Transcript Livsmedels akademin 2013

Livsmedels­akademin 2013
Livsmedels­akademin 2013
Livsmedelsakademin bygger det innovativa
landskapet för framtidens mat, dryck och
måltid.
Vi gör det genom att …
… arbeta med utmaningar som kräver gränsö­
verskridande samarbete.
… identifiera, testa och sprida innovativa
lösningar.
… vara det bästa nätverket för samverkan mellan
olika kompetenser som vill utveckla mat, dryck
och måltider.
… med vårt arbete skapa ekonomisk, social och
miljömässig hållbarhet.
… skapa och facilitera gränsöverskridande inno­
vationsprocesser i hela förädlingskedjan – för
små och stora företag, privata och offentliga
organisationer.
VERKSAMHETEN ÄR organiserad i det över­
gripande området Samverkan & Framtid och
de fem verksamhets­områdena Innovation
& Entreprenörskap, Måltidsglädje, Smaka
på Skåne, Jobb & Karriär och Livsmedels­­­
förpackningar. Kontaktuppgifter och uppdaterad
information om våra olika verksamhets­områden
finns på webben www.livsmedelsakademin.se
Partners och medlemmar
Livsmedels­akademins fokus på livsmedels- och
måltidsnäringen återspeglas i de dryga 120 part­
ners och medlemmar* som valt att knyta sig till
oss. Mer än två tredjedelar av våra partners och
nio av tio medlemmar är privata företag.
* Ett partnerskap i Livsmedels­akademin kostar 35 000
kronor per år och ger full tillgång till Livsmedels­akademins
erbjudande, inklusive vårt VD-nätverk. Medlemmar
betalar 2 000 kronor för ett reducerat erbjudande om
deltagande i seminarier, kurser och nätverk
VÅRA PARTNERS
(JAN 2014):
Å&R Carton AB | Aria Scandinavia AB |
Bergendahls Food | Bertegruppen AB/
SIA Glass AB | Bring Frigo AB | Cloetta Sverige AB |
Culinar | Dr Persfood production AB |
Findus | Flextrus Group AB | Fundación Chile |
Högskolan Kristianstad | IDEON Agro Food |
IKEA Food Service | Innovation Center Hedmark |
Kiviks Musteri AB | Kristianstad kommun |
Länsstyrelsen i Skåne | Lantmännen Food R&D |
LRF Skåne | Lunds Tekniska Högskola |
Lunds Universitet | Malmö Högskola |
Nordic Sugar | Oatly AB | Packbridge | Pågen AB |
Pärsons | Probi AB | Orkla Foods Sverige AB |
PwC | Region Skåne | Setterwalls | SIK |
SLU, Alnarp | SydGrönt | Tetra Pak |
The Healthy Markering Team
Styrelsen dec 2013
Margareta Pålsson,
Landshövding Skåne
Anders Axelsson,
Lunds tekniska högskola
Thomas Jensen, Kiviks Musteri
Gudmundur Kristjansson,
Region Skåne
Bengt Jeppsson,
Lunds universitet,
Medicinska fakulteten
Spiros Mylonopoulos,
Bergendahls Food
Jonny Olsson, AB Tetra Pak
Håkan Schroder,
Fakulteten för landskapsplanering,
trädgårds- och jordbruksvetenskap,
Alnarp
Per Stenström, Bertegruppen
Gerhard Bley, Kavli
Patrik Andersson,
Orkla Foods Sverige
Lotta Törner,
VD Livsmedels­akademin
2 Livsmedelsakademins årsberättelse 2013
Aldrig mer konserverad gröt
Det har sagts tidigare och det förtjänar att sägas igen: innovationer kan inte
beordras fram, men man kan skapa förutsättningar för att de ska kunna
uppstå. Det är ledstjärnan när vi i Livsmedels­akademin, tillsammans med
andra, bygger det innovativa landskap som ska utveckla livsmedelsnäringen.
LIVSMEDELS­AKADEMINS INNOVATIVA landskap
VIKTEN AV att arbeta på bred front för att inno­
består idag av en rad insatser och projekt, som
kompletterar varandra och skapar nya möjlig­
heter. Låt mig ge några exempel:
vationer ska kunna uppstå kan illustreras med
Brunslövs Mejeri – ett litet, nystartat livsmed­
elsföretag som efter bara ett halvår nått fina
framgångar (se artikel på sidan 6). Livsmedels­
akademin var en av initiativtagarna till den
yrkeshögskoleutbildning som gav Adriana
Zonari kunskaperna hon behövde för att våga
starta sitt mejeri. Smaka på Skåne blev ett viktigt
bollplank i affärs- och produktutvecklingen.
Den ekologiska mjölk Brunslövsmejeriet
använder till sina ostar kommer från Nöbbelövs
Gård, som använder en helt ny, innovativ meje­
rimodul, framtagen av Norups Mejeri med stöd
av vårt entreprenörsråd. Via vårt handlarnätverk
kan ostarna från Brunslöv hitta marknad och
distribution i en lång rad butiker. Vårt arbete
med att bygga det innovativa landskapet har i det
här fallet på ett mycket konkret sätt bidragit till
innovation, attraktiva produkter och ekonomisk
bärkraft i många olika led. Det finns många fler
exempel och jag är väldigt stolt över vart och
ett av dem.
VÅRT SAMARBETE med LRF i Excellens-
projektet markerar vikten av att innovation
omfattar hela näringskedjan och börjar med
råvaran. De innovativa idéerna bakom Smaka
på Skåne har inneburit att helt nya försälj­
ningsmöjligheter öppnat sig för 140 mindre
livsmedelsproducenter och 40-talet handlare,
som samlats under ett gemensamt varumärke.
Med Digest Innovation tar vi tempen på allt
från mindre företag till hela innovations­
system och hjälper dem höja sin innovations­
kraft. Genom OpenUp har vi tillsammans
med förpackningsklustret Packbridge skapat
en helt ny arena för branschöverskridande
innovation. Inom projektet Måltidsglädje har
vi tagit fram en modell för bättre måltider på
sjukhus och i äldrevården. Med våra innova­
tionstraineeprogram grundar vi för ett nytt
innovationstänkande i företagen och utbildar
samtidigt en ny generation ledare för framti­
dens livsmedelsnäring. Och när vi i maj slår
upp portarna till Skånes första matfestival är
siktet inställt på att skapa en ny, spännande
mötesplats, där stora och små företag i matoch måltidsnäringen möter näringens allra
viktigaste spelare – de ”vanliga människor”
som ska gilla det som branschen producerar.
SUCCÉN FÖR Brunslövs Mejeri och många andra
mindre företag inom mat- och måltidsnäringen
bygger till stor del på att de svarar mot allt tuffare
konsumentkrav på hållbarhet och transparens.
Domen mot de företag som inte klarar detta är
hård – det visar inte minst den senaste tidens
matskandaler. Det är ett rimligt krav att vilja veta
vad det är man äter, hur det producerats och
var det kommer ifrån. Det gäller antingen man
handlar i gårdsbutiken eller om man väljer ett
halvfabrikat i frysdisken. En av branschens allra
viktigaste och svåraste utmaningar är därför att
utveckla hållbara och transparenta processer
som fungerar även i industriell skala. När vi
nu, med stöd av Vinnova, lanserar Den hållbara
Livsmedels­akademin så är det konsumentens
krav som står i centrum. De verktyg och nätverk
vi utvecklat – och fortsätter att utveckla – ska
hjälpa näringen att skapa mervärden i alla led
genom att göra rätt från början och bespara
både sig själv och konsumenterna obehagliga
överraskningar.
TIDEN DÅ man kunde sälja konserverad gröt
med mördande reklam är sedan länge förbi –
det har vi bland annat de sociala medierna att
tacka för. I en tid då vi har tillgång till och litar
mer på varandras omdömen än på företagens
reklambudskap räcker det inte med ”more of the
same” maskerat i nya förpackningar. Att säga att
man ingenting har att dölja är inte tillräckligt
– nu är det upp till bevis som gäller. Den som
verkligen vill vinna konsumenternas förtroende
måste våga beträda nya, hållbara vägar. Det kan
vi på Livsmedels­akademin hjälpa till med. π
Lotta Törner
VD, Livsmedelsakademin
Livsmedelsakademins årsberättelse 2013 3
– Framgångsrika företag bör ta vara på
möjligheten att använda sina resurser
till sådant som är bra och nyttigt i ett
större perspektiv, säger Oatlys VD,
Toni Petersson
”Vårt ansvar sträcker sig längre
än till resultaträkningen”
Med sin koppling till forskningen, sina unika produkter och sina exportframgångar
har Oatly alltid varit ett ovanligt livsmedelsföretag. Med nye VDn Toni Petersson
har företaget inlett förflyttningen från livsmedel till livsstil, med sunda värderingar,
största möjliga transparens och ett löfte om att uppgradera människors liv.
NÄR TONI Petersson tog över som VD för
MAN KAN lugnt säga att Toni Petersson har
Oatly, var det med det tydliga målet att öka
transparensen och samtidigt, på tre år, öka
omsättningen, från 200 till 500 miljoner.
entreprenörskapet i blodet och världen som
arbetsfält. Han är född i Göteborg och bodde
under barndomen tidvis i Japan. Familjebolaget
är en marinindustri i Miami. Mamman
kommer från en restaurangfamilj och star­
tade tidigt japansk restaurang i Malmö. Toni
och hans bror gick i hennes fotspår när de
tillsammans skapade Europas första moderna
japanska bar – Izakaya Koi – vid Malmös Lilla
Torg, med ett genomarbetat koncept och mini­
malistisk inredning. Rörelsen växte efterhand
till livsstilsbolaget Koi Living, med import och
distribution av av öl, saké och designprodukter.
Så småningom startade bröderna cafékedjan
Nesta, de bildade fastighetsbolag och gav sig
med framgång in i nattklubbsbranschen. Men
2005 sålde de av det de byggt upp.
– Det kan låta som en motsättning, men i
mina ögon är det precis tvärtom. I dagens
kommunikationslandskap gäller det att ha
rent mjöl i påsen om man vill få och behålla
människors förtroende. Den som försöker lura
konsumenten blir obönhörligen straffad. Oatly
har alla bitar på plats. Vi står för schyssta, doku­
menterat hälsosamma produkter som tillverkas
på ett hållbart sätt. Vår målgrupp är människor
som vill uppgradera sina liv med en livsstil som
gör gott både för hälsan och samvetet.
4 Livsmedelsakademins årsberättelse 2013
– Som entreprenör vill man hela tiden bygga
upp något nytt. När det väl är på banan och
fungerar får andra ta över. Min bror och jag
tröttnade på att vara krögare och det var dags
att göra något annat.
FÖR TONIS del blev det ”nya” att ta med sig
familjen och flytta till Costa Rica, ett land han
förälskat sig i vid ett besök tio år tidigare.
