Transcript PM avseende Folke Bernadotteakademins samverkansorgan för

2011-10-20
Dnr 013-11-00786
PM avseende Folke Bernadotteakademins samverkansorgan
för nationell och internationell samverkan och samordning
FBA har från myndighetshandläggaren mottagit en förfrågan om att
redovisa ”en kartläggning av alla samrådsgrupper; nationellt och
internationellt på FBA”. Förfrågan inkom per mejl fredagen 30/9.
I FBA:s årsredovisning finns en heltäckande sammanställning av
myndighetens samverkans- och samordningsorgan (inkl.
deltagarförteckningar). Föreliggande redovisning är i huvudsak en
uppdatering av vad som återfinns i årsredovisningen. Dialogen med UD har
inte indikerat om något ytterligare efterfrågas. FBA har dock valt att ge en
något fördjupad bild av arbetet med samverkan och samordning i denna
redovisning, inklusive kommentarer till de delar av myndighetens uppgift, i
enlighet med instruktion och regleringsbrev, som rör samverkan och
samordning.
1. Inledning och bakgrund
Till skillnad från flertalet myndigheter har FBA samverkan och samordning,
nationellt och internationellt, som ett eget verksamhetsområde. Denna roll är
direkt kopplad till den internationella konflikthanteringens förutsättningar
och fredsinsatsernas mandat, organisation och funktionssätt. Till dessa
ansträngningar bidrar olika nationella aktörer, ibland myndighetsvis, ibland
med gemensamma, koordinerade bidrag. Samverkan och samordning i ett
nationellt perspektiv tar därför sikte på dels att effektivisera planering,
utbildning, genomförande och utvärdering där så är lämpligt och möjligt,
dels på att skapa större kunskap och helhetsförståelse hos aktörerna för
verksamheten och funktionssättet i dagens komplexa och multifunktionella
fredsinsatser.
De ansvariga internationella och regionala organisationernas styrdokument,
insatskoncept och riktlinjer betonar vikten av systematisk och effektiv
samverkan och samordning för att kunna nå gemensamma, strategiska mål
och utnyttja de begränsade resurserna på ett optimalt sätt. Betydelsen av
detta styrks av dyrköpta, praktiska erfarenheter och en lång rad rapporter
och studier.
Det yttersta syftet med akademins verksamhetsområde samverkan och
samordning är kort sagt att öka effekten och förbättra resultaten av det
svenska bidraget (personal, utbildning, övning, erfarenhetshantering,
1
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
forskning samt policy- och metodstöd) till internationella fredsinsatser.
Samverkan är med andra ord inget självändamål utan enbart ett medel för att
skapa mervärde och uppnå bättre gemensamma resultat.
De upplevda behoven av samverkan och samordning utgår emellertid
fortfarande främst från de enskilda aktörernas ofta något snävare perspektiv
på de fredsfrämjande insatsernas genomförande och effektivitet, vilket är en
funktion av deras respektive roller och huvuduppgifter. Berörda
myndigheter och övriga aktörer har i första hand sitt eget
”stuprörsperspektiv” att hantera och ansvara för, något som är kodifierat i
mandat, uppdrag, återrapporteringskrav, fackkompetens och identitet. Det är
helt naturligt att perspektiven på och det upplevda behovet av samverkan
och samordning skiljer sig åt mellan aktörerna med anledning av dessa
grundläggande skillnader i uppdrag och ansvar. Detta innebär dessutom att
helhetsperspektivet endast företräds och hanteras av en av regeringen
särskilt utpekad samverkans- och expertmyndighet på området.
Det är viktigt att förtydliga att en redovisning av själva samverkansorganen
endast är en delbeskrivning av hur myndigheten löser sin uppgift inom
ansvarsområdet. Samverkan och samordning genomförs, på ett integrerat
och naturligt sätt, inom större delen av den akademins verksamhet. Några
viktiga exempel är internationella samverkans- och ledningsövningar (t.ex.
Viking-serien) samt utbildningar för FN- respektive EU-ledda fredsinsatsers
högsta chefer (s.k. Senior Mission Leaders Courses).
De olika samverkansorganen bygger på övergripande1 och specifika2
regeringsuppdrag. Förutom dessa uppdrag verkar akademin med stöd och
ledning av bl.a. den nationella strategin för svenskt deltagande i
internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet3 och andra
relevanta policydokument.
Vägledande för akademins arbete är vidare den nationella strategins
förhållningssätt till fredsinsatser i form av den s.k. allomfattande ansatsen
(FN, EU och Nato/PFF använder begreppet comprehensive approach). Den
nationella strategin fastslår bl.a. att:
”Sverige ska även agera för att säkerställa att det internationella samfundets
insatser är allomfattande och strukturerade enligt en plan som omfattar alla
tillgängliga aktörer och instrument.”…”Detta bidrar till att effektivisera
insatserna och skapa bättre möjlighet att uppnå målen, dels även skapa
1
Uppgifter inom verksamhetsområdet samverkan och samordning enligt instruktion och regleringsbrev
Specifikt reglerade organ nämns under respektive avsnitt nedan.
3
Skr. 2007/2008:51, s. 16
2
2
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
bättre förutsättningar för det enskilda givarlandet att planera sina bidrag
över tiden genom att uppgifter och samspel tydliggörs.”
Detta förhållningssätt understryks ytterligare och är än mer preciserat i
regeringens skrivelse Samhällets krisberedskap4. Där framhålls bl.a. att:
”Civila och militära aktörer bör i ökad utsträckning verka för samma
övergripande mål och samordnas, i de insatser där det är efterfrågat och
möjligt. Strävan bör då vara att uppnå synergieffekter i både planering,
genomförande och utvärdering av insatser. Stärkt samverkan är viktigt för
att åstadkomma en mer effektiv användning av resurser.”
FBA:s samverkans- och samordningsroll tas upp av Statskontoret i den
nyligen genomförda myndighetsanalysen. Rörande internationell samverkan
och samordning är bilden som ges genom de genomförda intervjuerna
entydigt positiv (exempel nedan):
”Vad gäller FBA:s uppdrag om internationell samverkan och samordning
ger de intervjuade överlag en mycket positiv bild av myndighetens insatser.
Man menar att FBA är oerhört skicklig på att marknadsföra inte bara sig
själv utan Sverige som helhet och även på att bygga nätverk av olika slag.
Vissa av de intervjuade har påpekat att detta framgångsrika arbete också har
skapat mervärden för andra myndigheter…”5
Avseende den nationella dimensionen av uppdraget är intrycket från de
genomförda intervjuerna mer blandat (exempel nedan):
”I Statskontorets intervjuer framstår akademins nationellt samordnande roll
som den mest diskuterade och svårfångade. ”Ofta är de
samordningsorienterade uppgifterna vagt formulerade, vilket bidrar till
svårigheterna. Det ska dock också noteras att det finns skillnader i
konkretion. Vi har tidigare lyft fram säkerhetssektorreform som ett relativt
konkret område genom de ytterligare styrningar från Regeringskansliet som
finns här.”
Kontrasten mellan några av de mer skeptiska utsagorna om nationell
samverkan och samordning och dagens omfattande, regelbundna och
efterfrågade samarbete mellan svenska myndigheter på området är i hög
grad ett uttryck för de inneboende perspektivskillnader och komplexiteter
som beskrivits ovan. Detta skulle med stor sannolikhet kunna åtgärdas
4
5
Skr. 2009/10:124
Myndighetsanalys av Folke Bernadotteakademin, Statskontoret 2011:21, s. 68
3
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
genom en mer samstämmig och reciprok styrning av FBA och övriga
myndigheter verksamma inom området.
