Transcript Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Vad

2014-08-19
Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem
Åsa Elwér
Talat språk...
• Har en tydlig funktion:
– Intonation, betoning, gester
– Personligt
– Uttrycks i en delad situation
• Skiljer sig från skrivet språk genom att:
– Vanliga ord används
– Upprepning av ord är vanligt
– Kronologin utvecklas lite åt gången
– Lös meningsbyggnad
– Ofullständiga meningar
(Elbro, 2004 )
Vad är läsning?
Simple View of Reading
LÄSNING = AVKODNING x FÖRSTÅELSE
(Gough, Tunmer 1986)
Utmaningar för läsaren:
Avkodning – automatiserad avkodning krävs för god förståelse (Perfetti, 1985) Förståelse • Ordförråd – svårare ord används i texter
• Syntax /grammatik – komplex och varierad meningsbyggnad i text
• Integrering av textavsnitt mellan meningar, paragrafer och längre stycken (Cain, 2010) 1
2014-08-19
Steg
Processer
Kunskap
Avkoda orden
Ordförråd och
omvärldskunskap
Snabb åtkomst
Hämta ordens betydelser
Syntax och
grammatik
Minne
Kombinera ord till meningar
Strategier
Göra inferenser
Intergrera meningars
betydelser
Konstruera en
Övervaka egen
läsning
Genrekunskap
mental modell
Gruppindelning av barn med svag läsförståelse enligt Catts med flera 2003:
God avkodning
Spec. språk‐
förståelseprobl./ poor compreheders
Odefinierad
Kombinerade problem Spec. avkodningsprobl./ dyslektiska läs‐ och skrivsvårigheter Svag språkförståelse
God språkförståelse
Svag avkodning
Poor comprehenders
• Har avkodningsförmåga som är normal för sin ålder
• Har läsförståelse som är långt efter vad som förväntas baserat på avkodningsförmågan
• Väljs ofta ut när de är 8‐9 år
• De flesta studier på dessa barn är tvärsnittsstudier –dvs undersöker barnens kognitiva och språkliga profil vid ett
tillfälle
• Så många som 10‐15 % av befolkningen?
• Oupptäckta i verksamheten! • Översiktliga genomgångar; Cain & Oakhill, 2007; Elwér, 2009; Nation, 2005; Snowling & Hulme, 2011
2
2014-08-19
Ordförråd
Poor comprehenders uppvisar svårigheter i olika typer av ordförrådsuppgifter jämfört med barn med typisk läsutveckling.  Aktiva och passiva uppgifter  Ange ord från specifika semantiska kategorier  Lära sig ord från texter  Förstå bildligt tal såsom idiom ”en fjäder i hatten”, ”sakta i backarna”, ”att ha is i magen” (Cain, Oakhill & Elbro, 2003; Nation et al., 2004; Nation & Snowling, 1998)
Grammatikkunskaper Poor comprehenders uppvisar nedsättningar i grammatik (morfologi och syntax) jämfört med typiska läsare.