– Vi ville visa barnen att det finns många olika
sätt att leva och att de redan från början skulle
känna sig som världsmedborgare. Vi levde
enkelt, nära naturen och hittade ett helt nytt
lugn. Under de första två åren ägnade vi oss åt
att bara ”vara” – helt utan några större projekt.
Det var fantastiskt.
MEN EFTERHAND började det klia i fingrarna
på entreprenören. Han blev markägare och
bildade nätverk med andra expats, många av
dem amerikaner i filmindustrin. Efter tre år
med stränder och djungler lockade Malmö igen.
Toni blev VD för BoblBee – ett innovativt väskoch ryggsäcksföretag med helt egna lösningar
för en aktiv livsstil. Ytterligare tre år senare,
2012, sökte Oatly en ny VD.
– I Oatly såg jag ett bolag som byggts upp på
entreprenörskap, innovation och ambitionen
att bidra till en hållbar livsstil. Ett företag som
med hjälp av kunskap och nytänkande tagit
fram helt nya och unika livsmedel. Men jag såg
samtidigt ett företag med möjligheter som det
inte riktigt tog vara på.
premierar den som gör bra saker. På Oatly ska
vi se till att det goda genomsyrar hela bolaget.
Allt vi säger och gör, liksom alla våra produkter,
ska tåla en ingående granskning och vi ska bli
mästare på att kommunicera, både våra värde­
ringar och våra produkter, inte minst via de
sociala medierna.
NÄR ANDRA anlitar reklambyråer och konsulter
för att mejsla fram de mest centrala budskapen
går Oatly en annan väg. Toni Petersson menar
att de bästa och mest äkta idéerna kommer
genom att ta vara på medarbetarnas engage­
mang och goda idéer. Oatly är troligen också
Sveriges enda livsmedelsföretag som anställt
en egen creative director, med uppgift att
forma budskap med grund i företagets faktiska
värderingar.
– Jag tycker det känns självklart. Värderingar
kan inte köpas och ändras utifrån ett mark­
nadstänk. De måste spegla våra verkliga visioner
och bygga på en sann historia som vi bygger
gemensamt – inom företaget och i samspel med
dem som använder våra produkter. Då lägger
vi också grunden till ett slags ambassadörskap
där budskapet går från mun till mun, mellan
människor som litar på varandra.
– Vår havremjölk innehåller näringsämnen –
kolhydrater, fett och proteiner – av hög kvalitet
och i proportioner som stämmer exakt med
WHOs rekommendationer för barn och unga
över tre år. Den kan produceras med betydligt
mindre miljöavtryck än vanlig mjölk och är
dessutom i princip helt fri från intoleranspro­
blematik. Idealiskt, kan man tycka. Ändå det
finns en kompakt mur av regler som hindrar oss
från att leverera större volymer till exempelvis
skolor och dagis. Det handlar bland annat om
att våra ekologiska produkter inte får säljas som
ekologiska och KRAV-märkta om vi vitaminbe­
rikar dem, medan det finns ett särskilt undantag
som tillåter berikning i ekologisk mjölk. För
skolorna är det enkelt att lösa sitt åtagande att
köpa ekologiskt genom att välja komjölken,
vilket idag gör oss chanslösa på den marknaden.
Det är en klar orättvisa..
UNDER INTERVJUN återkommer Toni Petersson
TONI PETERSSON är dock övertygad om att tiden
flera gånger till vikten av sunda värderingar och
han ifrågasätter resultat- och balansräkningen
som det enda sättet att mäta ett företags fram­
gångar och status.
talar emot regler som snedvrider konkurrensen
och missgynnar konsumenten.
TONI PETERSSON menar att Oatly hade
fjärmat sig från det som gett framgång.
Entreprenörsföretaget hade gjort stora
ansträngningar för att bli ett traditionellt struk­
turerat livsmedelsföretag och var på väg att bli
ett i mängden.
– Det är lätt hänt. När man väl nått framgång
är det naturligt att gå in i en förvaltande fas och
vakta det man har. Men på vägen riskerar man
slå ihjäl kreativiteten och innovationskraften.
En sådan utveckling skulle vara förödande
för Oatly och en modig styrelse har nu gett
mig uppdraget att driva utvecklingen åt ett
helt annat håll. Vi ska sticka ut från mängden
på ett positivt sätt och det ska märkas både
inom företaget och bland konsumenterna.
Livsmedelsföretaget ska bli ett livsstilsföretag.
Vi går från ”non dairy” till att leverera ”sustai­
nable nutritional health”.
SPELET OM marknadsandelar bygger enligt
Toni Petersson på en enkel ekvation. Den som
stoppar in beloppet X i marknadsföring, jobbar
med vettiga rådgivare och inte drabbas av några
skandaler på vägen, kan räkna med att ta mark­
nadsandelen Y.
– Om man ska få en större del av kakan, gäller
det att jobba smart. Vår väg till större mark­
nadsandelar utgår från att konsumenterna, lika
snabbt som de straffar den som inte sköter sig,
glad över att konsumenterna i allt större
omfattning efterfrågar företagets produkter,
men han är samtidigt bekymrad över struk­
turella hinder och protektionism som lägger
hinder i vägen. Han tar den svenska mark­
naden som exempel och pekar på ett regelverk
som han menar klart missgynnar Oatly och
andra mjölkalternativ.
– Det är klart att ett företag i längden måste
generera ett överskott, men jag menar att man
också måste fundera över vilket ansvar man
har för att bygga ett mänskligare samhälle.
Framgångsrika företag kan – och bör – ta
vara på möjligheten att använda sina resurser
till sådant som är bra och nyttigt i ett större
perspektiv. När vi hjälper andra växer vi som
människor och får samtidigt en mer nyanserad
världsbild. Jag är helt övertygad om att det också
gör oss till ett bättre företag.
OATLY SÄLJS idag i 23 länder. Fler marknader
är på gång och försäljningssiffrorna pekar
starkt uppåt. Toni Petersson är naturligtvis
– Som jag sa – den som försöker lura konsu­
menten kommer obönhörligen att bli straffad.
Makten över kommunikationskanalerna har
flyttats från företagen till vanligt folk. I längden
är det bara sanningen som har en chans och där
står vi väl rustade. Det är också i det perspektivet
jag vill se Livsmedels­akademins engagemang
för hållbarhet och transparens. Det handlar om
allt från att förändra offentliga regelverk och
upphandlingsrutiner till att utbilda en ny genera­
tion ledare som kan driva företagen i en hållbar
riktning. Livsmedelsakademin gör ett viktigt
arbete och har idag nått en position som gör det
möjligt för den att påverka förutsättningarna för
hela branschen, i en riktning som är positiv både
för konsumenterna och för de företag som klarar
att navigera rätt i det nya, öppna landskapet. π
– Vi ska sticka ut från mängden och det ska märkas,
både inom företaget och bland konsumenterna.
Livsmedels­företaget Oatly ska bli livsstilsföretaget
som uppgraderar människors liv.
Livsmedelsakademins årsberättelse 2013 5
Det blir sena kvällar i det lilla gårdsmejeriet
i Brunslöv. Här produceras läckra ostar med
brasilianska förebilder.
Succé direkt för nystartat mejeri
När dressyrryttarinnan Adriana Zonari bestämde sig för att byta karriär
gjorde hon det med besked. Idag driver hon sitt eget mejeri på den
skånska slätten och hon har nått stor framgång med sina ostar.
ADRIANA ZONARI flyttade 2003 till från Sao
Paolo till Skåne för att träna med den legenda­
riske dressyrtränaren Jan Brink. Hon tävlade
internationellt och var uttagen till det brasi­
lianska dressyrlandslaget. Men trots många
framgångar och en växande egen verksamhet
som tränare, tröttnade hon så småningom
på ryttarlivet och började fundera över en ny
yrkesbana.
– Jag hade en gedigen marknadsföringsutbild­
ning och dessutom erfarenhet av försäljning
med mig från Brasilien, berättar Adriana
Zonari.
och osttillverkning och saknade det brasilianska
utbudet i Sverige.
EFTER MÅNGA funderingar bestämde sig
Adriana Zonari för att ge det ett försök. Hon
skulle starta eget mejeri på hästgården i
Brunslöv utanför Hörby. Hon började experi­
mentera i liten skala, men kände också att hon
behövde skaffa sig mer kunskap för att kunna
få igång och driva en professionell verksamhet.
IDÉN ATT starta osttillverkning växte fram i
– Jag insåg att det naturligtvis krävdes betyd­
ligt mer än marknadsföringskunskaper för att
dra igång en egen livsmedelstillverkning och
började leta efter utbildningar. En otrolig tur
gjorde att mitt beslut sammanföll med starten
för den ettåriga YH(yrkeshögskola)utbild­
ningen Småskalig livsmedelsförädling med
entreprenörskap vid Folkuniversitetet i Lund.
Jag fick syn på utbildningen två dagar innan
ansökningstiden gick ut, sökte och kom in.
samtal med goda vänner som driver en mjölk­
gård i Bjärsjölagård.
PARALLELLT MED utbildningen började Adriana
– Vi pratade mycket om hur vi skulle kunna
skapa förädlingsvärden med mjölken som
basprodukt. Jag har alltid varit intresserad av ost
Zonari bygga sitt mejeri. Lokaler i den gamla
hästgården renoverades och anpassades till
livsmedelsstandard. Att köpa ny utrustning var
inte att tänka på, så lösningen blev istället att
– Dessutom hade jag ju drivit eget i Sverige
och det kändes därför naturligt att fortsätta
med företagande av något slag. Frågan var
bara med vad.
6 Livsmedelsakademins årsberättelse 2013
köpa begagnad storköksutrustning på Blocket.
En särskild utmaning var att få de tillstånd som
behövdes.
– De första kontakterna med kommunen var
inte alls positiva, minns Adriana Zonari. – Jag
vände mig till kommunens miljö och hälsos­
kyddsansvariga med förhoppningen att få ta
del av deras kunskap, men möttes istället av
kritik och misstänksamhet. Branschkunskapen
visade sig vara mycket dålig och det var svårt
att få tillstånd för produktion och försäljning.
Men när jag fick kontakt med kommunens
näringslivsanvariga lossnade det. De hade en
helt annan attityd. Jag fick mina tillstånd och
har sedan dess känt ett mycket starkt stöd från
kommunen.
ADRIANA ZONARI tycker att YH-utbildningen
gav henne en bra mix av teori och praktik.
Förutom en grundläggande mejeriutbildning
fick hon också inblickar i andra branscher och
viktig kunskap om att driva ett entreprenörsfö­
retag. Vid sidan av utbildningen gick hon också
flera kurser i osttillverkning – bland annat på
Sveriges kanske mest berömda gårdsmejeri,
Jürss Mejeri i Flen.
– Det var inte bara fantastiskt lärorikt utan gav
mig också möjligheten att få en av mina verkliga
förebilder – Kerstin Jürss – som mentor.
