Transcript Studenträttsliga standard

Välkommen
En folkhögskola med plats för dig
Välkommen till Åredalens Folkhögskola – just du! Vi tror på respekt och förståelse för alla
människor och för vår omvärld. Vi tror också att alla mår som bäst när kroppen, själen och och
anden är i balans. Därför ligger fokus i våra utbildningar på livsåskådning, solidaritet, natur,
friluftsliv, friskvård, skapande och miljö.
En kort historia
Åredalens Folkhögskola drivs av en skolförening i nära samarbete med Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen, EFS, som är en rörelse inom Svenska kyrkan. Skolan startade 1938 i ett före
detta pensionat och har sedan dess byggts ut i olika omgångar. Idag rymmer den fina,
ändamålsenliga undervisningslokaler, aula, sporthall, musikrum, slöjdsalar, bibliotek, restaurang
och internat.
På vår folkhögskola finns ett brett kursutbud och stora möjligheter att påverka din egen utbildning
samt omgivenav en underbar fjällmiljö. Här finns en plats för dig!
Studeranderätt
Studierättsliga standard är ett avtal mellan Folkhögskolornas studeranderättsliga råd och
Åredalens Folkhögskola. Avtalet beskriver den studerandes rätt som studerande i allmänhet och
vad Åredalens Folkhögskola förbinder sig som kursansvarig. Mer information kring FSR
(=Folkhögskolornas studeranderättsliga råd) finner du via :
www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskola
Varje kurs och dess innehåll hittar du under "Utbildningar".
Vid månadsskiftet juni/juli skickar vi ut information till dig som bekräftat din plats vid skolan. Vid
ev senare antagning och bekräftelse ges informationen i samband med bekräftelsen. ( Pdf – bra att
veta innan du kommer till Åredalens folkhögskola)
I kolumnen till höger är länkar med information och hänvisningar. Skolans kvalitetsarbete
medföra att det blir ändringar (uppdateringar) även i dessa dokument.
Vi använder oss av följande definitioner:
• Studerande - Den som är antagen till en lång kurs (15 dagar eller längre).
• Kursdeltagare - Den som bekräftat och börjat kursen.
• Kursansvarig - Den ansvarige - oftast lärare - för kursen, profilen eller linjen
• Kurs - Menar vi även linje eller profil
• Konstskolan - Menar vi även andra kurser som är förlagda till Frösön (Östersund)
Antagning
Kursansvarig har ansvar för antagningarna i samråd med rektor. Gemensamma
antagningskonferenser för samtliga kurser hålls i febr, mars, april, maj, juni samt i augusti.
Varje kurs kan ha sina speciella villkor, se hemsidan för resp kurs. Konstskolan har t ex krav på
arbetsprover.
Antagningsarbete utförs löpande, fram t.o.m. 30 april, därför är det bra att skicka ansökan så tidigt
som möjligt. Efter 30 april antas i mån av plats.
Några platser reserveras också för ev. sena ansökningar från personer som ska läsa för
gymnasiekompetens eller behöver läsa enstaka behörigheter. Denna reservation gäller endast för
kurser förlagda till Åredalens Folkhögskola i Hålland.
För att en ansökan ska behandlas krävs att samtliga bilagor är med i inskickade dokument, se
ansökan på hemsidan för resp kurs.
Ansvariga tar en första telefonkontakt med de som står i tur att antas. Ett första ”möte” för att
fånga upp ev. oklarheter, stämma av intresset, informera om veckans studieupplägg (linje/profil
studier, fördjupningsstudier, fristående kurser, m.m.), hälsodeklaration, drogfri miljö m.m.
Som en del i antagningsarbetet kontaktas referensperson, tidigare skola, arbetsgivare eller
liknande.
Sökande som inte kan erbjudas sitt förstahands val, behandlas på sitt andra handsval eller placeras
på en reservlista. För sökande som ej kan antas sker ett samråd med rektor innan meddelande
lämnas. Rektors beslut kan ej överklagas.
Receptionen ansvarar för
• Administrativa arbetet med registrering, mejlkontakt, utskick, antagningsbesked.
• Att påminna sökande via mail eller brev om ansökningshandlingar som saknas.
• Att anta personer efter turordningslista i samråd med kursansvarig.
• Att under semestertid upprätthålla kontakt med kursansvarige enligt överenskommelse.
• Att när kursdeltagare bekräftat skicka sommarbrev och övrig info från skolan till
kursdeltagaren. Det första utskicket görs i månadsskiftet juni/juli.
Åredalens folkhögskola | 830 10 Undersåker | Tel: 0647-66 55 00 | Fax: 0647-66 55 09 | Epost: info holland.fhsk.se | Cookies
Arbetsmiljö
Enligt arbetsmiljölagen jämställs Folkhögskolestudier med arbete. Studerande på folkhögskola ska
ges möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet på skolan. De studerande företräds av ett
studerandeskyddsombud som ska informeras om aktuella arbetsmiljöfrågor och delta i
skyddsarbetet. Skolan ska se till att studerandeskyddsombudet får utbildning och ledighet som
behövs för uppdraget.
