Transcript Kungsholmens Grundskola F

Kungsholmens
Grundskola F-9
Läsutvecklingsplan
2013/2014
Läsutvecklingsplanen
Vad är läsning?
Läsning är en komplicerad färdighet som kräver lång tid och omfattande övning
för att kunna utvecklas. Att läsa är mer än att kunna alfabetet, sätta ihop ord och
meningar och läsa flytande. Det innebär också att förstå sammanhang och syfte i
det man läser, dvs. läsförståelse.
Läsning är både avkodning och förståelse. För att kunna läsa måste det finnas ett
samspel mellan dessa båda processer. Gough & Tumner (1986) grundade den
teoretiska läsformeln Läsning = Avkodning x Förståelse. Båda förmågorna
anses nödvändiga för att en funktionell läsning ska uppnås (Stenlund, 2011). En
bra läsförmåga kräver en fonologisk medvetenhet, en förmåga att förstå det lästa
samt inte minst motivation att vilja läsa. Den fonologiska medvetenheten kan
enligt forskare övas upp och utvecklas under läsinlärningen.
Läsningens betydelse
Det skrivna språket har stor betydelse i dagens samhälle. Vi på Kungsholmens
Grundskola anser att och vill arbeta för att alla elever lär sig att läsa med god
förståelse. Att kunna läsa är viktigt för den egna självkänslan samt för
kommunikation samt samarbete mellan människor. En god läsförmåga är
nödvändig för att kunna tillgodogöra sig det stora informationsflödet i skola och
samhälle. En av skolans viktigaste uppgifter är att arbeta för att alla elever lär
sig att läsa med god förståelse.
En god läsförståelse är en avgörande förutsättning för att klara av skolan,
arbetslivet och grunden för ett livslångt lärande (Reichenberg, 2008). För att en
elev ska förstå en text krävs att avkodningen automatiseras och uppnår läsflyt
vilket sker genom övning (Elbro, 2004). Läsflyt handlar om att avkoda rätt,
vilken hastighet eleven läser en text i och att använda rätt prosodi, d v s kunna
läsa med intonation och melodi. För att uppnå en fullgod läsförståelse krävs en
avkodning av orden men även ett omfattande ordförråd, erfarenhet av omvärlden
1
och en kännedom om skriftspråket (Taube, 2007). Aktuell forskning är enig om
lärarens betydande roll för elevernas läsutveckling och läsförståelse och även
vilket sätt läraren undervisar på (Hattie, 2009).
Elever som har problem med läsförståelsen måste få undervisning i
läsförståelsestrategier och denna direktundervisning bör fortgå under hela
grundskolan (Westlund, 2009). Även andraspråkseleverna måste få ord och
begrepp förklarade för sig för att kunna ta sig an olika texter samt få tillgång till
olika lässtrategier (Gibbons, 2006).
God läs- och skrivförmåga är av central betydelse för all inlärning och
avgörande för att lyckas bra i skolan. Det är av största vikt att tidigt kartlägga
de elever som ligger i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter.
Genom tidiga stödinsatser har vi bättre möjligheter att få med alla våra elever på
”läståget”. När en elev uppvisar svårigheter gäller det att skolan gör en tidig
kartläggning för att ringa in vilka domäner elever har svårt med (Lundberg,
2010). Redan i förskoleklass kan vi få en viss bedömning om elevernas
språkliga utveckling genom Bornholmsmodellen (Lundberg, 2007) som är ett
material för att kartlägga elevers fonologiska medvetenhet.
Elever med dyslexi har goda möjligheter att lyckas i skolan om rätt
förutsättningar ges i form av riktat stöd och kompenserande hjälpmedel samt
att det skapas en god lärmiljö för eleverna (Föhrer & Magnusson, 2003).
Specialpedagogisk hjälp, en-till en-undervsning, längre provtid, talböcker och
datorer är hjälp som finns. Det är av stor betydelse för elevens inlärning att
han/hon får en positiv upplevelse av läsning från start. Därför vill vi på
Kungsholmens Grundskola arbeta aktivt med läsning och förmedla läsglädje.