GÅRDSMEJERIET STOD klart ungefär samtidigt
med kursavslutningen i maj 2013 och Adriana
Zonari startade produktionen omedelbart.
Den första produkten blev en dulce de leche
– en söt, mjölkbaserad kräm som är vanlig i
Latinamerika. Snart följdes den av färskostar av
olika slag, som såldes över disk i mejeriets lilla
butik. Marknadsföringen började i liten skala,
med flygblad i brevlådorna hos Brunslövs 300
invånare. Men ryktet om det lilla gårdsmejeriet
med de goda ostarna skulle snart komma att
sprida sig.
– Vi öppnade den 28 juni och det kom massor av
folk. Efterhand blev vi också uppmärksammade
både i dagspressen och i olika mattidningar. Det
gav bra draghjälp i marknadsföringen.
DEN FÖRSTA osten från gårdsmejeriet var
”Brasse” – en skivbar färskost som påminner
om den norrländska kaffeosten. Därefter
kom ”Storebror”, som bygger på traditionella,
småskaliga brasilianska metoder, där osten
lagras i rumstemperatur. I sortimentet finns
idag vitmögelosten Rebecca och så den ost som
fått den största uppmärksamheten – Brunslövs
Stekare.
– Det är en ost som är vanlig i norra Brasilien, där
den säljs på stränderna och grillas över glödande
kol. Att ta fram osten var ganska enkelt, det var
betydligt svårare att hitta en lämplig förpack­
ning, eftersom en ost av det här slaget måste
vacuumförpackas, men med det problemet löst
blev osten en succé. Genom Smaka på Skåne
anmäldes Stekaren till tävlingen Matverk, där
Brunslövs Mejeri tillsammans med Nöbbelövs
Gård vann den skånska delfinalen. Det var ett
helt fantastiskt erkännande.
FÖR ADRIANA Zonari är det viktigt att arbeta
med bra och gärna lokalproducerade råvaror. All
mjölk till produktionen kommer från Nöbbelövs
ekologiska gårdsmejeri, vars produktion blivit
möjlig tack vare en helt nyutvecklad mejeri­
modul, framtagen av Norups Mejeri med stöd
av Livsmedelsakademin (se artikel på sidan 9).
Men samtidigt som hon värnar om det lokala
ser hon behovet av att expandera för att kunna
driva sitt mejeri med kommersiell framgång.
– Vi har fått in våra ostar på många restauranger
och butiker runt om i Skåne, men målet är att
sälja i hela Sverige. Jag är helt övertygad om
att det går att driva en sund produktion även i
lite större skala och jag kommer aldrig att tulla
på kvalitetskraven. Förutom att öka ostproduk­
tionen kommer vi också att börja sälja eget
smör, yoghurt och creme fraiche för de verkligt
kvalitetsmedvetna. Vi gör egen glass också, men
det är mest på skoj.
Smaka på Skånes verksamhets­ledare
Jannie Vestergaard på besök i gårdsbutiken.
YH-UTBILDNINGEN I småskalig livsmedels­
förädling innebar att Adriana Zonari för första
gången kom i kontakt med Livsmedels­akademin
och Smaka på Skåne. Det lade grunden till en
relation som har utvecklats efter hand.
– Smaka på Skåne har gett oss viktiga
kontaktytor. Genom dem fick vi medverka i
streetfood-satsningen under Malmöfestivalen
och det var Smaka på Skåne som gjorde så att
vi kom med i tävlingen Matverk. En resa till
slow food-mässan Salone del Gusto i Italien
gav massor av inspiration, kunskap och nya
kontakter. Och så känner vi att vi är en del i ett
nätverk där vi kan dela med oss av erfarenheter
och möjligheter. Det ger en styrka som man inte
har på egen hand.
NYSTARTADE FÖRETAG har ibland en tendens
att vara överoptimistiska när det gäller marknad
och försäljning. En gyllene regel är att allt tar
längre tid än beräknat. För Adriana Zonari har
det varit precis tvärtom.
– Det visade sig snabbt att lagringsutrymmena
inte på långa vägar räckte till för efterfrågan på
våra ostar, så nu bygger vi ut dem rejält. Det
finns gott om plats i det gamla stallet. π
Adriana Zonari byggde upp
sitt gårdsmejeri parallellt med
YH-utbildningen i småskalig
livsmedelsproduktion .
Utbildning med potential
för stora och små
YH-utbildningen Småskalig livsmedels­­förädling med entreprenörskap är resultatet av ett samarbete mellan Livsmedels­
akademin/Smaka på Skåne, Folkuniversitetet, TransforMAT vid Krinova och ett
antal skånska mathantverkare.
Till utbildningen, som hittills arrangerats
två gånger, antas ett 20-tal elever som får
en gedigen utbildning i mathantverkets
olika delar. För att söka ska man ha
minst gymnasieutbildning samt relevant
yrkesbakgrund. Utbildningen är studie­
medelsberättigad.
Jannie Vestergaard, verksamhetsledare för
Smaka på Skåne, ser utbildningen som ett
viktigt och effektivt redskap för att få igång
fler mathantverksföretag, men menar
också att den skulle kunna göra stor nytta
för de större livsmedelsföretagen.
– För den som bär på en mathantverksidé
innebär utbildningen att drömmen får
en chans att möta verkligheten och vi har
redan sett att utbildningen gett resultat i
form av livskraftiga mathantverksföretag
och utveckling av nya produkter, säger
Jannie Vestergaard.
–Surtanten med sina mjölksyrade produkter och Brännans Trädgårds tomatketchup
är två av flera exempel. Dessutom har flera
av eleverna handplockats till befintliga
företag efter avslutad utbildning. Nu skulle
jag vilja se ett deltagande även från större
företag, som till exempel skulle kunna
skapa mervärden i speciella varumärken
genom att ta in hantverksmässiga metoder
och tänk i delar av produktionen.
Yrkeshögskolemyndigheten har nyligen
beviljat utbildningen anslag för ytterligare
två år. En ny kull elever börjar sin utbildning
hösten 2014.
Livsmedelsakademins årsberättelse 2013 7
– Med vår teknologi kan hela havrekärnan
användas till att göra helt släta drycker.
Vi kan till exempel göra en smoothie som
är lika nyttig som havregrynsgröt, berättar
Glucanovas VD Jörgen Holm.
Glucanova fyller fullkorn på flaska
Dricka fullkorn – är det möjligt? Forskningsföretaget Glucanova har utvecklat
produkter som vänder upp och ner på gamla begrepp och möjliggör helt nya,
hälsosamma drycker. Stödet från Livsmedels­akademin gav en flygande start.
DE ALLRA flesta vet att det är nyttigt med fibrer
GLUCANOVA ÄR än så länge ett litet företag, men
och särskilt om de kommer från fullkornspro­
dukter. När vi hör ordet ”fullkorn” är det väl
oftast grovt bröd och svårtuggad müsli som
dyker upp i tankarna, men på Glucanova har
man utvecklat flytande, helt släta produkter med
lika högt fiberinnehåll som den grövsta knäck­
ebrödsskiva. Det innebär helt nya möjligheter
att exempelvis ta fram goda och hälsosamma
drycker. Intresset från livsmedelsindustrin har
inte låtit vänta på sig och VD Jörgen Holm tror
på ett genombrott under 2014.
lyckas ändå jobba längs hela innovationskedjan.
Kopplingen till universitetsvärlden är stark –
samtliga anställda har forskarbakgrund inom
olika områden. Företaget arbetar med experter
på havreförädling för att hitta – och vid behov
förädla fram – rätt råvara för olika krav. Olika
kvarnföretag hjälper till att få fram exakt rätt
havremjöl. Kunderna involveras i processen att
få fram önskade egenskaper i slutprodukten.
– Vår råvara är havre – ett spannmål som
kombinerar ett högt fiberinnehåll och en bra
balans mellan högvärdiga näringsämnen med
en god smak. Vi gör havren flytande med en
patenterad metod som tillåter oss att använda
hela havrekärnan. Alla fibrer och närings­
ämnen blir kvar. Produkten är helt slät och
därför mycket användbar som ingrediens i
drycker av olika slag.
8 Livsmedelsakademins årsberättelse 2013
– En produkt som flytande havre kan verka enkel,
men den bygger på tillämpad spetskunskap i alla
led. Det har inneburit att vi kunnat bygga upp en
stark patentportfölj, säger Jörgen Holm.
innebar bland annat att vi kunde visa upp oss
på en av världens viktigaste branschmässor –
Health Ingredients Europe, som arrangerades
i Frankfurt. Vår medverkan där gav oss ett 15-tal
prospects som vi kunnat jobba vidare med. Det
hade tagit oss betydligt längre tid att nå dem
utan Livsmedels­akademins stöd.
DET HAR gång på gång konstaterats att brist på
kunskap inte är det största hindret när det gäller
att få fler att äta hälsosamt. Svårigheten ligger
snarare i att de flesta av oss har så förtvivlat
svårt att ändra våra kostvanor på ett varaktigt
sätt. Jörgen Holm tror att en del av lösningen
ligger i att ”bygga in” det hälsosamma i sådant
som vi redan konsumerar.
NÄR GLUCANOVA vände sig till Livsmedels­
akademin var det för att få hjälp att bli synliga
och snabbt komma ut på marknaden.
– Vi var nystartade och hade väldigt små
resurser. Stödet från Livsmedels­akademin
– I valet mellan till exempel en smoothie och
en tallrik havregrynsgröt är det ju många som
föredrar smoothien. Med vår teknologi kan den
ges precis samma hälsobringande egenskaper
som gröten. π
”Mitt Mejeri” öppnar helt nya möjligheter till
produktion och förädling hemma på gården.
Modulen kan med små modifieringar även
användas som musteri, bränneri eller bryggeri.
Innovation på gårdsplanen
Med en nyckelfärdig ”livsmedelsfabrik” kan mindre lantbruksföretag
producera och förädla hemma på gården. Bakom innovationen står
Norups Gård med stöd av Livsmedels­akademins entreprenörsråd.
– Vi har 25 års erfarenhet av att bygga prefabri­
cerade moduler för produktion av biobränslen,
berättar Sven Norup, som driver Norups Gård
tillsammans med hustrun Anne och dottern
Paulina.
egenkontrollprogram, utbildning och service­
avtal. Det innebär att drömmen om att starta
egen produktion hemma på gården kan bli verk­
lighet utan att det kostar astronomiska summor.
– Finansieringen av förstudien var naturligtvis
viktig, men vi har haft minst lika mycket nytta
av att få tillgång till Livsmedels­akademins
nätverk och av den trovärdighet det innebär att
akademin är med och stöttar oss. π
FÖRSTA LEVERANSEN gick till Nöbbelövs
–Vi har med tiden blivit mer intresserade av
småskalig livsmedelsproduktion och eftersom
vi alltid använt livsmedelsgodkända kompo­
nenter, så var steget inte så stort till att bygga
moduler för livsmedelsproduktion. Det första
och mest uppenbara behovet vi såg var en
modul för mejeri- och dryckesproduktion.
