Transcript Språk - Skola - Vetlanda kommun

Språk-
utvecklingsplan
För förskola,
grundskola och gymnasium
i Vetlanda kommun
2012-02-06
Vetlanda kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen
I
nnehålls-
förteckning
Varför en språkutvecklingsplan?................................................................................ 2
Språket - det nödvändiga redskapet................................................................................3
Förslag på språkutvecklande arbetssätt................................................................... 4
Samtalet och dialogen....................................................................................................5
Högläsning....................................................................................................................6
Berättande.....................................................................................................................7
Att lära med alla sinnen.................................................................................................8
Språklig medvetenhet.....................................................................................................9
Skriva och läsa.............................................................................................................10
Redskap för att följa språk-, läs-, och skrivutveckling............................................ 12
Exempel på alternativa verktyg....................................................................................12
Exempel på träningsmaterial........................................................................................13
Exempel på stödmaterial för lärare...............................................................................13
Litteraturförslag...........................................................................................................14
Källförteckning............................................................................................................16
V
arför
en språkutvecklingsplan?
Att ha ordet i sin
makt, att göra
sin röst hörd i
tal och skrift, är
fundamentalt för
varje medbor­
gare och själva
grunden för ett
demokratiskt
samhälle.
(Littman &
Rosander, 1999)
2
Den här planen vänder sig till alla anställda i Vetlanda kommun som möter barn
och ungdomar i förskola, grundskola och gymnasium.
Syftet är:
• att lyfta fram språkets betydelse för
lärande, kommunikation, tänkande,
läsning, skrivning och social utveckling
• att visa på hur man på medvetna sätt
genom en gemensam strategi kan
stimulera och stödja språkutvecklingen
från tidig ålder och genom utbildningssystemet
• att tidigt kunna identifiera de barn som
behöver extra stöd i sin språkutveckling
för att därmed förebygga och undanröja
eventuella läs- och skrivsvårigheter.
Språkutvecklingsplanen innehåller
förslag på:
• språkutvecklande arbetssätt
• stöd i form av kompensation och
träning
• studiematerial och litteratur
S
pråket - det nödvändiga redskapet
Språket är centralt när det gäller att utveckla en människas tänkande, kreativitet
och lärande. Att utveckla språket är att utvecklas som person och förstå sig själv och
omvärlden, något som är avgörande för utvecklingen av intellektuella, sociala och
emotionella förmågor.
Ett rikt och välutvecklat språk är ett redskap och en förutsättning för att nå skolframgång. Rätten till ett rikt språk är en
rättvise- och demokratifråga i dagens informationssamhälle eftersom ett rikt språk är
en förutsättning för det livslånga lärandet.
När det gäller flerspråkiga barn/elever är
det särskilt viktigt att de får möjlighet att
utveckla sitt modersmål samtidigt som de
lär sig sitt andraspråk. Modersmålet är en
viktig förutsättning för skolframgång.
Föräldrarna
Föräldrarna är mycket viktiga i barnets
språkutveckling. Föräldrarna ska vara
delaktiga i barnets språk-, läs- och skrivutveckling och fortlöpande informeras om
utvecklingen och hur de kan hjälpa och
stödja sitt barn.
Läraren
Läraren är en nyckelperson när det gäller
att aktivt skapa utvecklande miljöer och
förmedla lust och glädje i lärandet. Ett
gott självförtroende hos barn och elever
är grundläggande för att våga använda sitt
språk i olika situationer.
Att tala, lyssna
och samtala,
läsa och skriva
är centrala
förmågor som
utvecklas när
de används i
meningsfulla
sammanhang.
(Nya Språket
lyfter, 2008)
Att vara delaktig i ett sammanhang är en
central drivkraft för all språkutveckling.
Alla lärare från förskolan och genom hela
skolsystemet har ett gemensamt ansvar för
att medverka till en god språk-, läs- och
skrivutveckling hos barnen och eleverna.
För barn/elever med annat modersmål är
det särskilt viktigt att de får möjlighet att
använda språket på olika sätt.
Biblioteket
Biblioteket är en resurs i språkarbetet.
Samarbete med bibliotekets personal och
tillgång till litteratur i förskola och skola är
viktigt.