En förutsättning är därutöver att etablera en verklig samsyn inom
Regeringskansliet rörande samverkan och samordning som underlättar
myndigheternas genomförande av sina gemensamberedda och ömsesidigt
vidimerade uppdrag. Effektiv samverkan och samordning kan uppnås först
då berörda departement inte bara i skrift bejakar behovet av samverkan och
samordning, utan också i praktiken implementerar detta i både sin formella
och informella styrning. Trots detta är dagens samverkan på
myndighetsnivån – den formellt reglerade och den som grundas på
myndigheternas egna behovsanalyser – både omfattande, relevant och
effekthöjande. Det finns givetvis också fungerande och ändamålsenlig
styrning på området som har en grundläggande betydelse för det numera
systematiska, svenska samverkansarbetet på området.
Samverkans- och samordningsuppdraget värderas fortlöpande i dialog med
berörda departement och myndigheter. Därutöver har en genomgripande
översyn av samverkans- och samordningsstrukturen samt de olika
samverkansorganens uppgifter, relevans, representation och mötesfrekvens
initierats genom akademins verksamhetsplan för 2011 (2011-01-31).
2. Uppgifter inom området samverkan och samordning enligt
instruktion och regleringsbrev med kommentarer
Enligt instruktion och regleringsbrev från regeringen har FBA följande
uppgifter inom verksamhetsområdet samverkan och samordning.
2.1 Uppgifter enligt instruktion
Övergripande uppgift (enligt 1§)
Folke Bernadotteakademin har till uppgift att bidra till ett samordnat och
effektivt genomförande av freds-, säkerhetsfrämjande-,
konfliktförebyggande- och krishanteringsinsatser eller liknande uppdrag
(internationella insatser). Detta ska ske genom (1) nationell och
internationell samverkan och samordning; (2) utbildning, samträning och
övning; (3) forskning, utveckling och erfarenhetshantering; (4)
personalförsörjning och bidrag till internationella insatser…
(Kommentar: Den sista meningen i stycket ovan definierar akademins fem
olika ansvars- och verksamhetsområden. Det femte och sista
4
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
ansvarsområdet, d.v.s. förvaltningen av den s.k. Fredsmiljonen, berörs inte
av denna PM och har därför utelämnats. Sifforna ovan har lagts till för att
förtydliga indelningen.)
Akademin ska, i samverkan med berörda myndigheter och andra
organisationer, utveckla arbetssätt och metoder för samordnade och
effektiva internationella insatser inklusive former för multifunktionell och
civil-militär samverkan.
Precisering av den övergripande uppgiften (enligt 2§)
(Kommentar: I denna paragraf ges förtydligande styrning genom en
precisering av den övergripande uppgiften med direkta kopplingar till
akademins ansvars- och verksamhetsområden. Dessa kopplingar synliggörs
nedan inom klammerparenteser före de preciserade uppgifterna.
Benämningarna och numreringen är i enlighet instruktionens 1§ så som den
återges ovan. Den inbördes ordningsföljden på de preciserade uppgifterna
har ändrats och anpassats till numreringen av ansvars- och
verksamhetsområdena. I 2§ görs även en tydlig indelning i nationell
respektive internationell samverkan och samordning.)
Folke Bernadotteakademin ska:
[(1) Nationell och internationell samverkan och samordning]
… bidra till nationell och internationell samverkan för samordnat och
effektivt genomförande av internationella insatser samt upprätthålla och
utveckla en effekthöjande nationell samverkansprocess.
[(2) Utbildning, samträning och övning]
… samordna stödet till utvecklingen av EU:s krishanteringsförmåga och
vara kontaktpunkt för samarbetet för civil och multifunktionell
utbildningsverksamhet.
… bidra till en effektiv samordning av och samstämmighet mellan svenska
utbildnings-, samtränings- och övningsinsatser inom verksamhetsområdet,
inklusive insatsförberedande utbildning för civil personal.
5
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
[(3) Forskning, utveckling och erfarenhetshantering]
… vara samordnare av det internationella samarbetet inom International
Forum for the Challenges of Peace Operations.
… vara sammanhållande för det svenska bidraget till insatser inom området
säkerhetssektorreform (SSR).
[(4) Personalförsörjning och bidrag till internationella insatser]
… hantera erfarenheter från internationella insatser och vara
sammanhållande för erfarenhetshanteringen som rör det svenska civila
bidraget till internationella insatser.
… administrera sådant svenskt deltagande i aktuella insatser, sekretariat och
institutioner innefattande ett nationellt samordningsansvar för
personalförsörjning av civil personal till internationella insatser som
omfattar personal från fler än en myndighet.
… på basis av information från berörda myndigheter upprätthålla en
sammanhållen överblick över de nationella civila kompetenser och
personalkategorier som respektive myndighet kan bidra med eller bidrar
med till internationella insatser.
2.2 Mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrev 2011
(Kommentar: I regleringsbrevet ges sådan styrning som a) gäller specifikt
för det aktuella verksamhetsåret, b) rör särskilda uppdrag [avsnitt 3, sid. 4]
som är direkt kopplade till instruktionens övergripande uppgift men som
inte uttrycks explicit i denna, c) syftar till att underlätta
myndighetssamverkan genom att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen
inom området, d) av formella [främst utrymmesrelaterade] skäl [hittills] inte
kunnat inkluderas i instruktionen, e) rör delområden och frågor som präglas
av förändring och utveckling och som därför inte bedömdes som tillräckligt
överblickbara och strukturerade för att kunna ingå i instruktionen [då denna
fastställdes] och f) är resultatet av överenskommelser mellan berörda
departement [vilka riskerar att förlora sin verkan om de inte kodifieras i t.ex.
relevanta styrdokument]. Sammantaget kan detta ge ett ostrukturerat och
svårtolkat intryck. Kopplingarna till preciseringarna i instruktionens 2§ är
dessutom oklara. Regleringsbrevet skulle vinna på en uppstramning och en
bättre sammanjämkning med instruktionen. Detta bör dock göras på ett
välavvägt sätt med hänsyn tagen till regeringens behov, myndighetens roll
och verksamhetens karaktär – inklusive en bedömning av eventuella,
6
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
oönskade effekter. Vissa uppgiftsformuleringar skulle med fördel kunna
överföras till instruktionen.)
Personalförsörjning och bidrag till internationella insatser
Akademin ska i samverkan med andra berörda svenska myndigheter och
intresserade organisationer som har register- och utsändande funktioner
tillgodose att kunskaper och vunna erfarenheter inom området tillvaratas på
ett systematiskt vis och i nära samverkan med andra berörda myndigheter
främja kunskaps-, utbildnings-, och erfarenhetsomhändertagande och
metodutveckling inom verksamhetsområdet.
Akademins nationella referensgrupp ska användas som ett forum för
samverkan och samordning mellan myndigheterna inom
verksamhetsområdet. Representation i gruppen ska baseras på erfarenhet
inom området och på mandat för myndighetssamverkan.
Återrapportering
I detta ingår att i samverkan med övriga berörda myndigheter redovisa utfall
gällande myndighetssamverkan inom området samt redovisning av
akademins erfarenhetshantering från svenskt deltagande med civil personal i
internationell freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande
verksamhet.
