexibel
verksamhet och organisation förändras även förutsä�ningarna för
tjänstefördelning och schemaläggning. Även de måste ge utrymme för
ökad flexibilitet.
4. Kursplaner
En kurs skall ha en kursplan som beskriver kursens sy�e, innehåll,
uppläggning och arbetssä�. De�a är viktigt för deltagaren som därigenom får en möjlighet a� få en tydlig uppfa�ning om vad kursen
innebär. Kursplanen är också en viktig grund vid utvärderingen av
76
kursen och en utgångspunkt för lärargruppens arbete med förändring
och utveckling. I närkurser kan de�a ibland brista. Kursplanen finns i
medvetandet hos lärargruppen men är inte nedskriven. I distanskurser, kurser i samverkan med organisationer, uppdragsutbildning och
specialiserade kurser är väl utarbetade kursplaner en nödvändighet.
5. Stödfunktioner
Teknik
En väl fungerande teknik och support för lärare och kursdeltagare
är viktig. Då IKT är centralt för flexibelt lärande i både NU och DU
måste de�a fungera. Så länge tekniken inte finns tillgänglig kommer
dess möjligheter inte a� tas tillvara. Den tekniska standarden i kurslokaler behöver därför motsvara det flexibla lärandets behov med bland
annat tillgång till dator, Internetuppkoppling och möjligheter till
bildvisning i lokalerna.
Administration
Interna administrativa rutiner behöver anpassas till den flexibla
organisationens och verksamhetens behov. I den traditionella organisationen är externa relationer centraliserade. Arbetsuppgi�er fördelas
ut i organisationen. Samordningen blir relativt enkel. I en flexibel och
nätverks- och marknadsorienterad organisation är de externa relationerna fördelade på hela organisationen. Mötet med kunden sker inte
bara med skolans ledning och administration utan också direkt med
enskilda lärare. De�a ställer ökade krav på rutiner för intern information och samordning. Det gäller till exempel bokning av lokaler,
registrering av adresser och e-postlistor och a� sådana system är lika
och lä� tillgängliga för både administration och lärare. Även utformning av anmälningsblanke�er, anmälningsförfarande, avtal och
information till deltagare kan behöva ses över och anpassas till nya
målgrupper.
77
Ekonomi
Med en ökad marknads- och entreprenörsorientering i verksamheten
följer behovet av tydliga och öppna modeller för budget, redovisning,
prissä�ning och kostnadsanalys. Det skall gå a� se vad olika delar
av verksamheten ner på kursnivå har för intäkter och kostnader. Den
enskilde läraren skall själv kunna ha en tydlig bild av ekonomin.
Skolans hemsida
Marknadsföring genom skolans hemsida får allt större betydelse.
Aktiva hemsidor med en kontinuerlig uppdatering blir vanligare. Men
vem ska sköta den? De�a ställer krav på både samordning och delegation av det redaktionella arbetet.
6. Arbetsorganisation
Med nätverksorientering och flexibelt lärande ökar möjligheten för
samverkan över organisationsgränser. Det medför flera organisationsformer och samarbeten i olika former med kollegor från andra skolor
och andra organisationer kring kurser och projekt. Den enskilde läraren kommer i ökad utsträckning a� arbeta i flera olika och parallella
konstellationer i en mer rörlig arbetsorganisation. De�a medför en
risk för en mer spli�rad arbetssituation och organisation. För a� motverka en alltför stor uppspli�ring och ensamarbete och för a� återföra
erfarenheter och lära av varandra är det därför viktigt a� hi�a former
för arbetslag och erfarenhetsutbyte inom lärargruppen och skapa en
trygg bas för arbetet.
Interna lärarlag
Lärarlag kan bestå av e� litet lag kring en kurs eller en större grupp
med lärare som arbetar med olika kurser men med gemensam inriktning. Hur man väljer a� organisera de�a är en lämplighetsfråga.
Huvudsaken är a� man undviker ensamarbete och a� den/de lärare
som arbetar med distanskurser, projekt och flexibelt lärande ingår i
sammanhang där erfarenheter kan delas.
78
Samarbete med externa parter
Samverkan med andra parter kan ske i olika former. Det kan gälla en
kurs som drivs i samarbete med en annan organisation eller skola och
där e� lärarlag bildas med lärare eller projektledare från de samverkande organisationerna. Lärarlaget arbetar då huvudsakligen virtuellt. Även i sådana fall är det viktigt a� läraren ingår i e� sammanhang
i den egna organisationen där erfarenheterna kan speglas och spridas.
