Transcript Språkhistoria del 4

Nysvenska 1526 - 1900

 Anledningen till att år 1526 räknas som en milstolpe
är Nya testamentet på svenska. Folkspråk i den
protestantiska kyrkan.
 Gustav Vasa utnyttjar boktryckarkonsten som
kommit till Sverige. Sprider bland annat sin bibel,
GvB 1541 (hela Bibeln på svenska).
 GvB översättning står sig långt fram i tiden (ända till
1917 i princip)
Biblar

Gustav II Adolf gör också en bibelöversättning (år 1618)
men den skiljer sig knappt från GvB.
Karl XII gör också en översättning av bibeln men i
princip är det endast några ord han byter stavning på:
bittijdha > bittida,
iagh > jagh,
sadhe > sade
GvB står sig alltså fram till 1918 då en ny, heltäckande
översättning görs.
Språkvård

Under denna tid finns en stor medvetenhet om att hålla
svenska ”svenskt”. Man talar om språkrensning och
språkvårdande redan på denna tid.
”Om Keijsaren eller andre Potentater, Princer och
Stater, skrifwa till Kongl. M:t på sitt modermåhl, schall
på Kongl. Maij:tz sijda (vndantagande Konungen af
Frankrijke) them swaras på Swensche tungomålet igen”
(Karl XII citerad ur: Gösta Åberg, s292)

Många stora författare från fornsvenskans dagar fram
till nusvenskan (1900-talet) har aktivt arbetat för att
använda svenska ord.
Exempel: Olof Rudbeck, Olof von Dalin och senare även
Victor Rydberg (han som gjort dikten ”Tomten”)
Olof von Dalin –
Then Swänska Argus (textexempel)

”Jag känner en Fru, som aldeles skiämmer bort (fördärvar) sin Dotter.
(Dock, min Läsare, wi känna wäl mer än En). Stackars Flicka, det giör
mig ondt om henne, ty hon är af Naturen så Täck, så Liuflig, så Snäll
och så Hurtig (så duktig och så välartad). […]
Men Modren förstår sig intet på naturlig Skiönhet; Utan wanskapar
henne med Smink och Franska Flugor, ja så främmande tilsatzer,
Fläckar och Twång (onaturligheter) har jag sedt på den arma Flickan, at
jag intet wet om de äro Graeska, Romerska eller Tyska.”
(Citerad ur Gösta Åberg, s 293)
Franskans dominans

 Parallellt (eller konstigt nog) med
språkrensning/språkvården som skedde så kommer
franska språket att påverka och influera svenska språket.
 Franskan blev lite av ett statusspråk i Sverige under 16001800-talet. Framförallt berodde detta på att adeln (de rika)
hade bra relationer med franska kungar och andra adliga.
 Sverige hämtade också hem en fransk kung, Jean Baptiste
Bernadotte (och än idag bär kungligheterna alltså spår av
detta)
Franska ord
loge, maskerad, replik,
Teaterord: aktör/aktris, debut,
regissör, scen
Musik: konsert, uvertyr
Konst: byst, gravyr, mosaik, perspektiv
Litteratur: ballad, dramatik, epik, idyll, roman, rytm
Arkitektur: alkov, byrå, garderob, trottoar
Kläder och stil: flanell, kalsonger, paraply, uniform, väst,
frisyr, frisör, papiljott
Mat: filé, färs, omelett, pralin, puré
Notera att de franska ord vi fått handlar mycket om
”underhållning” jämfört med tyskans ord.
Rättstavning?

Gustav III (1746-1792, kung 1771-1792) var förtjust i det
franska språket, men såg samtidigt värdet av att ha få
lite mer ”ordning och fason” på svenska språket och
framför allt hur man skrev…
Exempel från år 1525 var att ordet mig skrevs på sex
olika sätt:
mig, migh, mik, mic, mich, mech.
(Gösta Åberg, s296)
Rättstavning!

 Gustav III hade sett att i Frankrike fanns en akademi
som sysslade med skriva ned regler för franska
språket, dvs. Franska Akademin.
 Han grundade därför Svenska Akademin (1786) som
skulle ge ut normerande böcker – dvs hur man skulle
skriva – regler för stavning och grammatik.
Svenska Akademin

” arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och
höghet”
Carl Gustav Leopold

Blev viktig för Svenska Akademin
och för ”stavningsläran”
Han skriver år 1801 Afhandling om
svenska stafsättet. Via denna skrift
kom de första tydliga riktlinjerna ut
för vad som gällde i skriftspråket.
Carl Gustav Leopold

Det är Carls förtjänst att vi idag
skriver t.ex. biljett, butelj, familj, fåtölj,
byrå, balans (och inte billet, bouteille
osv)
Dubbelskrivning av konsonanter för
att visa att vokalljudet ska vara kort:
hinna, kamma, damm, lamm (för att
det inte ska förväxlas med dam, lam
osv)

Carls bok står sig fram till 1906. 1906 bestäms
ytterligare stavningsreformer:
 dt > t-ljud (t eller tt),
 f, fv och hv > v-ljud skulle bli v.
Under 1900-talets början försvinner också de sista
skillnaderna mellan talat och skrivet språk.

Tidigare hade man skrivit:
Vi äro, De sprungo
men i talat språk sagt ”Vi är, De springer”
Nu försvann dessa pluraländelser på verben och man skrev
och sa samma sak: Vi är, De springer osv.
Tidningars telegrambyrå (TT) var bland de första som under
1900-talets början slopade ändelserna. Fler tidningar följde
efter. Sen kom också regeringen och skolan att anpassa sig
allt mer. Runt 1940-talet var debatten mer eller mindre
”över”.
Vad handlade debatten
om egentligen?

Många lärare och språkvårdare var förbannade. Man
ansåg att en dimension/ytterligare nyans av svenska
språket nu skulle försvinna och många sa rakt ut att
dagens ungdomar skulle bli mer ouppfostrade och
slarvigare rent allmänt.
”en rät linje från slarv med språkformerna till slarv i
största allmänhet, med uppstudsighet, brottslighet,
sexuell vanartighet, oönskade barn och allt möjligt
annat ont i förlängningen” (Gösta Åberg, s 299.)
Och så var det
engelskan

Under tidigt 1800-tal tar engelskan över och står sig
fram till idag! Tidigt får vi t.ex. dessa ord:
Handel och arbete: bojkott, import, export, jobb, strejk
Sport: golf, bandy, hockey, match, rekord, tennis.
Övriga ord: cykel, lokomotiv (dagens tåg), tunnel,
detektiv, snobb, smart, turist
Vad kan vi lära av dessa ord?
SLUT!

Källor:
 Lennart Waje och Svante Skoglund (2011). Svenska
Timmar – språket.
 Gösta Åberg (2007). Handbok i svenska.
 Gertrud Pettersson (2005). Svenska språket under
sjuhundra år.