Transcript Artikel med fakta om stroke

2011-­‐10-­‐04 Vad är stroke? En stroke innebär att man har fått en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Det leder till en syrebrist i hjärnan som skadar de funktioner som styrs från området där blodproppen eller blödningen sitter. Stroke är livshotande och man behöver omedelbart få vård.
Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av en blodpropp eller blödning i hjärnan. Skadorna visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs från hjärnan, till exempel tal, rörelser, känsel och syn. Stroke kallades tidigare för slaganfall. Stroke är en av de främsta orsakerna till långvariga funktionshinder hos vuxna. Om man får en stroke behöver man omedelbart få sjukhusvård. TIA – en varningssignal TIA, transitorisk ischemisk attack, är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Det betyder att man får symtom som liknar dem man får vid stroke, men som försvinner helt inom ett dygn. Ofta varar symtomen vid TIA endast några minuter och ger sällan någon bestående skada. Om man får en TIA finns det en risk för att man får en ny eller större blodpropp inom de närmsta dygnen, så därför behöver man söka vård direkt. Symtomen kommer plötsligt Om man får en stroke eller TIA slutar plötsligt flera funktioner i kroppen att fungera som de ska. Vilka symtom man får beror på vilken del av hjärnan som är skadad, men det är vanligt att man plötsligt •
•
•
•
•
får domningar eller förlamningar i ansikte, armar och ben, oftast i ena kroppshalvan blir förvirrad eller får svårt att tala och förstå får synstörningar på ena eller båda ögonen får svårt att gå, blir yr, får svindel eller försämrad balans får kraftig huvudvärk utan klar orsak. Framför allt äldre som får stroke I Sverige får ungefär 30 000 personer en stroke varje år. Två tredjedelar av dem får en stroke för första gången. Medelåldern för att insjukna i stroke är 75 år och de allra flesta är över 65 år. Ungefär var femte person som får en stroke är yngre än så. Medelåldern bland kvinnor som får en stroke är något högre än bland män. Följderna efter en stroke är olika Vilka besvär man får efter en stroke är olika från person till person, beroende på vilken del av hjärnan som har skadats och hur utbredd skadan är. Man kan till exempel vara förlamad eller ha nedsatt känsel i ena sidan av kroppen, få svårt att äta eller dricka, svårt att tala och att förstå vad andra säger. Man kan även bli nedstämd, få personlighetsförändringar och problem att minnas. Risken för att man ska få demens ökar också. De första månaderna efter en stroke sker ofta stora förbättringar. En del besvär kan bli mer eller mindre bestående, men förbättringar kan ske även flera år efter en stroke. Vad orsakar stroke? Den allra vanligaste orsaken till stroke är att en blodpropp täpper till blodcirkulationen i ett område i hjärnan. Det kallas också för hjärninfarkt. Stroke kan också bero på en blödning från ett blodkärl. Den kan uppstå inne i hjärnan eller på hjärnans yta mellan hjärnhinnorna. Hjärnblödningar inne i hjärnan orsakas ofta av högt blodtryck. Blödningar från blodkärl på hjärnans yta orsakas för det mesta av ett medfött pulsåderbråck. Vad kan öka risken för att få stroke? Risken för att få en stroke ökar med åldern. Risken ökar också om man röker, dricker mycket alkohol under lång tid eller rör sig väldigt lite fysiskt. Man har även större risk om man har •
•
•
•
•
•
högt blodtryck diabetes förmaksflimmer en förträngning på halspulsådern höga blodfetter en ärftlighet för hjärt-­‐kärlsjukdomar. Hur kan man minska risken att få en stroke? Man kan göra mycket själv för att minska risken för en stroke. Det är särskilt viktigt att tänka på om man har en ärftlighet. Om man röker minskar risken betydligt om man slutar. Är man över 50 år bör man kontrollera blodtrycket regelbundet, för att högt blodtryck ska kunna upptäckas och behandlas. Det är bra att röra på sig regelbundet, äta nyttigt och varierat och gå ner i vikt om man är överviktig. Det minskar även risken för andra hjärt-­‐kärlsjukdomar och typ 2-­‐diabetes. Man bör undvika att sitta still för mycket. Om man själv märker att man har oregelbunden hjärtrytm bör man söka läkare. Vad man äter påverkar risken för att få en stroke. De allra flesta mår bra av att äta mat som innehåller mindre skadligt fett och mer frukt, grönsaker, fisk och mat som innehåller mycket fibrer. Texten hämtad från www.1177.se -­‐ landstingens och regionernas webbplats för råd om vård. Där finns mer information om stroke www.1177.se/stroke.