Transcript Mättraditioner - Bedömning för lärande i Örnsköldsvik

Mä#radi(oner Assessment Bo Sundblad Universitetslektor i pedagogik em. SU. Två sä# a# göra betygsgrundande bedömningar Cathrine Taylor Assessment for Measurement or Standards. 1994 -­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐ Lorrie A Shepard Measuring achievement: What does it mean to test for robust understanding? 1997, The role of classroom assessment in teaching and learning, 2000 Diane Ravitch (2011) The Death and Life of the Great American School System: How Tes(ng and Choice Are Undermining Educa(on Hellen Korp Kunskapsbedömning — Hur, vad och varför? 2003 /2011 1. Mätmodellen (The Measurement Model) •  Huvudsy8e: a: rangordna elever. •  Ex. Högskoleprovet, lästest, EQ-­‐test •  Många frågor •  Ingen medveten progression -­‐ uppgi]erna bör mäta olika förmågor •  Standardiserade prov •  Eleverna bör inte informeras i förväg om uppgi]ernas form eller innehåll •  Kvan(ta(v bedömning med poäng •  Betygsgränser fastställs med lösningsfrekvens •  Tidsbegränsning 2. Kunskapsstandardmodellen (The Standards Model) •  Huvudsy8e: a: avgöra a: eleverna nå: en uppsa: kunskapsstandard •  Ex. Uppkörning för körkort, EKNA, ”Läraruppdraget” Få frågor Medveten progression Elever behöver inte göra iden(skt samma uppgi]er, inte heller sam(digt Eleverna bör informeras i förväg om uppgi]ernas form och innehåll Kvalita(v bedömning, dvs utan poäng Betygsgränser fastställs som skillnader mellan olika kunskapsstandarder (i t ex förståelse och förmåga a# (llämpa) •  Nog med (d • 
• 
• 
• 
• 
• 
1.  Mätmodellen (The Measurement Model) Huvudsy8e: a: rangordna elever. -­‐
-­‐ -­‐
-­‐
-­‐
-­‐
-­‐ 
Många frågor Ingen medveten progression -­‐ uppgi]erna bör mäta olika förmågor Standardiserade prov Eleverna bör inte informeras i förväg om uppgi]ernas form eller innehåll Kvan(ta(v bedömning med poäng Betygsgränser fastställs med lösningsfrekvens Tidsbegränsning 2. Kunskapsstandardmodellen (The Standards Model) Huvudsy8e: a: avgöra a: eleverna nå: en uppsa: kunskapsstandard -­‐
-­‐
-­‐
-­‐
-­‐
-­‐ 
Få frågor Medveten progression Elever behöver inte göra iden(skt samma uppgi]er, inte heller sam(digt Eleverna bör informeras i förväg om uppgi]ernas form och innehåll Kvalita(v bedömning, dvs utan poäng Betygsgränser fastställs som skillnader mellan olika kunskapsstandarder (t ex förståelse och förmåga a# (llämpa) -­‐ Nog med (d Synen på läraren •  Bakom dessa idétradi(oner finns också två skilda sä# a# ser på lärare och lärares professionalism. •  Mätmodell söker koppla bort läraren, lärarsäkra test, eller andra än läraren skall göra mätningen. •  Kunskapsstandard modell vill använda lärarens bedömarkompetens. Det största problemet •  Den mä#ekniska modellen är oförenlig med det ekonomisak styrsystem som infört i hela västvärlden — resultatstyrningen. •  E]ersom tes#radi(onen som e# oredovisat axiom (självklarhet) utgår fån a# det som mäts är e# normalfördelat fenomen. •  Det medför a# mä(nstrumentet förutsä#er a# 30% skall misslyckas på provet oberoende av vad de kan. •  Det leder (ll a# man inte kan jämföra resultat mellan två år •  På 70-­‐talet hade alla lärarhögskolor samma resultat år e]er år •  Det gick inte a# avgöra om verksamheten blivit bä#re eller sämre •  Denna mä#eknik gör det omöjligt a# genomföra det demokra(ska fa#ade beslutet om a# alla elever skall nå upp (ll en viss fasställd kunskapsnivå och kompetensnivå •  för både sin egen skull och för samhällets bästa •  e]ersom man inte vet vad de kan Forma(v bedömning A# använda bedömning på e# sådant sä# a# det stöder elevens lärande och (ll och med bidrar (ll a# fler elever lär sig mer på kortare (d. Dylan Wiliam, Prof i Pedagogik i England, anger vad som kännetecknar en bra forma(v bedömning med stark effekt i 9 punkter: 1. Kunskapskraven har formulerats och presenterats på e# för eleven begripligt sä#. 2. Eleven har få# veta hur uppgi]en för bedömning ser ut. 3. Eleven har få# veta vilka resultatkrav som ställs på uppgi]en. 4. Alla i klassen har sam(digt och från början få# informa(on om punkterna 1-­‐3. 5. Den uppgi], ak(vitet eller fråga för bedömning som läraren valt, klargör för eleverna a# han/hon kan just det som de, a# döma av kunskapskraven, ska kunna. 6. Kartläggningsschemat är formulerat på e# för eleverna begripligt sä#. 7. Elevens kunskapsstandard framgår av kartläggningen. 8. Elevens närmaste zon framgår av kartläggningen. 9. A# läraren och eleven samtalar om medlen, ökar effekten. Ju fler av dessa nio kännetecken en bedömning motsvarar, desto bä#re och starkare blir de forma(va effekterna. Den summa(va problema(ken Man löser inte problemet genom a# inte sammanväga Vad är rimmiga -­‐ Vad är orimliga sammanvägningar/summeringar? Alla matriser leder (ll sammanvägningar A Tala B Läsa C Skriva