Skyddskommitté
Åredalens Folkhögskola har valt att organisera arbetsmiljöarbete i form av en skyddskommitté.
Kommittén består av två ledamöter för vardera elevkåren, personal och skolans ledning, totalt 6
ordinarie ledamöter. Dessutom adjungeras andra personer vid behov. Första mötet för kommittén
sker så snart elevkåren utsett sina ledamöter. Skolan har en gemensam dag i arbetsmiljöfrågor som
skyddskommittén ansvarar för. Till skyddskommittén anmäls alla olyckstillbud samt missnöje kring
den fysisk- och psykisk arbetsmiljö.
Mer information finns också på arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se
Arkiv och Sekretess
Sekretess
Uppgifter om studerande lämnas inte generellt ut till privatpersoner, organisationer, myndigheter
eller företag. Undantag är de rapporter som vi enligt vårt uppdrag måste lämna till CSN och SCB.
(se ”rapporter”) Kommer en förfrågan utifrån så avgörs frågan av rektor som bedömer enligt
lagstiftningen – vem gagnar det och varför t ex polis.
Varje personal får vid anställningen information om vad sekretess innebär och vi hur vi skall
förhålla oss.
Arkivering
Ej antagen
• Ansökan med bilagor såsom intyg, betyg, referensbrev med mera.
Förvaras i receptionen. Strimlas efter 3 år.
Kursdeltagare
• Ansökan med bilagor såsom intyg o betyg.
Sparas, flyttas efter ett år till arkivet.
• Referensbrev
Finns i receptionen i separat pärm. Strimlas 2 år efter avslutade studier.
• Hälsodeklaration
Hos rektor under läsåret och strimlas 2 år efter avslutade studier.
• Studieplaner
Hos ansvarig under läsåret, strimlas 2 år efter avslutade studier.
• Handlingsplaner (där sådana finns)
Hos ansvarig person under läsåret och strimlas 2 årefter avslutade studier.
• Handlingar som ligger till grund för till exempel landstingsbidrag och annan ekonomisk
uppföljning.
Arkiveras i 10 år
Avgifter
Undervisningen är kostnadsfri. De studerande betalar för läromedel, material, studieresor,
försäkring, mat o logi, kopiering etc. Mer information på hemsidan under "Utbildningar" och under
"Information- kostnader":
I samband med bekräftelsen till respektive kurs betalas 500 kr. Avgiften 500 kr återbetalas vid
första faktureringstillfället genom ett avdrag. Den kan också återbetalas vid sjukdom (sjukintyg
lämnas) eller omständigheter/skäl som personen ej råder över. Som skäl räknas inte val av annan
skola.
Behörighet
I samband med kursstart under de första fyra startveckorna sker en gemensam information om
behörigheter, intyg mm. Alla kursdeltagare erbjuds ett enskilt samtal med respektive kursansvarig
om sitt individuella studieupplägg utifrån behov, förutsättningar och möjligheter. Samtidigt
diskuteras behov av intyg, behörigheter och omdöme. En studie/handlingsplan upprättas skriftlig
efter överenskommelse. Detta sker någon gång under startveckorna. Uppföljning sker under
höstterminens senare del.
Nedan följer kortfattat vad som gäller för behörigheter. Vill du veta mera kan du även läsa här
www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Behorigheter/
Behörighet till studier på gymnasienivå
Om du inte har gått klart grundskolan kan du gå Allmän kurs på grundskolenivå. Då får du
kunskaper och behörighet så att du senare kan studera vidare på gymnasienivå.
Relaterad information
- Allmän kurs på grundskolenivå »
- Behörighetsgivande/Allmän kurs »
Hur lång tid du behöver studera på grundskolenivån beror på vad du har för tidigare
grundskolestudier bakom dig. Men det beror också på upplägget av studierna som varje
folkhögskola fritt beslutar om.
Vad studerar jag?
På Allmän kurs studerar du allmänna ämnen, som till exempel svenska, matematik, engelska,
samhällskunskap med flera. Det är vanligt att folkhögskolor ordnar temastudier på Allmän kurs, där
flera ämnen ingår i ett tema.
Behörighet till studier på högskola och yrkeshögskola
Om du inte har gått klart gymnasieskolan kan du gå Allmän/behörighetsgivande kurs på
gymnasienivå. Då får du motsvarande gymnasiekompetens och grundläggande behörighet för att
studera vidare på yrkeshögskola, högskola och universitet.
För att uppnå behörigheten behöver du:
1. Ett till tre års studier på gymnasienivå – beror på arbetslivserfarenhet och tidigare studier.
Här kan du läsa mer om allmän kurs.
2. Behörighetsintyg och studieomdöme
Vid slutförda studier intygar folkhögskolan att du har kunskaper motsvarande godkänd nivå i
kärnämnena. Behörighet i kärnämnen kan du också ha uppnått på gymnasieskola eller komvux före
eller efter studierna på folkhögskolan. Du ska också ha ett studieomdöme som är en
sammanfattande bedömning av din studieförmåga. (Du begär själv vid kursstart att du vill ha ett
studieomdöme) Se. Info vid kursstart!