Föräldrarna spelar en betydande roll för sina barns läsutveckling. Forskning
visar att barn som får möta skriftspråket tidigt genom t.ex. högläsning och
omges av böcker i vardagen, har större förmåga att förstå syftet och betydelsen
av läsning. Från skolans sida ser vi gärna att föräldrarna läser högt för barnen
och att man fortsätter med detta även när de har blivit lite äldre. Genom att
uppmuntra till läsning och engagera sig i läsläxor bidrar föräldrarna också till
en positiv läsutveckling och därigenom en god läsförmåga hos sina barn. Att
engagera sig i läsläxorna innebär t.ex. att hjälpa till med att skapa lästid för
barnen och dessutom lyssna på barnen när de läser. Man kan också med fördel
växelläsa tillsammans. Man måste prata med föräldrarna om läsförståelse, att det
viktigaste inte är att lära sig läsa flytande utan att förstå det man läser. Man kan
ge föräldrarna strategier hur man samtalar kring en text. Rekommendera
föräldrarna att läsa med sina barn varje kväll.
Högläsning är också ett sätt där andraspråkselever kan få hjälp att förstå det lästa
genom att samtala med sina klasskamrater som hjälper dem att förstå. Både
läraren och föräldrarna kan gärna använda bilder för att visualisera
högläsningen (Reichenberg, 2008).
2
Kungsholmens Grundskola eftersträvar ett nära samarbete mellan hem och
skola. Vi arbetar för att alla på skolan ska ha ett gemensamt synsätt på elevernas
läs- och skrivutveckling. Läraren har också som uppdrag att skapa ett gynnsamt
socialt klimat vilket är ytterligare en betydelsefull faktor som påverkar elevernas
lärande, motivation och självuppfattning (Taube, 2007).
Den metodiska lästräningen ska löpa som en röd tråd genom all undervisning
och alla stadier. Från förskoleklass till år 9 finns olika
screeningtester/kontrollstationer samt LUS (läsutvecklingsschema) där vi
kontinuerligt varje läsår följer elevernas läsutveckling. Vi vill även skapa ett
bestående intresse för litteratur och läsning. En annan men lika viktig del av det
pedagogiska arbetet är att ägna tid åt elevernas motivation genom att hjälpa
eleverna till en mer positiv självbild och att väcka elevers lust att läsa
(Lundberg, 2010).
Vår målsättning är att böcker ska finnas omkring eleverna och vara en naturlig
del av deras vardag. Genom att ”bada i böcker” får eleverna möjlighet att möta
olika typer av texter. Detta motiverar och utmanar deras läsning.
Läsning på Kungsholmens Grundskola F-9
Förskoleklass och Bornholmsmodellen
Förskoleklassen arbetar för att utveckla den språkliga medvetenheten hos
eleverna. Det innebär att eleven kan skifta uppmärksamhet mellan språkets
innehåll och form. Att kunna se ordens form och funktion och inte enbart ordens
betydelse är att ha en språklig medvetenhet, vilket utgör grunden för
läsinlärning.
Genom att kontinuerligt arbeta med ”Bornholmsmodellen” tränar
förskoleklassen språklekar bland annat genom rim/ramsor, lyssna på ljud,
långa/korta ord, ord och meningar, urskilja ljud i ord samt kopplingen
bokstav/ljud. Språklekarna genomförs i minst 15 veckor efter en strukturerad
arbetsgång. Denna språkstimulering ger barnet en bra plattform inför den
fortsatta läs- och skrivinlärningen. Vägen till bokstäver och skrivna ord
underlättas.
Förskollärarna gör en bedömning och kartläggning av varje elevs
utvecklingsnivå vad gäller den fonologiska medvetenheten. Detta sker dels i
september för att sammanställa hela gruppens kunskaper, dels i april/maj för att
utvärdera varje elevs utveckling. Bedömningen kan hjälpa till att identifiera de
elever som har särskilt stora fonologiska svårigheter.
Speciallärare/specialpedagog träffar dessa elever under vårterminen för extra
språkstimulans.