Akademin ska månadsvis rapportera till Regeringskansliet
(Utrikesdepartementet) om det totala civila svenska deltagandet i
internationella insatser…
Nationell och internationell samverkan och samordning
Akademin ska samarbeta med andra svenska myndigheter och
organisationer med angränsande verksamhet.
Akademin ska som nationell kontaktpunkt bidra till en välutvecklad
samverkan och samordning mellan svenska och internationella
organisationer samt bidra till ett utvecklat samarbete mellan FN och EU
samt andra regionala organisationer.
Återrapportering
Akademin ska redovisa hur man samarbetet med andra svenska
myndigheter och fungerat som nationell kontaktpunkt.
7
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Utbildning, samträning och övning
Återrapportering
Akademin ska redovisa hur akademin samordnat arbetet med internationell
standardisering och certifiering av utbildningar och övningar.
Forskning, utveckling och erfarenhetshantering
Akademin ska redovisa hur akademin bidragit till stärkt nationell samverkan
inom området.
Politiken för global utveckling och andra av regeringen beslutade policys
Akademin ska inom ramen för den egna verksamheten, och i samarbete
med andra aktörer, bidra till genomförandet av Sveriges politik för global
utveckling samt regeringens policy för säkerhet och utveckling i svenskt
utvecklingssamarbete (UF2010/38380/SP).
Uppdrag
(Kommentar: Akademin ges dessutom genom regleringsbrevet sju specifika
uppdrag, samtliga direkt kopplade till instruktionens övergripande uppgift
[1§], samt kompletteringar rörande två verksamheter som preciseras i
instruktionen [2§]. Alla dessa uppdrag och kompletterande uppdrag omfattar
ett inslag av nationell respektive internationell samverkan och samordning
som ett medel för uppnå givna mål och önskvärda resultat. För att underlätta
läsningen av denna PM hänvisas till avsnitt 3, sid. 4 i regleringsbrevet.)
3. Verksamhetsöversikt och sammanfattande bedömning av
måluppfyllelse (sammanfattning av/ur årsredovisningen)
Det nationella samverkansarbetet utgör numera ett naturligt förhållningssätt
gentemot pågående och nya uppdrag. Fortlöpande samverkan sker t.ex.
mellan berörda myndigheter avseende det civila personalbidraget till
internationella insatser, utbildnings- och övningsverksamhet samt rörande
enskilda operationer såsom den svenska närvaron i Afghanistan.
De positiva effekterna av de olika samverkansprocesserna varierar och kan
t.ex. handla om kvalitetssäkring, samordning, samarbete, styrning och
inriktning, överblick och förståelse, resursutnyttjande, informations- och
erfarenhetsutbyte, enhetlighet samt roll- och ansvarsfördelning.
8
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Den fortlöpande nationella samverkan som sker inom alla akademins
verksamhetsområden skapar tydliga mervärden för berörda myndigheter och
organisationer. Detta bekräftas genom ett brett deltagande och stödjande
initiativ från andra medverkande aktörer. Den omfattande samverkan som
sker i dag är så naturlig att det nästan är svårt att föreställa sig hur arbetet
bedrevs bara för ett antal år sedan. Effektivitetsvinsterna är på många sätt
märkbara.
Samordnade svenska myndigheter får gehör för sina åsikter och förslag i
flera internationella fora, såsom t.ex. Challengessamarbetet och IAPTCverksamheten. Ett annat viktigt exempel utgörs av Europasamarbetet inom
ENTRi (se även nästa stycke). Akademin har vidare under året aktivt
medverkat till att stärka och utveckla kapaciteten inom viktiga grupper och
nätverk såsom IDDRTG, Mediation Support Network och FN:s freds- och
utvecklingsrådgivare. Denna samverkan har dessutom gett akademin viktiga
insikter och kontakter för vidareutveckling av den egna verksamheten.
Rörande det internationella samverkansarbetet så har viktiga framsteg gjorts
t.ex. avseende Europasamarbetet på utbildningsområdet (ENTRi). Det
konsortium med civilt inriktade organisationer som bildades under hösten
vann ett anbud från EU-kommissionen som ger goda möjligheter att
utveckla och effektivisera utbildningsverksamheten som stöd för EU:s
krishanteringsinsatser.
*******
Nedan redovisas de samverkansorgan som akademin leder, stödjer eller
deltar i samt representationen i de olika organen. Syftet med redovisningen
är att synliggöra formerna för och effekterna av det nationella och
internationella samverkans- och samordningsarbete som numera tar sig en
rad olika uttryck genom bl.a. råd, referensgrupper, forum, arbetsgrupper och
mer tillfälliga samarbetsformer.
Det är viktigt att understryka att all samverkan och samordning som
beskrivs i denna PM:
-
har ett syfte
är ett medel för att uppnå bättre, gemensamma resultat
skapar mervärde och synergieffekter
är behovsgrundad
bidrar till ett mer effektivt resursutnyttjande
utformas och värderas i dialog med berörda samarbetspartners
organiseras utifrån det specifika samverkansområdets karaktär
aldrig genomförs som ett självändamål
9
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
4. Nationell samverkan och samordning: översikt
samverkansorgan (i alfabetisk ordning)
4.1 Arbetsgruppen för civil-militär myndighetssamverkan
Inom ramen för program- och verksamhetsrådet togs i december 2010 ett
initiativ som grundar sig på ett uppdrag i regeringens skrivelse 2009/10:124
Samhällets krisberedskap6: ”Akademin ska, i samverkan med berörda
myndigheter som till exempel Försvarsmakten och Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, utveckla arbetssätt och metoder för
samordnade och effektiva internationella insatser inklusive former för
multifunktionell och civil-militär samverkan.” Under 2011 har en
arbetsgrupp för civil-militär myndighetssamverkan (Ag MyndSam) bildats.
Arbetet avses utmynna i bl.a. en myndighetsgemensam grundsyn på
multifunktionell (”civil-militär”) samverkan i internationella fredsinsatser.
Gruppen har vid två tillfällen återredovisat sitt arbete för Program- och
verksamhetsrådet.
Bakgrund: Ovan nämnd regeringsskrivelse samt instruktion §1 stycke 2
Sammansättning:
Folke Bernadotteakademin
Försvarsmakten
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Totalförsvarets forskningsinstitut
Sida – har aviserat deltagande
RPS – har aviserat deltagande
4.2 Arbetsgruppen för myndighetssamverkan i Afghanistan
Arbetsgruppen för myndighetssamverkan i Afghanistan består av
representanter för berörda svenska myndigheter. Arbetsgruppen träffas,
med roterande ordförandeskap, i syftet att stärka samverkan och
samordning. Arbetsgruppen har bidragit till ökad förståelse för
myndigheternas olika uppdrag samt förbättrat förutsättningarna för
samverkan i såväl operationsområdet som på hemmaplan.