7. Information till deltagare
Flexibelt lärande och distansstudier innebär en ny och för de flesta
ovan studieform och studiesituation. Det kan därför vara svårt a� förutse vad studierna kan komma a� innebära. Därmed ökar risken för
a� deltagare avbryter studierna sedan de upptäckt a� det kanske inte
motsvarat vad man tänkt. A� minimera antalet avhopp från kurser är
viktigt av flera skäl.
Det kan upplevas som en besvikelse för deltagaren. För studieovana
deltagare som kanske sedan tidigare har dåliga erfarenheter av skolan
är det särskilt viktigt a� inte e� ny� försök på folkhögskola blir y�erligare en negativ erfarenhet.
En besviken kursdeltagare bidrar inte heller till a� sprida e� positivt rykte om kursen och skolan. Avhopp får även konsekvenser för
kursens och skolans ekonomi. Den dåliga genomströmningen och
de indirekta kostnader de�a medför i form av uteblivna intäkter är
enligt Bo Löwkrantz´ studie e� av skälen till varför högskolan inte
prioriterar distansutbildning i den utsträckning som vore önskvärt.
Distansutbildning kan av de�a skäl bli dyrare än närutbildning. Det
är därför av intresse a� en kurs har få avhopp. Det finns exempel där
man kalkylerar med avhopp och därför gör stora överintag, men de�a
är knappast a� rekommendera.
Flera faktorer kan bidra till avhopp men de kan också med enkla
medel motverkas.
Information
Den intresserade och sökande måste få en tydlig och realistisk bild av
vad studier i flexibla former, till exempel distansutbildning, inne79
bär och på vilket sä� det skiljer sig från traditionella studier och vad
som förväntas och krävs. Den vanligaste fällan är föreställningen a�
studier i dessa former är en enkel och kanske en mindre mödosam
genväg som kan klaras av på lediga stunder. Kursanordnaren kan
också i sin iver a� rekrytera deltagare falla för frestelsen a� i informationen ge e� sådant intryck. Tydlig information till deltagarna om
vad studierna innebär, vilka krav och förväntningar som finns och om
kursens arbetssä� är därför viktigt.
Antagningsförfarandet
Även om den skri�liga informationen är utförlig och tydlig är det
inte säkert a� den sökande ändå tar den till sig fullt ut. För a� reda
ut eventuella missförstånd och för a� tydliggöra vad kursen innebär
är e� samtal med den sökande viktigt. Det är bä�re a� när tveksamheter och frågetecken finns avråda en sökande från a� börja än a�
denna senare ska upptäcka a� studierna inte fungerar, till exempel av
tidsbrist, bristande stöd på arbetsplatsen eller av något annat skäl och
avbryta dem.
Studiekontrakt
Bedrivs studierna som fortbildning i tjänsten kan e� studiekontrakt
vara e� stöd. E� sådant kontrakt beskriver vad kursen innebär och
kräver och kan användas som e� underlag för e� samtal med chefen/
arbetsgivaren för a� göra denne medveten om behovet av tid och stöd
den studerande har. A� kursanordnaren har e� sådant underlag och
följer upp samtalet är e� bra stöd för kursdeltagaren och ger en anledning a� föra de�a samtal.
Inledande stöd
För ovana deltagare i en ny studieform är den inledande fasen i en
kurs viktig. Teknik, information och stöd måste fungera så a� inte
deltagaren blir vilsen och tappar motivationen.
Kursplaner, kursinformation, presentationer, information inför kursstart, introduktioner och instruktioner måste därför vara mycket klara
och tydliga. De�a kräver mycket tid av läraren initialt.
80
Pedagogik
Y�erligare e� skäl till a� deltagare avbryter studierna kan vara a�
pedagogiken är tor�ig och sker utan socialt sammanhang och a�
studierna därför inte känns meningsfulla och lustfyllda. Det sociala
sammanhanget är en betydelsefull faktor för lärandet och motivationen och är en viktig del i folkhögskolans pedagogik. Självstudier med
självinstruerande material, låg lärartäthet och utan socialt sammanhang ökar risken för avhopp. Det gäller därför a� utveckla former för
folkhögskolans pedagogik i distansutbildning och flexibelt lärande
och a� behålla en relativt hög lärartäthet.
Även fysiska träffar är betydelsefulla. De begränsar visserligen
flexibiliteten men skapar bä�re förutsä�ningar för a� skapa e� socialt
sammanhang och en fungerande grupp.
Tydlig information är också av stor betydelse under pågående kurs.
Det gäller utformning av uppgi�er och frågor, vad som förväntas av
deltagaren, tider för inlämning och redovisning, konferensstruktur,
former för grupparbeten och diskussioner och former för återkoppling.
