Transcript Tillsammans skapar vi ett Hållbart Åland

Tillsammans skapar vi ett Hållbart Åland
Det finns många lysande exempel
ute i de åländska kommunerna.
Gott om initiativ för att skapa
en hållbar utveckling.
Projekt som sparar resurser.
Som ger klirr i kommunkassan.
Som känns bra!
Här följer fem exempel från pilotkommunerna i
KNUFF-projektet. Visserligen är det 16 kommuner
på Åland, men miljön är gränslös och ansvaret
gemensamt. Så vi hoppas förstås att andra kommuner
hänger med på en spännande (och lönsam) resa.
Ju fler efterföljare de goda exemplen får, desto bättre
mår miljön. Och desto stoltare kan vi ålänningar
känna oss över vårt fantastiska landskap.
Gott om prylar att hämta i Sund, bara att välja och vraka
By ta pr ylar i Sund
I Sund går man till återvinningsstationen
innan man köper nya prylar. Här kan man
hitta möbler, böcker, tidsskrifter, byggvaror, elektronik mm. En lampa som känns
gammal för någon kan vara precis det
man själv behöver. Det bästa är att allt är
gratis! Det är bara att gå in och hämta det
man vill ha och samtidigt kan man lämna
det man själv inte längre behöver.
-Tidigare träffades man i affären, nu
träffas man i byteshallen, säger Lars-Ove
Blomqvist lite skämtsamt. Lars-Ove är
kommuntekniker på Sunds kommun.
Mycket kommer till användning och det
som stått länge får gå till återvinning eller
förbränning. Men det mesta går in i ett
fortsatt prylkretslopp, menar Lars-Ove.
Återanvändning av prylar är egentligen
det optimala när det gäller resurs-användning. Ännu större miljövinst än att
återvinna materialet. Den mest miljövänliga prylen är den som aldrig behöver
tillverkas...
Vi minskar klimatutsläppen här hemma.
Men siffrorna ljuger en del. Vi köper mer
och mer varor från andra länder, och
dessa varor skapar också utsläpp. Men
dessa prylar syns inte i vår statistik utan
hamnar i statistiken i tillverkande land. Så
egentligen ökar våra klimatutsläpp.
Om fler gör som Sund, byter prylar med
varandra, då skulle vi kunna undvika
många onödiga ton koldioxid.
Tillsammans skapar vi ett Hållbart Åland.
Kontakt
Lars-Ove Blomqvist, kommuntekniker
018-432728
Byteshallens öppettider
Tisdagar kl 15-19
Lördagar kl 10-14
Den gigantiska golfbollen fylld med biogas är ett nytt landmärke i Jomala
F li s o ch v a ssle ge r v är me i Jomala
Carl-Gustav Sjölund sköter pannan
När sly och ris blir energi så öppnas landskapet upp
Vär me vård ar land skap p å Vård ö
På Vårdö överger man den gamla fossila
energin. Numera värms bibliotek, skola,
daghem, kommunkansli och några bostäder upp med närodlad flis.
Man köper in energin från en lokal entreprenör. Och det blir billigt – en MWh
kostar knappt 42 Euro.
Miljövinsten är förstås påtaglig. Klimatutsläppen i stort sett halveras. För vårdöborna blir det också en synlig miljöeffekt.
Eftersom all flis (nästan) hämtas på Vårdö
så blir skogarna vackrare och mer lättillgängliga för natur- och friluftsliv.
Flisekonomi 2011
Total kostnad
kostnad per MWh
-Det gäller bara att få med alla markägare
på att vi tar hand om deras ris och sly.
Eftersom markägandet är så splittrat så
kan det ta lite tid, säger Fredrik Packalén,
kommuntekniker i Vårdö.
Vårdö kommun kommer inte att nöja sig
med denna anläggning. Idag ger den 470
MWh, och det räcker inte riktigt till för att
klara kommunens alla fastigheter. Ett äldreboende några hundra meter bort kommer därför att få sitt eget flisvärmeverk
hösten 2013. Det är ju så – det som lönar
sig är inget att tveka på när det dessutom
ger goda miljöeffekter!
Nära relationer skapar värme i Jomala!
Kommunens kraftvärmeverk är intimt
sammankopplat med Ålandsmejeriets biogasreaktor. Samarbetsprojektet
nominerades till Nordiska Ministerrådets
miljöpris 2011.
När kommunen byggde nytt värmeverk
2010 uppstod möjligheter. Mejeriet har ett
överskott på vassle och processvatten som
ger långa transporter, kommunen behöver
energi för fjärrvärme.
Kontakt
Fredrik Packalén, kommuntekniker
[email protected]
018-47920
All energi från kraftvärmeverket är lokal,
Värmeverket eldas med flis från Åland.
Jomala har avtal med ett par lokala
entreprenörer. Och kommunens kalkyler
visar att lokal kraft blir billigare kraft. Inte
minst sedan oljepriset skjutit i höjden.
-Vi fann en gemensam lösning på två
olika problem. Att samarbeta gav en
vinna-vinna-situation, för oss båda och
för miljön, säger Carolina Sandell, kommundirektör.
I den gigantiska golfbollen producerar nu
mejeriet biogas av vasslen och när man
inte behöver gasen själva, då går den till
19 706 €
42 €
CO2-matematik för uppvärmning 2011
Olja (gamla pannan)
104 ton
Flis (nya pannan)
42 ton
Miljövinst, CO2
62 ton
kommunens kraftvärmeverk. Kommunen
köper energi billigt, mejeriet sparar in
tiotusentals transportkilometer av olika
avfallsprodukter.