Bakgrund: skapad på initiativ av Försvarsmakten, FBA deltar sedan 2009
6
Skr. 2009/10:124
10
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Sammansättning:
Eva Johansson, Country Director, Team Afghanistan, Sida
Lars Kvarnlind, Inspektör, Enheten för internationellt polissamarbete
Lillemor Henricsson, Stf chef, Enheten för personalförsörjning och
insatsstöd, Folke Bernadotteakademin
Lina Eliasson, Utvecklingshandläggare, Avdelningen för samordning och
insats, Myndigheten för samhällskydd och beredskap
Lisa Ljungström, Enheten för personalförsörjning och insatsstöd, Folke
Bernadotteakademin
Monica Dolk, Enheten för personalförsörjning och insatsstöd, Folke
Bernadotteakademin
Övlt Lars Enlund, C HKV INSS J9 RUST, Försvarsmakten
Övlt Patrick Karlsson, HKV INSS J5, Försvarsmakten
Övlt Richard Gray, HKV INSS J5, Försvarsmakten
4.3 Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform
Akademin koordinerar sedan 2008 den”Nationella kontaktgruppen för
säkerhetssektorreform” (NK SSR) som syftar till att främja samarbete
mellan de svenska myndigheter som arbetar med SSR. NK SSR träffas
månatligen, har tagit fram ett verktyg för SSR-analyser och bidragit till
etableringen av en svensk SSR-samordnare i Liberia, samt har under 2011
att göra analysresor till Colombia och Demokratiska Republiken Kongo
(DKR). Ett antal undergrupper med särskilt landsfokus har etablerats.
Uppdraget utgår från regeringskansliets gemensamma inriktning från
december 2007 och rapporterar till RK:s styrgrupp för SSR.
Bakgrund: Regeringsuppdrag enligt RB.
Sammansättning:
Folke Bernadotteakademin
Försvarshögskolan
Försvarsmakten
Rikskriminalpolisen
Rikspolisstyrelsen
Sida
4.4 Nationella referensgruppen för konflikt- och krishantering
Referensgruppen utgör sedan 2003 ett forum för samverkan och diskussion
mellan myndigheter, samt i förekommande fall, departement rörande
11
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
internationella fredsinsatser. Mot bakgrund av inrättandet av den s.k.
Samrådsgruppen för insats sker nu en omstrukturering och översyn av även
detta organ. Deltagandet i gruppen har företrädesvis varit på chefsnivå.
Bakgrund: Regeringsuppdrag i RB rörande del av uppdraget
4.5 Nationella ämnes- och doktorandkonferenser
Nationella ämnes- och doktorandkonferenser i freds- och konfliktforskning
syftar till att främja institutions- och disciplinöverskridande
forskningssamverkan samt kvalitetssäkra forskning. Akademin finansierar
ämnes- och doktorandkonferenserna som bidrar till att främja samverkan,
skapa överblick över pågående och planerad forskning samt kvalitetssäkra
forskning. Akademin presenterar också sin egen forskning och
forskningssyn vid dessa konferenser.
Bakgrund: Instruktion §2, p 7
Sammansättning:
Folke Bernadotteakademin
Försvarshögskolan
Göteborgs universitet
Lunds universitet
Malmö högskola
Umeå universitet
Uppsala universitet
4.6 Nationellt forum för erfarenhetshantering
Syftet med Nationell forum för erfarenhetshantering är att främja och
samordna utvecklingen av främst myndighetsgemensam
erfarenhetshantering. Processens övergripande mål är att utveckla delvis
gemensamma mallar och verktyg som kan utnyttjas för en nationell såväl
som myndighetsspecifik erfarenhetshanteringsprocess. Inom forumets ram
har också utvecklingen av ett myndighetsgemensamt IT-baserat erfarenhetshanteringssystem initierats.
Bakgrund: Instruktion §2, p. 8, RB, gemensamt initiativ mellan FM och
FBA 2010
Sammansättning:
Folke Bernadotteakademin
12
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Försvarsmakten
Kriminalvården
Rikskriminalpolisen
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Sida
4.7 Nationellt råd för dialog och medling
Syftet med det nationella rådet är att bredda den svenska kontaktytan och
resursbasen med personer som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till
dialog och medling. Detta bidrar till att vidareutveckla akademins kurser
inom dialog och medling samt främjar informationsutbyte mellan olika
aktörer.
Bakgrund: RB
Sammansättning:
Anna Hällerman, Departementssekreterare, Enheten för Säkerhetspolitik,
Utrikesdepartementet
Eleonore Lind, Medlare och Samtalsterapeut
Göran Bäckstrand, Forum for Konstruktiv Konflikthantering
Henrik Hammargren, Sida
Lena Sundh, Ambassadör, Utrikesdepartementet
Marika Fahlén, Ambassadör och Särskild Rådgivare för Afrikas horn,
Utrikesdepartementet
Margareta Teke, konsult, Rokko
Stig Zandrén, organisationskonsult, Ander & Lindström Partners
Thomas Jordan, docent, Institutionen för Arbetsvetenskap, Göteborgs
universitet
Tommi Teljosuo, Integrations- och Jämställdhetsdepartementet
Åse Lunde, Lunde Risk Reduction
Åsa Ranung, Folkhälsochef, Landstinget Sörmland
Ragnar Ängeby, Ambassadör och programchef, Folke Bernadotteakademin
Anna Widepalm, Programhandläggare, Folke Bernadotteakademin
Therese Jönsson, Programhandläggare, Folke Bernadotteakademin
Hans Thorgren, Projektledare DDR, Folke Bernadotteakademin
4.8 Nationellt samverkansforum för FN:s säkerhetsrådsresolution 1325
Akademin har under 2010 initierat ett samverkansforum för
säkerhetsrådsresolution 1325. Samverkansforumet har framförallt bidragit
13
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
till ett bättre informationsutbyte mellan deltagande aktörer och därigenom
stärkta arbetsrelationer.
Bakgrund: RB
Sammansättning:
Anna Sundén, Operation 1325
Anne-Christine Meyer, Rikskriminalpolisen
Birgitta Ekelund, Justitiedepartementet
Carola Tham, Utrikesdepartementet
Charlotte Svensson, Försvarsdepartementet
Gabriela Elroy, Folke Bernadotteakademin, ordförande
Isabelle Nilsson, Kvinna till Kvinna
Linnea Ehrnst, Sida
Louise Olsson, Folke Bernadotteakademin
Maja Herstad, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Martin Åhlin, Folke Bernadotteakademin
Olof Ersgård, Rikskriminalpolisen
Petra Tötterman Andorff, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och
Frihet
Sofia Dohmen, Sida
4.9 Nationellt samverkansforum för utbildningsfrågor
Samverkansforum för utbildningsfrågor inrättades av akademin under 20032004 i syfte att stärka samarbetet och samordningen mellan myndigheter
som utbildar personal för internationell tjänst. Akademin ansvarar för
ordförandeskapet och sekretariatet i detta forum som träffas 2 ggr/år. Mötet
har framför allt bidragit till ökad kunskap om andra myndigheters
utbildningsverksamhet och därigenom stärkt koordinering och minskad
överlappning. Forumet har även bidragit till ökad harmonisering, framförallt
inom de förberedande missionsutbildningarna. Under året diskuteras bl.a.
behovet av en gemensam webbportal som samlar det totala, svenska
utbildningsutbudet.