3
F
Kunskapsutveck­
ling och lärande
i grundsko­
lan bygger på
språklig grund
– elever läser och
skriver för att
lära, både när
de arbetar på
egen hand och i
grupp. Språk i
tal, men också i
skrift, blir där­
med de verktyg
som utgör förut­
sättningen för all
undervisning.
(Bjar, 2006)
örslag på
språkutvecklande arbetssätt
Språket utvecklas genom hela förskolan och skolan och fortsätter att utvecklas
genom livet. Språket är också nyckeln till den viktiga kognitiva utvecklingen.
Förmågan att reflektera och tänka stimuleras via det inre talet som hjälper till att
styra uppmärksamhet, koncentration, lärande och beteende.
Rollen som lärare innebär att medvetet
skapa språkstimulerande miljöer och sammanhang.
Genom att på ett medvetet sätt fånga och
använda språket i varje rutinsituation, aktivitet och lektion i barnets/elevens vardag
skapas situationer som inbjuder till att
använda språket.
En ständig och medveten ökning av
ordförrådet ses som den enskilt viktigaste
faktorn när det gäller utveckling av både
muntligt och skriftligt språk.
Det är viktigt att ge akt på sitt eget språkbruk och medvetet sätta ord på allt som
finns och händer, uttrycka sig med komplex grammatik och tala tydligt.
Lek
Högläsning
h
a oc
v
i
r
Sk sa
lä
al
Samt
och
dialog
Berättande
Språkutvecklande
arbetssätt
4
Språ
med klig
vete
nhet
S
amtalet och dialogen
Samtalet är den mest grundläggande språkutvecklande aktiviteten för alla åldrar.
Det bidrar till att ordförrådet ökar och ger kunskap om hur man samtalar, berättar
och använder språket i sociala sammanhang.
Konkret begreppsstimulering i
förskolan
I förskolan sker grunden för både muntlig
och skriftlig språkstimulering, genom goda
”här och nu-dialoger” mellan vuxna och
barn där orden är lätta att förstå därför att
situationen ger dem mening. Konkret begreppsstimulering, dvs att i samband med
vardagssysslor sätta ord på det barnen ser,
gör, känner och tänker, är viktiga verktyg
när ord och förstahandserfarenheter ska
kopplas samman till ord. Begreppsstimulering ger autentiska begrepp och är särskilt
betydelsefull för barn med annan språkbakgrund.
Genom att planera för aktiviteter i mindre
grupper kan man hitta rätt språknivå och
ge barnet talutrymme. Barn tillägnar sig
språk i dialog med en vuxen, men övar
på att använda språket tillsammans med
andra barn.
Situationsoberoende språk i
förskolan
Att tala med barn om sådant som har hänt
eller ska hända är viktigt för att barnet ska
kunna utveckla ett situationsoberoende
språk. Samtalen blir mer abstrakta när
bakgrunden eller handlingen måste kunna
både förstås och uttryckas med hjälp av
språket.
Språk är
människans
främsta redskap
för att tänka,
kommunicera
och lära. Genom
språket utveck­
lar människor
sin identitet,
uttrycker käns­
lor och tankar
och förstår hur
andra känner
och tänker. Att
ha ett rikt och
varierat språk
är betydelsefullt
för att kunna
förstå och verka i
ett samhälle där
kulturer, livs­
åskådningar och
generationer och
språk möts.
(LGR 11)
Utnyttja till exempel måltidssamtalen,
men låt också barnen möta skriftspråket
tillsammans med en vuxen, skriva brev,
diktera för en vuxen eller lekskriva som ett
sätt att stimulera det situationsoberoende
språket. Detta utvecklar den viktiga mottagarmedvetenheten. Genom att man först
pratar om situationen skapas en muntlig
bro mellan händelsen och texten.
5
Samtal och dialog i skolan
Genom att låta eleverna formulera, reflektera över och kommunicera sina egna
vardagserfarenheter och sin egen kultur,
blir de delaktiga i sin egen språkutveckling.
Samtalsstödjande repliker kan användas
för att hjälpa dem att följa upp sina tankeriktningar och kunna uttrycka sig i längre
språksekvenser.
Språk är i grunden ett sätt att samspela
med andra människor. När eleverna får
talutrymme och ges möjlighet att kommunicera, ökar ordförrådet och uttrycksförmågan stärks. Även när språket används
för att tänka äger ett slags språkligt samspel
rum – men det är individen själv som
måste stå för både frågandet och svarandet.
