Transcript Årsredovisning (PDF) - Åredalens folkhögskola

Hållands Folkhögskola
Årsredovisning 2013
Den blå färgen i årsredovisningen symboliserar vatten, fjäll och himmel – viktiga närheter i Hållands Folkhögskolas arbete.
Hållands Folkhögskola
Org. nr: 893202-2661
Styrelsen för föreningen Hållands Folkhögskola avger härmed följande årsredovisning över det 75:e
verksamhetsåret; 2013-01-01 - 2013-12-31.
Innehåll
sida
1) Förvaltningsberättelse
Inledning
Syfte och mål
Medlemmar
Styrelsens sammansättning
Styrelsens arbete
Verksamheten; kurser, internat, fastighet
Personal
Ekonomi
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång
Utvecklings- och profileringsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete
Framtid
Avslutning
1
1
2
2
2
3
4
6
7
8
8
9
11
12
2) Ekonomisk redovisning
Resultaträkning
Balansräkning
Revisionsberättelse
Budgetsammanställning
13
13
14
19
21
3) Verksamhetsinformation 2013
23
4) Måldokument - Verksamhetsplan 2014-2016
Statens stöd till folkhögskolorna
Föreningen Hållands Folkhögskola
Huvudmannarörelsen EFS
Hållands Folkhögskola 2014-2016
43
43
43
44
44
1) Förvaltningsberättelse
Inledning
Att syssla med folkbildning och driva folkhögskola är en spännande upplevelse. Att
utveckla densamma är en än mer utmanande situation. Och att dessutom lyckas
bibehålla fokus och en framträdande position under 75 år är få förunnat.
Nyckelfaktor i en sådan process är inte skrivna dokument utan människor. Finns
det varken personal, kursdeltagare eller styrelse som bär upp verksamheten riskerar
folkhögskolan att gå samma öde till möte som forntidens dinosaurier. Stora och mäktiga
i historiens ljus, men utdöda på grund av oförmågan att anpassa sig till en ny verklighet.
Här bör nämnas skolans tre rektorer (”de tre vise männen”) som var för sig under
många, långa och bitvis svåra år förmådde leda skolan vidare i riktning mot framtiden.
Eftersom Hållands Folkhögskola inte tänker bli en parentes i svensk folkbildning
har den fortsatt att bedriva en relevant verksamhet med ambitionen att utveckla alla
inblandade och att locka nya samarbetspartners med samma mål och värderingar.
Hur väl vi lyckas i de olika aspekterna får framtiden utvisa, men skolan arbetar vidare!
Så när skolan under hösten inledde sitt 75:e läsår var det utan typiska,
åldersrelaterade krämpor. Den kan anses smidig i rörelserna med god flexibilitet.
Dessutom har skolan god syn, både på kort och lång sikt. Därför klarar den både att
hantera det som händer här och nu men också förändringar på längre sikt. Flera
konkreta exempel på det står längre fram i årsredovisningen, men här några axplock.
Två av höstens frågor var förberedelserna inför att köket från årsskiftet skulle
drivas av en fristående köksentreprenör samt kommande rektorsrekrytering.
Viktiga frågor om marknadsföring och PR förstärktes genom bland annat
beslutet om en ny hemsida. Ett beslut som kopplades samman med tankar på ett
namnbyte av skolan, en fundering som funnits med under lång tid. Allt eftersom
besluten fattades startades olika processer, som även inkluderade kursdeltagarna.
Tankar om nya chanser för utökade studiemöjligheter för ungdomar fick en ny
möjlighet genom att behandlingsföretaget Cean under hösten flyttade in i ett av skolans
hus. Med sin långa erfarenhet av att hjälpa ungdomar till nystart i livet så gav de tydliga
signaler om ett önskat framtida samarbete.
Skolan är alltså fortsatt vital och arbetet för att göra ”Hela Hålland hållbart”
gäller fortfarande. Att det handlar om mer än ”bara” miljöfrågor blev tydligt när Jesper
Tottie besökte skolans hållbarhetsdagar i oktober och belyste begreppet utifrån
människosyn och värderingar. Då, i samband med en offentlig kvällssamling, höll före
detta kommunalrådet och tillika kursdeltagaren Elsa Danielsson ett hyllningstal till
skolan för dess första 75 år.
Avslutningsvis kan sägas att inom ramen av det spännande samarbetet som
funnits under året mellan kursdeltagare, personal och styrelse så fortsätter skolan att
erbjuda ett lärande för livet med öppenhet mot världen. Allt under stor personlig frihet.
1
Syfte och mål
Syfte
Föreningen Hållands Folkhögskola har till uppgift att på evangelisk-lutersk grund och i
anslutning till EFS i det distrikt där Jämtlands län ingår bedriva folkhögskoleverksamhet.
Mål
Utöver gemensamma folkbildningsmål vill föreningen arbeta för följande mål:
att i skolverksamheten stimulera människor till bearbetning av livsfrågor
att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning
att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar till personlig utveckling, skapande
verksamhet och ansvarstagande
att stimulera till kunskapssökande och engagemang i det lokala och internationella
samhället
att utifrån en kristen människosyn om alla människors lika värde prioritera socialt
eller kulturellt missgynnade grupper
att all undervisning skall vara allsidig och genomföras med tolerans och respekt för
oliktänkande
Medlemmar
Vid årets slut hade vi 77 (83) medlemmar i Föreningen Hållands Folkhögskola, varav 59
(65) är enskilda medlemmar och 14 (16) är EFS-föreningar och 4 (2) är andra föreningar.
Ny medlem är KRIK (Kristen Idrottskontakt) samt 4 privatpersoner. Vid genomgång av
medlemsförteckningen hade 10 medlemmar avlidit, en EFS förening upphört och en EFS
förening blivit en annan förening.
Styrelsens sammansättning
Skolföreningens årsmöte ägde rum den 5 maj på Hållands Folkhögskola. Styrelsen fick
efter årsmötet följande utseende:
EFS Mittnorrland
Ordinarie ledamöter
Ordf. Johannes Tirén
Jenny Edström
Anders Nordvall
Jan-Olof Hemmingsson
Ersättare
vakant
vakant
Anders Jerresand
Skolföreningen
Ordinarie ledamöter
Hans Lindström
Susanne Moänge
Ersättare
Staffan Moberg
Sandra Lund
Härnösands stift
Ordinarie ledamot
Ann-Christin Alexius
Ersättare
Hans Mikaelsson
Östersund
Frösön
Östersund
Ås
2014
2016
2014
2015
Hålland
2016
2014
2015
Krokom
Hålland
2015
2014
Laxsjö
Hålland
2015
2014
Järpen
2014
Frösön
2014
2
Representanter
Ordinarie ledamöter
Personal
Hans Bolin
Elisabeth Öhman
Ersättare
Beathe Legind
Elisabeth Sjölander
Kursdeltagare
Emmanuel Hellgren
Anders Thersthol
Åre kommun
Elisabeth Rolandsson
Ersättare
Karl-Erik de Faire
Hedersledamot
Anders Andersson
Revisorer
Ordinarie
Mattias Eriksson aukt. rev.
Camilla Arvidsson
Ersättare
Krister Pålstam aukt. rev.
Eric Jonsson
Hålland
Undersåker
Ottsjö
Semlan
Hålland
Hålland
Järpen
Undersåker
Hålland
Östersund
Järpen
Östersund
Järpen
Styrelsens arbete
Styrelseåret 2013 har innehållit en rad olika saker. Cici Wennberg tjänstgjorde under
våren förtjänstfullt som tillförordnande rektor under Erik Sjöbergs sjukskrivningsperiod.
Då Erik Sjöberg sedan valde att avsluta sin anställning efter 19 händelserika och
betydelsefulla år som rektor kom frågan om rekrytering av ersättare att spela en stor
roll. En god lösning för hösten (och våren 2014) kom i och med att Olof Holmgren
rekryterades på en halvtidstjänst som verksamhetsledare.
Under året har konstskolan fått en ny samarbetspartner - Studieförbundet Vuxenskolan.
Vi hoppas på ett gott samarbete under kommande år!
Beslut togs under året att varsla samtlig personal i köket. Istället för den tidigare
lösningen med kök i egen regi kom vi under hösten att söka reda på en entreprenör som
kan ta ansvar för verksamhet i köket.
Under året har också ett arbete inletts om att enhetligöra skolans grafiska profil. I
samband med detta kom också frågan om skolans namn upp på dagordningen.
Ett spännande samarbete som inletts under året är med företaget Cean som med
Stockholmsområdet som bas arbetar med ungdomar och vuxna med olika slags
problematik. För närvarande hyr Cean en av skolans villor där man har ett antal
ungdomar/unga vuxna boende.
Styrelsen har haft fem sammanträden och dessutom traditionsenligt ett styrelsedygn
utan beslutspunkter för visionsarbete. Styrelsen och AU har sammanträtt i Östersund
och på folkhögskolan.
3
Verksamheten
Kurser - sammanfattning
Den statsbidragsberättigade verksamheten uttrycks i deltagarveckar. Denna volym
bestämdes av Folkbildningsrådet till 5 580 deltagarveckor (=dv) för 2013. För att erhålla
fullt statsbidrag måste vi bland annat genomföra denna volym samt att 15% skall vara
allmänna kurser. För att säkerställa volymkravet planerar vi för en något högre volym
ifall något förändras som vi inte kan påverka (till exempel en inställd kortkurs). Antalet
deltagarveckor fördelar sig på följande sätt under de senaste åren:
Långa kurser - allmänna
Långa kurser - särskilda
Korta kurser
Kulturarrangemang
Öppen folkbildning
Summa
2013
1514
3365
579
54
88
5600
2012
1908
3048
556
74
64
5650
2011
2195
2476
751
72
99
5584
2010
2458
2397
672
64
20
5611
2009
2110
2791
936
98
44
5979
Antal deltagare på de långa kurserna följer nedan. Det är ett sammandrag och avser
respektive hösttermin. Kursnamnet är det som gäller hösten 2013. Jämförelsen mot
tidigare år avser motsvarande kurs.
Allmänna kurser
Natur o Samhälle
Fjäll o friluft
Textil
Turism o Service
U-linjen
13/14
11
25
-
12/13
12
23
-
1
16
11/12
12
21
2
13
10/11
13
20
5
3
18
09/10
12
24
4
3
21
Notera att några deltagare går individuella kursupplägg på särskilda kurser som gör att de uppfyller villkoren
för allmän kurs. I denna uppställning redovisas de under särskilda kurser.
Särskilda kurser
Textil
Fjäll o friluft, ledarskap
9
Turism o Service
U-linjen
6
Bibellinjen
14
Pastoralteologisk kurs
9
Exodus/Teamträning
16
Lärjungaskolan
Ecole d´art du Mont Cotton
Konstkurs
23
Projekt, tillämpning konst
Distanskurser
Broderi
Karibu Tanzania
Norra Indien väntar
Samtidskonst
Introduktionskurs i Swahili
17
20
5
13
2
10
-
10
9
11
10
2
11
5
8
14
21
20
5
10
24
9
10
13
20
9
8
7
14
4
11
12
14
1
1
5
2
21
16
8
11
27
-
22
10
5
Antal deltagare på dessa distanskurser avser kalenderåret. Kursen kan genomföras både på vår- och/eller
höstterminen.
Allmänna kurser
De allmänna kurserna ska främst vända sig till deltagare som saknar grundläggande
behörighet för högskolestudier. Under många år har det funnits tre allmänna kurser på
folkhögskolan; Natur och Samhälle, Fjäll och Friluftsluftsliv samt U-linjen. Folkhögskolan
4
uppfyller kravet på att minst 15 % av den totala verksamheten ska utgöras av allmän
kurs.
Inför läsåret 2013/2014 övergick U-linjen till att bli en särskild kurs.
Det finns dock alltid möjlighet för kursdeltagare som studerar på U-linjen, Bibellinjen
och Fjäll & Friluftsliv ledarutbildning att göra individuella val bland annat inom de
fristående kurserna så att deras studieupplägg motsvarar allmän kurs. Detta möjliggör
att dessa kursdeltagare kan begära att få ut ett omdöme och om omfattnings- och
innehållskravet uppnås bli behöriga att söka till högskola och universitet.
Allmän kurs kan med fördel bli större.
Särskilda kurser
På folkhögskolan finns det sju särskilda kurser. Den nyaste är Exodus - Team Jesus
generation som delvis samläses med Exodus.