3
År 1
Under de första månaderna på höstterminen repeterar eleverna i år 1 språklekar
från ”Bornholmsmodellen” för att sedan göra en uppföljning med testet ”Lyssna
på orden”. Kontinuerligt arbetar klasslärare och speciallärare/specialpedagog
tillsammans och följer elevernas läsutveckling. Det är av stor betydelse för
elevens läsinlärning att få en positiv upplevelse av läsning från allra första
början. För de elever som behöver extra lästräning erbjuds elever och föräldrar
en intensivläsningsperiod efter sportlovet. Eleverna kan få böcker och läskort så
att de kan läsa hemma under ett antal veckor, med föräldrarnas stöd.
År 2-3
För att bli en god läsare krävs mycket träning och ett positivt möte med böcker
och olika typer av texter. Målet är att automatisera läsningen så att energin läggs
på att förstå innehållet. På Kungsholmens Grundskola får eleverna regelbundet
möjlighet att arbeta med olika former av läsning, t.ex. högläsning, gemensam
läsning i mindre eller större grupper samt individuell läsning. Vi strävar efter att
eleverna gärna läser på egen hand och av eget intresse både i skolan och hemma.
På Kungsholmens Grundskola ska eleverna i slutet av tredje skolåret;
kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt (LUS-punkt 15)
kunna visa grundläggande läsförståelse genom att återge och kommentera
delar av innehållet i en läst text
kunna föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texter och
relatera detta till egna erfarenheter
År 4-6
Eleverna får fortsatt regelbundet möjlighet att arbeta med olika former av
läsning, men med mer avancerade texter och litteratur. Eleverna utvecklas
genom olika typer av läsövningar som sökläsning, översiktsläsning
(skumläsning) och djupläsning. Vi strävar fortsättningsvis efter att eleverna
gärna läser på egen hand och av eget intresse både i skolan och hemma. Det är
också mycket viktigt att eleverna får möjlighet att samtala om och bearbeta det
lästa.
F- 4
För en del flerspråkiga elever utförs varje år Performansanalys, ett
bedömningsinstrument för att beskriva och analysera strukturer i svenska hos
flerspråkiga elever (Abrahamsson & Bergman, 2005). Den möjliggör
kartläggning av kommunikativ, innehållslig och språklig kvalitet samt de
kommunikationsstrategier inläraren använder sig av. Resultatet kan ligga till
grund för att följa upp inlärarens läs- och skrivutveckling i förhållande till
språkutvecklingen samt tjäna som underlag för att planera den fortsatta
undervisningen.
4
På Kungsholmens Grundskola ska eleverna i slutet av sjätte skolåret;
Obehindrat kunna läsa varierade texter (bokslukare). Eleven läser mycket,
frivilligt och gärna. Läser med behållning bokserier och liknande utan bärande
bilder, där handlingen okomplicerat förs framåt, d.v.s. bokslukande. (LUS-punkt
18a).
Kunna läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.
Behärska lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt
för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan
raderna.
Ha tagit del av berättande och poetiska texter från Sverige, Norden och
övriga världen, samt skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter.
Läst några betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
År 7-9
För att bli en god läsare krävs mycket träning. Målet i år 7-9 är att fördjupa
lässtrategierna för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. På
Kungsholmens Grundskola får eleverna regelbundet möjlighet att arbeta med
olika former av läsning, t.ex. högläsning, gemensam läsning i mindre eller större
grupper samt individuell läsning. Eleverna får möta utöver skönlitteratur flera
olika former av sakprosa vilket utvecklar deras läsförmåga. Läsningen behandlas
genom att eleverna får analysera och reflektera både skriftligt och muntligt kring
det lästa. Detta sker både enskilt och tillsammans med andra. Genom att
eleverna får föra diskussioner om livsfrågor utifrån litteraturen kan
undervisningen uppnå syftet att eleverna ska utveckla sitt språk, den egna
identiteten och sin förståelse för omvärlden.
Elever som riskerar att inte nå målen
Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska åtgärdsprogram upprättas.
Därefter finns möjlighet att få extra stöd av speciallärare/specialpedagog. Elever
med språksvårigheter har möjlighet att använda kompensatoriska hjälpmedel
som t.ex. rättstavningsprogram och inlästa läromedel.