Bakgrund: Regeringsuppdrag i RB rörande del av uppdraget
Sammansättning:
Birgitta Ekelund, Justitiedepartementet
Birgitta Liljedahl, Totalförsvarets forskningsinstitut
Markus Derblom, Totalförsvarets forskningsinstitut
Björn Johansson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
14
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Carl-Johan Breitholtz, Domstolsverket
Fredrik Müller-Hansen, Folk och Försvar
Henrik Wallérius, Försvarsmaktens högkvarter
Thomas A. Karlsson, Försvarsmakten/SWEDINT
Bo Stennabb, Försvarsmakten
Jacques Mwepu, Kriminalvården
Lena Bartholdson, Folk och Försvar
Maja Edfast, Sida Partnership Forum
Marianne Thorén, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Anna-Karin Hamrén, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Mats Ljungwald, Rikskriminalpolisen
Lars Ekström, Rikskriminalpolisen
Pernilla Trägårdh, Sida
Erik Norman, Sida
Niclas Thalen, Sida
Magnus Jakobson Silverryd, Försvarshögskolan
Urban Nordmark, Tullverket
Maria Åkerlund-de Francisco, UD-SP
Lena Larsson, Folke Bernadotteakademin, ordförande
Sofia Hedlund, Folke Bernadotteakademin, sammankallande/sekreterare
4.10 Program- och verksamhetsområdet
Akademins program- och verksamhetsråd verkar som insynsråd och som
rådgivande organ för myndighetsledningen. Rådet bidrar till att stödja och
utveckla akademins verksamhet och utgör ett viktigt forum för kontakter
mellan berörda myndigheter och enskilda organisationer. Ledamöterna utses
av regeringen och akademins generaldirektör är ordförande i rådet. Inom
ramen för rådets sammanträden diskuteras fr.o.m. 2009 också viktigare
övergripande samverkansfrågor.
Bakgrund: FBA:s instruktion §§ 4-5
Sammansättning:
(aktuell sammansättning i avvaktan på regeringsbeslut7)
Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör, Sida
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Röda Korset
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare, Rädda Barnen
Elisabeth Lundgren, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen
Gunnel Gustafsson, direktör, professor em, Nordisk Forskningsråd/Umeå
Universitet
7
Senaste beslut om förordnade av ledamöter i PVR skedde i regeringsbeslut 2009-12-17.
15
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Helena Lindberg, generaldirektör, Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
Henrik Landerholm, generaldirektör, Folke Bernadotteakademin, ordf.
Håkan Jevrell, statssekreterare, Försvarsdepartementet
Hanna Hellquist, statssekreterare, Utrikesdepartementet
Lars Nylén, f d generaldirektör Kriminalvården
Magnus Graner, statssekreterare, Justitiedepartementet
Romulo Enmark, rektor, Försvarshögskolan
Sverker Göranson, överbefälhavare, Försvarsmakten
Bengt Svenson, rikspolischef, Rikspolisstyrelsen
4.11 Referensgruppen för Fredsmiljonen
Referensgruppen för Fredsmiljonen utses av akademin och består av en
ordförande och fyra ledamöter. Gruppens uppgift att kvalitetssäkra
beredningsprocessen samt lämna förslag på fördelning av medel från
Fredmiljonen.
Bakgrund: Instruktion§2, p.14, RB
Sammansättning
Johanna Johansson, Tidningskompaniet
Maria Bergqvist, Forum Syd
Olof Frensborg, Ipsos Sverige AB, ordförande
Thomas Söderman, Röda Korset
Ulla Norgren, Folkpartiet Medelpad
Joel Ahlberg, Folke Bernadotteakademin, sekreterare och föredragande
4.12 Regionalt nätverk för internationell kris-, katastrof- och
konflikthantering
Det regionala nätverket har i stor utsträckning låtit sin verksamhet uppgå i
det av länsstyrelsens initierade ”Safety and Rescue Region”8(SRR).
Akademins roll har därmed övergått till att främja och stödja SRR. Organet
lever dock kvar som ett nätverk som bl.a. utbyter erfarenheter och
resurspersoner i kursverksamheten.
4.13 Samrådsgruppen för internationella insatser
8
*Safety and Rescue Region. Projektägare är Länsstyrelsen Västernorrland och projektet delfinansieras av EU:s
regionala fond, länsstyrelserna och landstingen i Västernorrlands och Jämtlands län, Härnösands kommun,
Kramfors kommun, Ånge kommun, Örnsköldsviks kommun samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB).
16
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Gruppen etablerades i januari av 2011 efter beslut i regeringskansliet och
har sitt ursprung i den tidigare s.k. Beredningsgruppen som var ett organ
inom RK, med sekretariatsstöd av FBA. Samrådsgruppen utgör ett stående
forum för samordning och samverkan mellan utsändande myndigheter och
regeringskansliet rörande det svenska deltagandet i internationella
fredsinsatser. Särskild uppmärksamhet ägnas åt en lägesuppdatering avs. det
svenska personalbidraget och avisering av kommande regeringsbeslut om
insatser.
Samverkan mellan myndigheterna äger rum genom tematiska diskussioner
för att utveckla samarbetsformerna och främja kunskapsutbyte. Exempel på
teman som diskuteras är rekryterings- och utbildningsfrågor, villkorsfrågor,
säkerhetsfrågor, erfarenhetsåterföring samt regeringskansliets planering och
styrning av insatserna.
Bakgrund: Beslut i RK samt RB
Sammansättning:
Utrikesdepartementet
Justitiedepartementet
Försvarsdepartementet
Myndigheten för samhällsberedskap
Rikskriminalpolisen
Kriminalvården
Domstolsverket
Folke Bernadotteakademin, ordförande
17
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
5. Internationell samverkan och samordning: översikt
samverkansorgan (alfabetisk ordning)
5.1 Association for Security Sector Reform Education and Training
Association for Security Sector Reform Education and Training (ASSET) är
en samarbetsorganisation som riktar in sig på att kvalitetssäkra utbildning
inom området säkerhetssektorreform. Akademin har stött samverkan mellan
medlemsorganisationerna bland annat genom ekonomiskt bidrag till
aktiviteter som syftar till regional kapacitets- och metodutveckling.
Sammansättning:
ACCORD, The African Centre for the Constructive Resolution of Disputes,
Sydafrika
ASPR, Austrian Study Center for Peace and Conflict Resolution
ASSN, African Security Sector Network, Ghana
BICC, Bonn International Center for Conversion, Tyskland
CESS, Centre for European Security Studies, Nederländerna
CIGI, Centre for International Governance Innovation
Clingendael Institute, Nederländerna
CSSM, Centre for Security Sector Management, Storbritannien
DCAF, Geneva Centre for the Democratic Control of Armed Forces,
Schweiz
FBA, Folke Bernadotte Academy, Sverige
GCSP , Geneva Centre for Security Policy, Schweiz
GCST, Global Consortium on Security Transformation
GFN, The Global Facilitation Network for Security Sector Reform,
Storbritannien
IA, International Alert, Storbritannien
ISDS, Institute for Strategic and Development Studies, Filipinerna
P2P-LIPI , Centre for Political Studies, Indonesian Institute of Science
PPC, Pearson Peacekeeping Centre, Kanada
RCSS, The Regional Centre for Strategic Studies, Sri Lanka
SADSEM , Southern African Defence and Security Management Network,
Sydafrika
SNDC- Swedish National Defence College, Sverige
5.2 European Security and Defence College
European Security and Defence College (ESDC) är ett sekretariat och en
nätverksorganisation inom ramen för EU-EAS med ansvar för kurser
inriktade på säkerhetspolitik och den strategiska dimensionen av EU:s
18
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). Akademin är,
tillsammans med Försvarshögskolan, svensk medlemsinstitution och är bl.a.
representerat i ESDC:s Executive Academic Board (EAB). FBA genomför
ett flertal utbildningar inom ESDC:s ram, bl.a. en skräddarsydd kurs för
politiska rådgivare och kursen Civil-Military Coordination and Cooperation
in CSDP Operations (rörande samverkan och samordning inom EU-ledda
krishanteringsinsatser).