Konstkurserna genomfördes tidigare i samverkan med Sensus studieförbund. Från och
med 1 juli 2013 är ny samverkanspartner studieförbundet Vuxenskolan. Konstskolans
lokaler i Östersund blev uppsagda 30 juni 2014 och under 2013/2014 har en plan vuxit
fram angående lokaler för kursen. Mest troligt kommer Konstskolan år 1 att flytta till
Hålland och år 2 bli kvar i Östersund under läsåret 2014/2015. Ecole fortsätter att vara
förlagd till Frankrike.
Hög flexibilitet råder kring att forma individuella studieupplägg, vilket bland annat
innebär att inom ämnesområdet textil är det möjligt att kombinera distanskurser med
fristående kurser och egen fördjupning/projekt och på så sätt få till ett kursupplägg på
en högre studietakt.
Under 2013 har även nya framtida kurser diskuterats.
Distanskurser
Folkhögskolorna ska erbjuda olika lärformer för att öka den digitala delaktigheten. Detta
möjliggörs bland annat i kurser som ges helt eller delvis på distans i form av nätbaserat
lärande. Redovisningen ovan avser det senare alternativet.
Efterfrågan på kurser kring Indien gjorde att vi även kunde genomföra en höstkurs i
ämnet. Söktrycket på Swahilikursen ökade enormt vilket fick till följd att flera
genomförde kursen.
Samtidskonst genomfördes efter några års uppehåll. Det ettåriga pilotprojektet inom
broderi från 2012 övergick 2013 till att bli en permanent distanskurs. En ny kurs med en
annorlunda inriktning planerades vid sista kurstillfället. Kursstart bestämdes till 13
januari 2014. Fler distanskurser är under utveckling.
Korta kurser
Vår ”sommarkursvecka” genomfördes i vanlig ordning, denna gång med 77 deltagare.
Nya kursinslag var bland annat byggnadsvård och sy kläder. Ledarkurser, livsåskådning,
vävning och Jämtland är andra ämnen som samlat kursdeltagare. Vi prövar oss även
fram mot bygden inom det vi kallar fristående kurser. Där fick vi några deltagare på
kurserna matematik och naturkunskap, snökurs samt kursen Sol, vind o vatten.
Genom de korta kurserna når vi en bredare målgrupp; seniorer, deltagare med
funktionsnedsättning, deltagare som vill pröva på att studera, andra ungdomsgrupper
etcetera. Kurserna synliggör folkhögskolan och gör det också möjligt att samverka med
andra organisationer. Vi ser att våra korta kurser ger deltagare till långa kurser och vi
önskar att detta kommer att öka.
5
Kulturarrangemang
Vi samarbetar mycket med vår huvudman när det gäller utställningar, konserter, med
mera under sommaren. Med denna satsning vill vi nå nya personer som besöker länet.
Under året har vi även erbjudit föreläsningar inom missionskunskap som medfört flera
arrangemang både i bygden och vidare i regionen. Våra deltagare har bjudit in till
offentliga redovisningar av sina projekt. Vi har uppmärksammat fjällsäkerhet, samer
etcetera. Under några veckor under sommaren genomfördes olika arrangemang i en
grannby där vi fanns med.
Öppen folkbildning
Vi använder denna verksamhetsform för genomförande av samtalsgrupper kring retreat
och teologiska frågor, de senare även tillsammans med huvudmannen. Några
arrangemang har även handlat om bygdefrågor.
Internat
Som tidigare år har vi försökt att hyra ut internatet till personer som inte går på skolan i
mån av plats och lediga rum. Det är oftast kortare uthyrningar och det har fungerat bra.
Underhållet av internaten sköts löpande under året, såsom målning, byte av
tvättmaskiner och så vidare. En del möbelinvesteringar har gjorts samt kompletteringar
till köken i borgarna efter de boendes önskemål. Som en del av vår hållbarhetsprofil och
det växande intresset för återbruk så blir ibland loppisar/second hand-butiker och gåvor
bra alternativ till nyinvesteringar på skolan. Miljöavdelningen i kåren har börjat att ha
små komposthinkar i internatköken och en utvärdering av detta kommer i slutet av
läsåret.
En del problem och skadegörelser har förekommit, men det mesta har gått att lösa efter
samtal med de berörda kursdeltagarna. Det mesta fungerar bra, och trivseln bland de
boende känns bra.
Vi har även ett internat i Frankrike för vår konst- och språkkurs. Det omfattar sex rum
varav fyra är dubbelrum.
Fastighet
Två av fyra kompressorer i värmepumpen havererade, vilket resulterade i en högre
oljeförbrukning än vanligt. Vid byte utfördes även genomgående service för att få ut lite
mer effekt ur pumpen.
Villan Renfanan fick ett nytt kök och Smörblomman en nyrenoverad tvättstuga.
Elevhemmet Rödbläran fick ett nytt kök och badrum på entréplan på grund av
vattenskada.
Personal
Fyra personalträffar har genomförts där det getts tillfälle att dela information mellan
styrelse, samordningsgrupp (idag kallat verksamhetsutskott), olika arbetsenheter och
fack. Under 2013 har några ur styrelsen varit särskilt delaktiga vid dessa träffar. Det har
uppskattats av personalen.
Under våren genomfördes lönesamtal tillsammans med samtliga medarbetare. Åtta nya
lönekriterier framtagna i samverkan med de lokala arbetstagarorganisationerna var
utgångspunkt för de individuella lönesättande samtalen.
6
Förhandlingar med fack har genomförts i olika frågor som berört kökets organisation och
det som tidigare kallades för beredskap. Även här har styrelsen funnits med utifrån sina
specialkompetenser.
Personaldagarna omarbetades och fick ett lite nytt upplägg under totalt tre dagar. En
dag i juni tog programmet utgångspunkt i kultur, statens fjärde syfte för folkbildningen.
Dagen tillbringades på Jamtli och berörde kultur och utbildning.
Sommaren kom att innehålla en del planering inför det kommande läsåret eftersom det
då stod klart att Erik Sjöberg skulle avsluta sin anställning efter 19 år som rektor.
Istället för att inleda en snabb rekryteringsprocess efter en ny rektor valde styrelsen en
annan lösning för läsåret som innebar visstidsanställning av Olof Holmgren som
verksamhetsledare på 50% och Cici Wennberg som studieledare med huvudansvar för
det pedagogiska arbetet. Dessa har tillsammans med Torsten Halvarsson och Ingegärd
Hägglund (vikarierande husfru) kommit att utgöra VU (verksamhetsutskottet), en form
av ledningsgrupp.
När all personal var på plats inför det nya läsåret hölls två personaldagar bestående av
olika workshops: "Livsbalans" med Hilmar Hilmarsson som föreläste om hälsa och
arbetsmiljö, "Brand, räddning och säkerhet" med Niklas Brissman, "Ta till vara och
förädla på olika sätt" med AnneMarie Somberg, "Lära, dela och informera hållbart" med
Helena Bourges Schmidt samt "L-ABC och akuta sjukdomstillstånd" med Niclas Brissman.
Det senaste anslaget fick sin uppföljare i juletid genom att all personal som julklapp fick
en andningsmask med nyckelring.
På grund av den tidigare bestämda inriktningen att uppmuntra individuell
kompetensutveckling har det omfördelats en del tid från gemensamma
fortbildningsdagar till förmån för enskilda studier utifrån egna önskemål. Skolans
övertygelse är att denna inriktning i kombination med gemensam kompetensutveckling
gynnar verksamheten i det långa loppet. På personaldagen i juni 2014 kommer
återkopplingar att göras till de individuella studierna.
När lugnet lägrat sig efter sista skolveckan hölls ett avslutande fika och ett speciellt tack
till kökspersonalen som avslutade sina tjänster vid årsskiftet eftersom köket från 1
januari 2014 drivs av en fristående entreprenör. I detta sammanhang bör Karin Jonsson
omnämnas för sina smått otroliga 39 år i skolans tjänst, främst inom köket.
En annan av skolans trotjänare Ulf Göransson, avslutade sin anställning under hösten
efter 38 år på skolan. Även Odd Larsson avslutade sin anställning efter 28 år vid
Konstskolan men fortsätter delvis som timlärare en tid framöver.
För övrigt har kortare och längre vikariat funnits på grund av sjukskrivningar med mera.
Ekonomi
Ekonomin speglar det som hänt under året och finns beskrivet på flera andra ställen, till
exempel nya hyresavtal för konstskolan, värmepumpen som havererade,
personalförändringar med mera. Det positiva är att vi kan redovisa ett litet plusresultat
när prognosen i höstas pekade mot minus. Talesättet ”många bäckar små” kan sägas få
gälla i år varav intäkter på hushållet var den största ”bäcken”. Styrelsen beslöt också att
sälja de aktier vi haft. På kostnadssidan blev fastighetskostnaden den stora ökningen.
Personalkostnaderna blev lite mer än budget och vad prognoserna visade. Jämförelsen
med tidigare år inom respektive kategori är inte riktigt jämförbara då vi haft olika
7
lösningar för att klara personalförändringar. Personalkostnaderna i förhållande till
omsättningen är följande (för 2012 räknas ej ersättningen från försäkringsbolaget med)
2008: 61%
2009: 64%
2010: 67% 2011: 66%
2012: 62,2%
2013: 63,1%
Energikostnaderna forsätter vi att följa. Beloppen är i kkr och absoluta tal (ingen
prisomräkning är gjort). Ökningen för 2013 beror på värmepumpen som gick sönder
under första halvåret.
2008: 961 2009: 749 2010: 897 2011: 703 2012: 758
2013: 872
Styrelsen föreslår årsmötet att:
- Fastställa balansräkningen och resultaträkningen
- Överskottet på 68 005 kronor överföres till kapitalbehållningen
Fonder mm (not 13 o 18 i balansräkningen)
Elly o Ante Karlssons-Stigs minnesfond gav 11 008 kronor i avkastning. Vi har placerat
det mesta hos Akelius. Från avkastningen tas stipendiet på 7 000 kronor samt en
administrativ avgift hos Akelius på 175 kronor. Styrelsen beslöt under året att överföra
Westlunds Minnesfond på 10 000 kronor till Stigfonden. Kapitalet vid årets slut är
208 000 kronor.
Styrelsen för Hållands Folkhögskola beslutar om hur många och vilka som får ett
stipendium. Enligt villkoren så skall stipendiaten gått en långkurs (cirka 34 veckor) och
gjort en kulturell gärning i vid mening, till exempel inom musik och konst, för ungdomar,
engagemang i bygd och kultur eller liknande. Stipendiet delades ut till Jörgen Kjellman,
Undersåker, vid skolans årsmöte.
Kiosken/receptionen säljer lite förbrukningsmaterial och kioskvaror. I noten framgår
intäkter och kostnader.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång
Folkbildningsrådet har beslutat att vi får 9 379 500 kronor i statsbidrag för 2014 under
förutsättning att vi bland annat genomför 5 580 deltagarveckor. Vi har även fått medel
på 100 000 kronor för läsfrämjande åtgärder. Förstärkningsbidrag tillkommer via beslut
från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Statsbidraget innebär en ökning med
76 900 kronor (exklusive förstärkningsbidrag och bidrag till läsfrämjande åtgärder) eller
0,8% (för 2013 var det 0,6%).
Rekrytering av ny rektor har slutförts. Ingemar Forss, Östersund, är anställd som rektor
från och med 4 aug 2014.
Lokaler för konstskolan blev uppsagda under sommaren och olika scenarier har
diskuterats. Nu pekar allt på att utbildningen årskurs 1 förläggs i Hålland och årskurs 2 i
Östersund, där vi eventuellt använder Vuxenskolans lokaler.
Utvecklings- och profileringsarbete
Detta område delar vi upp i följande delar:
- Faktakunskap
- Nätverksbyggande
- Profilarbete
- Långsiktigt
- Riktade satsningar
8
Med faktakunskap menar vi till exempel lönekurs, datakurs, språkkurs. Denna del finns
inte med för det riktade bidrag vi får för utvecklings- och profilarbete.
Nätverksbyggande gör vi på olika sätt. Samverkan sker på olika sätt, till exempel genom
träffar med andra folkhögskolor, organisationer, föreningar och kommuner.
