Transcript lär
Vad är en diskurs? Att bedöma elevers läsförståelse En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår [email protected] Institutionen för språkdidaktik (ISD) Department of Language Education Att få perspektiv på egna förgivettaganden Etiska överväganden och generaliseringsanspråk • Jag kan inte göra anspråk på att veta om lärarna svarade som de trodde vara ”korrekt” att svara eller om de svarade som de verkligen tyckte. • … Det jag kan uttala mig om är de språkliga mönster som jag tolkat som framträdande bedömningsdiskurser på svensk respektive kanadensisk gruppnivå. Varför jämföra svensk skola med kanadensisk skola? Att jämföra Sverige med kulturellt mycket närliggande länder som Finland och Kanada är således högst relevant, även om skolsystemens organisation kan skilja sig åt länderna emellan. (SOU, 2008:109, s 141, En hållbar lärarutbildning) Länder/Klassrumsaktiviteter Sverige British Columbia (Kanada) Internationellt genomsnitt Identify Main Ideas 59 % 90 % 90 % Explain or Support Their Understanding 81 % 92 % 91 % Compare Reading with Own Experiences 39 % 84 % 72 % Compare With Other Things Read 25 % 68 % 58 % Make Predictions About What Will happen Next 19 % 90 % 61 % Make Generalizations and Draw Inferences 29 % 82 % 71 % 5% 44 % 53 % Describe Text Style or Structure Didaktisk teori som utgångspunkt Att undervisa i läsförståelse Att bedöma läsförståelse Didaktiken svarar både på frågor om vad (innehållet) och hur (förmedlingen). Avhandlingens utgångspunkter • Det går inte att mäta läsförståelse som en linjär utveckling där ett steg förutsätter nästa. • Definitionen av läsförståelse är ofta oklar. • Läsförståelse är inget skolämne, utan är ett tillämpningsområde. • En skicklig lärare är det bästa bedömningsverktyget. • Det som sker i undervisningen är avgörande – bedömning av läsförståelse som ett didaktiskt redskap. Komponenter som samverkar vid läsförståelse (Westlund, 2009; 2013) (RAND Reading Study Group 2002) Avhandlingens syfte • … Mitt övergripande syfte är att jag vill ha svar på vilken diskurs för bedömning av läsförståelse som framträder i respektive skolsystem, vad eventuella skillnader kan bero på och hur dessa i så fall påverkar vilken läsförståelse eleverna utvecklar. Fyra forskningsfrågor 1. Vad säger lärarna att läsförståelse och bedömning är? 2. Vilket stöd uttrycker lärarna att eleverna får för att utveckla läsförståelse? 3. Hur beskriver lärarna att de bedömer elevernas läsförståelse och med vilket syfte gör de bedömningarna? 4. Vilket stöd för bedömning av läsförståelse uttrycker lärarna att de får genom nationella och lokala styrdokument? Skicklig läsundervisning och eftertänksam bedömning (kap 2) • Om man marginaliserar komplexiteten i läsförståelse riskeras att en alltför förenklad bedömning görs. • Begreppet ”assess” kommer från latinet och betyder ”att sitta bredvid”. Det innebär att inläraren uppmuntras att ta alltmer ansvar för sitt lärande samtidigt som någon finns bredvid och stöttar (s 30). Ett sociokognitivt perspektiv (kap 3) • Suffixet ”socio” som länkas till kognitiva teorier är centralt (Bandura, 1997, 2006) • Att ha gott självförtroende är inte samma sak som att ha en god självvärdering (Nottingham, 2010). • Ett sätt att förstå undervisning, lärande och bedömning bättre är att utgå från ett sociokognitivt perspektiv (Purcell-Gates, 2012). Att tillämpa sociokognitiv teori i praktiken Undervisning i förståelsestrategier Självvärdering/ansträngning Läraren visar hur hon tänker/modeling Lärandemål formuleras Uppgifterna innebär utmaning men är rimliga att klara Teorier om feedback (kap 3) • För att feedback ska vara effektiv ska den vara formativ, dvs framåtsyftande och också följas upp. • Ofta används feedback för att eleverna ska förändra sitt beteende istället för att läraren använder feedback på sin egen undervisning – vad kan jag behöva ändra i min undervisning? Ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv (kap 3) • Att söka förklaringar: Varför är den här ”texten” som den är? • Intertextualitet – alla ”texter” består av olika texter, om än ibland bara i form av små spår. • Underordnade och överordnade diskurser - konsekvenser vid bedömning av elevers läsförståelse. Några av avhandlingens resultat … och sammanfattande framåtblick Om läsförståelse … Svensk lärardiskurs: Kanadensisk lärardiskurs: Eleverna ska svara på frågor – kunna återberätta – läsa upp. Eleverna ska behärska och tillämpa ett antal förståelsestrategier – vara medvetna om sitt tänkande och ha ett metaspråk om förståelsen. En mekanisk diskurs En läslustdiskurs En medvetandegörande diskurs En läsengagemangsdiskurs Att svara på frågor – och att bli klar! Alltså de flesta hinner med på lektionerna men annars får de fortsätta någon annan gång. … Sen är det många som har upplevt att de blir stressade och då har vi sagt på utvecklingssamtalen att vi lämnar de här frågorna, så att de känner att de blir klara. För det är ju inte så bra att de känner sig stressade. (Lärare Cissi, citat e, s. 149). Att skapa en gemensam