81
Efter väckelsen — en avslutande reflektion
Utifrån e� försök till förståelse av de förändringar som sker i samhället har jag i de�a material diskuterat vilka konsekvenser de�a får
för folkhögskolan och hur dessa förändringar kan mötas genom en
anpassning av organisationen både strategiskt och praktiskt. Jag har
e�erhand blivit allt mer övertygad om a� en sådan förändring och
anpassning är nödvändig för folkhögskolans överlevnad. Men det
vore fel a� inte erkänna a� även tvivel och frågor har väckts som här
inte givits utrymme och heller inte varit avsikten a� diskutera. En
första fråga är om folkhögskolan vill vara med och om den hinner.
Förändringarna i samhället sker nu i högt tempo. Om folkhögskolan
bestämmer sig för a� vilja vara med återstår problemet a� förändring
av invanda traditioner, kulturer och organisationsmönster tar tid,
särskilt som det i grunden handlar om våra egna a�ityder, förhållningssä� och vanor. Organisationer förändras därför a� individer i
organisationen förändras. Kanske hinner andra före. I de�a fall ligger
dock avgörandet helt i folkhögskolans egna händer.
En andra fråga är hur denna förändring kommer a� påverka folkhögskolans identitet och särart. Väckelserörelsen innebar visserligen
en förnyelse av religionen men bidrog i e� längre perspektiv paradoxalt nog även till en fortgående sekularisering. Steget från kyrkan till
missionshuset blev för många endast e� första steg bort från gamla
auktoriteter, en mellanstation på vägen mot e� friare och självständigare liv. Huruvida det flexibla lärandet leder till en förnyelse av
folkhögskolan eller endast blir en mellanstation på vägen mot något
annat och ännu okänt återstår a� se. Men även här ligger avgörandet
till stor del i folkhögskolans egna händer.
83
Återstår så den tredje och avgörande frågan: får folkhögskolan
chansen? A� medborgarna sä�er värde på folkhögskolan och a�
den fyller en viktig funktion i samhället råder inget tvivel om. Men
kommer staten a� i framtiden vilja värna om folkhögskolan eller
överge den? Och om den får chansen, får den då behålla sin relativa
frihet? Om de�a vet vi inget annat än a� det känns mer osäkert än
kanske någonsin. Kanske går det bra om folkhögskolan är duktig,
men vad händer om den är besvärlig?
Men om tvivel, frågor och osäkerhet kan finnas inför framtiden
erbjuds samtidigt möjligheter som rä� utny�jade kan bidra till a�
stärka folkhögskolans ställning och därmed påverka svaren.
84
Referenser
Adizes, I (1982), Ledarskapets fallgropar. Stockholm: Liber.
Adizes, I (1989), Organisationers livscykler. Kristianstad: Liber.
Andersson, M (2003), Flexibel utbildning på distans – e� kapitel fullt med
svärord i Folkbildning.net. Hässleholm: Folkbildningsrådet och Nationellt centrum för flexibelt lärande.
Andersson, M (1998), Tankar om flexibel utbildning. Anförande vid möte
med Svenska Kommunförbundet. Nationellt centrum för flexibelt
lärande.
Andersson, P (2002), IT-stö� lärande i folkbildningen. Stockholm: Folkbildningsrådet.
Carlén, U (2001), Online Learning Communities – kollaborativt lärande
över Internet ur e� sociokulturellt perspektiv. Datapedagogiska programmet vid Viktoriainstitutet och Högskolan i Skövde.
Carlsson, K, Lernberg, C och Lindgren, M (2001), Folkbildningen och
framtiden. Kairos Future AB, Folkbildningsrådet.
Castells, M (2000), Informationsåldern – ekonomi, samhälle och kultur,
band I-III. Göteborg: Diadalos.
Christoffersson, N-O (1998), Kostnadseffektiv distansutbildning. SOU
1998:83.
Dahlén, S och Hudner, T (2002), Det virtuella seminariet – en pla�form
för lärande i distansutbildning. Uppsala universitet, Institutionen för
lärarutbildning.
85
Folkbildningsrådet (2002), IT-strategiska frågor för folkbildningen 20032005. Folkbildningsrådet.
Folkbildningsrådet (2003), Utkast till slutrapport Folkbildningens Framsyn. Folkbildningsrådet.
Gustavsson, B (2003), Utmaningar för folkbildningen i den tekniska och
ekonomiska utvecklingen i Folkbildning.net. Hässleholm: Folkbildningsrådet och Nationellt centrum för flexibelt lärande.