Profilarbetet har fortsatt på samma sätt som tidigare år. Vi vill finnas nära huvudmannen
och vara med på deras mötesplatser. Samarbetet med SALT (barn- och
ungdomsverksamhet inom EFS) och KRIK (Kristen Idrottskontakt) samt Johannelunds
Teologiska Högskola fortsätter. Diskussioner fortsätter med EFS; vad vill EFS med sina
folkhögskolor? Vi är även med i ett eventuellt bildande av föreningen Svenskkyrkliga
folkhögskolor för att vara en sammanhållande länk mellan Svenska kyrkan och
folkbildningens organ.
En ny hemsida är under utvecklande. Detta utifrån särskilt två behov, marknadsföring
och information samt utifrån att skapa nya pedagogiska möjligheter, se Flexibelt lärande
nedan.
Långsiktigt blir kompetensutveckling och att ha personal med "rätt" kompetens allt
viktigare. Gemensam kompetensutveckling har tidigare prioriterats. En
kompetensutvecklingsplan har skapats under 2013 och i den har även individuell
kompetensutveckling prioriterats och genomförts bland undervisande personal.
Speciella satsningar har gjorts utifrån uppdraget att utveckla Flexibelt lärande som står
för varierade lärformer där ny teknik används bland annat för att överbrygga digitala
klyftor och utveckla digital delaktighet, en femte basfärdighet1 samt en demokratifråga.
En handlingsplan för att utveckla Flexibelt lärande finns. Den innehåller elva mål, bland
annat: skapa ökad kunskap kring digital teknik, göra utbildningarna mer varierade i
metod och arbetssätt, ökad kompetensutveckling bland all personal, skapa nya
utbildningar/nya möjligheter/nå ut till fler kursdeltagare, utveckla ny hemsida, prioritera
utvecklingsresurser för flex-lär samt behålla/utveckla särarten - det
folkbildningsmässiga. Handlingsplanen följs och flera av målen har iscensatts. I dagsläget
har vi bra förutsättningar utifrån teknik och kompetens. Tiden är vårt största bekymmer.
Det tar tid att förändra i vardagsarbetet inom de fysiska kurserna och i distanskurserna.
Tid för att öva, testa, misslyckas, lyckas och som bottnar bland annat i prioriteringar,
engagemang och vilja.
Vi arbetar vidare med att skapa pedagogiska planer tillsammans med samtliga
kursdeltagare utifrån deras bakgrund, behov, förutsättningar och framtid. Genom dessa
och ett särskilt "hälsapapper" hoppas vi även att tidigt kunna lokalisera kursdeltagare
som har behov av och är berättigade till särskilt stöd. Under året har även en pedagogisk
plan för särskilt stöd både utifrån grupp och individ prövats. Den berör behov,
funktionsnedsättning och särskilda pedagogiska insatser.
Systematiskt kvalitetsarbete
Syftet med kvalitetsarbetet på folkhögskolan är att utveckla en kultur där systematiskt
kvalitetsarbete ses som en viktig och naturlig process i det vardagliga arbetet för att
skapa kvalitet och utveckling.
Målet med kvalitetsarbetet och dokumentationen är att skapa en större delaktighet och
förståelse i och med att alla parter har insyn i verksamhetens olika delar och därigenom
1
Den digitala kompetensen är idag den femte basfärdigheten. Läsa, skriva, räkna och tala är de andra.
9
också en möjlighet för varje individ att ta sitt personliga ansvar för det egna men också
för det gemensamma.
Angreppssättet/modellen för folkhögskolans kvalitetsutveckling inom samtliga
arbetsenheter bygger på PDCA-cykeln (planera, genomföra, utvärdera och lära) samt en
dokumentation med gemensam struktur för områdena organisation, utbildning/projekt,
service/administration och övrigt.
Utvärderingar och kollegiala samtal är de vanligaste metoderna som vi använder för att
under året samla in underlag till kvalitetsarbetet. Materialet systematiseras i VIS
(verksamhetsinformationssystem). Från VIS kan förslag hämtas utifrån olika syften eller
frågeställningar för att diskuteras och bearbetas för beslut vid Lilla kollegiet,
pedagogiska möten, arbetsenhetsträffar eller styrelsemöten. Skolans måldokument,
verksamhetsplanen, har sin utgångspunkt i VIS.
Resultatet av flera års arbete är nu att nästan alla skolans arbetsenheter deltar i det
systematiska kvalitetsarbetet. Förutom det lokala kvalitetsarbetet har skolan deltagit i
Folkbildningens (FB) kvalitetsutvärdering. Läsåret 2013-2014 valde skolan att inte delta.
Dels på grund av att vi i vårt egna kvalitetsarbete och utifrån FB kvalitet 2012 väl kände
till vilka frågor som behövde utvecklas samt att frågeställningarna i FB kvalitet ibland
inte riktigt synkade med de processer vi stod i vår verksamhet. Vi var också oroliga för
att en utvärderingströtthet skulle infinna sig bland kursdeltagarna.
Några exempel på områden som under 2013 särskilt utvecklats som en följd av
kvalitetsarbetet är
Utbildning:
Skapat tydligare individuella upplägg för de som är i särskilt behov av extra stöd, öppnat
för individuella studieupplägg och personliga planer för kursdeltagare som vill och har
behov av det för att nå sina mål, genomfört förändringar i kursplaner där det behövts på
grund av den nya gymnasiereformen och nya tillträdesregler till högskola och
universitet, aktualiserat behovet av varierade examinationsformer inom olika kurser,
satt oss in i och bearbetat de nya omdömeskriterierna, följt handlingsplanen för flexibelt
lärande och fastställt en ny plan för 2014 samt infört individuell kompetensutveckling
för undervisande personal.
Samverkan:
Samverkan har skett med arbetsförmedlingen i Järpen angående SMF-kurser,
Navigator/Plug in i Östersund och Krokom, SFI/integration i Järpen, Gymnasiesärskolan i
Östersund, behandlingsföretaget Cean Stockholm, Regionförbundet, EFS, föreningar och
organisationer, Åre kommun med flera.
Organisation:
Översyn av organisation, delegation, ledning och arbetsroller i köket, ny köksverksamhet
utlagd på entreprenad, ny hemsida och ny grafisk profil, varumärkes och
namnbytesdiskussioner för folkhögskolan, fortsatta profildiskussioner, utökat
fiberkapaciteten samt ordnat trådlösa uppkopplingar för nästan samtliga kursdeltagare.
Administration:
Skapat en individuell och gemensam kompetensutvecklingsplan, utvecklat nya
lönekriterier, ersatt tidigare beredskap med socialpedagogisk tid och andra rutiner för
låsning, översyn och förtydliganden av tjänster/anställningar samt utvecklat principen
för fördelning av resurs till de olika linjerna.
10
Miljö:
Fortsatt tänka och agera hållbart inom alla arbetsenheter och genomfört fortbildning
inom Hälsa, L-ABC, Brand, räddning och säkerhet, Ta till vara och förädla samt Lära, dela
och informera hållbart. Hållbarhetsdagar med fokus på värdegrund, mänskliga
rättigheter, mathantering, odling, ekonomi, minskat resande, nätbaserade mötesforum
med mera.
Kvalitetsarbete:
Fortsatt arbeta utifrån modellen. Planera ,genomföra, utvärdera och lära, inom samtliga
verksamhetsområden.
Enskilda arbetsenheter beskriver sina verksamheter i punkt 3/Verksamhetsinformation.
Inför 2014 ser vi ett stort behov av att komma ikapp med den gemensamma
dokumentationen av verksamheten samt att hålla fast vid ovanstående beskrivna
processer för skolans systematiska kvalitetsarbete.
Framtid
Som tidigare påpekats är det av yttersta vikt för skolan att vara uppdaterad på vad som
händer både i det omgivande samhället och det som rör skol- och utbildningsfrågor.
Eftersom vår spelplan är folkbildning måste stort fokus läggas på att säkerställa den
skolformens pedagogiska fördelar och möjligheter. Samtidigt får dock arbetet med att
bevara och på samma gång utveckla skolans vision, dess värdegrund och profilering
aldrig ta paus utan måste alltid ges högsta prioritet.
Skolans kärnverksamhet är undervisning och lärande. För att lyckas väl med det
uppdraget behöver vi jobba med olika parametrar, inte minst kombinationen av
praktik/erfarenhetsbaserad kunskap och de resultat som aktuell forskning uppvisar.
Här finns troligtvis stora, oupptäckta områden som skolan gör klokt i att bevaka vidare.
Till detta hör också att den demografiska utmaningen i samhället blir allt större och med
det erfarenheten av och önskemålen om stora variationer i upplägg och flexibilitet.
Uttrycket ”Det flexibla lärandet”, som ofta hörs numera, kan komma att bli en av de
viktigaste framgångsfaktorerna för skolan framöver. Detta gäller inte minst den ökande
tillströmningen av människor som kommer från andra kulturer för att finna ett nytt hem
i Västjämtland. Ju mer skolan tränar på flera olika former av lärande, desto större
möjligheter har vi att lyckas innesluta och ta del av dessa människors berättelser, gåvor
och talanger.
Flexibilitet är ordet också för det generationsskifte som skolans personalstab är på god
väg in i. Troligtvis kommer beteenden, attityder och förhållningssätt som innefattar både
praktisk och teoretisk kompetens samt förmågan att välja tillvägagångssätt inför varje
enskild situation att väga tungt i framtida rekryteringar.
Detta gäller även förmågan att hålla fast vid det goda samtidigt som både enskilda
personer och organisationen som helhet vågar utsätta sig för intern och extern
bedömning, feedback. Att som anställd jobba på en egen isolerad ö kommer troligtvis
inte att vara möjligt framöver. Här bör skolans ledning och styrelse gå före för att aktivt
skapa en god arbetsmiljö som byggs på öppenhet och återkoppling.
11
Om skolan som hel organisation förmår att leva som den lär ökar möjligheten att vi alla,
personal och kursdeltagare, som finns här längre eller kortare tid, än mer blir
ansvarstagande människor. Inte bara för sitt eget liv och sin närmiljö, utan även i ett
större perspektiv – vår hela omvärld.
Skolans Måldokument - Verksamhetsplan för 2014-2016 ger än tydligare bild av skolans
olika framtidsfrågor utifrån ledorden utbildning, samverkan, organisation,
administration, miljö, kvalitetsarbete och marknadsföring.
Avslutning
Ytterligare ett händelserikt och spännande år ska läggas till handlingarna. Många är de
organisationer och stödfunktioner som genom sina olika bidrag gett skolan med sin
styrelse och personal möjligheten att fullfölja ännu ett verksamhetsår. Var och en är
värda ett stort tack. Några av dessa värdefulla sammanhang finns listade längst ner i
fotnoten på denna sida.
Förra årets redovisning avslutades med uppmaningen ”Låt vinden fylla seglen”. Vi
fortsätter utifrån den bilden med följande ord: ”En seglare ber inte om medvind, utan lär
sig att segla”.
Så oavsett om förutsättningarna är optimala eller kännetecknas av motvind och oklar
sikt så kommer vi att försöka hålla rätt kurs. Allt för att uppdraget ska uppfyllas och
människorna som påverkas av skolans verksamhet ska kunna växa och utvecklas.
För Hållands Folkhögskola,
Olof Holmgren
Verksamhetsledare
12
2) Ekonomisk redovisning
13
14
15
16
17
18
19
20
Budgetsammanställning
Resultat
2013
Resultat
2012
Budget
2013
Budget
2014
9 489
2 623
36
514
3 624
36
50
9 431
2 564
76
479
3 489
1 099
61
9 418
2 561
24
461
3 291
0
35
9 560
2 725
0
252
3 194
0
32
16 372
17 199
15 790
15 763
Personalkostnader
Undervisningsmaterial
Hushållet
Fastigheten
Fastigheten, pga brand
Övriga kostnader
Avskrivningar
10 321
1 198
785
2 504
0
773
608
10 006
1 045
869
1 738
1 527
754
625
10 153
977
827
1 935
0
780
613
9 251
526
1 702
2 480
0
764
552
Summa kostnader
16 189
16 564
15 285
15 275
183
635
505
488
167
-282
50
-330
41
-308
30
-265
68
355
238
253
Intäkter
Statsbidrag
Övriga bidrag
Uppdragsutbildning
Undervisningsmaterial
Internatet
Försäkringsbolag
Övriga intäkter
Summa intäkter
Kostnader
Verksamhetsresultat
Ränteintäkter
Räntekostnader
Bokslutsdispositioner
Resultat
Budgetram 2015
100% användande av statsbidraget, det vill säga minst 5580 deltagarveckor.