Fortbildning
Under hösten 2009 hade vi två föreläsare på vår skola. Anna Strid höll en
föreläsning som hette ”Bornholmsmodellen – en god väg in i skriftspråket” och
Annili Sylvén föreläste om läsprojektet ”Läsa för livet”. Dessutom har
Grundskoleavdelningen i samverkan med Stockholms universitet anordnat en
kostnadsfri föreläsningsserie om läs- och språkutveckling, kopplad till nyare
forskning. Exempel på anlitade föreläsare har varit Ingvar Lundberg, Mats
Myrberg, Caroline Liberg och Martin Ingvar, vilket flertalet av svensklärarna
tog del av.
5
Under 2010 organiserade skolan två olika studiecirklar, som dels handlade om
Bornholmsmodellen och dels om hur man kan undervisa i läsförståelse.
Hösten 2010: satsning på inköp av kompensatoriska hjälpmedel och inläst
skönlitteratur för elever med dyslexi.
Våren 2011: Föreläsning om Bornholmsmodellen för personal från
förskoleklasserna
Hösten 2011: Föreläsning av Anna Tebelius Bodin om dyslexi. Komplettering
av LUS-material. Arbetslagen ser och diskuterar ”Det är bra, det är mycket bra –
en film om LUS”.
Hösten och våren 2013/2014: Utbildningsförvaltningens läs- och skrivutvecklare
Toura Hägnesten håller i studiecirklar utifrån Barbro Westlunds bok “Att
undervisa i läsförståelse”. Författaren är doktorand vid Stockholms universitet.
Kungsholmens Grundskolas gemensamma läsaktiviteter
Intensivläsningsperioder
I anslutning till höstterminens början genomförs ”läsbad”. Eleven får under två
veckor extra många lästillfällen att läsa i skolan och hemma. Denna satsning
görs även mellan jul- och sportlov. Till dessa intensivläsningsperioder har
skolans bibliotekarie beställt boklådor med passande litteratur till varje klass.
Schemalagd läsning
Det är viktigt att läsning schemaläggs så att man kan garantera att alla elever får
lästid. Det kan t.ex. vara en bra start varje morgon. Läsningen kan naturligtvis
ske på olika sätt. Den kan vara individuell, kompisläsning, gruppläsning osv.
Återkommande högläsning
Högläsning berikar språket och fantasin hos eleven. Att gemensamt få lyssna till
en berättelse bidrar till att eleven upptäcker allt fantastiskt som böcker kan ge i
form av spänning, humor, förströelse och kunskap. Eleven vänjer örat vid
skriftspråket som har andra ord och uttryck och annan meningsbyggnad än
talspråket. Ordförrådet ökar och eleven har större möjligheter att själv uttrycka
sig skriftligt. Att tillsammans samtala om det lästa utifrån elevernas
erfarenhetsvärld utvecklar förmågan att förstå texter.
Kontinuerliga läsläxor
Alla elever får kontinuerligt läsläxor för att utveckla sin läsning ytterligare.
Många gånger räcker inte skolans tid till för att skapa goda läsare. Det är viktigt
att läxorna är meningsfulla och på rätt nivå för eleven. Här vill vi återigen
påminna om föräldrarnas betydelse. Genom att skapa lästid, lyssna aktivt och
samtala om det lästa finns större möjligheter att uppnå ett gott resultat.
Skolbibliotek
6
För våra elever på KG F-4 har vi ett rikligt utbud av böcker i ett fungerande
bibliotek med kunnig personal. På KG 5-9 finns ett mindre bibliotek.
7
Screening F-9
Förskoleklass
Test: Bedömning och kartläggning av fonologisk medvetenhet. Ingvar
Lundberg. Bornholmsmodellen.
Syfte: Fonologisk medvetenhet.
När: September samt uppföljning i april/maj. Ansvarig: Förskollärare.
Årskurs 1
Test: Hur låter orden? Bedömning av fonologisk medvetenhet. Ingrid
Häggström. Bornholmsmodellen.
Syfte: Fonologisk medvetenhet.
När: Oktober. Ansvarig: Speciallärare.
Årskurs 2
Test: Vilken bild är rätt. Ingvar Lundberg (2007). Natur och Kultur.
Syfte: Läsförståelse.
När: I början av november. Ansvarig: Speciallärare.
Årskurs 3
Test: Läskedjor. Christer Jacobson. Psykologiförlaget.
Syfte: Avkodningsförmåga.