Sammansättning:
Austria, Austrian Study Centre for Peace and Conflictresolution
Austria, National Defence Academy
Belgium, Institut Royal Supérieur de Défense
Belgium, Royal Institute for International Relations (Egmont)
Bulgaria, Diplomatic Institute
CEPOL, European Police College House
Czech Republic, University of Defence
Estonia,(EE, LV, LT), Baltic Defence College
EU ISS, Institut d’Etudes de Sécurité
Finland, National Defence University
Finland, Crisis Management Centre
France, Institut des Hautes Études de Défense Nationale
Germany, Bundesakademie für Sicherheitspolitik
Germany, Center for International Peace Operations
Greece, Hellenic National Defence Directorat
Greece, Diplomatic Academy
Hungary, National Defence University
Italy, Centro Alti Studi per la Difesa
Lithuania, Ministry of Foreign Affairs
Luxembourg, Ministry for Foreign Affairs
Netherlands, Netherlands Defence College
Netherlands, Netherlands Defence Academy
Poland, National Defence University
Poland, Academy of National Defence
Portugal, Ministry of Defence, National Defence Policy Directorate
Romania, National Defence University
Slovakia, Armed Forces Academy of General Milan
Slovenia, Ministry of Defence
Spain, Centro Superior de Estudios de la Defensa Nacional
Sweden, Folke Bernadotte Academy
Sweden, Swedish National Defence College
Switzerland, Geneva Centre for Security Policy
United Kingdom, Defence Academy of the UK
19
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
5.3 Europe’s New Training Initiative for Civilian Crisis Management
(ENTRi)
ENTRi ett konsortium finansierat av EU-kommissionen för koordinering
och genomförande av utbildningar för personal som ska sändas ut i EUledda krishanteringsinsatser och syftar bl.a. till att undvika dubbleringar av
nationell utbildningsverksamhet. Samarbetet, som etablerades 2010,
inkluderar 13 europeiska utbildningsanordnare med tyska ZIF i en
samordnande roll. Fokus för ENTRI är bl.a. grundläggande och
missionsförberedande kurser. FBA genomför i samarbete med partners bl.a.
missionsförberedande kurser för Georgien, Afghanistan och Kosovo samt
specialiserade kurser inom bl.a. Gender & Leadership (tillsammans med
ENA i Paris), säkerhetssektorreform (SSR) och för EU:s Civilian Response
Teams (CRT).
Sammansättning:
Austrian Study Center for Peace and Conflict Resolution (ASPR), Austria
Crisis Management Center (CMC), Finland
Centre for European Perspectives (CEP), Slovenia
Danish Emergency Management Agency (DEMA), Denmark
Das Berliner Zentrum für Internationale Friedenseinsätze (ZIF), Germany
Ecole Nationale d’Administration (ENA), France
Folke Bernadotte Academy (FBA), Sweden
International Alert (IA), UK
International Training and Civilian Crisis Management Centre
(IT&CCMC), Hungary
Ministry of Foreign Affair, Romania
Netherlands Institute of International Relations (Clingendael)
Royal Institute for International Relations (Egmont), Belgium
Sant’ Anna School of Advanced Studies (SSSUP), Italy
5.4 International Security Sector Advisory Team (ISSAT)
Sverige bidrar finansiellt till ISSAT, som organisatoriskt ligger under
Geneva Centre for the Democratic Control of Armed Forces (DCAF).
Akademin är, i nära samverkan med Sida, representerad i ISSAT:s styrelse.
Akademin har medverkat i ISSAT:s strategiska utveckling och har under
2010 bland annat samarbetat kring utformandet av en fortsättningskurs i
säkerhetssektorreform.
Sammansättning:
20
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Austria
Belgium
Canada
Council of the European Union
Estonia
European Commission
Finland
France
Germany
Ireland
Netherlands
Norway
OECD
Slovakia
Sweden
Switzerland
UN DPA
UN DPKO
UNDP
United Kingdom
5.5 Integrated DDR Training Group
Syftet med Integrated DDR Training Group (IDDRTG) är främst att utbyta
erfarenheter och utbildningsmaterial, koordinera kursdatum samt att fungera
som samlad kontakt gentemot bl.a. FN-systemet. Akademin har fått
förtroendet att agera som nätverkets ordförande under 2011-2012.
Deltagandet i gruppen har resulterat i en mer effektiv samverkan med
framför allt FN-systemet, både avseende bidrag från FN med resurspersoner
till medlemmarnas ordinarie kursverksamhet och gruppens stöd till FN i
form av utbildningsinsatser och bidrag till doktrinutveckling inom området.
Sammansättning:
African Centre for the Constructive Resolution of Disputes (ACCORD),
Sydafrika
Bonn International Center for Conversion (BICC), Tyskland
Center for International Peace Operations (ZIF), Tyskland
Center for Stabilization and Reconstruction Studies (CSRS), USA
Centre for European Security Studies (CESS), Nederländerna
Ecole de Maintien de la Paix (EMP), Mali
Folke Bernadotte Academy (FBA), Sverige
Geneva Centre for Security Policy (GCSP), Schweiz
21
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
German Technical Cooperation (GTZ), Tyskland
International Alert, Storbritannien
Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC), Ghana
Norwegian Defence International Centre (NODEFIC), Norge
Pearson Peacekeeping Centre (PPC), Kanada
Scuola Superiore Sant’Anna, Italien
United Nations Institute for Training and Research (UNITAR)
Observatör: United Nations Inter-Agency Working Group on DDR
5.6 International Association of Peacekeeping Training Centres
International Association of Peacekeeping Training Centres (IAPTC), i
vilken akademin för närvarande ingår i exekutivkommittén (motsvarande
styrelse), utgör ett viktigt forum för internationell samverkan inom
utbildningsområdet, t.ex. rörande utbildningskoncept, metoder,
standardisering, utbyte av erfarenheter, specialiserade utbildningar samt
trender och initiativ inom FN och regionala organisationer. Akademin bidrar
med kunskaper och erfarenheter samt inhämtar underlag för den egna
verksamhetens utveckling. Samarbetsformen är tids- och resurseffektiv
eftersom nästan samtliga etablerade aktörer på området deltar under de
årliga sammankomsterna.
Akademins arbete i organisationens ledning är främst inriktat på att
genomföra och konsolidera ett åtgärdsprogram som syftar till att stärka och
utveckla organisationen. Förra året digitaliserades t.ex. organisationens
arkiv och detta kan nu utnyttjas för planering och kvalitetssäkring av den
gemensamma verksamheten.
Mycket arbete har även under 2010 ägnats åt att engagera både nya och
nyblivna viktiga medlemmar för att säkerställa att den breddning och
representativitet som IAPTC uppnått under senare år kan upprätthållas. Det
handlar främst om organisationer från stora trupp- och resursbidragande
länder samt medlemmar med civil och/eller multifunktionell inriktning.
Ansträngningar har också gjorts för att stärka den regionala dimensionen av
samarbetet, inklusive insatser för att stärka EU:s profil inom organisationen.
IAPTC som helhet har c:a 150 medlemmar i form av myndigheter,
organisationer, institut och enskilda experter.