Ett resultatmål på 5% av volymintäkter (=volymbidrag + uppdrag + internat).
21
22
3) Verksamhetsinformation 2013
Verksamheten har under de senaste åren utvecklats allt mer emot samverkan,
delaktighet och integrering. Organisationens olika delar är kopplade till varandra.
Kärnverksamheten är undervisning och lärande där alla medarbetares professionalitet
och engagemang har stor betydelse för verksamheten. Lilla kollegiet är de olika
arbetsenheternas gemensamma mötesforum. Nedan följer information från de olika
enheterna.
Pedagogisk verksamhet; planeringsdagar, fortbildningsdagar, individuell
kompetensutveckling och pedagogiskt forum
De pedagogiska frågorna har idag blivit mer av gemensam övergripande karaktär och
hamnar bland annat på planeringsdagar, pedagogiskt forum, och på fortbildningsdagar.
Alla linjer är idag representerade på lilla kollegiet. Processer hänger ihop och
information och beslut blir smidigare och snabbare.
Under läsåret 2013/2014 förändrades karaktären på fortbildning från att tidigare nästan
helt varit inriktad på gemensam kompetensutveckling till att även ge utrymme för
individuell kompetensutveckling.
Planeringsdagar
Det genomfördes en planeringsdag i senare delen av vårterminen och en andra dag
precis före höstterminens början. Dessa dagar följer ett mönster år från år och innebär
diskussioner, genomlysning av frågor och planering inför kommande läsår. Rutinfrågor
går idag fort eftersom vi är ganska samsynta i många frågor medan förändringsfrågor
kräver mer tid. Här är spännvidden oftast stor i sak och värderingsfrågor.
Fortbildningsdagar
Det förekommer tre gemensamma fortbildningsdagar för undervisande personal under
ett verksamhetsår. Under 2013 gjorde vi även här en förändring; de två dagarna på
hösten blev gemensam fortbildning för all personal istället för enbart undervisande
personal.
Dagen på vårterminen handlade om flexibelt lärande med fokus på blogg och mycket
"verkstad". Mathias Anbäcken från Västerås Folkhögskola och ansvarig för Re:flex,
nättidningen för folkbildningens flexibla lärande på Folkbildningsnätet, inspirerade och
utmanade.
De två dagarna på höstterminen blev de samma som personaldagarna i augusti. Dessa
dagar bestod av olika workshops (se teman under rubriken Personal i
förvaltningsberättelsen).
Individuell kompetensutveckling
Den individuella kompetensutveckling har haft följande inriktningar: Svenska som andra
språk, Folkhögskolelärarprogrammet, Tillgänglig IT (tillgängliggörande av bibliotekens
utbud för läsare med olika funktionsnedsättningar som medför nedsatt läsförmåga),
Helig, helig är bilden, Rektorsfortbildning 2.0, Framtidens lärande - ett flexibelt
nätbaserat lärande, Kommunikologi samt Kristet ledarskap.
Pedagogiska forum
Vid pedagogiskt forum deltar undervisande personal och bibliotekarie. Ibland adjungeras
personal från övriga arbetsenheter. Under året har det genomförts tre forum på våren
23
och tre på hösten. Forumen inleds med övriga frågor. Några exempel från året:
kursplaner, intyg, seminarier, folkhögskolans dag, friluftsförrådet, plan för läsårets
pedagogiska forum, utvärdering av startveckorna, gemensam kurstid, uppföljning
Hållbarhetsdagarna, uppföljning frånvaro, traditioner inför julen, info från studiedag om
appar, SMF-kurser, Nätpedagogisk grundkurs med mera.
Forumen fortsätter med en eller flera huvudfrågor. Några exempel från året:
- Ny behörighetsmodell för folkhögskolan på grund av nya tillträdesregler till högskolans
grundutbildningar som en följd av Gy 2011, den nya gymnasieskolan.
- Utvärderingar och idétänk kring fristående kurser läsåret 2013-2014.
- Utomhuspedagogik, hur skapar vi ett friluftsliv som får betydelse för människors livssyn
och medverkan i samhällsutvecklingen?
- Biblioteket i det pedagogiska arbetet, IKT-kompetens (informations- och
kommunikationsteknik), internet, informationssökning, källkritik, webbtjänster, sociala
medier och nya webbmöjligheter.
- Kursdeltagare med särskilda behov.
- Aktuellt från Folkhögskolornas informationsnämnd och Folkbildningsrådet, övergång
till nytt behörighetsintygande, nytt studieomdöme, sjugradig skala och kriterier för tre
steg.
- Den nya tidens kursdeltagare och värderingsförändringar om plikt och lust.
Under året har också en handlingsplan för Flexibelt lärande vid Hålland vidareutvecklats.
Den ligger som grund för utveckling av framtidens flexibla nätbaserade lärande.
Skrivet av: Cici Wennberg
Läsår nummer 75
Oktober 1938 startades skolan Jämtbygdens ungdomsskola Kristlig
undervisningsanstalt, det som sen kom att bli Hållands Folkhögskola. Starten var med 38
elever och dess förste rektor Lage Eklöv kom att vara kvar på sin post under 38 år. Detta
innebär att skolan hösten 2013 inledde läsår nummer 75. Ett faktum som kommer att
uppmärksammas i samband med det kommande årsmötet maj 2014. Men i väntan på
utförligare återkoppling från själva jubileet så kommer här två minnesbilder, förmedlade
av de två andra rektorer som funnits sedan starten.
Minnen från Hålland
Efter 19 år som rektor och medarbetare (1994-2013) på Hållands Folkhögskola så är det
många tankar och minnen som strömmar igenom mig. När jag tänker igenom vad som
hänt inom folkhögskolan i stort och i synnerhet på Hålland är det många faser och
händelser som är tydliga. Jag ser det tydligt när jag snabbt tittar igenom mina sparade
mappar på datorn och de dagboksanteckningar jag gjort genom åren.
24
Det finns minnesbilder från helt vanliga vardagar där deltagare på folkhögskolans kurser
möter varandra för första gången och lär känna varandra dag efter dag på ett djupare
plan. Dessa deltagare säger ofta att studier på folkhögskola är helt annorlunda jämfört
med deras tidigare erfarenheter av skola. Gränsen mellan livet i stort och begreppet
skola suddas ut.
Jag har även många minnen av situationer där personal på folkhögskolan kommit in på
mitt rum med berättelser om fantastiska, ibland oväntade resultat där det tidigare
funnits problem men där människor förnyas, motiveras, inspireras och får nytt hopp på
Hållands folkhögskola! Det är människor som fått utvecklas, lyckas med sina studier och
livserfarenheter och på så sätt skapat förutsättningar till ett bra liv och till att känna sig
delaktig i samhällsutvecklingen.
Tänk vad rätt svensk författningssamling har om folkhögskolans uppgift och funktion!
Det är dessa minnen som gör att folkhögskolan finns och ska finnas. Att få nya chanser,
inte bara en utan flera är en sanning i folkhögskolans värld!
Men det är svårt att gestalta alla dessa dagar som bildar veckor, månader och år,
framförallt om jag dessutom ska hitta ett fotografi bland mina bildmappar av dessa
minnen. Det är inte alltid situationen medger att fotografera…
Därför väljer jag en minnesbild utanför Hållands folkhögskola som plats. Den bilden visar
att Hållands Folkhögskola når och är så mycket mer än en viktig, fysisk plats. Bilden visar
en kvinna i den Indiska byn Munnar. Under sin utbildning får hon lära sig att färga tyg
med underbart vacker Indigo. Det kräver en specifik fördjupad kunskap som fakta,
förståelse, färdighet och förtrogenhet gett dessa deltagare. När jag under en studieresa
som rektor på folkhögskolan får möta hennes skola och hennes livssituation som är
speciell och unik, precis som varje deltagare som kommer till Hållands folkhögskola,
väcker det minnen.
Jag läser ur min resedagbok den månad jag fick resa runt på platser där Hållands
folkhögskola har deltagare, kontakter, praktikplatser, samverkanspartners och nya
vänner: ”Det blev tre intressanta, intensiva dagar i Munnar där vi lärde mycket. Det är
fantastiskt hur deltagarna lärt sig att återanvända nästan allt för att inte slänga något.
De använde till och med resterna från tvättad elefantavföring, teblad och kaffe till att
tillverka vackra papper som jag vill ha hemma i min byrålåda och använda som vackra
brevpapper till min familj och mina vänner. Så mycket hjärta som finns i deras arbete här
i Munnar! Vi blev så fint bemötta, fick dela inspiration, pedagogiska tankar och
utbildningsmodeller. Det liknar vår folkhögskola - på ett Indiskt sätt!! Vi konstaterade
efter dessa tre dagar… hit vill vi igen!!!”
Tänka sig att Hållands Folkhögskolas verksamhet får möta så många och får finnas på så
många platser i världen. Det kan vara en praktikplats i en fjällstuga på fjället, ett
studiebesök på ett universitet för högre studier, i bastun på fjällstationen, en distanskurs
i broderi, ett läger för ungdomar, en konsthall i länet, ett kulturarrangemang på
biblioteket, en kortkurs om hållbar utveckling, naturligt friluftsliv, en samverkan med en
församling, en informationsträff om folkbildning med politiker, en retreat i tystnad för
att växa, en kursdag vid Ottsjön om växtfärgning, ett elevsamtal vid köksbordet som
leder fram till livsviktiga val, ett besök på socialförvaltning om socialtjänstlagen för en
behörighetsgivande kurs, en språkkurs i Katumba, Tanzania eller en bearbetande
samtalspromenad till Ristafallet. Listan kan göras oändligt lång om vi lyssnar till allas
berättelser. Jag har inte sett allt trots att jag varit rektor så många år. Jag slutar aldrig
förvåna mig när jag hör andras berättelser om sin tid på Hålland. Den stora berättelsen
innehåller så mycket så ingen kan omfatta och förstå den fullt ut!
25
Hålland är därför inte bara en plats med folkhögskolebyggnader för mig. Det är något
större som vi alla måste vara med och beskriva. Ja, det kan till och med vara ett möte i
en liten by i mitten av Indien där jag fick vara med om ännu ett unikt, lärande möte
människor emellan, tack vare Hållands Folkhögskola och det uppdrag vi arbetat med
under så många år. Att få stå i det sammanhanget - det är jag tacksam för!
Skrivet av: Erik Sjöberg
Wiklunds pensionat som blev "huvudbyggnaden", idag Gamla
Björneborg med bibliotek på första våningen och boende på
andra våningen. Bilden är tagen 12 januari 1938.
Ljus i en mörk tid
Jag har blivit ombedd att bidra till jubileumsskriften med att berätta något eller några
minnen från min tid här på skolan. Problemet är att välja. Minnena är så många. Jag har
ju upplevt skolan utifrån så många funktioner; som elev, vaktmästare, lärare och rektor.
Att plocka fram något specifikt minne blir ungefär som att välja mellan alla sorter av
flingor och brödsorter på ICA och Konsum. Men jag ska försöka! Det får bli ett minne
från min elevtid och ett från mina rektorsår.
Händelserna har en gemensam nämnare: Lucia och ljus. Under mitt första elevår bodde
jag på gamla Lilleborg, ett hemtrevligt och mysigt hus där Jämteborg nu ligger. Det var
Lucianatten, natten mellan tolfte och trettonde december. Mitt i natten vaknar jag av
ljuvlig skönsång nere i trappan. Så öppnas dörren sakta, och in skrider Lucia med sina
tärnor. Det blev en skönhetschock även för ett av mina andra sinnen - ögonen. Men jag
tror chocken blev ännu större för min rumskamrat. Hans yrvakna första reaktion var en
av förvirring och undran. Han tog på sina glasögon, tog av och torkade dem, satte på
dem igen - och förundrades.
Om den nattliga Lucia-upplevelsen berättade en av mina andra kamrater så här: ”De va
sö fint att je trood je va oppi himla - man sö feck je si husmor!”.
Den andra upplevelsen jag vill berätta om är från långt senare datum. Sedan den förra
händelsen har ungefär trettio år passerat. Jag är åter på skolan, nu i en ny roll - som
rektor. Det är åter luciadags. Vi har luciafest uppe i Aulan. Jag tror att vi till festen har,
som så ofta när vi hade kulturella evenemang, bjudit in byns folk. Det är knökafullt i
Aulan. Vi släcker ner, och in kommer ett långt luciatåg med Sara från Eritrea som Lucia.