Särskilda behörigheter till högskola
Utöver den grundläggande behörigheten kan olika högskoleutbildningar ställa mer specifika
kurskrav eller ämneskrav och det kallas särskilda behörigheter till högskolestudier. Folkhögskolan
kan utfärda intyg på särskilda behörigheter (utöver de sex kärnämnena, se ovan) som motsvarar
gymnasieskolan.
Till exempel kan du läsa in naturvetenskaplig behörighet om du har läst samhällsvetenskapligt
program på gymnasiet. Folkhögskolan intygar då att du har kunskaper motsvarande
naturvetenskaplig behörighet.
Bibliotek
Skolans bibliotek är ett kommundelsbibliotek vilket ger tillgång till även Åre kommuns bibliotek.
www.bibliotekmitt.se
Du kan låna böcker, ljudböcker, tidskrifter och att söka på nätet. För att låna böcker krävs ett
lånekort som du får de första skolveckorna. Finns ingen personal i biblioteket kan du anteckna ditt
boklån i en pärm – självservice. Återlämning av böcker sker i ett bokinkast.
Boken får lånas i 4 veckor. Vid senare återlämning har Åre kommuns bibliotek förseningsavgifter
enligt bibliotemitts lånevillkor och dessa följs av Åredalens folkhögskola.
Vi kan även hjälpa till med så kallade fjärrlån, en generell portokostnad erläggs f n 20 kr. Med
fjärrlån menas från andra bibliotek utanför Åre kommun.
Vår bibliotekskatalog är digitaliserad via webben inom Åre kommunbibliotek. I biblioteket finns en
kombinerad sök- och självbetjäningsdator. Du kan också öppna katalogen från alla datorer kopplade
till skolans Internet. Du har också tillgång till författarlexikon ”ALEX” och Mediearkivet, inlogg
till dessa sökfunktioner ges i samband lånekortet.
Deltagarinflytande och organisation
Veckoinformation
En dag i veckan samlas alla studerande och all personal i matsalen för gemensam information och
fika. Alla har samma rätt att ge och få information.
Planeringstid
Varje klass/grupp har speciella timmar (=planeringstid) för information, för att ge synpunkter, ge
förslag etc. Förslag som ansvarig lärare tillsammans med klassen ej kan lösa - förslag ska då föras
vidare, alternativt av studerande eller av läraren. På dessa timmar kan kursupplägg, arbetssätt,
studiematerial, utvärderingar mm diskuteras.
Elevkår
De studerande har rätt att bilda en elevkår, information om detta får även den studerande innan
kursstart. Under de första veckorna på läsåret ges olika former av stöd för att underlätta bildande av
en elevkår. Ofta finns varje klass/grupp representerad i elevkårens styrelse (om inte elevkåren
beslutar något annat). Elevkåren ansvarar för elevfackliga frågor och avgör själv med vilka frågor
den skall arbeta. Träffar sker mellan elevkårens ordförande och rektor. Elevkårens ordförande har
samma organisatoriska ställning som personalens fackliga ombud.
Elevkårens interimsstyrelse tillsammans med rektor informerar skolans deltagare i början av läsåret
om:
• Elevdemokrati i allmänhet och frihet att bilda en studerandekår
• Elevkårens funktion och ansvarsområde
• Elevkårens olika utskott
• Skolans övriga beslutsfattande organ såsom skyddskommittén, linjeråd, styrelse etc.
Linjeråd
Studerande och kursens personal möts i linjeråd. Där sker samtal om undervisningen, aktiviteter,
planering och skolvardag.
Elevkårens skyddsombud
Skyddsombudet ingår i skolans skyddskommitté. Skyddsombudet får introduktion till uppdrag och
eventuell skyddsombudsutbildning.
Elevkårens styrelserepresentanter
I skolans styrelse sitter två elevrepresentanter som ska föra elevernas talan vid styrelsemöten.
Representanterna är ansvariga att rapportera till elevkåren om vad som diskuterats vid mötena.
Introduktion till uppdraget ges av rektor.
Disciplinära åtgärder
Skolans styrelse har en disciplingrupp som behandlar frågor om varning, avstängning eller
avskiljande. Gruppen består av skyddskommitténs ledamöter och i förekommande fall förstärkta
med berörd ansvarig personal.
Styrelsens ordförande eller arbetsutskott beslutar om avstängning från pågående utbildning efter
yttrande från disciplingruppen, arbetslag och elevkår.
Rektor beslutar om avstängning från skolans internat och uppkoppling till skolansdatanät efter
yttrande från disciplingrupp, arbetslag och elevkårstyrelsen.
Beslut kan överklagas till Fsr – se information www.Folkhogskola.nu/Om folkhogskola
Diskriminera inte
Diskrimineringslagen gäller för folkhögskolor. Det betyder att ingen får diskrimineras på
folkhögskolor eller i deras kursverksamhet. Diskriminering får inte heller ske i antagningen till
kurser på folkhögskola.