Gård, som startade sin ekologiska mjölk­
produktion vid årsskiftet 2013/2014 och nu
bland annat levererar till Brunslövs Mejeri (se
artikel på sid 6).
– Vi har fått mycket uppmärksamhet och
kommer inom kort att leverera två anläggningar
till, berättar Sven Norup.
PROJEKTET ”MITT MEJERI” drogs igång med en
förstudie finansierad av Livsmedelsakademin.
Modulen som togs fram bygger på sjöcontainrar
som inreds med processutrustning och andra
komponenter efter kundens önskemål och
behov. Resultatet är ett nyckelfärdigt mejeri
som levererar pastöriserad mjölk förpackad i
tvålitersdunkar. Modulen kan med små modi­
fieringar även användas som musteri, bränneri
eller bryggeri.
– Och intresset växer. Exempelvis så vi hade
nyligen en grupp från LRF på besök på
Nöbbelövs Gård, med ett 90-tal deltagare. Det
är naturligt att man vill se hur det går för andra
innan man själv bestämmer sig. Jag tror att
tiden talar för vår produkt. Konsumenterna vill
veta var maten kommer ifrån och vi lantbrukare
behöver öka våra förädlingsvärden. Då passar
vår modul som hand i handske.
– Vi kan nu leverera ett livsmedelsgodkänt
mejeri i ett komplett paket, med tillstånd,
FÖR NORUPS GÅRD har kontakten med Livs­
Mejerimodulen är utrustad med en
fyllningslinje för tvålitersdunkar.
medels­akademin haft betydelse på flera plan.
Livsmedelsakademins årsberättelse 2013 9
– Det var ett intressant sammanhang att komma
in i, berättar Minna Westerlund.
– Här träffade jag företrädare för bolag som
kunde vara konkurrenter på marknaden, men
samtidigt var beredda att jobba tillsammans
kring något som kunde höja hela branschens
förmåga att attrahera, utveckla och behålla
duktiga ledare. Den gemensamma nämnaren
var att alla hade personer som de vill utveckla,
men få av dem hade de resurser som krävdes
för att bygga egna ledarutvecklings­program.
UR DESSA diskussioner växte ledarutvecklings­
programmet ”Framtidens Ledare i Framtidens
Bransch” fram. Minna Westerlund fick ansvaret
för att designa och leda programmet.
Vid en högtidlig ceremoni på Orkla
Foods fick Olov Nordgren och övriga elva
programdeltagare ta emot diplom av den
programansvariga, Minna Westerlund.
TOLV UNGA talanger från åtta företag fick
De är framtidens ledare i
framtidens bransch
Livsmedels­akademins arbete med att locka unga talanger
till livsmedelsindustrin har varit framgångsrikt. Ledar­
utvecklingsprogrammet Framtidens Ledare i Framtidens
Bransch är ett exempel på hur det kan gå till när en hel
bransch samverkar kring ett gemensamt behov.
LIVSMEDELS­AKADEMINS SATSNING på Jobb &
MED ALLT fler unga talanger som passerade
Karriär startade för åtta år sedan. Uppgiften var
tydlig. Nu skulle livsmedelsnäringen på allvar ta
upp konkurrensen med IT- och läkemedelsindu­
strin om de skarpaste hjärnorna. Starten var rela­
tivt blygsam, men arbetet bedrevs metodiskt och
med stark förankring i Livsmedels­akademins
olika nätverk. En central strategi var att låta
området formas av målgruppen. Ett advisory
board bildades, helt bestående av studenter.
genom ”systemet” uppstod också ett behov
av att ta vara på de informella nätverk som
bildats. I Livsmedels­akademins alumninätverk,
som träffas ett par gånger om året, finns idag
ett 60-tal unga människor. Många av dem på
nyckelpositioner i livsmedelsnäringen och
relaterade branscher.
GENOM MEDVERKAN på arbetsmarknadsdagar,
studiebesök, VD-träffar och andra aktiviteter
fick allt fler upp ögonen för livsmedelsindu­
strin som en intressant arbetsgivare. Stenen
var satt i rullning och i Livsmedels­akademins
VD-nätverk insåg man att en strategisk fråga
som denna krävde ett branschgemensamt
agerande. Insikten ledde till bildandet av
HR-nätverket, som fick ta fram branschens
första gemensamma traineeprogram. När det
startade 2010 sökte hela 800 till de åtta plat­
serna. Det var inget fel på intresset för att jobba
i livsmedelsnäringen.
10 Livsmedelsakademins årsberättelse 2013
JOBB & KARRIÄR-SATSNINGEN har gett många
effekter. Förutom att den påtagligt har höjt
näringens attraktionskraft och därmed
förbättrat rekryteringen av unga, välutbildade
människor, har den också lett till en insikt i
branschen om att man tillsammans kan klara
det som få företag kan klara på egen hand. En
av de frågor som tidigt stod högt på dagord­
ningen var utbildningen av framtidens ledare.
HR nätverket ordnade en workshop kring den
frågan med managementkonsulten Minna
Westerlund, VD för det Malmöbaserade före­
taget Generact med en gedigen erfarenhet av
ledarutveckling inom livsmedelsindustrin.
plats i programmet, som fokuserade på
personlig utveckling ur ett ledarperspektiv.
Var och en av deltagarna fick ett skräddarsytt
program där de fick arbeta med personliga
utvecklingsplaner och områden som de själva
prioriterat. Fokus var att få dem att omsätta
de insikter och verktyg som programmet gav
dem i vardagen, för att skapa resultat i det egna
företaget. Deltagarna fick individuell coach­
ning under programmets gång och var sjätte
vecka träffades hela gruppen för att dela med
sig av utmaningar de stött på, för att träna och
för att få – och ge – feedback. Resultaten lät
inte vänta på sig. Redan under utbildningens
gång blev flera av gruppens deltagare befor­
drade. Minna Westerlund tycker det bådar gott
inför framtiden.
–Livsmedelsbranschen står inför stora föränd­
ringar och det behövs starka och modiga ledare
som kan ta täten. Jag är helt övertygad om att
branschens investering i unga talanger kommer
att bära frukt.
DEN FÖRSTA omgången av utbildningspro­
grammet avslutades i maj 2013, med en
högtidlig ceremoni på Orkla Foods i Eslöv.
En av de tolv som fick ta emot ett diplom var
Olov Nordgren, som arbetar som Supply Chain
Replenishment Manager på Findus.
– Det var självklart att ta chansen när jag blev
tillfrågad av ledningen. Det som lockade var
bland annat det tvärfunktionella i program­
mets innehåll och möjligheten att lära känna
och utbyta erfarenheter med högt kvalificerade
människor från olika delar av branschen. Jag
har fått nya verktyg i det dagliga arbetet och
ett bredare perspektiv på mitt eget ledarskap.
Efter programmet har jag fått ett utökat ansvar
inom företaget.
EN NY omgång av ledarutvecklingsprogrammet
är planerad till hösten 2014, med start i
september. π
”En satsning som
burit frukt”
Orkla Foods Mikael Aru har varit en
förgrundsfigur i Livsmedels­akademins
satsning på Jobb & Karriär. Han menar
att den medvetna satsningen på att
öka branschens attraktionskraft och
att utveckla unga talanger har haft
stor betydelse.
Noga utvalda. Therese Östberg
och Fredrik Holmgren Holm
tillbringar 15 intensiva månader
som innovationstraineer.
Traineer som brinner
för förändring
– Initiativet har verkligen burit frukt. Det
har levererat duktiga och utvecklingsbara
medarbetare till de företag som tagit vara
på möjligheten. Samtidigt har det fungerat
som en viktig PR-kampanj för branschen
och industrin som helhet. Det har höjt
den generella kvaliteten på medarbetare
som rekryterats direkt från universitet och
högskolor. Idag står duktiga människor på
kö för att börja jobba hos oss.
Mikael Aru menar att konkurrensen
om den bästa arbetskraften är på väg
att skärpas ytterligare och pekar på den
snabba generationsväxlingen som en viktig
orsak.
”Du är ung, välutbildad, modig, idérik, socialt begåvad och bra
på att se sammanhang och nya möjligheter. Förmodligen har
du också ett brinnande intresse för mat och måltid.” Dessa var
några av de krav som ställdes för att kunna bli innovationstrai­
nee i Livsmedels­akademin.
DE TVÅ som gick hela vägen var Therese Östberg
och Fredrik Holmgren Holm.
– Mat är njutning för mig, men livsmedel
är en tung och viktig fråga utifrån många
aspekter. Jag vill vara med i ett sammanhang
med stora projekt och på sikt en möjlighet att
få göra samhällsnytta, säger Therese, som varit
aktiv i Livsmedels­akademins Advisory Board,
matbloggat, jobbat i restaurangbranschen i
Norge och läst Food Management vid Lunds
universitet.
FREDRIK, SOM har en utbildning inom bio- och
livsmedelsteknik, hittade Livsmedels­akademin
via Smaka på Skåne och kände direkt när han
hittade innovationstraineeprogrammet att detta
var något han ville vara med om.
– Hur företag, oavsett storlek, kan bli mer
innovativa och väva in det i alla processer
är något som jag verkligen intresserad av.
Ett särskilt intressant område är hur vi via
kosten kan förhindra de välfärdssjukdomar
som blir allt vanligare.
Mikael Aru är nöjd med
Livsmedels­akademins
satsning på Jobb & Karriär,
som han var med och startade.
THERESE OCH FREDRIK har totalt 15 månader
med teori och praktik, både internt och ute på
olika företag. Förhoppningarna på dem är stora.
– Utbildningen av innovationstraineer bygger
på insikten att branschen står inför så stora
förändringar att det behövs människor med
en helhetssyn, som kan överbrygga befintliga
strukturer och bidra till en ökad innovations­
kraft i företagen, berättar Jan Brattström, verk­
samhetsnsvarig för Jobb & Karriär.
– Den pilot vi genomförde under 2012, med
Martina Oxling som vår första innovations­
trainee, gav goda erfarenheter och visade att ett
mer övergripande synsätt verkligen kan göra
nytta. Det är till stor del erfarenheterna från
piloten som ligger till grund för det utvidgade
programmet. Det ska bli mycket spännande att
se vad Therese och Fredrik kan åstadkomma. π
– Den kommande tioårsperioden innebär
en stor utmaning när det gäller att kunna
rekrytera kunniga och kompetenta
medarbetare. I det perspektivet är det
en överlevnadsfråga att vi gör vårt
yttersta för att attrahera talanger. Unga
människor ställer krav och vill se utveckling
och nytänkande i flera dimensioner. En
positiv och engagerad industri som tar
framtidsfrågorna på största allvar vinner
kampen om talangerna. Det är också i det
perspektivet vi ska se ledarutvecklingsprogrammet. Branschen behöver en ny
generation ledare som kan ta tag i centrala
frågor och möta framtidens krav med
nya, friska grepp…och det är vi själva som
måste ta ansvaret för att utbilda dem.