Plötsligt hör vi sång från de bakomliggande rummen. Och in kommer tre av våra
eritreanska pojkar. Och de sjunger - högt, frimodigt och med stor glädje: ”Vi komma, vi
komma från pepparkakeland... så bruna så bruna vi äro alla tre...” Att uppleva deras
sångarglädje, så påtaglig, var en fest. Snacka om kulturmöten!
Det var några pärlor ur det rika förråd av minnen, som hållandsåren lämnat efter sig.
Vilka minnen kommer dagens hålländare att ha med sig om 65 år?
Skrivet av: Anders Andersson
26
Elevkåren
I samband med terminsstarten i augusti valde de nya kursdeltagarna att det ska
fortsätta finnas en elevkår på Hållands Folkhögskola. Efter detta beslut som gemensamt
togs av alla kursdeltagare på skolan, valdes två klassrepresentanter ut från varje klass att
utgöra kårens styrelse.
Styrelsen bestämde medlemsavgiften, som sänktes en aning jämfört med föregående år,
och hur årets kår skulle vara organiserad. Nästan alla kursdeltagare på Hållands
Folkhögskola är medlemmar. Ett medlemskap i kåren innebär bland annat att man får
tillgång till rabatter på olika företag i Åre och att man får vara med på alla aktiviteter
som kåren anordnar.
Nedan är listat några av de utskott som valts och exempel på aktiviteter de har utfört:
- Matrådet har haft möten med kökspersonalen och framfört deltagarnas åsikter om
maten.
- Kultur- och festrådet har anordnat ett flertal fester, däribland en mycket lyckad
nobelfest.
- Idrottsutskottet IF har hållit olika turneringar, till exempel fotbollsturnering,
innebandyturnering samt planering av borgarkampen.
- Det tillfälligt skapade klätterutskottet har under hösten köpt in nya klättergrepp och
satt upp dessa i nya utmanande leder på klätterväggen.
Kåren har fungerat bra under hösten och har nu stora planer inför våren. Min upplevelse
är att kåren är uppskattad av eleverna på skolan. Vi har även infört att medlemmar kan
lämna in offerter samt motioner till styrelsen. Exempel på sådana som sedan godkänts
för inköp är:
- Noter till kören som en elev på skolan driver
- En cajuntrumma till Nylandskvällarna
- Grepp till klätterväggen
Min förhoppning är att elevkåren har bidragit till att stärka gemenskapen och
sammanhållningen på skolan och att vi tillsammans har och fortsätter förbättra tillvaron
på skolan.
Skrivet av: Andreas Thersthol, Elevkårens ordförande 2013/2014
Gemensam kurstid
Varje kurs på folkhögskolan är som en egen skola. Då vi gör gemensamma kursdagar
knyts alla kurser samman i gemensamma innehåll och teman. Gemensam kurstid är:
- Möte mellan kursgrupperna; integrering där både deltagare och personal deltar.
- Teman som angår alla på folkhögskolan; demokrati, samhällsutveckling och kulturliv
kan vara innehåll.
27
Året inleddes med temat ”Vinterdag” och avslutades med ”Midvinterstämning med mat
och samvaro ute och inne”. Avsikten att skapa möjligheter för integrering, möten och
samarbete mellan människor är viktigt för folkhögskolan och för vårt uppdrag i
samhället. Att få vara med och skapa kultur, arbeta tillsammans och att studera frågan
om hållbart samhälle då människor från olika miljöer och utbildningsförutsättningar har
gjort ”det möjliga möjligt”. Erfarenheterna kan ge ringar på vattnet då alla går vidare till
nya skolor, arbetsplatser och boendemiljöer.
Andra inslag har varit: Natur- och kultur i Åre kommun, friluftslunch vid Nulltjärn med
efterföljande gruppaktiviteter i området i syfte att lära känna varandra i början av
kursåret samt vård av boendemiljön inomhus och utomhus med städning, lagning,
vedhuggning med mera. Dessutom har vi haft studieteman inom Skadeförebyggande,
Skidåkning och Hållbar utveckling. Folkhögskolans dag gjorde vi till en gemensam
satsning i Östersund med Birka Folkhögskola för att synas inför allmänheten.
En viktig del i arbetssättet under gemensam kurstid är att deltagarna är med och skapar
innehållet i samverkan med personalen.
Skrivet av: Olle Mobärg
Allmän kurs Natur & Samhälle
På kursen Natur & Samhälle läser eleverna både natur- och samhällskunskap. Dessa två
ämnen är nära knutna till varandra, vilket vi utnyttjar i vårt upplägg genom tematisk
ämnesöverskridande undervisning. Från och med höstterminen har vi gått över till de
nya beteckningarna (enligt gymnasiereformen).
För att skapa kontinuitet har läsåret två huvudinriktningar i undervisningen. Den första
delen (som startade med förra årets hösttermin) är en tidslinje med utgångspunkt i hur
det var förr. Vi arbetar oss fram i tiden och ser till sist på framtidens trender. Den andra
inriktningen fokuserar på "lokalitet". Vi startar i lokalområdet för att sedan bredda oss
mer och mer i en cirkelrörelse; ut mot det svenska samhället, Europa, EU och de globala
frågorna.
Vårterminen var indelad i teman ; Internationella frågor, Rättvisefrågor och Kultur där
hållbar utveckling och global rättvisa, ekologi samt energi var i fokus. Ett av dessa teman
var kort och kompakt, vilket gav bra möjlighet till ett mera projektinriktat innehåll. Vi
samarbetade då med Fjäll & Friluftslinjen och genomförde även en övernattningstur
tillsammans som avslutning på temat.
Ett av höstterminens teman var ”Nära mig”, ett tema där vi jobbade med vem vi är i
förhållande till vår omgivning, vår bakgrund och vår närmiljö. Under detta tema hade vi
också en del samarbete med Fjäll och Friluftslinjen. Vi var bland annat i Bottenvallen, en
gammal fäbodvall där vi jobbade praktiskt och hade olika övningar. Andra temat var
”Jag, en medborgare”. Här var fokus på Sverige, demokratin och statsskicket, ofta belyst
genom miljöfrågor. Under höstterminen hade vi även ett samarbete med U-linjen, i
28
praktiken innebar det ett antal gemensamma lektioner. Detta gjorde det lite svårare att
följa vårt grundupplägg temamässigt med det gav andra fördelar både resurs- och
innehållsmässigt.
Vi hade i år en del elever som enbart gick höstterminen. Det är bra att kunna erbjuda
denna möjlighet, samtidig som det påverkar klassens övriga deltagare och kontinuiteten
i undervisningen (tidslinje och ”lokalitet”) har i viss mån försvårats. Detta är en
balansgång.
Vi hade under hösten även en stipendiatelev, vilket var väldigt uppskattat.
Skrivet av: Beathe Legind
Allmän kurs Fjäll & Friluftsliv
Januari drog igång med en påfyllning av samisk kultur bestående av ett besök på Njarka
sameläger i Häggsjönäset. Det var ett uppskattat besök och deltagarna fick veta mer om
de olika samebyarna, hur man håller fötterna varma utan konstgjort material samt hur
man fixar till riktigt gott bröd inne i kåtan.
Den ofta så kyliga månaden fortsatte med skidteknikträning, med och utan tung
ryggsäck, orienteringsövningar samt kunskaper kring ekologi och biologi. Hur gör djuren
på vintern? Hur gör människan på vintern? Dessa frågeställningar som vid första
anblicken verkar enkla visar sig vara rätt så utmanande ändå. Drivan vid Norra stugan i
Trillevallen höll måtten och deltagarna kunde gräva sig undan kylan utan större
problem!
Vinterturen spenderades vid mytomspunna Uvberget samt i närheten av
Stensdalsstugan. Temperaturen höll sig kring -25 nattetid hela veckan så det blev en
utmaning att hålla värmen. Stugvärden Sven fick ovanligt många besök i hans lilla krypin.
Dagarna fylldes med fjällbestigningar, spårning av järvar samt att hålla igång ett
fungerande lägerliv.
Under april månad var deltagarna bland annat engagerade i aktivitetsfestivalen Fjällfest i
Storulvån, där de ställde upp som funktionärer och fick möjlighet att skapa nya
kontakter inför framtiden. Fjällfest följdes av en mycket efterlängtad ”solotur” med
möjlighet till egen tid och reflektion över livets mening, en process som förhoppningsvis
startat redan tidigare under hösten. Vad är det jag upplever? Får de livsval jag gör
konsekvenser för natur och miljö i ett globalt perspektiv?
Norge och högfjällstur i maj blev ett uppskattat inslag även i år. Det förundrar oss lärare
en hel del att inte fler ser framför sig att man och kvinna gör turer i högfjällsterräng då vi
befinner oss i ett sådant område. Men det är klart, en kajaktur på Eikesdalsvatnet är väl
ett vettigt alternativ om knän och liknande krånglar.
Vårterminen avslutades traditionellt med ett besök i Ånnsjöns fantastiska miljö. Vilka
fågellokaler! Wictoria Wadman guidade och inspirerade gruppen med sitt otroliga
29
kunnande inom området. En del paddling hanns även med. Som oftast när vi är där är
det rätt så blåsigt på sjön, och med dess föga djup så kan det bli rejäla vågor. Många av
deltagarna märkte då att övningarna i höstas hade gett resultat.
Nya deltagare, ny energi! Hösten bjöd på fint väder som oftast. Paddling, Natura 2000arbete vid Sörbottnens fäbodvall och vandring i dagarna fem. Kunskaper inom flora,
fauna och orientering slukades med stort intresse. Syltoppen kunde bestigas i klart väder
och med bra utsikt kunde deltagarna orientera sig väl i området. Deltagarna fördjupade
sig inom den jämtländska naturen och kulturen samt påbörjade en spännande
utställning på Naturum ”Nöta, sköta eller möta?” i Vålådalen.
Kalla grader och minimalt med nederbörd bjöd på en djup tjäle och fina skridskoisar.
Snön dröjde och dröjde, och dröjer ännu i skrivande stund!
Skrivet av: Nina Johansson
U-linjen - Bistånd & Mission
I januari 2013 avslutades undervisningen i utvecklingskunskap respektive
religionskunskap (afrikanska stamreligioner och indiska religioner) innan studieresorna
till Indien och Tanzania inleddes.
I slutet av denna månad reste två grupper, distanskursen Indien väntar med tolv
kursdeltagare samt U-linjens Indiengrupp med åtta kursdeltagare, till Indien.
Studieresan började i Trivandrum i Kerala. Ett varierande program genomfördes som
bland annat innefattade föreläsningar på Centre for Development Studies samt besök i
krydd och teodlardistriktet Munar under drygt en veckas tid. Från Kerala reste gruppen
med tåg via Goa till Indiens näst största stad Mumbai.
Från Mumbai gick resan vidare till Madhya Pradesh. U-linjen stannade kvar för
språkstudier i Padhar och fältstudier på olika platser i delstaten. Efter det gick
studieresan vidare till Agra, Delhi och Dehra Dun. Under sista veckan valde
kursdeltagarna att besöka olika platser i Indien.
Indien väntar fortsatte från Madhya Pradesh till Agra via Junnardeo, Chhindwara och
Nagpur. Resan avslutades i Dehli innan hemfärd. Kursdeltagarna möttes på Hållands
folkhögskola och Öland (!) för bearbetning och utvärdering.
U-linjens Tanzaniagrupp med sex kursdeltagare inledde sin resa till Tanzania med
studiebesök i Dar es Salaam. Därifrån reste gruppen med buss till Ilembula sjukhus.
Färden gick sedan vidare till vår vänskola Katumba FDC i sydvästra delen av landet där
kursdeltagarna kombinerade swahilistudier med studiebesök i närområdet. En längre
resa gjordes i samband med vistelsen på Katumba, till Matema vid Nyassasjöns norra
spets där tiden användes till reflektion och vila.
Från Katumba fortsatte resan via Ruaha National Park till Dar es Salaam. Studieresan
fortsatte till Lushoto i Usambarabergen där kursdeltagarna under några dagar var gäster
30
i den lutherska kyrkans nordöstra stift. Deltagarna gjorde praktik i det nordsöstra stiftet
samt söder om Moshi.
