Slide 1

FYSISK AKTIVITET VID STROKE
Solveig Dufwa
Johanna Blom
Neurologiska kliniken, UMAS


Slide 2

Fysisk aktivitet minskar risken för:
•
•
•
•
•
•

Hjärt/kärlsjukdomar
Högt blodtryck
Åldersdiabetes
Övervikt
Benskörhet
Vissa canserformer


Slide 3

Regelbunden fysisk aktivitet ger:
•
•
•
•
•
•

Positiv effekt på hjärta och kärl
Ork och uthållighet
Styrka
Balans
Koordination och rörlighet
Välbefinnande


Slide 4

Hur ofta och hur länge?
• Lite och ofta bättre än mycket och sällan
• Sammanlagt 30 minuters träning dagligen är
tillräckligt


Slide 5

Inaktivitet leder bl a till:
•
•
•
•
•
•

Nedsatt kondition
Nedsatt styrka
Nedsatt balans
Nedsatt funktion
Nedsatt välbefinnande
Nedsatt självkänsla


Slide 6

Strength training after stroke:
effects on muscle function, gait
performance and perceived
participation
Ulla-Britt Flansbjer
Thesis 2006


Slide 7

Studie på 50 personer med en
kvarvarande svaghet efter stroke
• Knämuskelstyrkan i det svaga benet är relaterad
till gångförmåga
• Gångförmågan är relaterad till upplevd
delaktighet


Slide 8

Studie på 24 personer med minst
6 mån sedan strokeinsjuknandet
• En styrketräningsgrupp
• En kontrollgrupp-ej styrketräning, men ok med
annan träning
• Styrketräning 2 ggr/vecka i 10 veckor
• Belastning ca 80 % av maximal styrka
• 6-8 repetitioner i 2 set


Slide 9

Resultat direkt efter avslutad träning
• Förbättrad knämuskelstyrka
• Ökningen i styrka hade en positiv effekt på
gångförmågan
• Förbättringar i gångförmågan är relaterad till
positiv upplevelse av delaktighet
• Styrketräningen gav inga ogynnsamma effekter i
form av ökad spasticitet


Slide 10

Resultat 5 månader efter avslutad
styrketräning
• Under denna period fick de vara aktiva och
promenera m m, men inte styrketräna
• Bibehållit styrkeökningen
• Större skillnad i gångförmåga i förhållande till
kontrollgruppen än direkt efter avslutad träning


Slide 11

Konklusion
• För dem med nedsatt styrka i benet efter stroke så
kan styrketräning användas som sjukgymnastisk
behandling för att förbättra styrka och gångförmåga.
• För dem med små nedsättningar efter stroke så kan
styrketräning användas som allmän fysisk träning
eller friskvård.
• Det går att styrketräna i perioder och däremellan
bibehålla styrkeförbättringen genom allmän träning,
promenader, cykling och aktivt vardagsliv.


Slide 12

Balans

• Ett multidimensionellt koncept som refererar till
förmågan hos en person att inte falla
• Bibehållandet av specifik hållning, förflyttning
från en ställning till en annan, reaktion på en
yttre störning
• Vid stroke är ofta balansen nedsatt antingen
direkt eller indirekt
• Vid stroke 4-5 ggr större postural instabilitet
• Mer beroende av synen
• Ojämn tyngdfördelning


Slide 13

Reduced ambulatory activity after
stroke: The role of balance, gait,
and cardiovascular fitness
Michael KM, Allen JK, Macko RF
Arch Phys Med Rehabil 2005;86:1552-6


Slide 14

• > 45 år, > 6 mån efter stroke, gångförmåga med
eller utan käpp, rollator och/eller levande stöd
• Mycket låg gångaktivitet
• Samband mellan balans och gångaktivitet
• Samband mellan självvald gånghastighet och
gångaktivitet
• Extremt dålig kondition, under normen för
”väldigt låg” konditionsnivå
• Lägre nivåer än vad som krävs för basal ADL


Slide 15

Ibland tar det emot att träna! Det kan kännas som att förflytta berg.
Hjärntrötthet samt nedsatt förmåga till att ta initiativ, planera och samordna
kan bli ytterligare hinder för träning.


Slide 16

Vår sammanfattning
• Träning av balans, styrka och gång leder till
förbättrad gångförmåga.
• Förbättrad gångförmåga ger ökad gångaktivitet
• Det ger förhöjd aktivitetsnivå, ökad kondition,
förbättrad delaktighet samt ökat välmående.
• Minskad risk för senkomplikationer såsom fall
med frakturer, snedbelastningsbesvär, smärta,
sekundär muskelsvaghet, ohälsa till följd av passiv
livsstil samt nedstämdhet.


Slide 17

Hur och var?
• Egna aktiviteter t ex hushåll, trädgård,
promenader, motionscykling, cykling
• Friskvård t ex genom Fysioteket
• Sjukgymnastik privat/primärvård
• Hemträningsprogram
• HISO