Diskriminering sker när personal på en skola behandlar en kursdeltagare eller sökande till en kurs
sämre än andra, och behandlingen har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (se nedan).
Rektorer, skolledare, lärare, annan skolpersonal, eller andra personer som anordnar eller håller i
utbildningar, kan utföra handlingar som kan räknas som diskriminering.
Om rektor eller annan personal trakasserar en kursdeltagare räknas det också som diskriminering.
Om en studerande trakasserar en annan, och personal på skolan känner till det, är skolan skyldig att
reda ut och åtgärda det som hänt.
Styrelse och rektor är ansvarig
Huvudmannen för utbildningen är ansvarig för att ingen blir diskriminerad. I folkhögskolans fall är
styrelsen ytterst ansvarig och rektor är den som ansvarar på plats på skolan. Lärare och annan
personal på skolan måste anmäla till rektor om de får veta att det någon blir diskriminerad eller
trakasserad. Rektor måste sedan utreda och åtgärda händelserna. Diskrimineringsförbudet gäller
diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna:
1. kön
2. könsidentitet eller könsuttryck
3. etnisk tillhörighet
4. religion eller annan trosuppfattning
5. funktionsnedsättning
6. sexuell läggning
7. ålder
Om du har blivit diskriminerad kan du anmäla det till DO (Diskrimineringsombudsmannen). Du
kan också anmäla folkhögskolan om den inte utrett eller åtgärdat trakasserier som du eller någon
annan berättat om för personal på folkhögskolan.
Läs mer om förbud mot diskriminering i skolan, på Diskrimineringsombudsmannens hemsida:
www.do.se/Diskriminerad/Utbildning
Delar av lagen som folkhögskolor är undantagna och inte tvingas följa
Det finns delar i diskrimineringslagen som folkhögskolor inte måste följa:
1. lagens regler om aktiva åtgärder
2. visst undantag från diskrimineringsförbudet för att folkbildningen ska kunna göra sitt uppdrag
Aktiva åtgärder
Förutom förbudet att diskriminera säger diskrimineringslagen att arbetsgivare och
utbildningsanordnare ska arbeta förebyggande för att se till att alla har lika rättigheter och
möjligheter. Detta kallas aktiva åtgärder och kan till exempel göras genom att ta fram
likabehandlingsplaner. Att arbeta förebyggande med aktiva åtgärder är obligatoriskt för det övriga
skolväsendet men frivilligt för folkhögskolan.
Läs mer om aktiva åtgärder på Diskrimineringsombudsmannens hemsida
http://www.do.se/sv/Forebygga-diskriminering/Utbildning/
Undantag från diskrimineringsförbudet
Folkhögskolornas uppdrag är bland annat att stärka och utveckla demokratin och att bidra till att
utjämna utbildningsklyftor i samhället. En av anledningarna till att folkhögskolor får statligt stöd är
att de har verksamhet som ska stärka rättigheterna för till exempel människor med
funktionsnedsättning och människor med utländsk bakgrund. För att kunna arbeta på det sättet har
folkhögskolor rätt att med sina kurser vända sig till en viss grupp, om syftet är att stärka den
gruppens rättigheter och möjligheter i samhället.
Mer information om Diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannen.
Drogpolicy
Ett av Åredalens Folkhögskolas mål är att skolmiljön ska vara fri från alkohol och
narkotikaklassade droger. Vi menar att en drogfri skola bidrar till att skapa bättre studiemiljö och
större trygghet. En drogfri miljö är dessutom nödvändig för den som har något missbruk bakom sig.
Varje år kommer studerande som behöver detta stöd = en drogfri miljö. I samband med bekräftelsen
av elevplatsen förbinder sig varje studerande skriftligt att följa nedan skrivna innehåll och mening:
”Åredalens Folkhögskola vill erbjuda en positiv och stimulerande miljö där vi värnar om den
enskilde. Vi vill ge människor en fristad från alkohol och narkotikaklassade droger, därför
accepteras inget bruk eller förvaring av alkohol eller andra droger inom skolans verksamhet och
boende. Nykterhetsrörelsens drogpolicy gäller inom skolan och internatet, vilket innebär att lättöl
och lättcider får nyttjas. Missbrukat förtroende kan leda till avstängning från boendet och
avskiljning från studier på skolan. Om kursdeltagaren hanterar, misstänks eller brukar droger som
är förbjudet enligt narkotikalagstiftningen, kontaktas polisen. Kursdeltagare som förbundit sig att
följa skolans drogpolicy är bunden till övernskommelsen så länge personen är studerande vid
Hållands Folkhögskola.”
Frånvaro
Ledighet diskuteras med respektive kursansvariga. Frånvaron får ej överstiga 20% av den totala
planerade studietiden, vid större frånvaro erhålls inget omdöme. Enskild behörighet kan erhållas
om den behörighetsgivande kursen fullgjorts och närvaron är lägre 20%-gränsen vilket gäller även i
delkurser som t ex i kärnämneskurserna.