H
ögläsning
Högläsning skapar gemenskap och inbjuder till samtal om innehåll och ords
betydelser och är ett viktigt språkutvecklande redskap under hela skoltiden,
även på gymnasiet.
Vid högläsning uttalas orden med större
precision och tydlighet än vid muntligt
tal, vilket underlättar läs- och skrivutvecklingen och stavningsförmågan. Lyssnandet
ökar uppmärksamheten och koncentrationsförmågan vilket medför att
ordförråd och omvärldskunskap
utvecklas.
6
Barnen/eleverna lär sig skapa egna inre
bilder som är viktigt både för att lösa matematiska problem och för läsförståelse. De
lär sig hur en berättelse är uppbyggd och
utvecklar lust att läsa.
I förskolan
I förskolan skapas intresse för läsning genom att berätta-läsa böcker. Samtal om det
man hör, kommentarer om vad som hänt
och vad man tror ska hända, diskussioner
om ords betydelser och form, påverkar läslust och förmåga till läsförståelse positivt.
I skolan
I skolan kan högläsning användas ofta
och på olika sätt både i grundskolan och i
gymnasieskolan. Det kan gälla läromedel,
tidningar och skönlitteratur där eleverna
läser tillsammans eller lyssnar. Förutom
läsupplevelsen ger den gemensamma
utgångspunkten underlag för diskussioner
både om innehåll och form, till exempel
olika sätt att tolka en text på, ordval och
uttryckssätt.
B
erättande
Berättande utvecklar språket och kan medvetet stödjas inom samtliga verksamheter
och ämnen, både muntligt och skriftligt. Att uttrycka sig i skrift ökar också förmågan att hålla en röd tråd. Drama, film och foto är exempel på medier som kan användas för berättande och skapa intresse för språk och text. Medveten undervisning
ger kunskap om olika typer av berättelser och berättartekniker.
I förskolan
I förskolan utvecklar barnen sin förmåga
att använda ett situationsoberoende språk,
där språket utvecklas från ett kommenterande till ett mer berättande språk.
Måltidssamtal och högläsningen är viktiga
för att stimulera berättande. Att medvetet
ställa frågor som inbjuder till längre yttranden och berättande samt att vid behov
ge stödfrågor under berättandets gång är
metoder som utvecklar berättandet.
I skolan
I skolan kan berättandet användas språkoch kunskapsutvecklande under hela
skoltiden. Muntliga redovisningar samt
återberättande är exempel på bra metoder
som ger möjlighet till kreativa språkliga
formuleringar, eftersom innehållet redan
är känt och uppmärksamheten kan riktas
mot den språkliga formen.
7
A
tt lära med alla sinnen
Att leka ger rika upplevelser av lust för alla åldrar. I leken finns inga krav och förväntningar utan man ger sig ut på okänd mark och vågar prova.
I leken sker samspel med
andra för att utforska
de egna möjligheterna
och världen utanför.
Den delade upplevelsen
visar att det är möjligt
att uttrycka sig så att
andra förstår, och att
det är möjligt att förstå
andras uttryck. Leken
och dialogen utvecklar
förmågan till samspel
och kommunikation.
Lärare har en viktig
funktion i att ta tillvara
möjligheterna och uppmuntra lekar som gynnar språkutveckling.
Kunskaperna blir djupare och mer befästa
om de kopplas till upplevelser av olika slag.
Drama, dans, rytmik, musicerande och
8
skapande i bild, form och text är därför
viktiga inslag i all verksamhet i förskolan
och skolan. Uttryckssätten kan med fördel
integreras med varandra för att skapa en
rik lärmiljö där vi lär oss med alla sinnen.
S
pråklig medvetenhet
Språklig medvetenhet innebär att man distanserar sig till språket och att man kan
skifta perspektiv mellan språkets innehåll och form, vilket är en viktig del i barns
språkutveckling.
Vid iakttagelse av barns språkliga medvetenhet, ser vi vad de medvetet uppmärksammar i sin egen och andras
språkanvändning och hur de visar att
de uppmärksammar det. Det här är en
förmåga som är nära relaterad till den
kognitiva utvecklingen. Förmågan att inta
en distanserad och reflekterande hållning
till språket ökar i takt med den tankemässiga utvecklingen. Barn/elever visar att
de är språkligt medvetna genom att de
reflekterar över hur något sägs eller skrivs,
eller funderar över hur ord, orddelar eller
språkljud kombineras.