När: I slutet av september. Ansvarig: Speciallärare.
Test: Nationella prov.
Syfte: Undersöka om eleven uppnått kunskapskraven för år 3.
När: Mars-april. Ansvarig: Klasslärare.
Årskurs 4
Test: Ängelholmsprovet. Lena Franzén. Ekelunds förlag.
Syfte: Läsförståelse.
När: Oktober. Ansvarig: Speciallärare.
Test: Stavning M. Sonja Rockberg och Maj-Gun Johansson.
Syfte: Rättstavning.
När: Oktober. Ansvarig: Klasslärare.
Årskurs 5
Test: DLS. Birgitta Järpsten och Karin Taube (1997).
Syfte: Rättstavning, ordförståelse, läshastighet och läsförståelse.
När: September. Ansvarig: Ämneslärare och speciallärare.
Årskurs 6
Test: DLS. Birgitta Järpsten och Karin Taube (1997).
Syfte: Rättstavning, ordförståelse, läshastighet och läsförståelse.
När: September. Ansvarig: Ämneslärare och speciallärare.
8
Test: Nationella prov.
Syfte: Undersöka om eleven uppnått kunskapskraven för år 6.
När: Februari. Ansvarig: Ämneslärare och speciallärare.
Årskurs 7
Test: DLS. Birgitta Järpsten och Karin Taube (1997).
Syfte: Rättstavning, ordförståelse, läshastighet och läsförståelse.
När: September. Ansvarig: Ämneslärare och speciallärare.
Årskurs 8
Test: DLS. Birgitta Järpsten och Karin Taube (1997).
Syfte: Rättstavning, ordförståelse, läshastighet och läsförståelse.
När: September. Ansvarig: Ämneslärare och speciallärare.
Årskurs 9
Test: DLS. Birgitta Järpsten och Karin Taube (1997).
Syfte: Rättstavning, ordförståelse, läshastighet och läsförståelse.
När: September. Ansvarig: Ämneslärare och speciallärare.
Test: Nationella prov.
Syfte: Undersöka om eleven uppnått kunskapskraven för år 9.
När: Februari. Ansvarig: Ämneslärare och speciallärare.
Årskurs F-4
Test: Läsutvecklingsschema (LUS). Birgitta Allard, Margret Rudqvist och Bo
Sundblad (2001).
Syfte: Följa läsutvecklingen.
När: Höstterminen och vårterminen.
Ansvarig: Klasslärare.
Vid samtliga testtillfällen samarbetar klasslärare och
speciallärare/specialpedagog. Elevtester förvaras i elevernas enskilda mappar.
9
Litteratur:
Abrahamsson, T. & Bergman, P. (2005). Tankarna springer före – att bedöma
ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag.
Allard, B., Rudqvist, M., & Sundblad, B. (2001). Nya LUSboken. Stockholm:
Bonnier Utbildning.
Dahlin, Monica, (2006). TIL Tidig Intensiv Lästräning – En metod för tidig
upptäckt av läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur & Kultur.
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Föhrer, U. & Magnusson, E. (2003). Läsa och skriva fast man inte kan.
Kompenserande hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Lund:
Studentlitteratur.
Gibbons, P. (2006). Stärk språket stärk lärandet. Språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet.
Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Gough, P.B. & Tunmer, W.E. (1986). Decoding, reading and reading
disability. Remedial and special education, 7, (1), 6-10.
Hattie, J.A.C. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses
relatimg to achievement. London: Routledge.
Järpsten, B. & Taube, K. (1997). DLS för klasserna 4-6. Stockholm:
Psykologiförlaget.
Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur &
Kultur.
Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet.
Stockholm: Natur & Kultur.
Skolverket (2012). Nya språket lyfter! Diagnosmaterial i svenska och svenska
som andraspråk för grundskolans årskurs 1-5. Stockholm: Fritzes.
Stenlund, K. (2011). Läsning på mellanstadiet. En studie med fokus på elevers
läsförmåga. Licentiatuppsats. Stockholm: Institutionen för pedagogik och
didaktik. Stockholms universitet.
10
Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende. Psykologiska teorier,
empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Norstedts
Akademiska Förlag.
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och
studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.
11