Inför studieresor och utevistelser genomförs säkerhetsutbildningar. Dessa är obligatoriska för att
deltaga i t ex studieresa. Informationom säkerhetskraven ges av kursansvarig.
Frånvaro med giltiga skäl (i första hand sjukdom) där den studerande kompenserat förlorad
undervisning genom att göra tilldelade uppgifter, räknas närvaro. Uppgifterna ska utföras enligt
anvisningar. Det är läraren som avgör vilka delar av förlorad undervisning som går att kompensera i
efterhand.
Funktionshinder
Lokaler
Stora delar av skolan är byggd på 1960-talet. Huvudbyggnad och sporthallsbyggnad (med vävsal) är
kompletterade med hiss. De nya elevhemmen (Brunkullan och Guckuskon) har boende i markplanet
och i övrigt bästa anpassade för rullstol.
Utemiljö
Skolan är byggd i en sluttning och terrängen lutar, de flesta vägarna inom området är asfalterade. En
gångväg har plattor, i övrigt är det korta sträckor med "grusväg”.
Pedagogiskt stöd
Under antagningsprocessen är det vanligt med frågor om särskilt stöd och anpassning. Frågor av
den arten följs upp i samband med individuell kursplanering. Skolans har en ansvarig handläggare
för dessa individuella planer. Exempel på olika insatser är, extra handledning, assistans,
samtalsstöd, extra svenskundervisning .
Förhållningssätt
Vi har många som skall fungera tillsammans vilket gynnas av lokala regler och gemensam tolkning.
För att skolan ska kunna erbjuda en god arbets- och studiemiljö är det nödvändigt att var och en tar
sin del av ansvaret för skolans lokaler och inventarier, visar hänsyn, ger varandra arbetsro och en
drogfri miljö.
Kursdeltagaren är skyldig att närvara och delta i skolans verksamhet.
Husdjur är inte tillåtna i skolans lokaler inkluderande även internatet.
Rökning sker utomhus och bäst vid anvisade platser.
Bilar parkeras på avsedd plats – Notera att vissa platser kan vara bokade.
Kursdeltagaren är ersättningsskyldig för genom ovarsamhet uppkomna skador på lokaler och
inventarier såväl i skolan som i elevhemmen. Detta gäller också lånad utrustning.
Kursdeltagare som inte följer våra policyn, ingångna avtal etc riskerar att sägas upp från internat
och/eller att avskiljas från studierna.
För boende på internatet gäller hyresavtal och de överenskommelser som varje
”borgarmöte”/elevhemsmöte beslutar om.
Försäkringar
Skolan har företagsföräkring för byggnader, inventarier och anställda. För att varje deltagare ska ha
ett gott försäkringsskydd rekommenderas att varje deltagare ser över sitt försäkringsskydd när det
gäller de personliga ägodelarna. Detta är speciellt viktigt när personen folkbokför sig på skolans
adress och därmed mister föräldrahemmets försäkringsskydd.
Samtliga kursdeltagare som bekräftat sin plats omfattas av en olycksfallsförsäkring dygnet runt
under hela studitiden. Vid längre studieresor och praktik erbjuds kursdeltagare en tilläggförsäkring
som motsvarar det försäkringskydd vi har för personalen. Tilläggsförsäkringen betalas av
kursdeltagaren.
Huvudman
Åredalens Folkhögskola drivs av Föreningen Åredalens Folkhögskola, org nr 893202-2661.
Föreningen är ansluten till EFS (Evangeliska-Fosterlands-Stiftelsen), en rörelse inom Svenska
Kyrkan. EFS är huvudman för ytterliare folkhögskolor, länk:
www.efs.nu/portal/page/portal/efs_nu/utbildning/folkhogskolor
Åredalens Folkhögskola är en egen juridisk person med egen styrelse som tillsätter rektor och
fastställer skolans mål och verksamhetsplan. EFS är representerade i folkhögskolans styrelse.
Huvudmannarörelsen har inga krav på avkastning, deras bidrag är bla ideella insatser i
styrelsearbetet.