Hertz, N (2001), The silent takeover – global capitalism and the death of
democracy. New York: The free Press.
Hübine�e, S (2003), Distansutbildningens ekonomi i Folkbildning.net.
Hässleholm: Folkbildningsrådet.
Johansson, M (1999), Demokratiutredningen, SOU 1999:117.
Kelly, K (1999), Den nya ekonomin – 10 strategier för en uppkopplad värld.
Klippan: Timbro.
Klein, N (2002), No Logo. Stockholm: Ordfront.
Larsson, P (2002), IT som förändringskra� – i lärande organisation.
www.skolverket.se/skolnet/skolledare 2002
Löwkrantz, B (2002), Distansverksamhetens ekonomi i folkbildningen.
Distum.
Löwkrantz, B (2003), Folkhögskolornas ekonomi. RIO, Landstingsförbundet, SUFO 2.
Ma�son, K (2003), Seminarium om samverkan mellan folkhögskolor och
högskolor. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
Mühlenbock, Y och Solli, R (2003), Skolkulturer. Lund: Studentli�eratur.
Nilsson, T (2003), Flexibelt lärande på nätet – handledning för cirkelledare,
Rapport 1:2003 Nationellt centrum för flexibelt lärande.
Persson, A, Andersson, G och Nilsson Lindström, M (2003), Framgångsrika skolledare i spänningsfält och allianser i Skolkulturer. Lund:
Studentli�eratur.
86
Riomar, S och Rydbo, M (2002), Folkbildning på distans – varför? IPDrapporter 2002:02, Göteborgs Universitet.
Rydberg Fåhraeus, E (2003), A Triple Helix of Learning Process. Stockholms universitet.
Sandén, A (2001), A� närma sig distansutbildning i Perspektiv på distansutbildning. Norrköping: Statens skola för vuxna i Norrköping.
Scherp, H-Å (1999), Om skolutveckling och skolledarens roll.
www.itis.gov.se
Skördeman, L, Hansson, S och Brobäck, B-E (2000), IT-stödd eller ITstörd pedagogik? Linköpings Universitet.
Sorros, G (1999), Den globala kapitalismens kris. Stockholm: Norstedts
förlag.
Stiglitz, J.E (2003), Globaliseringen och dess kritiker. Stockholm: Leopard
förlag.
Säljö, R (1999), Lärande då och nu – informationsteknik och andra tankestöttor. www.itis.gov.se
Säljö, R (2003), Bildande samtal och informationstekniska revolutioner i
människans historia i Folkbildning.net. Hässleholm: Folkbildningsrådet
och Nationellt centrum för flexibelt lärande.
Söderström, M (1994), Hur lär organisationer? L-programmets skri�er
för kunskapsspridning. Stockholm: Alfa Print AB.
Toresson, B (2003), Folkbildningens framtid, hot och möjligheter i
Folkbildning.net. Hässleholm: Folkbildningsrådet och Nationellt centrum för flexibelt lärande.
Wĳkström, F och Lundström, T (2002), Den ideella sektorn. Stockholm:
Sober förlag.
Ds2002:55 E-lärande som utmaning. Slutrapport från Arbetsgruppen för
ny nationell IT-strategi för skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
87
Regeringens proposition 1999/2000:86.
SOU 1998:84 Kostnadseffektiv distansutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1998:84 Flexibel utbildning på distans. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2000:28 Kunskapsbygget 2000 – det livslånga lärandet. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SOU 2003:55 Digitala tjänster – hur då? Stockholm: Näringsdepartementet.
SOU 2003:57 Alternativ finansiering av offentliga tjänster, bilaga 7 till LU
2003. Stockholm: Finansdepartementet.
88
Staffan Hübinette
Flexibelt lärande – flexibel organisation
Flexibelt lärande – flexibel organisation
Om nödvändigheten av förändring i folkhögskolan
STAFFAN HÜBINETTE
Nationellt centrum för flexibelt lärande
Rapport 2:2004
ISBN 91-974508-6-3
HÄSSLEHOLM Norra Stationsgatan 8 B, 281 48 Hässleholm
HÄRNÖSAND Brunnshusgatan 4, Box 3024, 871 03 Härnösand
NORRKÖPING Sankt Persgatan 21, Box 2024, 600 02 Norrköping
Telefon: 0 771-25 50 00 www.cfl.se
NATIONELLT CENRTUM FÖR FLEXIBELT LÄRANDE
NATIONELLT CENTRUM FÖR FLEXIBELT LÄRANDE
2
Rapport 2:2004

Flexibelt lärande – flexibel organisation

Transcript Flexibelt lärande – flexibel organisation

Directory