Kontakt
Henrik Häggblom, kommunsekreterare
[email protected]
018-329120
Oljeförbrukning
2009 (innan värmeverk) 194 m3
2010 (byggår)
111 m3
2011
55 m3
Kommunens kostnader
1 MWh med olja
117 €
1 MWh med fjärrvärme 55 €
Johan Willstedt vid en återvinningsstation
Åte r v inning i L e mland
Lemlands kommun är stolt över hur
sophanteringen fungerar. Att medborgarna dessutom är nöjda gör ju inte saken
sämre. Och det är inte så konstigt – det
finns hela 26 återvinningsstationer i kommunen som har 1800 innevånare! Det blir
bara 70 personer per station vilket ger gott
om svängrum.
-Det behövs, eftersom befolkningen
fördubblas på sommaren, säger Johan
Willstedt, som är miljöinspektör i kommunen.
Små detaljer sparar resurser!
Grön F l ag g på Kökar
Lemland har hållit på ganska länge med
nuvarande system, vilket säkert bidrar till
att nöjsamheten är stor. Folk har hittat
sina rutiner och vet var de ska lägga olika
saker. Och det tar tid att ändra vanor.
Avgifterna för sophanteringen är anpassade efter hushållets storlek och ligger
mellan 100-300 euro. De som komposterar sitt matavfall hemma får lägre avgift.
Johan Willstedt menar att systemet ger
en effektiv logistik, med få körningar och
korta transportsträckor. Men man slår sig
inte till ro med detta på Lemland.
-Kommunen fortsätter att växa så vi måste
fortsätta bygga fler stationer, säger Johan.
Sedan 2006 har Kökar som första åländska
skola haft rätt att hissa Grön Flagg, som
visar att här är miljöfrågan viktig.
Varje år jobbar man med särskilda teman
som t.ex. energi, avfall, vatten. Och närmiljö - hållbar utveckling handlar också
om vår inre miljö. Varje år gör lärare och
elever tillsammans saker ute på Kökar
för att sprida glädje till befolkningen.
Man underhåller, sjunger, berättar. På
daghem, i affären, på kommunkansliet. På
äldreboendet händer det att man läser för
de gamla. PÅ Grön Flagg-dagen den 2/2
sätter man ut lyktor runt ön.
- Vi ger av vår tid istället för att ge saker,
säger Gun Lindblom, som varit med från
starten.
åk 4 och uppåt turas om, och tillsammans
planerar vad man ska göra. Eftersom Kökar är en liten skola (knappt 30 elever) så
får de flesta vara med i rådet någon gång.
Här får alla lära sig ta ansvar!
För att få Grön Flagg behöver man ha en
plan för vad man tänker göra. För att göra
en plan och sätta mål är det klokt att först
gå igenom hur dagsläget är. Hur mycket
energi förbrukar man? Hur mycket varmvatten? När man har siffrorna så kan man
sätta mål, och efter varje år kollar man
hur det gått. Som ett miljöledningssystem
i miniatyr.
Och när man får koll på siffrorna, ja då
ser man också hur mycket pengar man
tjänar in!
På skolan finns ett miljöråd där elever från
I Lemland sorterar man i
åtta fraktioner
Hårdplast
Metall
Aluminium
Tetror
Tidningspapper
Glas
Wellpapp/kartong
Små batterier
Hämtning i regel en gång i veckan.
Organiskt material ska komposteras.
Antingen hemma, eller att man köper
hämtning av entreprenör. Alla som kan
visa något av dessa alternativ får reducerad avgift med 20 %.
På Grön Flagg-dagen den 2/2 lyser lyktor upp Kökar
Alla skolor som jobbar med miljö­frågor aktivt kan
få Grön Flagg. Några kriterier måste uppfyllas bl.a.
Kontakt
Johan Willstedt, miljöinspektör
[email protected]
018-349433
Kontakt
Gun Lindblom, föreståndare
[email protected]
018-55978, 040-7721635
Varje år väljs ett tema
Ett miljöråd med elever och personal
Miljökartläggning
Verksamhetsplan
Årlig rapport
För detaljer, mer information och ansökan går det
bra att vända sig till www.naturochmiljo.fi
I denna skrift har vi samlat några goda exempel på
miljöprojekt från de åländska kommunerna.
Vi hoppas att exemplen kan hjälpa andra att
förverkliga goda tankar. Läs, låt dig inspireras och
ta gärna kontakt med folk ute i kommunerna.
Eller med Agenda 21-kontoret i Mariehamn.
KNUFF är ett projekt som handlar om
att inspirera och utbilda kommunerna i
hållbar utveckling, bland annat genom
att jobba med miljöledning och gröna
nyckeltal. Vi sätter siffror på miljöarbetet som gör att vi kan få kvitto på hur
arbetet går.
Pilotkommuner 2012
Jomala
Vårdö
Sund
Lemland
Kökar
Vi blir gärna fler!
Text Mats Lönngren, mikom
KNUFF drivs av Ålands Agenda
21-kontor, som sedan 1995 arbetar för
hållbar utveckling. Arbetet finansieras
av de åländska kommunerna och med
Paf-medel.
Agenda 21 är en handlingsplan för det
21:a århundradet som antogs på konferensen i Rio 1992.
Kontakt
Lotta Jakobsson 018-17230
[email protected]
www.agenda21.ax
Layout April Kommunikation
Copyright Agenda 21-kontoret, Mariehamn