• Testet TROG exempel ”den stora katten jagades av den lilla hunden”
• Svårigheter med böjning av oregelbundna verb • Svårigheter att komma ihåg komplexa meningar • Svårigheter att förstå härledda ordformer (fri – frihet)
(Nation, Snowling, & Clarke, 2005; Nation et al., 2004; Stothard & Hulme, 1992; Tong et al., 2011) Svårigheter med att skapa en mental modell
• Poor comprehenders gör färre inferenser än barn med typisk läsutveckling. • Textbaserade; speciellt tydligt när textelementen är skilda åt i texten • Modellbaserade; kunskapen finns? • Orsaksförklaring? (Cain & Oakhill, 1999; Cain, Oakhill & Bryant, 2001; Catts et al., 2006)
• Poor comprehenders övervakar inte sin läsning i lika stor utstäckning som barn med adekvat läsförståelse. • Svårigheter att identifiera non‐ord i text
• Märker inte när information är motsägelsefull (Cain & Oakhill, 2003)
3
2014-08-19
Svårigheter med att skapa en mental modell
• Flera olika studier visat att poor comperhenders inte utnyttjar genrekunskap och berättelsestruktur på ett bra sätt. • Detta kan man undersöka med produktionsuppgifter, muntligt eller skriftligt. • Poor comrehenders skapar ofta listliknande berättelser som saknar mål, motiv, början och saker händer utan orsak (Cain, 1996; 2003; Cain & Oakhill, 1996; Cragg & Nation, 2006)
Minnesfunktion Studier har visat att poor comprehenders har nedsättningar i:
• Verbalt minne (komma ihåg, återberätta historier)
• Reading span – läsa en mening och memorera sista ordet
• Digit span – läsa en rad med siffror och memorera sista siffran • Man kan inte säga att det är en minnesnedsättning som gäller generellt utan den är kopplad till verbalt processande – vilket ju är förståelse! (Yuill & Oakhill, 1991; Yuill, Oakhill & Parkin, 1989; Nation et al., 1999)
En studie om poor comprehenders bland amerikanska tvillingar • Vi har identifierat 56 poor comprehenders i 4:e klass och jämfört dem med 56 good comprehenders Frågeställningar
• Vad karaktäriserar poor compehenders jämfört med good
comprehenders med start i förskolan när det gäller – Språkliga och kognitiva mått
– Läsning och skrivning • Hur stabil är profilen över tid?
Elwér, Å., Gustafson S., Byrne, B., Olson, R. K., Keenan, J. M., & Samuelsson, S. (2013). Oral Langauge deficits in Poor Reading comprehension with Adequate Decoding. Submitted for publication
4
2014-08-19
Sammanfattning av resultaten
• Inga skillnader över tid mellan grupperna i avkodning och stavning
• Skillnader vid alla testtillfället i läsförståelse – dock mycket större skillnader i Årskurs 4
• Homogenititet – låg språklig profil med svag hörförståelse, vokabulär, grammatik, verbalt minne men också tidiga nedsättning i fonologisk medvetenhet, skriftförståelse och ickeverbalt IQ. I alla dessa förmågor uppvisar mer än 70 % av PC gruppen prestationer under medel, mer än 30 % visar en allvarlig nedsättning. • Det finns dock poor comprehenders som inte uppvisar denna profil
Varför uppträder läsförståelsesvårigherna så sent? 1. The simple view of reading – förändring i förklarad varians för de två delarna över tid
(Catts et al., 2005; Gough, Hoover & Peterson, 1996; Stanovich et al., 1984)
2. Vokabulär påverkar läsförståelse mer senare i utvecklingen
(de Jong & van der Leij, 2002; Torgesen et al., 1997)
3. Late emergent poor readers
(Catts, Compton, Tomblin, & Bridges, 2012. Leach, Scarborough, & Resorla, 2003)
Vilka föreskoleförmågor är viktigast för att förutsäga läsproblem i olika åldrar? •
•
•
•
Svenska och norska tvillingar, ålder 5‐15 år
Läsförståelseproblem i åk 2, 4, och 8/9
N= 550, 201, 151 i de olika åldersgrupperna Vilka faktorer vid 5 års ålder uppvisar störst skillnader mellan de svagaste eleverna och övriga vid de tre olika tidpunkterna? Elwér, Å. , Furnes, B., Gustafson, S., & Samuelsson, S., (2014). Pattern of prediction of reading comprehension impairment in orthographically consistent languages: A longitudinal study from preschool to grade 8/9. Submitted for publication. 5
2014-08-19
Prediktion av läsförståelseproblem
Årskurs Signifikanta prediktorer
Förklarad varians 2
Skriftförståelse
Verbalt minne
Icke verbalt IQ
28 %
4
Skriftförståelse
Verbal minne Grammatik/Morfologi
49%
8/9