I begreppet språklig medvetenhet ingår
flera delar.
Språklig medvetenhet
Semantiskt (betydelsen), t.ex:
Ordförråd
Läsförståelse
Kategoriseringar
Morfologiskt (ordsidan), t.ex:
Räkna ord i mening
Sammansatta ord
Ordstam + ändelser
Fonologiskt (ljudsidan), t.ex:
Rim och ramsor
Lyssna efter första ljudet
Lyssna efter sista ljudet
Vad blir F-I-L? (syntes)
Hur många ljud finns i F-I-L?
(analys)
Syntaktiskt (satsbyggnaden),
t.ex:
Göra meningar klara
Ord som byter plats
Jämföra ändelser
Satsbyggnad
Språklig med­
vetenhet ingår
också i ett
betydligt vidare
sammanhang.
Ytterst hand­
lar det om en
genomgripande
mental omstruk­
turering på väg
mot tankens
frihet. Perspek­
tivbyten och en
reflekterande
hållning är
mäktiga vingar
för tanken och
med deras hjälp
kan man svinga
sig över och
bortom de mu­
rar som här- och
nusituationen
utgör.
(Torneus, 1990)
Pragmatiskt (användandet),
t.ex:
Att kunna anpassa språket till olika
personer och situationer.
Diktera – en vuxen skriver.
I arbetet med språklig medvetenhet ska
alla dessa finnas med. Det är viktigt att gå
från helhet till delar efter en given struktur, t.ex. Nya Bornholmsmodellen.
9
Uppmuntra barnen/eleverna att
fråga genom att ge dem konkreta exempel på när och hur frågor ställs samt knyta
an till deras erfarenheter. Det underlättar
för dem att upptäcka om yttranden är
adekvata och att därmed också utvärdera
sin egen förståelse (pragmatisk/semantisk
medvetenhet).
S
Uppmuntra barnen/eleverna att
fundera på ordens grundform, hur de
kan sättas samman, böjas m.m. ( morfologisk medvetenhet).
Använd rim och ramsor, lyssna efter
första ljudet, dela upp ord i ljud m.m.
Det hjälper dem att inse sambandet mellan fonem och grafem och att kunna dela
Uppmuntra barnen/eleverna att
upp ord i fonem och sätta ihop fonem till
upptäcka hur yttranden är formulerade, ord, vilket är grundläggande i den första
ordföljden m.m. (syntaktisk medvetenhet). läs- och skrivundervisningen (fonologisk
medvetenhet).
kriva och läsa
Barn/elever måste ha hjälp med att utveckla läsandet som hantverk, men framför
allt med strategier för läsförståelsen – ett ansvar som vilar på lärare i alla ämnen.
Strategier behövs också för att utveckla skrivandet.
Läsning = Avkodning x Förståelse x Motivation
Experimenterande skrivning i förskolan
I förskolan får barnen erfarenheter av
skriftlig kommunikation genom experimenterande skrivning och att utveckla
medvetenhet om att ”klottret” betyder
något och har en funktion. Papper och
penna är användbara redskap för att betona skriftspråket och förstärka talspråket.
Att låta barn (i grupp) möta skriftspråket
tillsammans med en lärare, s.k. social
skrivning, är en betydelsefull aktivitet. Det
10
är viktigt att barn har tillgång till skrivmaterial på förskolan.
Skrivutvecklingen en lång process
Skrivutvecklingen är en lång process där
det svåraste steget är att byta kommunikationssätt från en talspråklig till en skriftspråklig kommunikation med helt andra
krav. Ett tillvägagångssätt är att låta barn
”skriva sig in i läsningen”. Spontan skrivning tar sin utgångspunkt i barnets egna
tankar, känslor och behov och förankrar
skriftspråket i barnets jag. Det
blir då lättare att förstå
skrivandet som
kommunikation.
För att bli goda
skribenter
behöver eleverna tidigt bli
medvetna om
olika texters
funktion. För
vem/vilka skriver
jag, vilken information behövs?
Eleverna utvecklar sin förmåga till skriftligt berättande genom hela skolan, både i
berättande texter och i mer beskrivande,
utforskande eller argumenterande sakprosa. Att resonera och tänka med pennan
i hand, att planera och redigera under
skrivandets gång, är en förmåga som i hög
grad utvecklar språk och tänkande.
förståelsen ökar om man ger
förförståelse, förklarar
nya ord och samtalar om texten
man läser.