Åredalens Folkhögskolas styrdokument
- Folkbildningsförordningen, antagen av riksdagen
- Huvudmannarörelsen EFS
- Skolföreningen Åredalens Folkhögskolas stadgar
- Åredalens Folkhögskolas måldokument, framarbetat på skolan och antaget av skolans styrelse
Folkbildningsförordningen, antagen av riksdagen
1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang
att delta i samhällsutvecklingen ( genom t.ex. politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete)
3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån- och bildningsnivån i samhället
4. bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet
Enligt prop. 2005/06:192) Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad är motiv
för statens stöd:
1. den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen
2. det mångkulturella samhällets utmaningar
3. den demografiska utmaningen
4. det livslånga lärandet
5. kulturen
6. tillgänglighet och möjligheterna för personer med funktionshinder
7. folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa
Huvudmannarörelsen EFS
Folkhögskolorna skall utgöra en naturlig och aktiv del av EFS arbete. Detta sker genom
- samarbete med EFS på lokal-, distrikts- och riksplanet
- att möta behov inom EFS av ledarutbildning och verksamhetsutveckling
- att fungera som mötesplatser för studier och samtal kring EFS evangelisation och mission
-att stärka samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan kring kultur och studieverksamhet
-Folkhögskoleverksamheten skall bedrivas på den evangelisk-lutherska bekännelsens grund. Inställd kurs
En kurs ställs in när den har för få bekräftande studerande eller av pedagoiska orsaker. Alternativa
lösningar skall diskuteras såsom samverkan/samplanering, inann kursen ställs in. Dialog sker hela
tiden med sökande när detta kan vara aktuellt. Vissa utbildningar vi har kan genomföras med få
deltagare eftersom upplägg kan vara helt individanpassat och samplanering går med andra kurser.
Vissa andra utbildningar kräver en hanterbar grupp för att kunna genomföras. Distanskurser kan ha
krav på lägsta antal med mera, se resp kurs. Allmänna kurser ställs nästan aldrig in om inte det finns
mycket speciella orsaker, då pratar vi om det som brukar kallas ”fource majoure” i andra
sammanhang. Särskilda kurser är mer beroende av antalet bekräftade.
Internat-Boende
Bilder och text hittar du via:
Länk internatboende!
Intyg/studieomdöme
Intyg
Samtliga kursdeltagare erhåller ett intyg i samband med kursslut.Intyget bevisar att du genomfört
studier på Åredalens folkhögskola och följande framgår:
• har frånvaro över 20 %, frånvaro över 50 %.
• ej deltagit i en kurs som du planerat i din studieplan.
• ej har fullständigt redovisat någon kurs.
• ej är godkänd i någon kurs.
Studieomdöme måste begäras av den studerande
Du som läst en allmän kurs för en grundläggande behörighet till högskola kan erhålla ett utskrivet
omdöme samt ett behörighetsintyg.
Du som läst särskild kurs och/eller grundläggande eller särskilda behörigheter erhåller ett intyg från
kursen samt ett behörighetsintyg som du använder i kombination med dina gymnasiebetyg när du
söker vidare till högskola. Du kan inte påverka meritvärdet i ditt gymnasiebetyg men intyga den
enskilda behörigheten.
Det är även möjligt att här begära ett omdöme för att på så sätt kunna söka i två kvotgrupper. Det
beror på ditt studieupplägg. Förutsättningen är att du studerat på en allmän kurs.
Folkhögskolan har ett eget bedömningssystem och ger inte betyg i enskilda ämnen. Istället kan du
som studerar på allmän kurs få ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av din
studieförmåga och dina förutsättningar för fortsatta studier. I första hand avses studier av mer
teoretisk karaktär.
Bedömningen görs gemensamt av alla dina lärare på skolan. Studieomdöme ges endast på allmänna
kurser som är minst 30 veckor långa, d.v.s. oftast ett läsår.
Hålland Folkhögskola har dessutom en särskild regel att du ska läsa in minst två nya godkända
behörigheter för att kunna erhålla ett omdöme.
Vid bedömning för studieomdöme beaktas följande faktorer:
• Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa.
• Förmåga till analys, bearbetning och överblick.
• Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier.
• Social förmåga
Folkhögskolan använder en sjugradig skala från och med våren 2014
Läsåret 2013/2014 utökas studieomdömets fyrgradiga skala till en sjugradig. Tre mellansteg införs.
Äldre studerande med en fyrgradig skala och de nya med den sjugradiga skalan söker genom
samma urvalsgrupp till högskolan.
4 - Utmärkt studieförmåga
3,5 - Mycket god - Utmärkt studieförmåga
3 - Mycket god studieförmåga
2,5 - God - Mycket god studieförmåga
2 - God studieförmåga
1,5 - Mindre god - God studieförmåga
1 - Mindre god studieförmåga
För att studieomdömen ska vara jämförbara över hela landet bör folkhögskolorna sätta
studieomdömen så att genomsnittet på skolan under ett läsår ligger omkring 2,7 (plus/minus 5%).
Läs mer om detta i Folkbildningsrådets Anvisningar för folkhögskolornas studieomdömen (pdf).
I samband med kursstart under de första fyra startveckorna sker en gemensam information om
intyg, studieomdömen mm. Alla kursdeltagare har ett enskilt samtal med respektive kursansvarig
om sitt individuella studieupplägg utifrån behov, förutsättningar och möjligheter. Samtidigt
diskuteras behov av intyg, behörigheter och omdöme. En studie/handlingsplan görs. Detta sker
någon gång under startveckorna. Den individuella studie/handlingsplanen följs upp och eventuellt
kompletteras.
Mer information hittar du här:
www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Behorigheter/Studieomdome-och-behorighetsintyg/
Ett studieomdöme kan inte överklagas. Tycker du att du fått ett felaktigt omdöme kan du ta kontakt
med rektor.