RAN
Verbalt minne 45%
Jämförelser med svaga avkodare
• I årskurs 2 är de elever som uppvisar svag läsförståelse i stor utstäckning också de allra svagaste avkodarna (55 %)
• I årskurs 4 var motsvarande siffra 38 %
• I årskurs 8/9, 25% • Kompensation hos de svagaste avkodarna • Andra typer av svaga läsare tillkommer – poor
comprehenders
Huvudresultat i avhandlingen
(3 studier) • Barn med förståelserelaterade problem har kraftiga nedsättningar i vokabulär, grammatik, verbalt minne, hörförståelse • Dessa nedsättningar är väldigt stabila över tid
• Problemen visar sig tidigt även som nedsättningar i fonologisk medvetenhet och skriftförståelse – dessa problem försvinner dock med läsinlärningen
• Läsförståelseproblemen visar sig relativt sent för barn med förståelserelaterade problem • För att göra långsiktiga förutsägelser är RAN och verbalt minne de bästa prediktorerna från förskoleåldern
6
2014-08-19
Pedagogiska implikationer
• Generaliserbarhet till svensk kontext? • Specifika åtgärder för en svag grupp från förskoleålder? – Nej, träffsäkerheten är för låg
– Satsning på muntligt språk från tidig ålder för alla barn
– Jobba aktivt för att utöka ordförråd, ju tidigare desto bättre
• Läsförståelseproblemet uppträder sent för vissa läsare och missas ofta i pedagogisk kontext
– Noggrann testning av läsförståelse på olika sätt, standardiserade tester, informella bedömningar, hörförståelse
– Testresultaten bör användas för att utveckla undervisningen
Att testa läsförståelse (Cain, 2010) • Läsförståelse är en komplex förmåga, hur kan vi mäta det på ett rimligt sätt? • Vad ? – Testa förståelse av ord, meningar och längre textavsnitt. – Läs och hörförståelse
• När? – När de kan läsa
– Muntliga färdigheter långt tidigare • Hur? – Olika typer av tester ‐ Format – sant/falskt, flervalsfrågor, lucktexter, öppna svar – Processdiagnostiskt förhållningssätt
– Formativ bedömning i klassrummet Att testa läsförståelse (2)
• Olika läsförståelsetest testar olika förmågor (Keenan et al., 2008)
– Många tester, speciellt i de tidiga åldrarna förklaras resultatet av läsförståelsetesterna i huvudsak av avkodningsfärdigheter
– Andra tester förklaras i huvudsak av ordförrådskunskap
– Testas förmågan att göra inferenser? – Andra delar: Övervakning av egen läsning? Koppla till egna erfarenheter? • Barn med låga resultat på ett läsförståelsetest, uppvisar inte nödvändigtvis samma resultat på ett annat test (Keenan & Meenan, 2014) • Läsförståelse förändras över tid (Hoover & Gough, 1990)
– Konsekvens – vissa typer av läsförståelseproblem uppträder inte tydligt som läsförståelseproblem förrän efter 4:e klass 7
2014-08-19
Vad händer över tid?
• Även om grupperna inte är stabila över tid så kvarstår problemen!
• Exempel 1: Longitudinell studie med poor comprehenders från 8 år till 11 år
• 1/19 hade inte längre läsförståelseproblem (Cain & Oakhill 2006)
• I samma studie såg man att läsförståelseproblematiken fick konsekvenser för kunskap i andra ämnen Exempel 2: Det kan verka som att gruppen med avkodningsproblem minskar över tid och gruppen med språkförståelseproblem ökar – så är inte fallet (Catts et al. 2006)
Interventioner med gruppen poor comprehenders
Väldigt få studier gjorda!
– Inferensträning ger effekter som är större jämfört med bara hastighetsträning. Dock inte signifikant större än de som tränats med andra förståelsestrategier
Yuill, N. & Oakhill, J. (2006) Effects of inference awareness training on poor reading
comprehension. Applied Cognitive Psychology 2(1). 33‐45
– Undervisning i ordkunskap, muntligt berättande, reciprok undervisning (allt muntligt) starkast långsiktig effekt jämfört med undervisning om text. Clarke, P., & Snowling, M. (2010). Ameliorating Children’s Reading‐Comprehension Difficulties A Randomized Controlled Trial. Psychological …, (June). doi:10.1177/0956797610375449
Sammanfattning:
• Man kan använda ”the Simple View of Reading” för att tänka kring olika grupper av svaga läsare
• Gruppen poor comprehenders har läsförståelseproblem – men inga avkodningssvårigheter • Problemen visar sig ofta inte vid skolstart
• Våra studie visar att det finns basala språkliga nedsättningar i en stor del av denna grupp 8