Livsmedelsakademins årsberättelse 2013 11
ETT FÖRETAG som nappade tidigt på de
möjligheter OpenUp ger var Orkla Foods.
Innovationsdirektören Ingrid Landgren
berättar:
Martina Oxling, Amanda Magnusson
och Johan Mårtensson har lockat
nära 400 användare till den öppna
innovationsplattformen OpenUp.
– Vi hade letat efter ett instrument som vi
skulle kunna använda för att förändra vårt
innovationsarbete. Vi arrangerade därför ett
seminarium med SCA, som är ett av de svenska
företag som kommit längst när det gäller
öppen innovation. När vi fick kännedom om
OpenUp var det naturligt att även de bjöds in
till seminariet. Intresse uppstod och idag har vi
kommit en bit längre i processen. Vi har med
gott resultat skickat in några frågeställningar
och nu pågår ett arbete internt med hur vi ska
hantera sekretess- och IP-frågor. Vi inser ju
att det inte bara är att ”ta”, utan att vi måste
ge något också för att andra ska vilja dela med
sig till oss.
EN ANNAN användare som dragit nytta av
OpenUp öppnar nya världar
Intresset var stort när Livsmedels­akademin och Packbridge
lanserade OpenUp – en helt ny, webb-baserad plattform
för öppen innovation i gränssnittet mellan livsmedel och
förpackningar. Idag har plattformen nära 400 användare
från 30 länder.
LANSERINGEN, SOM gjordes i samband med
Livsmedels­akademins Dag i oktober, var väl
förberedd. Projektledaren Johan Mårtensson
från förpackningsklustret Packbridge och hans
kollegor från Livsmedels­akademin – Amanda
Magnusson och Martina Oxling hade gjort ett
gediget förarbete.
– Först genomförde vi en rad intervjuer och
workshops med industrin, berättar Johan
Mårtensson. Syftet var att förstå mognadsgraden
i industrin och samtidigt plantera in begreppet
öppen innovation. Baserat på den input vi fick
började vi sedan bygga upp plattformen, i nära
samverkan med tänkta användare från akademi,
offentlig sektor och näringsliv. På det sättet
kunde vi på ett effektivt sätt testa och förbättra
systemet. Vi lade särskilt fokus på att det skulle
vara lätt, både att använda och förstå.
NÄR OPENUP lanserades visade det sig snart att
grundarbetet gett resultat. Mer än 200 använ­
dare anslöt sig direkt. Ett par månader senare
var den siffran uppe i nära 400.
– Plattformen går att använda på många olika
sätt, förklarar Amanda Magnusson. I grunden
12 Livsmedelsakademins årsberättelse 2013
handlar det om att användare kan lägga ut
utmaningar eller frågor som de inte kan lösa
själva. Andra har sedan möjlighet att bidra med
kunskap och idéer. OpenUp kan användas både
för helt öppna projekt, där alla kan delta och
för mer definierade arbetsgrupper. Plattformen
kan även hantera olika nivåer av sekretess.
FÖR MÅNGA livsmedels-och förpackningsfö­
retag är öppen innovation ett helt nytt sätt att
arbeta. Det kan vara mycket känsligt att släppa
in andra i de egna innovationsprocesserna och
man är osäker på vad ett nytt synsätt kan inne­
bära, till exempel när det gäller möjlighet till
patentskydd. Därför räcker det inte heller att
bara skapa en innovationsplattform – det gäller
ju att få användarna att nappa på idén också.
– En stor del av vårt arbete går ut på att träffa
användare av olika slag och visa dem hur de kan
ha nytta av OpenUp, berättar Martina Oxling. Vi
tar gärna på oss en coachande roll, så att platt­
formen används effektivt och ger bästa möjliga
resultat. Ibland kan vi också se kopplingar mellan
olika utmaningar och grupper som skulle kunna
ha nytta av varandra och då kan vi se till att de blir
medvetna om varandras existens.
OpenUp är Maria Biörklund, som jobbar
med olika frågeställningar inom Livsmedels­
akademins verksamhetsområde Måltidsglädje.
– Vår utmaning handlade om att vi ville hitta
sätt att använda IT för att förenkla patien­
tanpassningen av måltider i vården. Jag fick
napp direkt och har nu inlett ett samarbete
med ett IT-företag och en grupp dietister vid
SUS i Lund. OpenUp skapade dessutom en
dialog med människor som jag aldrig kommit
i kontakt med annars. En helt oväntad effekt
var att det visade sig finnas kopplingar mellan
det jag jobbar med och ett område som nano­
vetenskap. Innovation bygger ju på möten
mellan olika kunskapsområden och för att
de ska kunna uppstå behövs det arenor som
OpenUp. Det är kul att se hur det fungerar
i praktiken.
OPENUP HAR gett eko långt utanför Sveriges
gränser. Användarna kommer idag från ett
30-tal länder och de blir hela tiden fler. Enligt
Johan Mårtensson bevisar detta två saker. Dels
att det finns ett internationellt intresse för det
som sker inom de starka skånska livsmedelsoch förpackningsklustren, dels att OpenUp
är ett smidigt sätt att samarbeta kring inno­
vationsfrågor, oavsett var i världen man råkar
befinna sig.
– Det är utan tvekan så att OpenUp fyller ett
behov och jag tror att vi bara befinner oss i
början av en mycket spännande resa, där det
blir naturligt för allt fler att jobba med öppen
innovation. Vår viktigaste resurs i utvecklingen
av OpenUp är användarnas engagemang och
vilja att arbeta tillsammans med oss med att
förfina plattformen och stoppa in intressant
innehåll som gör att ännu fler vill använda
den. Vi känner att både livsmedels- och förpack­
ningsindustrin är starkt på gång. π
måltidens roll hos avdelningspersonalen. Till
detta kommer tekniska lösningar och som till
exempel gör det möjligt att erbjuda patienterna
ett differentierat utbud – ett slags buffémodell.
I TRELLEBORG kom man en bra bit på väg, men
inte ända fram. En positiv följd av projektet är att
Regionservice, som ansvarar för sjukhusmål­
tiderna i Region Skåne, nu driver ett pilotprojekt
där leverantören Medirest fått bryta ner sina
färdiga rätter till måltidkomponenter som
patienten själv kan välja och kombinera. En
annan konsekvens är att Livsmedelsakademin
i partnerskap med dietister på Skånes
Universitetssjukhus ska jobba fram smarta,
arbetsbesparande lösningar för att kvalitets­
säkra patientmåltider.
PROJEKTET MÅLTIDSGLÄDJE på sjukhus kan
användas för att illustrera själva vitsen med
Livsmedels­akademins pilotprojekt. Det handlar
om att sätta igång skarpa projekt med en klar
målsättning, där arbetssättet handlar mycket
om ”learning by doing”. Lill Spenninge, verk­
samhetsansvarig för Måltidsglädje, förklarar:
”Måltidsglädje på Sjukhus”
vill förändra attityder längs
hela värdekedjan. Mötet med
patienten är av central betydelse.
En måltidsmodell med
dubbel effekt
Måltiden som en aktiv del av tillfrisknandet – det har varit
grundtanken i Livsmedels­akademins pilotprojekt ”Måltids­
glädje på sjukhus”, som nu är avslutat. Bland resultaten är
en modell för bättre patientmåltider.
ENLIGT DIETISTEN Maria Biörklund, som varit
en av de drivande i pilotprojektet, finns det
två stora vinster med att förbättra måltiderna
på sjukhus. Det handlar dels om att ett ökat
välbefinnande och en bättre näringsstatus kan
bidra till kortare vårdtider, dels om möjligheten
att använda den offentliga måltiden som ett
skyltfönster för god och hälsosam mat.
– Väldigt mycket av våra sjukvårdsresurser
läggs idag på kost- och livsstilsrelaterade sjuk­
domar. Bättre måltider i vården kan bli något
som patienterna tar med sig hem. Ett aktivt
bidrag till bättre hälsa som kan avlasta vården.
på
Trelleborgs Lasarett. Ambitionerna var mycket
högt ställda och omfattade allt från bygget av ett
nytt sjukhuskök med eget bageri till utbildning
av avdelningspersonalen. Under loppets gång
PILOTPROJEKTET
GENOMFÖRDES
– Vi visste redan när vi satte igång att vi skulle
stöta på hinder av olika slag. Och det är just
genom att stöta på, identifiera och undanröja
hinder som vi kan hitta nya arbetsmodeller. Vår
roll är att satsa där ingen annan kan eller vågar.
Sedan är vi frikostiga med våra lärdomar och
skapar på det sättet förutsättningar för andra
att ta vid. Med ”Måltidsglädje på sjukhus” har
vi skapat en modell som vi gärna vill fortsätta
att testa och utveckla i andra sammanhang. Jag
hoppas att vi snart ska få nya ”case” att jobba
med, så att vi kan visa i full skala och under
längre tid vad bättre måltider i sjukvården
faktiskt kan betyda. π
ändrades dock förutsättningarna, vilket även
innebar förändringar i projektet.
– Det nya köket, som var en central del i
projektet, sköts på framtiden genom politiska
beslut. Dessutom gjordes en organisatorisk
förändring som innebar att mycket av besluts­
makten flyttades från den lokala sjukhusled­
ningen till en central nivå. Det gjorde vårt arbete
svårare, men vi gjorde ändå framsteg.
MARIA BIÖRKLUND menar att förbättringen av
måltider i vården till stor del handlar om att
förändra attityder längs hela värdekedjan.
– Det behövs modiga politiker som vågar pröva
nya vägar; en förändring av vårdplanerarnas
syn på maten som en ren försörjningstjänst;
ökad kunskap hos läkarna om samband mellan
kost och hälsa och en ökad medvetenhet om
– Bättre måltider i vården kan korta
vårdtiderna och bidra till goda vanor
som patienterna kan ta med sig hem,
menar dietisten Maria Biörklund.
Livsmedelsakademins årsberättelse 2013 13
– Livsmedels­akademin är
idag en arena för öppen
innovation där alla som
vill kan delta, oavsett
branschtillhörighet eller
geografisk placering, säger
Lennart R Svensson, chef
för Innovationssystem på
Region Skåne.
fossilbränslefri senast 2020 och att 50 procent
av all mat som serveras i offentlig regi ska vara
ekologisk från 2016. Enkelt uttryckt handlar
det om att det offentliga löser sina utmaningar
genom att skapa marknad för nya, smarta
produkter och tjänster. Det är egentligen inget
nytt. Se till exempel på Ericsson, som växte i
symbios med statliga Televerket, eller på SAABs
flygindustri som utvecklades i takt med försva­
rets behov. Livsmedelssektorn skulle kunna
användas på liknande sätt – i Sverige serveras
dagligen tre miljoner måltider i offentlig regi.