IT-policy
För att få sitt inlogg till skolans datanätverk, fyller kursdeltagaren i en blankett med uppgifter och
skriver under på att man accepterar gällande IT-policy. Blanketten lämnas till IT- administratören
som ordnar inlogget. Texten nedan är något förkortat. Den fullständiga texten innehåller tekniska
anvisningar över ”dataparken” och praktiska t ex var mappar lagras etc. Vill någon läsa hela
dokumentet så går det bra att höra av sig till skolans reception.
Skolans datorer är i första hand avsedda som studiehjälpmedel och all relevant studieanvändning
har därför företräde. Datorerna får naturligtvis också i mån av tillgång användas för att t.ex. chatta,
strösurfa, spela mm. Om alla datorer är upptagna måste den som använder datorn för nöjes skull
omgående ge plats till den som behöver använda datorn i studiesyfte. Skolans datautrustning och
nätverk får endast användas av skolans elever och personal.
Man får inte använda ("låna") någon annans inlogg, vare sig till datorn eller mailen, oavsett hur väl
bekant man är med den person vars inlogg man ”lånar”.
Hemsidor som möjliggör illegal fildelning och liknande blockeras p.g.a. skolan inte vill hållas
ansvarig för illegal fildelning. Åtgärder som är vidtagna är en säkerhetsåtgärd för att skydda
företagets nätverk.
De som vill veta mer om spärrade hemsidor, och varför dessa spärrats, kontakta administratören.
Konsekvens om man bryter mot policy?
Administratören gör i tysthet justeringar i datorer, nätverk eller gate för att stävja ofog. Ökar
”hyssen” införs begränsningar t ex att det bara går att logga in dagtid. I vissa fall sker automatiskt
avstängning och då behöver kontakt tas med administratören för att få kontot öppnat. I riktigt
extrema fall kan brott mot policy leda till att kursdeltagaren utestängs att använda skolans datanät.
Kurstider/Lov
Läsåret 2014-2015 har följande generella kurstider:
Höstterminen
25 augusti - 19december 2014
Septemberlov
Fr 12 september- Må 15 september
Höstlov
vecka 44
Vårterminen
7 januari – 29 maj 2014
Sportlov
2mars – 6 mars 2014
Påsklov
6 april-10 april 2014
Lovdagar
(Kompledigt 30 april för deltagande i folkhögskolans dag)
1 maj
fredag 15 maj
Andra kurstider kan förekomma i några kurser, se respektive kurs.
Andra lovdagar kan gälla för exempelvis U-linje och Fjäll o Friluftsliv Ledarskap, efter
överenskommelse i gruppen.
Folkbildningens mål
Vi arbetar utifrån nedanstående målformuleringar som också finns i skolans måldokument
• Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
• Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa
engagemang att delta i samhällsutvecklingen.
• Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i
samhället.
• Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.
Verksamheter inom följande sju områden är särskilt grundläggande:
• Den gemensamma värdegrunden - alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen
- demokratiska värden ska prägla folkbildningen.
• Det mångkulturella samhällets utmaningar - människor med olika bakgrund ska mötas.
• Den demografiska utmaningen - alla generationer ska engageras.
• Det livslånga lärandet – möjlighet för vuxna till livslångt lärande.
• Kultur – lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen.
• Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder.
• Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa – folkbildningen ska bidra till att öka
insikten om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor.
Utöver gemensamma folkbildningsmål vill Hållands folkhögskola arbeta för följande mål:
• Att i skolverksamheten stimulera människor till bearbetning av livsfrågor.
• Att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning.
• Att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar tillpersonlig utveckling, skapande
verksamhet och ansvarstagande.
• Att stimulera till kunskapssökande och engagemang i det lokala och internationella
samhället.
• Att utifrån en kristen människosyn om alla människors lika värde prioritera socialt eller
kulturellt missgynnade grupper.
• Att all undervisning skall vara allsidig och genomföras med tolerans och respekt för
oliktänkande.
Rapporter
Personuppgifter lämnas till:
• CSN – månadsvis enligt deras anvisningar, se www.csn.se/vagledare-rapportorer/rutinerrapportering/folkhogskola.
• SCB (Statiska Centralbyrån). På uppdrag av FBR (Folkbildningsrådet) samlar SCB in
information om kursdeltagare, kurser, personnummer, utbildningsbakgrund mm som ett led i
den utbildningsstatetik som finns. Denna statistik ger också underlag för statsbidraget.
• Länen/regioner. I slutet av varje termin lämnas underlag till respektive landsting/region för
landstingsbidraget med kursdeltagarens namn, adress och personnummer. För kursdeltagare
folkbokförda i Jämtlands län lämnas inga uppgifter – det finns ett separat avtal som reglerar
bidraget från Jämtlands läns Landsting.
• I övrigt lämnas uppgifter till FBR (alt SCB) i enligt med deras uppdrag. Dessa uppgifter är
statistikunderlag i antal personer – ej individrelaterat. T ex hur många som sökt utbildningar,
hur många omdömen som är satta, hur många som bor på internat.