Sammansättning av exekutivkommittén:
22
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Ambassador Soad Shalaby, Cairo Centre for Training on Conflict
Resolution in Africa (CCCPA)
Brig Gen Abul Basher Imamuzzaman, Bangladesh Institute of Peace
Support Operation Training (BIPSOT) (president)
Brig Robert Kibochi, International Peace Support Training Centre (IPSTC),
Kenya
Col Stephen T. Smith, US Army Peacekeeping and Stability Operations
Institute
Col. Farooque Choudhury, Integrated Training Services, UNDPKO
Col. M K Bindal, Centre for United Nations Peacekeeping, India
Frank Prendergast, Asst. Commissioner, Australian Federal Police (former
president)
Petteri Taitto, Crisis Management Center, Finland
Jonas Alberoth, Folke Bernadotte Academy, Sweden (former president)
David Lightburn, Folke Bernadotte Academy, Sweden
5.7 International Forum for the Challenges of Peace Operations (Challenges
Forum)
Challenges (med deltagande organisationer från 19 länder) syftar till att
förbättra planering, genomförande och uppföljning av FN:s och de regionala
organisationernas fredsinsatser. Arbetet omfattar ett reguljärt stöd till de
ansvariga internationella organisationernas sekretariat rörande bl.a. policyoch metodutveckling samt underlag för utvecklings- och reformprocesser.
Medlemstater i FN och regionala organisationer använder regelbundet
resultat från Challengessamarbetet inom såväl dessa organisationer som i
hemlandet.
Svensk samordningsgrupp:
Folke Bernadotteakademin (ordförande och koordinator)
Försvarshögskolan
Försvarsmakten
Kriminalvården
Rikskriminalpolisen
Övriga partnerorganisationer
Armed Forces Joint Staff (i samarbete med Ministry of Foreign Affairs),
Argentina
Asia Pacific Civil-Military Centre of Excellence, Australien
Cairo Centre for Conflict Resolution and Peacekeeping Training in Africa,
Egypten
Centre for Strategic Research of the Ministry of Foreign Affairs/National
Police Force, Armed Forces/the University of Bilkent, Turkiet
23
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
China Institute for International Strategic Studies/Ministry of National
Defence, Kina
Diplomatic Academy of the Russian Federation, Ryssland
Foreign & Commonwealth Office/Ministry of Defence/Department for
International Development, UK
Institute for Security Studies, Sydafrika
Jordan Institute of Diplomacy, Jordanien
Ministry of Defence/Ministry of Foreign and European Affairs, Frankrike
Ministry of Foreign Affairs, Japan
National Defence College/Armed Forces, Ministry of Foreign
Affairs/Ministry of Defence, Nigeria
National Defence University/Ministry of Foreign Affairs/Ministry of
Defence, Pakistan
Pearson Peacekeeping Centre, Kanada
United Service Institution of India, Indien
United States Army Peacekeeping and Stability Operations Institute/United
States Institute of Peace, USA
5.8 International Stabilization and Peacebuilding Initiative
International Stabilization and Peacebuilding Initiative (ISPI) är ett
informellt nätverk av regeringar, mellanstatliga organisationer och
internationella aktörer som söker förbättra effektiviteten i fredsinsatser och
främja interoperabilitet. ISPI leds av USA, Kanada och Storbritannien och
består av representanter från 15 regeringar och sex internationella
organisationer. Akademin deltar på uppdrag av Utrikesdepartementet sedan
senhösten 2010 och bidrar till att utveckla de strategiska förutsättningarna
för att utbyta kunskaper om insatsarbete och erfarenhetshantering.
Sammansättning:
Afrikanska unionen
Australien
Danmark
Europeiska unionen
Finland
Frankrike
Italien
Japan
Kanada
Nederländerna
Norge
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
Organization of American States
24
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Rumänien
Schweiz
Storbritannien
Sverige
Tyskland
USA
Världsbanken
5.9 Internationella forskararbetsgrupper
Folke Bernadotteakademin leder och bidrar med finansiering till fem
internationella forskararbetsgrupper med följande fokusområden:
Fredsbevarande operationer
Preventiv diplomati
Säkerhetssektorreform (SSR)
FN:s säkerhetsrådsresolution 1325
Rättstatsuppbyggnad (RoL)
Grupperna är sammansatta av svenska och utländska forskare. En komplett
förteckning över sammansättningen av arbetsgrupper bifogas i slutet av
denna översikt. Arbetsgrupperna genomförde tre workshops under år 2010
vilket gav möjlighet att utbyta erfarenheter, forskarrön och underlag (empiri,
studier, artiklar m.m.). Dessutom delades drygt 2 000 tkr ut i bidrag till tolv
relevanta forskningsprojekt. Grupperna är ett resurseffektivt sätt för FBA att
kvalitetssäkra sin egen forskning, upprätthålla överblick över
forskningsfronten samt stödja de internationella organisationerna med
underlag och forskningsrön (även innan dessa hunnit publiceras).
Sammansättning: Se kompletta förteckningar sist i denna PM.
5.10 Internationella rådet
Det internationella rådet består av experter respektive representanter från
organisationer inom området internationell konflikt- och krishantering.
Rådets sammansättning speglar akademins verksamhetsområden och
kompletterar akademins program- och verksamhetsråd genom att tillföra ett
brett internationellt perspektiv. Ett flertal av rådets ledamöter medverkar
återkommande i akademins aktiviteter och bidrar fortlöpande till att
kvalitetssäkra verksamheten ur ett internationellt perspektiv. Rådet fungerar
numera främst som ett nätverk och en till FBA knuten grupp av utvalda
experter. Sammanträden sker endast vid behov eller särskilda tillfällen
(något samlat möte är inte inplanerat under 2011).
25
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Sammansättning:
Arno Truger, Verkställande direktör, Peace Center Burg Schlaining
Gareth Evans, President Emeritus, International Crisis Group (ICG)
Jan Egeland, Direktör, Norwegian Institute of International Affairs (NUPI),
Oslo
Jean-Marie Guéhenno, f.d. undergeneralsekreterare för FN:s fredsbevarande
operationer
Nils Daag, ambassadör, Utrikesdepartementet
Satish Nambiar, f. d. ordförande, United Services Institution of India/Centre
for U.N. Peacekeeping, Delhi
Soren Jessen-Petersen, f.d. SRSG och chef för UNMIK, Kosovo
Stig Elvemar, Biträdande chef för Utrikesdepartementets säkerhetspolitiska
enhet (UD-SP)
William Durch, Forskare, Henry L. Stimson Center
5.11 Internationellt referensnätverk för konfliktförebyggandeprogrammet
Detta internationella referensnätverk samlar experter och praktiker med
omfattande egna erfarenheter från arbete med, och i, konfliktområden.
Nätverket utgör en viktig resursbas för utveckling och genomförande av
kurser och andra utbildningsaktiviteter, som på detta vis kan utföras med
högre kvalitet och relevans och möta den internationella efterfrågan på
kvalificerad utbildning inom konfliktförebyggandeområdet.