Det är ett kraftfullt, men ännu relativt outnyttjat
styrmedel för att skapa innovation i livsmed­
elsföretagen. Det är mot den bakgrunden man
ska se regionens samarbete med Livsmedels­
akademin kring nya måltidslösningar för sjuk­
vård, äldreboenden och skolor.
REGION SKÅNE satsar i sin regionala utveck­
”Akademin är inte längre
en bransch­angelägenhet”
– Livsmedels­akademins förmåga att skapa arenor för öppen
innovation kring skarpa, bransch­överskridande utmaningar
innebär att den inte längre är en angelägenhet bara för
livsmedels­näringen eller för Skåne. Det säger Lennart R
Svensson, chef för Innovationssystem på Region Skåne.
SKÅNE UTMÄRKER sig gång på gång i innova­
tionsstatistiken. 2012 kom en OECD-rapport
som pekade ut regionen som en av de mest
innovativa i Europa och 2013 presenterade EU
sin European Scoreboard Index, där Skånes
innovationskraft bidrog till att Sverige place­
rades som etta.
enskilda företaget eller för branschen som
helhet. Från regionens sida kan vi naturligtvis
inte lägga oss i hur företagen sköts, däremot
kan vi se till att det skapas affärsmöjligheter för
företag som vill och kan ta sig an utmaningar
som ligger i linje med det vi vill åstadkomma.
lingsstrategi särskilt på tre innovationsområden
– Personlig hälsa, Hållbara städer och Smarta
material. Samtliga dessa är områden där det
finns stora behov, såväl på hemmaplan som
globalt – och där Skåne har särskilt goda förut­
sättningar att ta en ledande position. Samtidigt
är det uppenbart att vart och ett av dessa områden
kräver gränsöverskridande samarbeten. Och
det är enligt Lennart R Svensson här som
Livsmedels­akademin blivit en viktig vägvisare.
– Livsmedels­akademin har gått från att vara
ett renodlat livsmedelskluster till att bli en
arena för öppen innovation, där alla som kan
bidra är välkomna, oavsett branschtillhörighet
eller geografisk placering. Man har tidigare än
andra lyckats skapa helt nya typer av organi­
satoriska lösningar för att skapa systeminno­
vationer kring exempelvis mat och måltid.
Livsmedelskademins samverkan med andra
kluster som Packbridge, Mobile Heights och
Media Evolution är utmärkta exempel på hur
det kan fungera i praktiken och här har andra
mycket att lära. När frågan sätts i centrum spelar
det ju ingen roll om de bästa idéerna kommer
från Skåne, Värmland eller Sydkorea, eller om
fröet till den bästa förpackningsidén skulle råka
komma från mobilindustrin.
LENNART R SVENSSON menar att den politiska
– Rapporterna bekräftar till stor del det vi redan
vet. I vår landsända finns en koncentration av
företag i framkant, kvalificerad utbildning och
forskning och stödjande strukturer som skapar
riktigt goda förutsättningar för innovation,
menar Lennart R Svensson.
nivån har en nyckelroll för att driva fram inno­
vation och att det till stor del gäller att skapa
tydliga spelregler. Som exempel nämner han
den kaliforniska lagen om katalysatorrening av
förbränningsmotorer på 70-talet och Tysklands
beslut att helt avveckla kärnkraften.
– Samtidigt ligger det i sakens natur att man
aldrig kan slå sig till ro och tycka att man är
färdig. Innovation är något som måste pågå hela
tiden, annars hamnar man snart på efterkälken.
Bland de stora livsmedels­företagen finns flera
som befinner sig i en riskzon där en ständig
kostnadsjakt innebär att förmågan och modet att
skapa mervärden genom innovation försvagas.
I längden är det inte hållbart, varken för det
– Det är tydliga beslut som skapar en enorm
aktivitet och som driver fram samarbete mellan
olika branscher. Den enkla drivkraften är å ena
sidan att det ligger enorma vinster i potten för
dem som lyckas, å andra sidan att det vid en viss
tidpunkt kommer att bli omöjligt att få avsätt­
ning för ”gamla” produkter. Morot och piska.
I Skåne ser vi en liknande utveckling baserad
på besluten att all kollektivtrafik ska vara
14 Livsmedelsakademins årsberättelse 2013
SOM EN förklaring till Livsmedels­akademins
förmåga att skapa nya lösningar och få med
många på ”tåget” pekar Lennart R Svensson
på det VD-nätverk som bildats för att förankra
viktiga frågor på en hög nivå.
– För företag som är vana vid att hålla hårt i sina
hemligheter är det en rejäl kursändring att gå
in i ett öppet innovationslandskap. Det kräver
ett starkt och motiverat ledarskap. Livsmedels­
akademins VD-nätverk har visat sig vara ett
effektivt redskap för att få uppslutning kring
centrala framtidsfrågor och Region Skåne har
nu kopierat det konceptet i ett klusteröverskri­
dande nätverk. Detta är ett av flera områden där
Livsmedels­akademin har gått före och spårat. π
från universitet och företag skapades ett auditverktyg som på ett enkelt sätt ger en bild av var
ett företag befinner sig och vad som krävs för
att öka innovationsförmågan.
– Vi har valt att beskriva det som ett hjul, där
ekrarna är olika faser som pågår parallellt. Vi
kallar dem explorer-, developer-, manager- och
controllerfasen och i de företag som lyckas kan
vi se ett samspel, där de olika faserna hela tiden
”matar” varandra på ett bra sätt. I företag som
är mindre lyckosamma kan det vara så att vissa
faser helt saknas, eller att det finns vattentäta
skott mellan de olika faserna.
ATT INFÖRA ett nytt innovationstänkande går
inte över en natt. Under 2013 har målet varit att
genomföra pilotprojekt i ett antal större företag
för att testa auditverktyget och tankarna bakom
Digest Innovation-projektet. Detta har dock gått
trögare än förväntat.
Cezara-Andreea Padurariu (t.v.) och Dovile Gedvilaite
var två av mastersstudenterna bakom auditverktyget
som mäter organisationers innovationsförmåga.
I mitten handledaren Håkan Jönsson.
Kulturanalys ger innovativa
företag
– Att höja innovationsförmågan i ett företag ställer helt nya
krav på ledarskapet. Det säger etnologen Håkan Jönsson,
som tillsammans med en grupp mastersstudenter vid Lunds
universitet har utvecklat ett audit-verktyg som ger företagen
svar på viktiga frågor och pekar på åtgärder som krävs.
HÅKAN JÖNSSON menar att flertalet stora
företag har både styrkor och svagheter när det
gäller deras förutsättningar för innovation.
– Fördelarna är att de har ekonomiska resurser,
bra kompetens och tillgång till marknaden.
Nackdelen att de så lätt hamnar i ett förvaltande
mönster, att det blir ”more of the same” istället
för innovation. Många av de stora företagen har
duktiga utvecklingsavdelningar som är bra på
att leverera nya idéer, men när det kommer
till kritan väljer ledningen ändå att satsa på de
säkra korten, medan det nya och osäkra läggs
åt sidan. Resultatet blir minskande marginaler
och i sämsta fall en minskad budget för utveck­
lingsavdelningen. Det blir en ond cirkel. För att
komma ur den krävs att ledningen har en vision
som involverar innovation – och att den vågar
ta modiga beslut.
HÅKAN JÖNSSON är etnolog och har länge
forskat om och arbetat med livsmedelsbrans­
chen. Han är utbildad kock, författare till flera
böcker och har under många år drivit olika
projekt inom Livsmedels­akademin. Inom
projektet Digest Innovation, som syftar till att
göra livsmedelsföretagen mer innovativa, har
han ansvarat för att ta fram ett verktyg för att
mäta och förbättra företagens innovationsför­
måga och hjälpa dem bli bättre.
– Vi ville hitta ett sätt att analysera handlings­
mönster i företagen och eftersom det handlar
om att se hur olika kulturer samverkar – eller
inte samverkar – så var det naturligt att använda
kulturanalys som verktyg. Uppdraget gick till en
grupp mastersstudenter med olika bakgrund
– från antropologi till business management.
MASTERSTUDENTERNA GENOMFÖRDE en rad
intervjuer med företag som lyckats i innova­
tionsprocessen. Typiskt för dessa var att de
haft en stark och visionär ledning som lyckats
få företagets olika delar – från utvecklings- till
marknadsavdelning att samverka kring tydliga
gemensamma mål. Baserat på detta – och
med hjälp av en mycket namnkunnig inter­
nationell grupp av experter och entreprenörer
– Vi har mött ett stort intresse initialt och då
framför allt hos de innovationsansvariga inom
företagen. Men när de vänt sig till företagsled­
ningen har de visat sig mer tveksamma, vilket
kanske kan uppfattas som ett kvitto på att vi haft
rätt i våra antaganden om att det krävs mod och
förändringsbenägenhet för att vara innovativ.
Nu vill vi istället genomföra piloter hos ett antal
medelstora företag. Resultaten därifrån får visa
hur vi ska gå vidare.
SAMTIDIGT SOM det alltså varit trögt att få
företagen att nappa, så har verktyget mötts av
ett varmt välkomnande på andra håll. Peter
Wennström på The Healthy Marketing Team,
som står bakom livscykelmodellen som ligger
till grund för Digest Innovation, berättar att
flera internationella aktörer visat intresse för
använda sig av modellen.
– Vår modell har visat sig effektiv när det gäller
att mäta och slipa innovationsförmågan i hela
innovationssystem – från hela kluster ner till
enskilda företag. På det sättet använder också
Livsmedels­akademin analysinstrumentet i sin
egen verksamhet. Analysen ger både en diagnos
och åtgärdsförslag, svart på vitt. π
Developers
Explorers
Managers
Controllers
De flesta företag innehåller flera olika
kulturer, med egna mål och förutsättningar.
Innovationsförmågan ökar när kulturerna
samverkar mot gemensamma mål.
Livsmedelsakademins årsberättelse 2013 15
– Det är inte rimligt att all förädling ska
ske i industrin och handeln, medan
råvaruleverantörernas del av kakan blir
allt mindre, säger Marianne Andersson,
ordförande för LRF Skåne.
”Råvaran måste in i innovationskedjan”
Hon brinner för ett jordbruk i balans med naturen, tycker att en minskad köttkonsumtion
är lika mycket en möjlighet som ett hot och arbetar tillsammans med Livsmedelsakademin
för att involvera råvaruproduktionen i innovationskedjan. Möt Marianne Andersson –
LRFs ordförande i Skåne och därmed den främsta företrädaren för 21 000 lantbrukare.
MARIANNE ANDERSSON tar emot hemma på
gården Bakvången i trakten av Anderslöv på
Söderslätt. Här driver hon tillsammans med
sin man ett växtodlingsföretag på 360 hektar.