Den sista veckan följde kursdeltagarna ett eget uppgjort program efter godkännande av
Hans. Flertalet valde att förlägga denna vecka till Zanzibar.
Väl hemma från resan skrev kursdeltagarna två reserapporter och deltog i en tre dagars
fjälltur förlagd till Storulvåns fjällstation. Under maj månad ansvarade de för en
Tanzania- respektive Indienkväll.
Höstterminen startade med endast ser kursdelagare på U-linjen. En sjunde
kursdeltagare tillkom efter några veckor. Likt tidigare år innehöll studierna fjälltur,
missionskunskap, landkunskap (Tanzania/Indien) samt utvecklingskunskap. U-linjens
kursdeltagare deltog i två fristående kurser under höstterminen.
Terminen avslutades i sedvanlig ordning med julfest.
Skrivet av: Hans Bolin
Bibellinje
På Bibellinjen har även detta år det levande och öppna samtalet om livets frågor pågått.
Kursdeltagarna har brutit sina tankar mot varandra och mot Bibeln och den kristna
traditionen. Vad har människor genom historien trott på? Vad tror jag? Vad
kännetecknar ett meningsfullt liv? Vad vill jag med mitt liv? Hur kan vi ta vara på våra
medmänniskor och miljön? Dessa och liknande frågeställningar har ställts under året.
Studierna och samtalen har skett under lektioner, i samtalsgrupper och under stilla
retreater där deltagarna har fått tid att tänka färdigt. I de enskilda skriftliga
fördjupningsarbetena fick deltagarna möjlighet att utifrån eget intresse fördjupa sig i
något ämne som man sedan delade med sig av till klassen. Vid dessa tillfällen har det
blivit intressanta samtal. Exempel på sådant man valde som fördjupningsämne var ”Att
leva enkelt”, ”Franciskus”, ”Lidandets problem” och ”Tacksamhet”.
Under några dagar i april gjorde klassen en studieresa till Dalarna där man bodde på en
släktgård som tillhörde en kursdeltagares familj. Resan stärkte gruppgemenskapen och
gav många värdefulla erfarenheter och viktiga samtal. Vi bodde i ett område där
häxprocesserna pågick på 1600-talet. Vi fick del av intressanta berättelser från
ortsbefolkning som studerat ämnet och som även var släkt med personer som själva
berördes av häxprocesserna. Detta väckte frågor om människosyn och respekt för
oliktänkande. Det ledde också till reflektioner om vad religionsfrihet kan och bör betyda
i praktiken.
Vid flera tillfällen under året har vi flyttat ut ”klassrummet” i den jämtländska naturen.
Fjällvandringar blev tillfällen där klassen sattes på prov och man ”tvingades” att hantera
relationer och samarbeta under press. Då blev det tydligt vilka som är naturliga ledare i
gruppen. I samband med att vi har studerat den så kallade allmänna uppenbarelsen,
31
alltså tron på att man kan ana Skaparen i det skapade, i naturens skönhet och storhet,
lade vi övningar utomhus. Man fick då gå en vandring och betrakta smått och stort i
naturen och fundera över om det man möter på ett eller annat sätt säger något om
Skaparen. En vacker blomma kanske låter oss ana Guds skönhet, och de storslagna
fjälltopparna vittnar om Skaparens makt och storhet.
Skrivet av: Martin Boström
Exodus Åredalen/Team Jesus Generation
Ett nytt år, en ny vinter. Snö och mycket folk i Åredalen. Vårvintern är Exodus mest
aktiva praktikperiod. Här blandas nattcaféet Tant Annas i Järpen på lördagar med att på
torsdagar hänga med högstadieungdomar i Duved på Café Brevé. Båda dessa aktiviteter
startade under hösten 2012, så vid det här laget är både kursdeltagarna och besökarna
varma i kläderna.
I Duved lär de sig eventkunskap genom att tillsammans med Åre församling planera och
bygga upp ett eventområde i centrum av Duveds skidområde. Där bjuder de på fika,
anordnar tävlingar i skicross och samtalar med sportlovskidåkare under namnet Så ute!.
Även denna vår har Exodus varit med i Åre församlings diakonala satsning Free Friday i
S:t Olofsgården. Upplägget är enkelt - församlingen bjuder hungriga ungdomar på mat.
De var också med på KRIK:s läger Snowcamp. På detta läger får Exodus ovärderlig
erfarenhet som ledare i olika situationer.
I Järpen har delar av Exodus varit med i en integrationsgrupp. Det har kommit många
ungdomar från andra länder hit till oss. En kväll i veckan träffas de och spelar
fotbollsspel, fikar och försöker kommunicera med hjälp av händer, mimik, engelska och
lite svenska, vilket är utmanande men väldigt givande.
Efter avslutad praktik så kommer Exodus till skolan för att avsluta läsåret med att i fyra
veckor utvärdera det som varit och fundera på hur de skall gå vidare. Ett inslag i denna
bearbetning är en gemensam retreat tillsammans med Bibellinjen på Wilhelmsberg som
ligger på Norderön.
Hösten 2013 kom fyra deltagare till Exodus. Vi försöker att förbereda dem på vad som
väntar i deras möte med människor. Att lära sig att arbeta i team är inget man lär sig
teoretiskt. Lärdomarna mejslas fram tillsammans, ibland genom jobbiga erfarenheter.
Ett av ämnena man studerar kallar vi för Teamliv. Där ges kunskaper om relationer,
samarbete, ledarskap med mera. När sedan teampraktiken sätter igång bli det teamliv i
verkligheten vilket ger lärdomar under resans gång. Så har det varit även denna höst.
Exodus / Team Jesus Generation
Nytt för hösten detta år var vårt samarbete med SALT kring utbildningen Team Jesus
Generation (TJG). Denna utbildning har funnits ett antal år och har många likheter med
32
teamträningsskolan Exodus. Samtal med SALT ledde till att TJG nu är en del av Exodus,
vilket vi gläder oss över.
Vincent Ihlberg som bor i Uppsala ansvarar tillsammans med Martin Boström för TJG.
Årets tolv deltagare är fördelade i team på följande platser: Partille, Borås, Lysekil och
Lerberget. De första veckornas teamträning genomfördes tillsammans med Exodus
Åredalen på folkhögskolan. Därefter reste teamen till sina teamplatser där de studerar
och praktiserar i församlingsmiljö samt möter ungdomar på platser som skolor och
fritidsgårdar.
Skrivet av: Martin Boström & Sven-Erik Jönsson
Fjäll & Friluftsliv - Ledarutbildning
Åtta deltagare får chansen att utveckla sig till ledare inom fjällfriluftsliv. Vintern och
våren domineras av yrkesplatsförlagd utbildning under åtta veckor samt ett arbete med
PM-skrivande som samlar varje kursdeltagares iakttagelser och reflektioner från arbete
med grupper och i de organisationer de erfarit där friluftsverksamhet bedrivs.
Huvudinriktning var då ledarfrågor och fjällsäkerhet. Nytt är att ytterligare försöka höja
kunskap och vakenhet kring natur- och miljöfrågorna med kritiska diskussioner kring mål
och avsikter i turistisk verksamhet.
Deltagarna i kursomgången som avslutades sista maj bestod av unga personer med
begränsad erfarenhet av ledarskap. För att vidga referensramarna för nästa grupp
genomfördes en natur- och kulturguidningsvecka i Provence i södra Frankrike med
höstomgången. Då detta ligger i den första sammanhängande kursperioden blev det
också en teamövning för gruppen och ett intensivt lära känna-moment. Vi hyrde
församlingens minibuss och körde med avlösning hela vägen och gjorde på så sätt resan
ekonomiskt möjlig. Under veckan besökte vi också Europas kulturhuvudstad 2013;
Marseille.
Vår erfarenhet är att personer med relativt låg utbildningsnivå men med omfattande
praktisk erfarenhet gör sig gällande på ett mycket bra sätt i utbildningen och i de
yrkesplatsförlagda momenten. Man kan säga att med den metod vi använder för att
reflektera över personliga, grupp- och organisationsaspekter så får deltagarna ett
kunskapslyft som starkt ökar möjligheterna att hävda sig i arbetslivet. Samtidigt ser vi att
deltagarna blir ett slags folkbildningens ambassadörer för hälsa, naturvärden och hållbar
utveckling då de går ut och möter en allmänhet som vi tror behöver inspiration och
förebilder.
Skrivet av: Olle Mobärg
33
Östersunds Konstskola
Våren startade med Märit Aronsson som gästlärare i artists books. Böckerna, eller
snarare kreationerna i bokform, visades i en fin utställning på länsbiblioteket i
Östersund. Efter avgångsutställningen på Ahlbergshallen, samt ettornas utställning på
skolan, gjorde deltagarna en studieresa till Umeå med studiebesök på bland annat
konsthögskolan.
Konstskolan inledde det nya samverkansavtalet med Studieförbundet Vuxenskolan till
höstterminen och med gemensamma krafter gjordes en otrolig insats innan skolstart för
att städa ut trasiga stolar, skåp och ge skolan ett nytt fräscht intryck. Nytt för hösten var
att vi startade med en övernattning på Hålland för att hänga en utställning med
inträdesproverna i aulan samt för att medverka på friluftsdagen. Det var ett steg i vårt
mål att knyta starkare band mellan konstskolans och Hållands deltagare.
Samarbetet med Jamtli började på höstterminen med en kurs i användning av pigment
med Olof Edin som ledare. Deltagarna på Östersunds Konstskola gjorde även en fin
medverkan med levande performance under Jamtlinatten och fick ett bidrag till
klasskassan som tack.
Distansplattformen sm.folkbildning fungerar väldigt bra. Det har blivit en bra förlängning
av klassrummet och gör det möjligt att ta in deltagare som studerar viss tid distans på
grund av till exempel långa resvägar.
Skrivet av: Helena Schmidt-Bourges
Ecole - Konst- och språkutbildning i Frankrike
Vårutställningen blev väldigt lyckad, fler och fler upptäcker skolan i staden och vi får
större nätverk bland konstnärer och andra, en viktig faktor både för inlärning av språk
och möjligheter för skolans deltagare att göra projekt och praktik i samhället.
De två deltagarna som sökte, kom in på konsthögskola till hösten 2013. Den största
stoltheten var nog när en av deltagarna som aldrig förut läst franska innan han kom till
Ecole gjorde provet TCF (franska för utländska medborgare) och fick godkänt på
universitetsnivå!
Vi har fortsatt samarbetet med samhället, konsthögskolor, borgmästeri, festivaler
etcetera och stärkt upp med ett samarbete med musikskolan där vi bland annat varit
34
med och tecknat dansare. En av deltagarna gjorde även sitt personliga arbete med
dansskolan.
2013 märktes av många stora konstevenemang, bland annat Les Papesses i Avignon och
Biennalen i Lyon som ingick i den konstteoretiska undervisningen på Ecole.
Från och med hösten 2013 finns en lägenhet utanför internatet att hyra för externt
boende enligt vår stävan att blanda åldersgrupper på skolan. Det har visat sig fungera
bra och vi har fått tips om fler boenden på samma gata. Vi har fortfarande
borgmästeriets lokaler för fransklektionerna och som ateljé har vi fått låna ett garage
tills vidare.
Skrivet av: Helena Schmidt-Bourges
Fristående kurser
Fristående kurser som en del i alla kursdeltagares studieplaner, skapar möjlighet till
individuella upplägg. Att kursdeltagare kan göra egna val utifrån sina intressen,
förutsättningar och behov ger mervärden. Flera av kursdeltagarna väljer att läsa nya
behörighetsämnen eller att läsa om ett ämne med IG från gymnasiet. Några väljer att
prova helt nya ämnen eller att utveckla ett tidigare intresseområde. Andra väljer att
fördjupa med fler ämnen som liknar inriktningen på den linje de valt att läsa. Att mötas i
nya kurser/grupper utifrån egna val, intressen och behov ger energi.
2013 genomfördes tio kurser på vårterminen och tolv på höstterminen. Under året har
vi särskilt uppmärksammat och jobbat med följande punkter:
- Provat ett nytt upplägg för introduktionen av fristående kurser under startveckorna,
där vi presenterade årets samtliga kurserna gruppvis utifrån ämnesinriktning.
Kursdeltagarna delades in i mindre grupper och gick emellan de olika ämnesinriktade
presentationerna. Möjligheten till att ställa frågor och se sammanhang blev förmodligen
bättre för kursdeltagarna.