plattform – kooperativt lärande So I think we work a lot of building community. We will do mini-lessons and then they will go work and then they come back. And usually it is to add an incremental step to what they are doing. So I will never teach them like five steps of something and send them to their desks. We will model it and we would do it together. (Lärare Cathy, citat c, s. 198) Om bedömning Svensk diskurs: En produktorienterad bedömning Kanadensisk diskurs: En processorienterad diskurs Bedömning som visar hur något är Bedömning som lär Bedömning kopplas ofta till betyg av eleverna. Feedback FOR learning är centralt. Användning av ett läromedel i läsförståelse - bedömning av produkt • F: Upplever du att materialet ger dig underlag för bedömning av dina elevers läsförståelse? - Jo, absolut. Bedömningen finns ju redan i de här nivåfrågorna. Om jag skulle ge betyg så vet jag vilka de eleverna är som klarar de rosa frågorna som kräver egen erfarenhet, dra slutsatser och förstå texten. De skulle jag kunna tänka mig att ge ett MVG. (Lärare Diana, citat g, s. 155). Att ge stöd - Bedömning som process I have to teach them and let them grow with whatever we are learning, before i can assess them … assessment for me is ongoing, it gives me feedback on how I am teaching or if there is an understanding going on in the class. So in terms of my own feedback. (lärare Alice, citat i, s. 188). Att ta eget ansvar eller att överta ansvar? Svensk diskurs: Kanadensisk diskurs: Ofta på egen hand Läraren visar tankemodeller Svara på frågor Arbete med förståelsestrategier Kvantitativ läsning uppmuntras; läsprotokoll. Kooperativt lärande; kvalitativ läsning. Vid läsproblem: ”läs-merprincip” Vid läsproblem: ”ta tag i strategierna-princip” Kanadensisk modell för att stödja elevers läsförståelse kopplad till bedömning Process i tre steg: direktundervisning (helklass) tillämpning ( på grupp- eller individnivå) reflektion och målformuleringar (helklass) b e d ö m n i n g självständiga och strategiska läsare (Westlund, 2013, s 49) ”Att läsa är att tänka” Metakognition, that means thinking about what they are learning about, So in terms of reading comprehension, thinking more of the strategies they have used …what is the process they are using to understand? They have to know how they have been tranformed or changed through their reading and what they have learnt. (V1:Alice, citat c) Strategier för förståelse strategier motivation bakgrundskunskap metakognition Att förväntas lösa problem med förståelsen på egen hand Just det här med läsning … jag vet ju att de fattar vad de läser, de flesta. Jag vet ju att vissa inte fattar. Jag vet ju egentligen inte vad jag bedömer … Det är ju en magkänsla, men det måste vara något mer. (Lärare Anna, citat f, s138) Multi-strategiprogram Thinkalouds Kooperativt lärande scaffolding metakognition transfer Uppfattningar om kursplanen i svenska 2000 • … men inte är de så tydliga inte, det kan man inte säga. … Och herregud, hur ska man uttrycka sig så att någon begriper vad man menar. Hur ska man uttrycka sig för barnen och hur ska man uttrycka sig för föräldrarna? Ibland så förstår man ju knappt själv. (Lärare Elna, citat v, s. 162) Sammanfattande resultat i åtta punkter – framåtblick (Westlund, 2013, s. 298) • Metaspråket om läsförståelse och bedömning är centralt – ett gemensamt språk blir en form av scaffolding; tillfälliga tankestöttor. • Lärare behöver visa hur de själva gör för att lösa problem i en läst text – ett successivt ansvar behöver övertas av eleverna under lärarens vägledning. • Elever behöver få rika tillfällen att utveckla den läsförståelse de behöver för att klara högre utbildning – insatser för att stödja elevers läsförståelse behöver göras så tidigt som möjligt. • Lika viktigt som att ge feedback till eleverna är det att använda den för att reflektera över den egna undervisningen. • Undervisning i förståelsestrategier är viktig – men kan riskera att bli en isolerad färdighetsträning. • Bedömning av läsförståelse behöver förstås som ämnesspecifik – samtliga lärare har ansvar för att stödja läsförståelse. • Det går inte att bedöma hur elever tänker – men det går att bedöma hur eleverna visar hur de tänker. • Det finns inte ett enda lästest som kan bedöma läsförståelse, som är en komplex förmåga – en skicklig lärare är det bästa bedömningsverktyget. Framgångskriterier för alla elever (Hill & Crevola, 1996;1999) höga förväntningar Lärares kunskapsuppfattningar och förståelse Engagerad lärandetid Fokuserad undervisning Utmärkande drag för ett lärsamhälle … man är beredd att tänka om, tänka nytt och ta tag i det som är avgörande för att uppnå förändringar i form av framgångar: när skolan genom skicklig undervisning lyckas kompensera elever för olika förutsättningar och skillnader i hembakgrund (Westlund, 2013, s. 17). No teacher left behind! Kunskap om aktuell läsförståelseforskning behöver nå ut till alla lärare, inte bara till vissa. Det finns risker med att kopiera andra skolsystem som lyckas väl – men möjligheter att lära.