Odlingen är diversifierad och omfattar bland
annat sockerbetor, utsäde av vete och foder­
korn, raps, konservärter och grovfoder till häst.
Tre gårdar delar på ansvar och kostnader för
maskinpark och arbetsuppgifter som kan skötas
mer effektivt om man gör dem gemensamt.
– Råvaruproduktionen är satt under stor press.
Sverige är ett av de länder i Europa som betalar
allra minst för maten i förhållande till vad det
kostar att producera råvaran. För att överleva
som lantbrukare gäller det att vara flexibel – och
att jobba smart.
MARIANNE ANDERSSON menar att problemet
delvis ligger i att produktionen av råvaror inte
betraktas som en del av innovationskedjan.
När havre är havre, griskött är griskött och
potatis är potatis saknas incitament för lant­
brukarna att satsa på råvaror med mervärden
– Det är svårt att få betalt för det extra arbete
som krävs för att få fram en högre kvalitet.
Detta vill LRF Skåne försöka ändra på genom
Excellens-projektet som drivs i samarbete med
Livsmedels­akademin.
16 Livsmedelsakademins årsberättelse 2013
– Vår utgångspunkt är att vi vill skapa och ta
del av förädlingsvärden tillsammans med
övriga delar i värdekedjan. Det är inte rimligt
att all förädling ska ske i industrin och handeln,
medan råvaruleverantörernas del av kakan blir
allt mindre, bland annat till följd av den ökande
internationella konkurrensen. Om vi istället
kan få kedjan att hänga ihop, så kan vi med
gemensamma krafter öka konkurrenskraften
i hela näringen.
FÖRST UT i Excellens-projektet är de skånska
nötköttsproducenterna. Målet är högt satt. Det
handlar om att det skånska nötköttet ska bli det
bästa på marknaden, kundernas självklara val
och något som de är beredda att betala extra
för. En handfull producenter har hoppat på
projektet, som bland annat kommer att ta forsk­
ningsrön till hjälp för att nå målen. Baserat på
de erfarenheter som görs kommer Excellensprojektet sedan att spridas till flera områden.
Samtidigt, menar Marianne Andersson, räcker
det inte att bara producera bättre råvaror – det
måste ju finnas konsumenter som efterfrågar
dem också.
– Här har de småskaliga livsmedelsföretagen
visat vägen. Efterfrågan på ekologiskt och
närproducerat har skapat möjligheter att ta
fram mervärdesprodukter som till exempel
säljs över disk i gårdsbutiker. En del av utma­
ningen i Excellens-projektet ligger i att kunna
skala upp och producera stora volymer med
liknande mervärden. Men då behöver vi ha
industrin och handeln med oss. Slaget om
kunden står ju i butiken och det är i första hand
där vi kan påverka vilka val konsumenten gör.
Gemensamt måste vi bli bättre på att förklara
skillnaden mellan en entrecote för 99 kronor
och en annan för 299 kronor kilot, eller mellan
halvfabrikat med råvaror av olika kvalitet som
ger olika priser. Där tycker jag att Livsmedels­
akademin har gjort en bra insats med sitt
handlarnätverk och butikskonceptet Smaka på
Skåne – Närproducerat och noga utvalt, som
exponerar mervärdesprodukter på ett fint sätt
ute i butikerna. Det initiativet visar att det går
och vi vill gärna hänga på.
MARIANNE ANDERSSON ser dock fler hinder
på vägen än bristande kunskaper hos konsu­
menten. Ett av de största är förädlingsindu­
strins ständiga jakt på billiga råvaror, som i
värsta fall kan leda till skandaler, som den med
hästköttslasagnen härom året. Råvaran hade
köpts billigt i Rumänien och sedan passerat
genom ett mycket stort antal led innan den
nådde de svenska frysdiskarna.
– Företagen skyltar gärna med att de är
svenska, men när man skrapar på ytan
ser man att det ofta är en sanning med
modifikation. Bregott kan vara gjord
på grädde från andra länder och den
”svenska” hushållsosten som produ­
ceras i Danmark är bara ett par exempel.
Ursprungsmärkningen kan vara svår att
tyda – under svenska varumärken döljer
sig ofta billiga, utländska råvaror. Det är
priset som styr.
Matprofilen Charlotta Ranert
är chef för Skånes Matfestival
som går av stapeln i Brösarp
i maj 2014.
MEN ÄR det inte bra för konsumenten att
priserna hålls nere – tycker LRF Skåne
inte om konkurrens?
– Jodå, säger Marianne Andersson, men
idag konkurrerar vi inte på lika villkor och
det beror till stora delar på den svenska
jordbrukspolitiken som tvingar oss att
hela tiden ligga ett steg före de regler
som gäller i övriga EU. Jag är självfallet
för regler som ger oss ett hållbart lant­
bruk. Som bonde lever man av jorden
och intresset av att ta hand om den på
bästa sätt och lämna den vidare till nya
generationer är djupt rotad. Men effekten
av regler som ger svenska bönder högre
kostnader än andra får snarare den
motsatta effekten. Det är knappast
hållbart i längden att så många svenska
lantbrukare har svårt att få det att gå
ihop. Det är i det perspektivet man ska
se vår strävan efter att få med råvaran i
mervärdekedjan.
MARIANNE ANDERSSON menar att
animalieproduktionen är den del av
lantbruket som är hårdast pressad och
att det finns flera skäl till det.
– Priskonkurrensen utifrån och bristen
på differentiering i konsumentledet är väl
de största hoten och de håller bokstavligt
talat att slå ihjäl den svenska grisproduk­
tionen, som ju bedrivs under helt andra
förutsättningar än i övriga Europa. Vi
ser också en trend mot minskad kött­
konsumtion, vilket är upp till var och en
att förhålla sig till, men i detta kan även
finnas nya möjligheter. Kom ihåg att vi
bönder i alla tider har kunnat anpassa
oss efter nya omständigheter. Om männ­
iskor ska äta mer vegetariskt så behövs
det ju mer odling. Det som bekymrar mig
mer med en minskad djurhållning är de
effekter den kan få på det öppna land­
skapet och den biologiska mångfalden,
som ju är viktiga miljömål som de flesta
kan skriva under på. Den brännande
frågan är vilket pris vi är villiga att betala,
för kvalitet, för ett miljövänligt, hållbart
lantbruk och för att behålla det öppna,
svenska landskapet. π
Festivalen som lyfter
matlandskapet
I december presenterade Livsmedels­akademin
och Smaka på Skåne sin största satsning hittills på
den skånska matkulturen. Skånes Matfestival den
23–25 maj lovar att bli årets mest smakrika festival.
SKÅNES MATFESTIVAL kommer att samla
hela branschen – från mathantverkare,
krögare och småskaliga producenter till de
etablerade livsmedelsjättarna – under tre
sprakande dagar i Brösarp. Aldrig tidigare
har det varit möjligt att fullt ut uppleva
och provsmaka allt det goda Skåne har att
erbjuda i en så koncentrerad form.
– Dagarna kommer att genomsyras av inter­
aktivitet, mångfald och kunskaps­höjande
aktiviteter, berättar Livsmedels­akademins
VD, Lotta Törner.
– Vi skapar Skånes Matfestival för matin­
tresserade skåningar och turister, men detta
blir även en mötesplats för branschen och
alla andra som har ett intresse av att driva
den gastronomiska utvecklingen framåt.
Festivalen är en naturlig del och ytterligare
ett steg i vår vision att bygga det innova­
tiva landskapet för framtidens livsmedel.
Matfestivalen blir en central plats i det land­
skapet, med sina möten mellan branschen
och konsumenterna.
att upplåta mark till utomhus­festivalen
och matprofilen Charlotta Ranert, som
blir festivalchef.
CHARLOTTA RANERT är en hängiven föresprå­
kare för skånsk mat, med en imponerande
erfarenhet av projekt med fokus på mat- och
måltidsupplevelser och meriter från bland
annat Älska Mat-mässan, Malmöfestivalen
och Eurovision Song Contest, där hon
ansvarade för matstrategin.
– Vi har allt att vinna på att visa upp den
kunskap och passion som finns i Skåne
– Sveriges främsta matlandskap, säger
Charlotta Ranert. Det känns otroligt spän­
nande att få vara med och genomföra denna
unika satsning, från idé till verklighet.
SKÅNES MATFESTIVAL pågår i Brösarp den
23–25 maj 2014. π
– Det kommer att bli fantastiska dagar,
med det bästa Skåne har att erbjuda, säger
Lotta Törner.
INITIATIVET TILL Skånes Matfestival kommer
från Anders Cederberg, gästgivare på
Brösarps Gästgifveri & Spa, som kommer
Livsmedelsakademins årsberättelse 2013 17
Livsmedels­akademin 2013
– några viktiga händelser.
2013 var ett händelserikt år för Livsmedelsakademin.
Här är ett urval projekt, händelser och initiativ som vi var
engagerade i under året.
Januari
April
Berries by Astrid blev Årets Uppstickare
Astrid Friborgs idé om världens första smoothie-automat
med touchskärm och mobilbetalning blev verklighet
med stöd från Livsmedels­akademin. I mitten av januari
smyglanserades den första smoothieautomaten och
samma månad utsågs Berries by Astrid till Årets
Uppstickare i den nationella tävlingen Beautiful Business
Award 2013.
Ny strategi ska göra Skåne till ledande dryckesregion
Den skånska dryckesstrategin är ett gemensamt
initiativ från Smaka på Skåne/Livsmedels­akademin och
Länsstyrelsen Skåne och har arbetats fram av intressenter
inom skånsk dryckesnäring. Ambitionen är att identifiera
den skånska dryckessjälen genom grödorna, hantverket,
produktionen och den natur och kultur som dryckerna
i Skåne är sprungna ur. Visionen är att göra Skåne till
Nordens ledande dryckesregion 2020.
Studenter fick inblick i förpackningsindustrin
Under en lunchföreläsning om förpackningsindustrin
fick studenter i Lund en inblick i en spännande, men
för många okänd bransch, med goda framtidsutsikter.
Omkring 120 studenter deltog i föreläsningen, som
arrangerades av Livsmedels­akademin och Packbridge på
Kårhuset vid Lunds Tekniska Högskola.
Stämma med framtidsfokus
På Livsmedels­akademins årliga stämma presenterades
framåtblickande projekt och satsningar. I fokus var bland
annat Digest Innovation-projektet, innovationstraineer
och den nya skånska dryckesstrategin (se ovan).
Februari
Färsk ekologisk barnmat direkt hem till dörren
Den 15 februari lanserades en ny, färsk ekologisk välling
som småbarnsföräldrar kan få levererad direkt hem till
dörren. Livsmedels­akademin har varit med och stöttat
barnmatsföretaget OTTO sedan starten 2010.