- Poängterat och stärkt rutinen för de enskilda samtal som genomförs tillsammans med
kursdeltagarna om tidigare studier och framtida behov, särskilda behörighetsbehov,
styrkor/svagheter och om eventuella diagnoser föreligger som kan påverka studierna. En
pedagogisk plan har upprättats och de fristående kurserna har tydligare integrerats i
planen.
- Utvecklat/förändrat de kurser som har en inriktning mot skapande och hälsa/miljö
utifrån utvärderingar och i dialog med kursdeltagarna. Vi ser ett värde i att varje år
förändra och utveckla några nya kurser, inte för att kurser har varit dåliga utan för att
komma vidare och testa nya idéer.
- Utvecklat tre helt nya kurser; Självhushåll höstens arbete, Självhushåll vårens arbete
samt Sy nytt, sy om, dekorera och laga. Dessa kurser har vuxit fram utifrån en strävan att
jobba aktivt med hållbarhetsfrågor. Digitalt foto, Sy ytterplagg i vadmal, Rekosömnad
samt Bok från A till Ö har vi pausat.
35
- Skapat möjligheter att läsa distanskurser inom ramen för fristående kurser för de som
vill satsa särskilt på något ämne som folkhögskolan inte kan erbjuda.
- Ökat antalet externa kursdeltagare. Flera som tidigare gått Textillinjen har hittat
tillbaka och fortsätter att utveckla sina kunskaper och värderar mötet med varandra
högt. Intresset för Datakursen har också vuxit och där är det framför allt grundkunskaper
och specialområden som efterfrågats. De externa kursdeltagarna är oftast i åldrarna 3070 år.
Utveckling av de fristående kurserna följer principen planera, genomföra, följa upp, lära
och implementera det nya för att skapa kvalité både inom kurserna och utifrån ett
helhetsperspektiv.
Skrivet av: Cici Wennberg
Karibu Tanzania - distans
Distanskursen Karibu Tanzania samlade i år fyra deltagare som träffades tre gånger
innan studieresan till Tanzania. Vid dessa tillfällen studerade kursdeltagarna
landkunskap, afrikanska religioner och swahili. Studieresan samordnades med U-linjen
under januari och februari. Nytt för i år var ett kort besök på Zanzibar vilket var
uppskattat. Utvärdering efter resan gjordes via internet.
Skrivet av: Hans Bolin
Norra Indien väntar - distans
I november 2013 och mars 2014 träffades kursdeltagarna under två heldagar som en del
av distanskursen Norra Indien väntar. Förutom reseplanering läste samtliga
kursdeltagare en eller flera böcker om norra Indien vilka redovisades för gruppen via
internet. Den 8 mars 2014 åkte kursdeltagarna på en två veckor lång studieresa, med
start i Dehli. Kursdeltagarna upplevde bland annat en färgstark holifestival (se bild). Läs
mer om resan under rubriken U-linjen. Efter resan följde en återträff för bearbetning
och utvärdering.
Skrivet av: Hans Bolin
36
Introduktionskurs i Swahili - distans
Sedan flera år finns det möjlighet att läsa en introduktionskurs i swahili på Hållands
Folkhögskola. Kursstarten sker individuellt och i genomsnitt brukar det tillkomma en ny
kursdeltagare per månad. Kursen beräknas omfatta 120 timmar och kursdeltagarna har
sex månader på sig att fullfölja kursen. En fysisk träff för genomgång av uttal och
intonation (prosodi) är obligatorisk för alla kursdeltagare.
Skrivet av: Hans Bolin
Samtidskonst - distans
I oktober 2013 gjorde vi en nystart av distanskursen i samtidskonst. Det kändes otroligt
viktigt att köra kursen på nytt för att fräscha upp den och det blev precis det antal
deltagare som behövdes. En nyhet var att vi hade lektioner via Skype ibland för att
diskutera uppgifter och frågor.
Skrivet av: Helena Schmidt-Bourges
Broderi - distans
Det ettåriga pilotprojektet inom broderi från 2012 övergick 2013 till att bli en
permanent distanskurs. Studietakten minskades från 50% till 25% vilket innebär cirka 10
timmar i veckan. Till kursen sökte cirka 35 personer från Malmö i söder till Umeå i norr.
16 stycken antogs. Vid första kursträffen kom 14 deltagare och så förblev det kursen
igenom.
Kursen bygger på distansmoment och tre fysiska träffar med tre dagar vid varje tillfälle.
Distansmötesplatsen är en konferens i den digitala plattformen FirstClass där all
37
kommunikation sker mellan träffarna och där läggs både uppgifter, bilder, länkar, filmer
och inspiration ut.
Följande huvudmoment ingår i kursplanen:
- växt och syrafärgning
- färg, form och fantasi
- broderi
- hemslöjdsrörelsen, historien, slöjdkonsten, konsten, nutiden
- sociala medier och digital teknik
Omsorg om människa och miljö följer som en röd tråd genom kursen.
Några reflektioner:
- Det går med fördel att göra ett överintag, det är lätt till att några faller ifrån ganska
tidigt i kursen eller inte alls har möjlighet att starta när kursen väl börjar.
- Fysiska träffar tillför mycket innehållsmässigt men också för att lära känna varandra,
för att sen lättare kunna kommunicera i konferensen.
- Det ligger en stor utmaning i att få till bra engagemang och delaktighet i
distansmomenten.
- Kombinationen att både ha laddat ner FirstClass i datorn och ha den tillgänglig via
webben i telefonen skapar hög närhet och struktur.
- Utifrån ett hållbart perspektiv finns mycket att vinna; färre resor, tillgänglighet att
kommunicera oavsett var deltagarna eller kursledaren befinner sig, nästan inga
pappersutskrifter, inga pärmar, allt material ligger tillgängligt i konferensen, nåbarhet
utifrån när man själv finner det lämpligt och att var och en kan avgöra sitt tempo.
Kursen avslutades 18 december. Samtliga ville gärna fortsätta sina distansstudier. En ny
kurs med en annorlunda inriktning planerades vid sista kurstillfället. Kursstart
bestämdes till 13 januari 2014.
Skrivet av: Cici Wennberg
Korta kurser
Definitionen av en kortkurs är en kurs som är 1–14 dagar. Det innefattar då även vissa
distanskurser men de beskrivs på annan plats.
Genom denna verksamhet når vi andra grupper till exempel seniorer, deltagare med
funktionsnedsättning och unga ledare. Bland våra samarbetspartners kan vi nämna vår
huvudman (EFS både lokalt och distrikt), JAK (www.jak.se, en medlemsägd bank),
Friluftsfrämjandet med flera. På senare år har vi arrangerat en sommarkursvecka veckan
efter midsommar. I år blev det sju kurser samt ”GALET” – ett samlingsnamn för
barnaktiviteter. Kurserna var Byggnadsvård, Hälsosamt, Friluftsliv för hela familjen, Måla
i akvarell, Flugfiske, Sy kläder samt Retreat med bibel och vandring. Totalt 77
kursdeltagare.
38
Totalt genomfördes 26 korta kurser med 430 deltagare, omfattningen blev 571
deltagarveckor.
Skrivet av: Torsten Halvarsson
Förstärkning
Uttrycket "förstärkningsbidrag" används i samband med kursdeltagare som är i behov
av och har rätt till särskilt pedagogiskt stöd. Som tidigare år vid skolstart fyller
deltagarna i ett dokument som vi kallar "Min hälsa". En sammanställning görs av
ansvarig för förstärkningsverksamheten. Här framkommer vilka som är i behov av
särskilt stöd och en preliminär plan för omfattning tas fram. Dessa kursdeltagare
informeras om att de har rätt till stöd i studiesituationen.
Nya rutiner som prövats under läsåret är att:
- en arbetsbeskrivning/rekommendation som gäller för klassen i stort har formulerats av
ansvarig för förstärkningsverksamheten.
- en pedagogisk plan har skapats i dialog mellan kursdeltagare och linjeansvarig. I den
framkommer hur man konstaterat behov och funktionsnedsättning samt hur de
pedagogiska insatserna ska utformas.
- fristående kursansvariga gör en uppskattning av omfattning på insatsen och
kommunicerar denna med administrativ chef.
Planerna är kända för personal som möter dessa kursdeltagare i olika sammanhang och
behandlas under sekretess. Uppföljning och återkoppling av handlingsplanerna görs
ungefär mitt i skolåret eller när behov finns. Under året förekommer träffar där
linjeansvariga och annan berörd personal deltar. Fem sådana träffar genomfördes under
året. Innehållet har handlat om förutsättningar och rutiner, olika deltagares behov,
erfarenhetsutbyte, föreläsningar och samtal, litteraturtips med mera. Vi ser ett behov av
extern handledning i svåra situationer.
Under 2013 blev inte verksamheten som är knuten till förstärkningsbidraget utvärderad
som planerat var. Den kommer istället att utvärderas under 2014.
Skrivet av: Cici Wennberg
39
Bibliotek
Utvecklingen till att biblioteket skall bli ett centrum för skolans pedagogiska arbete
fortsatte under året. Bibliotekets lokaler fortsatte även att användas vid självstudier och
grupparbete. Ibland var alla rum upptagna av studerande.
Utlåningen av böcker ökade markant jämfört med föregående år. Totalt gjordes 479 lån
2012, 2013 var det 732 lån. Eftersom biblioteket på Hållands folkhögskola är ett litet
bibliotek är denna ökning stor. Antalet fjärrlån från andra bibliotek i landet ökade också;
2012 gjordes 24 fjärrlån, 2013 var antalet 58.
Samarbetet med Årebiblioteken, BibliotekMitt och andra bibliotek i landet bibehålls.
Vid två tillfällen anordnades Tanzania- och Indienkvällar som kulturarrangemang.
Skrivet av: Elisabeth Öhman
Data
Året började med byte av televäxel, och fastän det inte direkt har med skolans datorer
att göra behövdes sammanfogning med nätverk, brandväggskonfiguration för
fjärrstyrning med mera.
I februari gjordes en genomgång av centralantennsystemet, skolans TV-innehav,
kanalutbud och efter önskemål från elevkåren med flera, utredande av möjlighet att ta
signalerna terrest och då få fler kanaler till lägre kostnad.
Datorer med Windows XP fortsatte att uppdateras och byggas om så de klarar Windows
7. Först att få ny dator 2013 var köket.
I oktober blev det klart med installation av fiberanslutning. En ny gateway som ska klara
fiberhastigheter anskaffades och i mitten av november är hela nätverket överflyttat till
fibern. Hastigheten har med detta ökat 25 gånger för inkommande trafik och 250 gånger
för utgående trafik.
I övrigt har året, som vanligt, bestått av användarhjälp, planerade åtgärder, löpande
uppdateringar, underhåll, backup samt övriga åtgärder som gör att allt fungerar och som
minskar riskerna för att en liten olycka blir till en stor olycka om/när nåt trots allt
inträffar.
Skrivet av: Anders Nicolausson
40
Kök
Vi fortsatte att arbeta efter de nya städrutinerna från året innan och det blev bättre när
arbetet fördelades över hela veckan och alla hjälptes åt.
Lärarna har under året meddelat direkt till köket när de tänker vara ute och detta har
fungerat bra, alla har i stort sett lämnat sina planeringar i god tid. Därför har kökets
matplanering underlättats avsevärt.
Under våren när det som vanligt var färre kursdeltagare var vi lite övertaliga i
personalen. Därför gjorde vi uppgifter i andra verksamheter av och till.
Vi jobbade vidare med vårt kvalitetsarbete, inte minst utifrån hela skolans profil när det
gäller hållbarhet och närproducerat. Som en följd av det så var det extra roligt att få
inviga våra nya odlingslådor i kryddträdgården som placerades på sluttningen utanför
biblioteksingången.
I början på maj hade vi årsmöte med samiskt tema och dukade i samiska färger. Tanja
Nordfjell underhöll under middagen som bestod av renkött, kantareller och hjortron
från de jämtländska skogarna.
Eftersom köket skulle omorganiseras från årsskiftet så ägnades slutet av läsåret åt en
fullständig genomgång och inventering av allt från golv till tak. Förutom det självklara i
form av mat i alla dess former så inkluderades även porslin, bestick, dukar med mera i
det arbetet.