Läs texten
i sitt sammanhang
En viktig del
av läsundervisningen är att jobba
med genrekunskap.
Man kan före läsningen
diskutera vilken typ av text det handlar
om. Är det mest fakta, åsikt eller fantasi
och hur man läser just den texttypen? Vad
säger bilder och rubriker? Finns signaluttryck som anger tid – samband – orsak –
jämförelse – värdering etc?
Elevernas texter som utkast
Som lärare är det viktigt att låta eleverna
kontinuerligt bearbeta sina texter. Eleverna
kan behöva få hjälp med att se vad som
kan utvecklas i det de har skrivit. För att
elever ska kunna utveckla strategier för
skrivande behöver de kunskap om vad som
utmärker en bra text, vilka olika genrer
som finns etc.
Läsa och förstå
Förståelse är läsningens syfte. En god
läsförståelse handlar om att förstå de ord
och begrepp som texten innehåller, förstå
hur en text är uppbyggd samt förstå det
utvecklade skriftspråket som skiljer sig
mycket från talspråket. För en förståelse på
djupet måste man också kunna ”läsa mellan raderna”.
Det finns ett starkt samband mellan ordförråd och läsförståelse. Nya ord lärs bäst
in i sitt sammanhang, i egen läsning och i
högläsning och det är viktigt att eleverna
lär sig tolka ordbetydelsen med hjälp av
kontexten.
För elever i alla åldrar gäller det att läs-
Låt eleverna ställa frågor till texten under
läsningens gång. Vad händer, hur och varför? Begriper jag, håller jag med? Sammanfatta texten – vad handlade den om? Vad
ville texten/författaren säga? Lyckades han?
Hur kunde det annars ha sett ut?
Den läskompe­
tens som sam­
hället kräver av
medborgarna
är inte bara
läs- och skriv­
kunnighet utan
även förmåga att
förstå det lästa.
Det innebär för­
måga att förstå,
använda och re­
flektera över tex­
ter för att uppnå
personliga mål,
utveckla sina
egna kunskaper
och möjligheter
samt att delta i
samhället
(Pisa, 2000)
Skönlitteratur som ett naturligt inslag i
skoldagen ger läsupplevelser och läslust,
utvecklar språk och omvärldskunskap. För
att bli skickliga läsare behöver eleverna
lockas att läsa även på sin fritid.
För elever med ett annat modersmål och
en annan kulturell bakgrund har litteraturläsningen på svenska flera andra dimensioner. Utöver själva läsuppplevelsen kan
eleverna göra kulturella jämförelser.
11
R
edskap för att
följa språk, läs- och skrivutveckling
I lärarens profession ingår att följa varje barns/elevs utveckling. Genom att följa
språkutvecklingen kan vi:
uppmärksamma var barnet/
eleven är i sin språk-, läs-, och
skrivutveckling.
uppmärksamma inom vilka
områden av språket barnet/
eleven kan behöva stimulans
och stöd.
göra barnet/eleven medveten
om sin egen språkutveckling.
delge föräldrar hur språket hos
barnet/eleven har utvecklats.
Som redskap för att dokumentera
och följa språk-, läs- och skrivutvecklingen kan man t.ex. använda
sig av material och analysmetoderna till höger.
• Diagnostiskt arbetssätt, t.ex. egna observationer, barn-/elevintervjuer
• TRAS , Tidig registrering av språkutveckling.
Observationsschema och handbok. Materialet vänder sig till förskolan och innehåller
många olika förslag på språkutvecklande
arbetssätt.
• Kartläggningsschema i boken God läsutveck­
ling/God skrivutveckling. Upp till åk 4.
• Nya språket lyfter, diagnosmaterial i svenska,
svenska som andraspråk och modersmål.
Förskoleklass till åk 4.
• Språket på väg del I och II, diagnosmaterial i
svenska och svenska som andraspråk. Åk 7-9.
• PROVIA, 6-15 år. Testverktyg till Lexia.
Det viktigaste är inte själva kartläggningen, utan vad man därefter gör för att stödja
barn/elever som är i behov av särskilt stöd.
Utgångspunkter:
• Hur tillgodogör sig barnet/eleven kunskap? Vilka
arbetssätt är de bästa?