Mars
Bred lansering av Måltidsglädje för äldre
Måltiden är för de många äldre dagens höjdpunkt. Det
finns behov av utbildning och stöd för att öka kunskapen
om hur man kan skapa lustfyllda måltidsupplevelser för
äldre. Kockarna och matinspiratörerna Thomas Drejing
och Peter J Skogström har tillsammans med Livsmedels­
akademin skapat ett beprövat utbildningskoncept som
framgångsrikt testats i flera skånska kommuner sedan
2010. Nu är projektet moget att växa utanför Skånes
gränser.
Framtidens varumärken i Kommunikations­nätverket
Hur bygger vi varumärken som engagerar framtidens
konsumenter inom mat, hälsa och livsstil? Kommunikatörer från Livsmedels­akademins partnerföretag deltog
i en workshop som leddes av Livsmedels­akademins
partnerföretag, The Healthy Marketing Team.
Butikshandlare och matproducenter minglade
Den 20 mars arrangerade Smaka på Skåne en efterfrågad
träff mellan skånska närproducenter och butikshandlare.
Intresset var stort och dagen, som hölls i Höganäs,
resulterade bland annat i flera nya affärskontakter.
Maj
Inspirerande samtal med Skånsk skolmatsakademi
Verksamma inom skolan, skolrestaurang eller andra
som arbetar för att utveckla skolmåltiden är målgruppen
för Skånsk skolmatsakademi. I mitten av april samlades
ett fyrtiotal från flera yrkesgrupper och skolor i Skåne.
Dagen blev en efterlängtad nätverksträff och kick-offen
på Minc i Malmö gav utrymme för både inspiration och
diskussion. Under 2013 tog Livsmedels­akademins verksamhetsområde Måltidsglädje över ansvaret för Skånsk
Skolmatsakademi, som bytte namn till Måltidsglädje för
Barn & Unga. Projektet finansieras även fortsättningsvis
av Region Skåne.
Nya smaker på Eurovision Song Contest
Under några dagar i maj riktades hela Europas blickar mot
Malmö och finalen i European Song Contest. Livsmedels­
akademins Smaka på Skåne engagerade sig för att alla
artister, besökare och festdeltagare skulle få möjlighet att
smaka på det skånska köket. Bland annat arrangerades ett
skånskt ”Street Food Corner” med stark lokal prägel och
närproducerade råvaror mitt i Malmö.
Framtidens ledare diplomerades
Den 16 maj samlades deltagarna i Livsmedels­
akademins ledarutvecklingsprogram på Orkla Foods
i Eslöv för att ta emot sina diplom. ”Framtidens
ledare i framtidens bransch” startades på initiativ av
Livsmedels­akademins HR-nätverk. De tolv deltagarna
hade valts ut av sina chefer och HR-chefer. I den första
omgången deltog Findus, Orkla Foods, Cloetta, Nordic
Sugar, TetraPak, Oatly, Bring Frigo, Å&R Carton och
Livsmedels­akademin.
Juni/Juli
Första kullen mathantverkare utexaminerade
”Småskalig livsmedelsförädling med entreprenörskap” är en
heltidsutbildning på 40 veckor som ges på Folkuniversitet i
Lund. Livsmedels­akademin var en av initiativtagarna. I juni
utexaminerades den första kullen från utbildningen, som
resulterat i både nya produkter och nya företag.
Ny innovationsplattform lanserades på webben
OpenUp är en helt ny innovationsplattform, som
tagits fram i samarbete mellan Livsmedels­akademin
och förpackningsklustret Packbridge. Målsättningen
är att gemensamt och öppet dela med sig av idéer,
frågeställningar och svårigheter och bidra till öppen och
gränsöverskridande innovation.
CSR i kommunikationsnätverket
Den 10 juni diskuterades Corporate Social Responsibility
och olika CSR-projekt vid en träff i Livsmedels­akademins
Kommunikationsnätverk på MINC. Vid träffen
presenterades Allwin – ett företag som bland annat ser
till att matsvinn kommer till nytta, Hungerprojektet –ett
globalt program för att minska hungern i världen och Röda
Korsets projekt Frukostklubben, som ger Malmöungdomar en bättre start på dagen.
Augusti
Matchmaking med europeiska matföretag
Nio framgångsrika livsmedelskluster, däribland
Livsmedels­akademin, har gått samman i European Food
Alliance med målet att ge livsmedelsföretag den bästa
servicen och ett bredare nätverk för att kunna skapa innovation och tillväxt i snabbare takt. Under våren 2013 var
Livsmedels­akademin ordförande för arbetet. Den 4–5 juni
kom ett 15-tal företag från Holland och Belgien till Malmö
för att lära mer om den svenska/skånska marknaden
och för att träffa intresserade företag i regionen för att
diskutera samarbete av olika slag. 2014 planeras nästa
matchmaking, denna gång i Storbritannien.
Smakupplevelser på Malmöfestivalen
Mellan den 16–23 augusti fylldes Malmö av festivalbesökare och i Malmö Stads EkoReko-zon på Gustav Adolfs
torg var Livsmedels­akademin/Smaka på Skåne på plats
med en rad olika tillverkare och producenter.
EU-beslut om Food-KIC
Konsortiet Foodbest, med Lunds och Köpenhamns
universitet i spetsen, har i flera år arbetat för en EUsatsning på matforskning. Livsmedels­akademin har varit
med från start.
Nu har planerna kommit ett steg närmare, genom att EU
sagt ja till att bygga upp en KIC inom livsmedel.
KIC står för Knowledge and Innovation Community och
är en EU-satsning på att föra samman områden som
utbildning, teknikutveckling, forskning, affärsutveckling
och entreprenörskap. KIC:en kan komma att ha en årlig
budget på så mycket som 1,5 miljarder kronor, varav EU
står för en fjärdedel.
September
Innovativa kockar samlades
Lördagen den 21 september var det, för tredje gången,
dags för Malmö Cooking. Syftet är att visa upp den
bredd, innovationskraft och kunskap som ryms inom
restaurangbranschen. När Livsmedels­akademin/Smaka
på Skåne och restaurangen Myteri tillsammans med en
rad kockar och krögare möttes var det lokala fiskar och
skaldjur som gällde.
Rapport visar Skånes livsmedelsproduktion i siffror
Med rapporten ”Från gröda till föda – skånsk livsmedelsproduktion i siffror” framtagen av AgriFood Economics
Centre belyser författaren Christian Jörgensen hur den
skånska produktionen och försäljningen av livsmedel
utvecklats mellan åren 1999 och 2010. Arbetet bygger på
egna databearbetningar av material som inhämtats från
Företagsdatabasen och Lantbruksregistret. Rapporten har
finansierats av Livsmedels­akademin.
Här är vi!
Det är vi som är Livsmedels­akademins
verksamhetsansvariga. Kontakta oss på
förnamn.efternamn@livsmedels­akademin.se
Välkommen!
Oktober
Livsmedels­akademins dag lockade hela branschen
Skånes Livsmedels­akademin har etablerat sig som en
mötesplats för livsmedelsbranschen. De 300 deltagarna fick bland annat vara med om världspremiären av
innovationsplattformen OpenUp, testa sin innovationsförmåga och lyssna till en paneldiskussion på temat Goda
affärer = Goda måltider? med några av branschens mest
inflytelserika personer.
Skånskt medaljregn i SM i Mathantverk
Fyra guld, två silver och fem brons tilldelades dedikerade
mathantverkare i Skåne under årets SM i Mathantverk.
Detta efter provsmakning av 587 produkter och ett gediget
juryarbete. Många av pristagarna har ett nära samarbete
med Livsmedels­akademin.
Samverkan & Framtid (övergripande)
Magnus Lagnevik & Lotta Törner
Innovation & Entreprenörskap
Rolf Bjerndell
Stekaren tog priset!
13 produkter och 9 lag utgjorde startfältet för årets skånska
final i Matverk, den riksomfattande tävling där helt nya
kulinariska produkter tas fram. Och vann gjorde stekosten
Stekaren från nystartade Brunslövs Mejeri.
Bästa golfkrogen utsedd
Under Älska Mat & Vin-mässan utsågs Maderiet på
Bokskogens golfklubb till Sydsveriges bästa golfkrog.
Konkurrensen var knivskarp. Maderiet knep förstaplatsen
med endast en poäng före fjolårets segrare från Falsterbo.
På tredjeplats kom Lilla Vik på Österlens golfklubb.
Tävlingen arrangeras av Smaka på Skåne, Småland på
riktigt, Tourism in Skåne och Visit Småland som vill
göra golfkrogarna ännu mera attraktiva och samtidigt
uppmuntra till och öka användningen av lokala råvaror.
November
Vem ansvarar för de äldres måltider?
Politiker, kostchefer, måltidsutvecklare och andra som
jobbar med att förbättra måltider för äldre samlades när
Livsmedels­akademin, Kommunförbundet Skåne och Findus bjöd in till en halvdag om förebyggande hälsoinsatser
och anpassade måltider för äldre. Syftet med halvdagen
var att lyfta behovet av anpassad mat i hemmet och väcka
frågan om vem som ska ta ansvar för att kvaliteten på
kosten för de äldre som fortfarande bor hemma.
December
Första innovationstraineerna på plats
Mod, begåvning och ett brinnande intresse för mat och
måltid förenar Livsmedels­akademins innovationstraineer,
Fredrik Holmgren Holm och Therese Östberg. För
Livsmedels­akademin är satsningen på innovationstraineer
ett sätt att möta den verklighet livsmedelssektorn står
inför. Stora förändringar vad gäller allt från produkt och
marknadsutveckling till handelns nya strukturer, användningen av modern informationsteknik, sociala medier och
de globala hälso- och hållbarhetsutmaningarna.
Smaka på Skåne
Jannie Vestergaard
Livsmedelsförpackningar
Annika Olsson
Måltidsglädje
Lill Spenninge
Jobb & Karriär
Jan Brattström
Partner- och medlemsfrågor
Ann Persson
Mer information på www.livsmedelsakademin.se
Livsmedels­akademin | Minc | Anckargripsgatan 3 | Malmö
211 19 Malmö | Tel: 072 - 741 58 55 | E-post: [email protected]
Livsmedelsakademins olika verksamheter finansieras av partners och
medlemmar och regionala, nationella och europeiska innovationsaktörer.
BERGE.SE
Inom Livsmedels­akademin arbetar livsmedels-­, måltids- och
förpackningsnäringarna, handeln, universitet och högskolor,
myndigheter och lantbrukets organisationer sida vid sida för
att utveckla livsmedelsnäringen. Livsmedels­akademin bidrar
till skapandet av mötesplatser, nätverk och projekt som
underlättar dialog och för­nyelse och höjer innovations- och
konkurrenskraften i hela livsmedelsbranschen. Vår verksamhet är organiserad i det övergripande området Samverkan
& Framtid och de fem verksamhetsområdena Innovation &
Entreprenörskap, Jobb & Karriär, Måltidsglädje, Smaka på
Skåne och Livsmedelsförpackningar.