Vi använder det skoladministrativa programmet AVANTI vilket är ett specialprogram för
administrativa rutiner inom folkbildningen.
Studeranderätt
Om du är missnöjd med något är det i första hand den kursansvarige du skall kontakta. Om han/hon
inte kan lösa problemet ska hänvisning göras till rätt "instans". Rätt "instans" kan vara husfru, rektor
etc beroende på frågans art. Till rektor kan du också vända dig om problemet inte åtgärdas.
Studerande vid folkhögskolekurser (15 kursdagar eller längre) kan vända sig till FSR i tvister som rör frågor
som omfattas av FSR:s uppdrag. Folkhögskolestuderande kan vända sig till FSR oavsett om skolan har ett
avtal med FSR eller ej. FSR behandlar ärenden som anmäls inom ett år efter det att den studerande lämnat
kursen.
Folkhögskolorna som är anslutna till FSR upprättar en egen studeranderättslig
standard som följer en gemensam struktur där följande
områden är obligatoriska och kan behandlas av FSR, se Checklista:
• Information innan den studerande är antagen
• Information vid kursstart
• Deltagarinflytande och studeranderätt
• Avgiftsfri undervisning
• Intyg
• Om en kurs upphör eller ställs in
• Utvärdering
• Försäkringar
• Disciplinära åtgärder
• Arkiv- och sekretessregler
Folkhögskolans beslut gällande utfärdade studieomdömen eller behörighetsgivning
kan inte prövas av FSR.
Rektor är ansvarig inför skolans styrelse för hela skolans verksamhet. Är du missnöjd med något
beslut även sedan du pratat med rektor så ska du vända dig till styrelsen.
Styrelsens beslut kan överklagas till FSR (Folkhögskolornas Studeranderättsliga Råd). Du har rätt
att få hjälp av rektor eller att han/hon hänvisar till person som hjälp vid överklagan. Mer info kring
FSR här:
www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/studerandes-rattigheter/
Beslut om studieomdöme kan inte överklagas, du kan begära omprövning hos rektor
Tillgång till lokaler, utrustning med mera
Huvudbyggnaden är öppen skoldagar, normalt Må – Tor 07.00 – 18.00, förutom tisdagar då skolan
stängs kl. 19. Fredagar stänger skolan kl. 15.00.
Vid lovdagar under kurstid är huvudbyggnaden öppen 08.00 – 15.00. Generellt är huvudbyggnaden
stängd Lö, Sö och helgdagar. När skolan har olika arrangemang informerar vi om vad som gäller.
Sporthallsbyggnaden disponerar alla kursdeltagare med användning av kod under terminstid (dvs
alla kalenderdagar under resp termin).
Internatet öppnar i samband med skolstarten och stänger när skolan slutar. Kursdeltagare har även
tillgång till kök/dagrum som ej är anslutet till deltagarnas boende och bokas i receptionen.
Kursdeltagare som ej bor på skolan kan använda dessa lokaler, kök/dagrum som lunchmatsal behöver ej bokas för ändamålet.
Under jullovet är normalt hela skolan stängd, internatet öppnar någon dag innan vårterminen startar.
Skolans lokaler nyttjas också i samverkan med partners som följer folkbildningens syfte.
Vår konstskola, som även kallas Östersunds Konstskola, använder även kurslokaler i Östersund och
på Frösön. Se konstskolans hemsida för mer info. En av dessa lokaler tillhör vår samarbetspartner
Studieförbundet Vuxenskolan.
I övrigt kan andra lokaler bli aktuella för andra kurser om så beslutas av skolans ledning.
Utvärdering
Utvärderingar är en naturlig del i det vardagliga arbetet på skolan och en stor del i det långsiktiga
arbetet med deltagar- och personalinflytande.
Syftet med utvärderingar är:
• att skaffa information om sakfrågor och upplevelser.
• att värdera, analysera och tolka informationen.
• att samla resultaten till bekräftelse eller förändring/utveckling.
• att kvalité uppstår och gagnar individ, organisation och samhälle.
Målet med utvärderingar är:
Fokus på utveckling istället för kontroll.
Fokus på kvalitet istället för kvantitet.
Fokus på den lärande processen för såväl deltagare som personal.
Knuten till den ”lokala” förutsättningen med utgångspunkt i de egna frågorna (beröra, vara
konkreta och nära, motorn i den egna lärandeprocessen).
• Självvärderande för såväl deltagare som personal (naturligt att granska sitt eget arbete).
•
•
•
•
Inom den pedagogiska verksamheten sker ett antal utvärderingar
•
•
•
•
•
Kursutvärderingar
Delkurser
Fristående kurser
Skolutvärdering
Utvecklingssamtal
De olika utvärderingarna berör och belyser olika områden.
Formen kan vara skriftlig, muntlig i större eller mindre grupper, individuella…
Informationen sammanställs,analyseras och tolkas för att bekräfta eller förändra/utveckla i syte att
behålla en hög kvalité inom skolans alla verksamhetsområden.