• Hur kan vi kompensera, dvs gå runt svårigheterna så
att barnet/eleven kan inhämta kunskap och utveckla
språk, ordkunskap och skrivande ? Det är viktigt att
skilja på lästräning och kunskapsinhämtande.
• Vad kan göras inom gruppens ram?
• Behövs specialpedagogiskt stöd?
• Hur kan föräldrarna stödja?
• Behövs en fördjupad språk-, läs- och skrivbedömning?
Exempel på alternativa verktyg
12
Tecken som stöd
Talböcker, Daisy-spelare, mp3-spelare och smartphone
Talande tangentbord, Talsyntes (t.ex. CD-ord)
Rättstavningsprogram (t.ex. Stava Rex och Spell Right)
Digitala ordböcker
Skanner, OCR-program eller andra läsprogram
E
xempel på träningsmaterial
Lexia
Klicker 1 och 2 (dataprogram)
Studieknep (dataprogram)
Tangentbordsprogram (t.ex. 10 fingrar)
Elevdatas skolavtal
Ordbygget 1 och 2 (morfologiskt träningsmaterial, dataprogram)
Rotfrukt (morfologiskt träningsmaterial, finns både som bok och dataprogram)
Ordfabriken (pärm för åk 7 - gymnasiet)
Språklekar i skolan (bok)
Språka och lek SOL/Mini-Sol utgår från TRAS (förskolan)
Före Bornholmsmodellen (bok förskolan)
Nya Bornholmsmodellen (bok förskoleklass)
FonoMix, finns i tre olika paket: Skolsats, Sats för förskoleklass och ”Leka med
pratljud” för förskolan
Läsinlärning i 7 steg
Vingböckerna (guidad läsning i nivåer)
Uppdrag Språklyft (idématerial till Skolverkets ”Nya Språket lyfter!”
Barnets språkliga kommunikativa förmåga. M. Morin, P. Sällström. (Förskolan)
E
xempel på stödmaterial för lärare
Kan användas som diskussionsmaterial i arbetslagen.
TRAS, handbok och vägledning
Espenakk, Frost m.fl.
Förskola
God läsutveckling
I. Lundberg och K. Herrlin
Upp till åk 4
Kodknäckarna
I. Smythe och B. Andersson
Alla stadier
Lyft språket lyft tänkandet
Pauline Gibbons, Hallgren & Åk 7-
Fallgren
gymnasiet
Läsk-pärmen
Föräldraföreningen för Dyslektiska barn, FDB
Alla stadier
Nya språket lyfter
Skolverket
Åk 1-4
Språket på väg, del 1 och 2
Skolverket
Åk 7-9
Stärk språket stärk lärandet
Pauline Gibbons, Hallgren & Alla stadier
Fallgren
Stödmaterial i språkutveckling svenska/svenska som andraspråk
Skolverket
Förskola­‑
gymnasiet
Diskussionsunderlag/filmer
Skolverket
Alla stadier
13
L
14
itteraturförslag
Aktiva läsare, Öva läsförståelse från starten
L. Franzen
(2003)
Att lyckas med läsning och skrivning
Nya Zeeland
(2004)
Att läsa och skriva – forskning och beprövad
erfarenhet
Myndigheten för skolutveckling
(2007)
Att läsa skönlitteratur med tonåringar
G. Molloy (2003)
Att undervisa i läsförståelse
B. Westlund
(2009)
Barns tidiga skrivande
K. Taube
(2011)
Barn utvecklar sitt språk
L. Bjar och C. Liberg
(2003)
Det hänger på språket
L. Bjar (red.)
(2006)