Skrivet av: Olof Holmgren, med bidrag från Maria Eriksson & Rigmor Fogelberg
Städ
Under året har flera personer jobbat med lokalvård i våra fastigheter, framför allt
Anders Österberg (100%), Karin Jonsson (25 % fram till terminslut) och Micke Bellsjö (på
timmar). Sommarvikarier skötte iordningställande och kompletteringsstäd av internaten
efter deltagares flyttstäd vid utflytt, storstäd av lokaler i Björneborg som inte hunnits
med under året samt städ vid sommarkurs och stickstämma. Våra sommarvikarier detta
år var Ann-Mari Jonsson, Maria Sjölander, Hanna Eriksson och Erika Niklasson.
En kombiskurmaskin, Hako, som var placerad i Laduborg, gick sönder och blev lämnad
på genomgång. Den köptes in någon gång mellan 95 och 97, hade gjort sitt och var inte
mycket att göra något åt. Istället har vi tagit dit en annan maskin, Cleanfix, som inte
41
användes så ofta i Björneborg. Cleanfixen är lika gammal som Hakomaskinen men inte
använd lika mycket. Cleanfixen fick sig också en riktig genomgång i höstas, men vi får se
hur länge den håller.
Sex wetrokdammsugare och en tvättmaskin till städ har köpts in, den senare som
ersättning för en maskin som har varit trasig en längre tid och inte gick att laga.
Förutom det har maskinparken i det stora hela "hållit ihop" och inga stora investeringar
har gjorts.
Skrivet av: Anders Österberg & Elisabeth Sjölander
Fastighet
Efter två händelserika år bakom oss kan vi säga att 2013 var ett för oss på vaktmästeriet
förhållandevis lugnt år.
I februari månad så havererade de äldre två av våra fyra kompressorer i värmepumpen.
Resten av vintern kunde vi således bara köra med två kompressorer vilket resulterade i
en högre oljeförbrukning än vanligt. Nu är dock alla fyra kompressorer bytta. Vi passade
även på att byta några äldre, rostangripna rör i anslutning till värmepumpen och rengöra
diverse filter så att vi ska kunna få ut lite mer effekt ur den.
Vi fortsatte även den påbörjade uppfräschning av de gula villorna ovan vägen
(Smörblomman och Renfanan) där vi bytte kök på Renfanan och åtgärdade fuktskador i
tvättstugan på Smörblomman som nu är helt nyrenoverat.
På grund av en vattenskada i Rödblärans kök fick även detta elevhem ett nytt kök och
badrum på entréplan.
Utöver detta så har vi ägnat oss åt allt vanligt löpande underhåll som skötsel av
fastigheter, inventarier och skolans grönområden. Undertecknad har även fortsatt att
försöka hitta sin roll som fastighetsansvarig och lära känna skolans alla skrymslen och
vrån.
Skrivet av: Matthias Bengtsson
42
4) Måldokument
Verksamhetsplan 2014-2016
För Hållands Folkhögskola gäller det att vara i framkant med verksamheten och att vara
flexibel inför dagens och morgondagens utbildnings- och bildningsbehov. Det är därför
synnerligen väsentligt att fokusera på hur skolans framtidsmål skall identifieras och
formuleras.
Under verksamhetsåret pågår kontinuerligt ett antal utvärderings- och
dokumentationsprocesser som en del i underlaget för framtida planering. Materialet
samlas i något som vi kallar VIS (verksamhetsinformationssystem). Detta material
tillsammans med övriga styrdokument ligger till grund för måldokumentet och
verksamhetsplanen.
Måldokument
Hållands Folkhögskola styrs av dokument på fyra nivåer:
- Statens stöd till folkhögskolorna
- Föreningen Hållands Folkhögskolas stadgar
- Huvudmannarörelsen EFS
- Hållands Folkhögskolas måldokument, framarbetat på skolan och antaget av skolans
styrelse
Statens stöd till folkhögskolorna
Syftena med statens stöd till folkbildningen är att:
1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa
engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom till exempel politiskt, fackligt,
kulturellt eller annat ideellt arbete)
3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i
samhället
4. bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet
De grundläggande skälen till att stödja folkbildningen är att den bidrar till en
demokratisk grundsyn och utveckling i samhället (UR prop. 2005/06:192).
Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd:
1. den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan
könen
2. det mångkulturella samhällets utmaningar
3. den demografiska utmaningen
4. det livslånga lärandet
5. kulturen
6. tillgänglighet och möjligheterna för personer med funktionshinder
7. folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa
Föreningen Hållands Folkhögskola
Syfte och uppgift enligt stadgarna:
Föreningen Hållands Folkhögskola har till uppgift att på evangelisk-lutersk grund och i
anslutning till EFS i det distrikt där Jämtlands län ingår bedriva folkhögskoleverksamhet.
43
Mål och inriktning:
Utöver gemensamma folkbildningsmål vill föreningen arbeta för följande mål:
- att i skolverksamheten stimulera människor till bearbetning av livsfrågor,
- att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning,
- att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar till personlig utveckling, skapande
verksamhet och ansvarstagande,
- att stimulera till kunskapssökande och engagemang i det lokala och internationella
samhället,
- att utifrån en kristen människosyn om alla människors lika värde prioritera socialt eller
kulturellt missgynnade grupper,
- att all undervisning skall vara allsidig och genomföras med tolerans och respekt för
oliktänkande.
Huvudmannarörelsen EFS
Folkhögskolorna skall utgöra en naturlig och aktiv del av EFS arbete. Detta sker genom:
- samarbete med EFS på lokal-, distrikts- och riksplanet
- att möta behov inom EFS av ledarutbildning och verksamhetsutveckling
- att fungera som mötesplatser för studier och samtal kring EFS evangelisation och
mission
- att stärka samarbetet med studieförbunden kring kultur och studieverksamhet
Folkhögskoleverksamheten skall bedrivas på den evangelisk-lutherska bekännelsens
grund. Detta sker genom att:
1. erbjuda studier i bibelämnen, livsåskådningsfrågor, etik och missionskunskap
2. stimulera deltagarna till formulering av livsfrågor
3. levandegöra kristen tro och livsåskådning
4. erbjuda pedagogisk miljö, med tolerans och respekt för oliktänkande och som främjar
bildning och utbildning, skapande och ansvarstagande
5. tillvarata möjligheter till samverkan med Svenska Kyrkan och ekumenisk öppenhet
Hållands Folkhögskolas Måldokument
Sammanfattas under följande sju rubriker: utbildning, samverkan, organisation,
administration, miljö/arbetsmiljö, kvalitetsarbete och marknadsföring.
Utbildning
- Fortsätta öka kunskaper om att möta kursdeltagare med särskilda behov, öka
förmågan och hitta former att möta kursdeltagare som har motivationssvårigheter och
svårt för att organisera sina studier.
- Fortsätta göra tydliga individuella planer med alternativa upplägg för de som särskilt är
i behov av extra stöd. Planer som iscensätts i alla situationer på skolan. Uppföljning,
återkoppling och dokumentation görs så ofta som situationen kräver. Handledning i
särskilt svåra situationer kan behövas!
- Vara uppmärksam på och jobba för att känslan av "ett A- och ett B-lag" inte ska uppstå
bland kursdeltagarna.
- Fortsätta stärka interaktionen med deltagarna genom individuella studieupplägg och
personliga pedagogiska planer.
- Fullfölja arbetet med att utforma kursplaner för samtliga kurser tillsammans med
kursdeltagarna och dokumentera dessa utifrån överenskommen form.
- Fortsätta att utveckla examinationsformer i olika kurser.
- Fortsätta utveckla biblioteket som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten.
- Stärka intresset och motivationen för läsning genom läsfrämjande verksamheter (FBR).
44
- Fortsätta utveckla Flexibelt lärande utifrån Handlingsplanen för Flexibelt lärande (FBR).
- Diskutera innebörden av och utveckla interkulturell pedagogisk kompetens för en
mångkulturell vardag.
- Utbilda om mänskliga rättigheter (FBR).
- Fundera över inriktning, omfattning och möjliga former för Gemensam kurstid.
- Fortsätta att utveckla den utåtriktade verksamheten inom linjerna.
- Bevaka och anpassa eventuella förändringar i framtida riktlinjer för Allmänna kurser.
- Se över möjligheter till nya kurser relaterade till områdets kulturhistoria samt den
nyligt invigda Sankt Olavsleden.
- Köket som en viktig del i skolans framtida utveckling. Tänkbara anslag skulle kunna vara
rehabilitering, matförädling, miljö med mera.
- Hur når vi de växande grupperna av människor i vårt samhälle som önskar stå kvar i ett
livslångt lärande? Det kan handla om till exempel personer som söker
kompetenshöjande aktiviteter i yrkesverksam ålder, aktiva seniorer, arbetslösa,
nyanlända och så vidare.
Samverkan
- Fortsätta att utveckla samverkan med arbetsförmedlingar, Navigator, SFI/integration,
Gymnasiesärskolan, Regionförbundet, EFS, föreningar och organisationer,
lokalsamhället, Åre kommun med flera.
- Söka samarbete med andra aktörer inom utbildning, nationellt och regionalt.
- Fortsätta att utveckla samverkan med polisen, sjukvården, behandlingshem i en form
av trepart i situationer som så kräver, där Hålland står för "skoldelen".
Organisation
- Diskutera och formulera värdegrund, identitet och vision.
- Ny organisationsplan.
- Nya befattningsbeskrivningar.
- Samordnings-/ledningsgruppens funktion - samordna, leda och följa upp?
- Framtida profilering.
- Hur bevara vår ideologiska grund och fortsätta samtal kring tron - vad vill
huvudmannen?
- Nytt måldokument för huvudmannarörelsen EFS. EFS-distriktet, styrelsen och
skolledningen ansvarar.
- Fortsätta att utveckla och verka för kårens/kollektivets betydelse så att folkhögskolans
dominerande idéer såsom demokrati, medinflytande och delaktighet stärks.
- Modern teknik, datorer, anslutningar, tillgänglighet och annan IT.
- SYV-funktion i samverkan med annan skola.
- Speciallärarkompetens i huset.
- Plan för kulturarrangemang under läsåret.
- Skapa kompetensutvecklingsplan för "övrig" personal.
Administration
- Utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet.
- Utveckla Personalhandbok.
- Utveckla nytt tidrapporteringssystem.
- Utveckla nya budgetmodeller.
- Säkra arkivering av behörighetsintyg och intyg för kursdeltagare.
- Se över anställningar/tjänster.
- Fastställa rutiner för rapportering och dokumentation av frånvaro internt och till CSN.
45
- Fastställa rutiner för matavdrag.
- Fastställa rutiner för riskanalys och tillbudsrapportering.
Miljö
- Följa upp arbetsmiljöenkäten.
- Fortsätta tänka, utveckla och agera hållbart inom alla arbetsenheter.
- Skapa en handlingsplan för Hela Hålland Hållbart. Hur påverkar en sådan plan
upplägget av vår verksamhet? Vilken miljöpåverkan kan/bör vi acceptera?
- Skapa ett årligt återkommande event på tema miljö i samarbete med andra aktörer.
- Informera om företagshälsovården.
Kvalitetsarbete
- Fortsätta med utvärderingar, analys och handlingsplaner inom samtliga arbetsenheter.
- Kontinuerligt uppdatera VIS (skolans verksamhetsinformationssystem).
- Dokumentera i rimlig omfattning.
- Uppdatera befintliga dokument.
- Utveckla styrelsens dokumentation.
- Färdigställa olika policydokument.
- Samordna samtliga arbetsenheters dokumentation.
- Identifiera områden och uppgifter som kräver standardiserade rapporter.
- Se över och anpassa riskanalysen för respektive verksamhet.
- Utvärdera "nyttan" med folkhögskolestudierna med före detta kursdeltagare.
Marknadsföring
- Använda fördelarna med nya hemsidan vad gäller bloggar, möjlighet att interagera
med kursdeltagarna och så vidare.
- Utveckla skolans synlighet i sociala medier.
- Utveckla skolans geografiska läge och möjligheterna för konferenser, boende etcetera.
- Hur kan vi använda och dra nytta av närheten och avståndet till Åre?
- Utveckla skolan som mötesplats i bygden.
Enskilda arbetsenheters kommande områden att utveckla under 2014 finns
dokumenterat i skolans egna verksamhetsinformationssystem VIS. För framtiden ser vi
ett antal extra angelägna frågor, dessa beskrivs på sidan 11 under rubriken Framtid.
46