Transcript Lär-verktyg hjälper elever med läs

Lär-verktyg hjälper elever med
läs- och skrivsvårigheter
Idor Svensson
IKEL
Två demokratiska principer som kan
äventyras vid läs- och skrivsvårigheter
• Avkoda text = ta till sig text
– Talsyntes (text-to-speech)
• Skriva text = förmedla budskap via text
– Taligenkänning (speech-to-text)
Ta till sig och förmedla text
Alternativa verktyg (AV) – Assistive
technology (AT)
Vad är poängen med att använda AV/AT?
• Tillgänglighet
• Lika villkor
– Delaktighet
– självständighet
• Underlätta vardagen
– Struktur
– Kulturell delaktighet (läsa böcker mm)
• Stimulera till att våga!
– Söka den utbildning man vill
– Det arbete man vill
Vad vet vi avseende tidigare
forskning?
• Möjligt att träna upp fonologiska förmågor
(under förskoleår och tidiga skolår)
• Tidiga insatser är effektiva
• Intensiva och systematiska insatser är effektiva
• Små elevgrupper är effektiva
(Ehri m fl, 2001; Kjeldsen m fl, 2003; Torgesen m fl, 2001; Wolff,
2011)
Vad vet vi inte:
• AV (Alternativa Verktyg) förbättrar teknisk läsning?
• AV förbättra läsförståelse?
• AV förbättrar ”literacy”?
• AV gör att eleven kan ta till sig och förmedla text?
Finns i princip ingen forskning som utforskat appar
1) Svårigheter fonologisk
medvetenhet -
3) Begränsar läsandet –
bygger inte upp erfarenheter
av texter, dvs. nödvändigt för
en god läsförståelse
4) Hamnar efter sina
jämnåriga inte bara i läsning!!
5) Sviktande självförtroende
för att läsa och på sikt kanske
övrigt skolarbete
Årskurs 1-2
Årskurs 2-3
Årskurs 3-4
Årskurs 4-6
Assistive technology?
2) Avkodningssvårigheter
och svårigheter att läsa ord –
svårt förstå innehåll I text
Förskola
iPhone/iPad-Projekt: ”Alternativa
verktyg; ett stöd för läs- och skrivutveckling”
(Svensson, Lindeblad, Gyllin, Gagner, & Sand)
• Elever från årskurs 4 till gymnasiet med uttalade
läs- och skrivsvårigheter
• Fyra sessioner per vecka under fem veckor, totalt 20
sessioner
• 40-60 minuter per session
– En grupp använder bara AV
– En grupp använder både AV och träningsprogram
“Appar” i
projektet
Prizmo – scan, text-to-speech
VoiceReaderWeb – text to
speech
3. Dragon search – voice
recognition
4. Pages – word processing
5. Bab.la - dictionary
6. SayHi – speech-to-text
7. Read2Go– book reader
8. Ruzzle – training program
9. “Skolstil” – training program
10. iTranslate – translating text
1.
2.
Preliminära resultat
• De flesta elever och lärare är positiva till att
använda mobiler/surfplattor
• De, hitintills, mest uppskattade apparna har varit:
Prizmo, Pages, iSpeak, SayHi, Skolstil och Ruzzle.
• Ökat motivation för skolarbetet. Några beskriver
märkbara effekter på global självbild “viktig livlina
och stor trygghet”
• Ännu inga tydliga förbättringar avseende resultat på
lästest
• Brister avseende uppkoppling på skolorna och då
fungerar inte en del av programmen
Idor 13-04-27
Metodologiska problem med AV –
träningsprogram - appar
SVÅRT ATT MÄTA LÅNGSIKTIGA FÖRÄNDRINGAR
OCH VAD MÄTER VI? ORDAVKODNING, LÄSFÖRSTÅELSE,
GLOBALT LÄSMÅTT, LITERACY
• Allmänna skolan
– Hur länge skall en intensiv åtgärd vara?
– Tidsaspekt för läraren
– Att gå ifrån klassrummet
– AV och appar har en snabb utveckling därför utforska
funktion
Learning to Read – Reading to Learn
LR
RL
1) Hur lång tid är acceptabel
mellan LR och RL?
2) Vad är lägsta nivå för RL?
Vad har vi lärt oss i projekten?
 Viktigt med vetenskapligt be(ut)prövade program/utrustning
 Vilka insatser passar för vilka elever under vilka förhållanden?
 Dator – surf/läsplatta – mobiltelefon
 Android – Mac
 Kvalité på appar





Hur fungerar talsyntes?
Hur fungerar tal-till-text?
Hur fungerar skanningsfunktion?
Daisy app, är det enkelt att få tag på böcker?
Hur bra är spararfunktionen?
 Fungerande uppkoppling på skolorna (WiFi)
 Använda mobiltelefoner och surf/läsplattor i
klassrummet
 Personal väl insatta i programmen och teknikens
funktioner samt vara innovativ och nyfiken avseende det
pedagogiska mervärdet
 Kombinera träningsprogram med alternativa verktyg
Ordinarie
undervis.
Förbered
elev
Ordinarie
undervis.
Förbered
elev
VT
Åtgärdsperiod
HT
Paus
Ordinarie
undervis.
Åtgärdsperiod
DIDAKTISK KONSEKVENS?
• Kortare åtgärdsperioder
• Motivation
• Elev
• Lärare
• Vilopaus mellan åtgärdsperioder
(Fälth, 2013)
Paus
Hur ser vi på läs-och
skrivsvårigheter i Sverige om 10 år?
VISION