Det nödvändiga skrivandet
R. T. Lorentzen, J. Smidt (red.)
(2009)
Elever skriver
B. Garme
(2011)
God läsutveckling
I. Lundberg och K. Herrlin
(2003)
God skrivutveckling
I. Lundberg
(2008)
Grunderna i läs- och skrivinlärning
I. Fridolfsson
(2010)
Lek med språket
B. Eriksen - Hagtvet och
H. Pålsdottir
(1993)
Lyssna och berätta: 100 språklekar för små barn
A. Frylmark (2008)
Låt språket bära genrepedagogik i praktiken
B. Johansson, A. Sandell Ring
(2010)
Läsa högt för barn
K. Dominkovic´,Y. Eriksson,
K. Fellenius
(2006)
Läsförståelse, att göra inferenser, teori och
träningsprogram
L. Franzen
(2002)
Läsförståelse genom strukturerade textsamtal
M. Reichberg, I. Lundberg
(2011)
Läsförståelse under luppen
M. Rosen, E. Längsjö, I. Nilsson,
J-E Gustafsson
(2008)
Läslust & läslist. Idéer för högstadiet och
gymnasieskolan. I. Norberg (2005)
Läsundervisning och läsutveckling
J. Frost
(2002)
Nya Bornholmsmodellen
I. Lundberg
(2007)
Pennvässaren, dramaturgin som verktyg för
bra berättelser
V. Grönte
(2002)
Reflekterande läsning och skrivning. Åk 7-9.
G. Molloy (1996)
Skriftspråksutveckling genom lek
B. Eriksen - Hagtvet
(1988)
Skriva för att lära
O. Dyste, F. Hertzberg,
T. Lökensgard Hoel
(2010)
Skriva och samtala. Lärande genom
responsgrupper.
T. Lökensgard Hoel (2001)
Språkande i förskolan och grundskolans tidiga år
Å. Wedin
(2011)
Språkinriktad undervisning
M. Hajer, T. Meestringa
(2010)
Språklekar
A. Svensson
(1995)
Språklekar i skolan
A. Frylmark
(2011)
Språkmosaik
C. Littman & C. Rosander
(1999)
Språkstimulera och dokumentera i den
flerspråkiga förskolan
M. Sandvik,M. Spurkland
(2011)
Språkstimulering, Del 1: Tal och skrift i
förskoleåldern
B. Eriksen - Hagtvet
(2004)
Språkstimulering, Del 2: Aktiviteter i
förskoleåldern
B. Eriksen - Hagtvet
(2006)
Språkutveckling under skoltiden
C. Sandqvist och U. Teleman
(1989)
Strategier för läsförståelse
L. Franzen
(2005)
Stärk språket stärk lärandet
Paul Gibbons, Hallgren & Fallgren
(2006)
Svenska femtonåringars läsförmåga och
kun­nande i matematik och naturvetenskap
i ett internationellt perspektiv
Skolverkets rapport 209
(2001)
Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle K. Hyltenstam, I. Lindberg (red)
Studentlitteratur
(2004)
Tankarna springer före - att bedöma ett
andraspråk i utveckling T. Abrahamsson & P. Bergman
(2005)
TRAS, en handbok om språkutveckling hos barn
och en vägledning i användning av schema
I. B. Thomsen
(2004)
15
K
ällförteckning
Bjar, L. & Liberg, C. (2003)
Barn utvecklar sitt språk.
Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I.(red.) (1998)
Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Espenakk, U., Frost, J. m.fl. (2004)
TRAS. Tidig registrering av språkutveckling.
Herning, Danmark. Specialpedagogisk forlag.
Eriksen-Hagtvet, B (2004)
Språkstimulering,
Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern.
Stockholm: Natur och Kultur.
Eriksen-Hagtvet, B (2006)
Språkstimulering,
Del 2: Aktiviteter i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Eriksen-Hagtvet & Pålsdottir, H. (1993)
Lek med språket. Stockholm: Natur och Kultur.
Eriksen-Hagtvet, B. (1988) Skriftspråksutveckling genom lek.
Hur skriftspråket stimuleras i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Fajerson, S. & Rehnvall, C. (1992)
Språklig medvetenhet. Solna: Ekelunds Förlag.
Föräldraföreningen För Dyslektiska Barn. (2003) Läskpärmen, tips om läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Föräldra­föreningen
För Dyslektiska barn.
Littman, C. & Rosander, C. (1999)
Språkmosaik. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg I. & Herrlin K. (2003)
God läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur.
Myndigheten för skolutveckling. (2003)
Att läsa och skriva, en kunskapsöversikt baserad
på forskning och dokumenterad erfarenhet. Stockholm: Liber distribution.
Sandqvist, C. & Teleman, U. (1989)
Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2011)
Nya språket lyfter. Stockholm: Liber distribution.
Svensson, A-K. (1995)
Språklekar
Lund: Studentlitteratur.
Torneus, M. (1990)
På tal om språk. Uppsala: Almqvist & Wiksell
Tryckeri.
Öhman, M. (1996)
Empati genom lek och språk.
Stockholm: Liber.