Sammansättning:
Andrea Bartoli, Center for International Conflict Resolution, John Hopkins
University
Angel Vidal, Independent Consultant, former Manager at the ILO’s
International Training Center
Anton Ivanov, Executive Director, FEWER Eurasia
Bernd Papenkort, International consultant in leadership and organisational
development, former senior military officer in NATO, Bosnia and
Hercegovina
Brian Bacon, President Oxford Leadership Academy
Canan Gündüz, Senior Program Officer, International Alert, London
Chetan Kumar, Leader of National Capacity Building for Conflict
Prevention Project, UNDP
Chris Coleman, Head of Policy Planning and Mediation Support Unit, UN
Department of Political Affairs
Chris Spies, Conflict transformation practitioner, Stellenbosch, South Africa
26
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Claudia Conjaerts, Head of Management Unit of the Executive Director of
the Employment Sector, ILO, Geneva
David Hamburg, former President of the Carnegie Commission on
Preventing Deadly Conflict
Gay Rosenblum-Kumar, UN Department of Economic and Social Affairs
(UNDESA)
György Tatar, Head of Crisis Management Unit, EU Council Secretariat
Irma Specht, Director, Transition International, Netherlands
John Packer, Project Coordinator Conflict Prevention through Quiet
Diplomacy, Ottawa
Mari Fitzduff, Professor, Brandeis University, Boston and Belfast
Mary Dwyer, President, Impact Solutions, Australia
Nat Colletta, international consultant and expert on conflict, peace building
and development, former manager of the World Bank’s Post Conflict Unit,
USA
Otto Sharmer, Massachusetts Institute of Technology, Boston
Paul van Tongeren, Executive Director, Global Partnership for the
Prevention of Armed Conflict, Utrecht
Raymond Georis, former executive Director, Madariaga Foundation,
Brussels
Sue Williams, Conflict transformation practitioner, Milton Keynes, England
Svenja Korth, UN Staff College, Turin
Vasu Gounden, President ACCORD, South Africa
Vibeke Vindeløv, Professor, Faculty of Law, University of Copenhagen
5.12 Mediation Support Network
Mediation Support Network (MSN) är ett internationellt nätverk som bidrar
till att medlemmarna får en helhetsbild över aktiviteter inom området dialog
och medling, vilket resulterar i undvikande av överlappning samt att
medlemmarnas respektive insatser bättre kan komplettera varandra.
Sammansättning:
Bernd Beber, New York University
David Cunningham, Iowa State University
David Quinn, University of Maryland
Douglas Gibler, University of Alabama
Holger Schmidt, George Washington University
Isak Svensson, Uppsala universitet
Jacob Bercovitch, University of Canterbury
Johanna Birnir, University of Maryland
Jonathan Wilkenfeld, University of Maryland
Karl DeRouen, University of Alabama
27
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Kyle Beardsley, Emory University
Megan Shannon, University of Mississippi
Michael Gilligan, New York University
Michael Lund, Woodrow Wilson International Center
Molly Melin, Loyola University
Pelin Eralp, University of Maryland
Scott Gartner, University of California (Davis)
Stephen Gent, University of North Carolina at Chapel Hill
Theodore McLauchlin, University of Maryland
Tobias Böhmelt, Swiss Federal Institute of Technology
Victor Asal, State University of New York
28
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Deltagare i de internationella forskararbetsgrupperna
(Bilaga till avsnitt 5.9 ovan)
Internationell forskararbetsgrupp om fredsbevarande operationer
Ana Arjona, Yale University
Anders Nilsson, Uppsala universitet
Cyrus Samii, Columbia University
Desiree Nilsson, Uppsala universitet
Donald Daniel, Georgetown University
Elisabeth King, University of Toronto
Eric Mvukiyehe, Columbia University
Han Dorussen, Essex University
Hanne Fjelde, Uppsala University
Henri Boshoff, Institute for Security Studies, Pretoria
Holger Schmidt, George Washington University
Håvard Hegre, Peace Research Institute of Oslo
Ingrid Samset, Columbia University & Chr. Michelsen Institute
Ismene Gizelis, Essex University
James Cockayne, International Peace Institute
Johanna Söderström, Uppsala universitet
Jonah Schulhofer-Wohl, Yale University
Kyle Beardsley, Emory University
Lisa Hultman, Försvarshögskolan
Macartan Humphreys, Columbia University
Mark Mullenbach, University of Arkansas
Michael Gilligan, New York University
Michael Lipson, Concordia University
Nikolay Marinov, Yale University
Page Fortna, Columbia University
Robert Blair, Yale University
Vincenzo Bove, University of London
William Durch, Stimson Center
Internationell forskararbetsgrupp om preventiv diplomati
Bernd Beber, New York University
David Cunningham, Iowa State University
David Quinn, University of Maryland
Douglas Gibler, University of Alabama
Holger Schmidt, George Washington University
Isak Svensson, Uppsala universitet
Jacob Bercovitch, University of Canterbury
29
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Johanna Birnir, University of Maryland
Jonathan Wilkenfeld, University of Maryland
Karl DeRouen, University of Alabama
Kyle Beardsley, Emory University
Megan Shannon, University of Mississippi
Michael Gilligan, New York University
Michael Lund, Woodrow Wilson International Center
Molly Melin, Loyola University
Pelin Eralp, University of Maryland
Scott Gartner, University of California (Davis)
Stephen Gent, University of North Carolina at Chapel Hill
Theodore McLauchlin, University of Maryland
Tobias Böhmelt, Swiss Federal Institute of Technology
Victor Asal, State University of New York
Internationell forskararbetsgrupp om säkerhetssektorreform
Han Dorussen, Essex University
William Durch, Stimson Center
Timothy Edmunds, University of Bristol
Robert Egnell, Swedish National Defence College
Madeline England, Stimson Center
Michael Gilligan, New York University
Lauren Hutton, Institute for Security Studies, Pretoria
Heiner Hänggi, Geneva Center for the Democratic Control of the Armed
Forces
Paul Jacksson, University of Birmingham
Roy Licklider, Rutgers University
Robert Muggah, Graduate Institute of International Studies, Geneva
Martha Mutisi, African Center for the Constructie Resolution of Disputes
Cyrus Samii, Columbia University
Mark Sedra, Centre for International Governance Innovation
Judy Smith-Höhn, Institute for Security Studies, Pretoria
Sharon Wiharta, SIPRI
Internationell forskararbetsgrupp om FN:s säkerhetsrådsresolution 1325
Alexandra Scacco, New York University
Angela Ndinga-Muvumba, ACCORD & Uppsala University
Andrea Schneiker, University of Bremen
Anita Schølset, Norwegian National Defense College
Bernd Beber, New York University
Dara Cohen, University of Minnesota, Twin Cities
Elisabeth Wood, Yale University
Eric Mvukiyehe, Columbia University
30
2011-10-20
Dnr 013-11-00786
Erik Melander, Uppsala University
Henrik Urdal, Peace Research Institute Oslo
Ismene Gizelis, University of Essex
Jutta Joachim, University of Hannover
Mary Caprioli, University of Minnesota, Duluth
Mia Bloom, Penn State University
Michael Gilligan, New York University
Monica Duffy Toft, Harvard University
Ragnhild Nordås, Peace Research Institute Oslo
Susanne Alldén, Umeå University
Torunn Tryggestad, Peace Research Institute Oslo
Internationell forskararbetsgrupp om rättsstatsuppbyggnad (RoL)
Alix J. Boucher, National Defense University, Center for Complex
Operations
Amanda Perry Kessaris, SOAS, University of London
Andreas Moberg, University of Gothenburg
Anna Jonsson, University of Uppsala
Elin Cohen, University of Washington
Katrin Nyman Metcalf, Tallinn University of Technology
Martin Krygier, University of New South Wales
Per Bergling, University of Umeå
Richard Zajac Sannerholm, Folke Bernadotte Academy
Ronald Janse, Hague Institute for the Internationalisation of Law
Veronica Taylor, Australian National University
31