Transcript Ladda ner årsberättelsen som pdf

Livsmedelsakademin 2012
Livsmedelsakademin 2012
Partners och medlemmar
LIVSMEDELSAKADEMIN ÄR det självklara navet i ett av Europas mest
intressanta livsmedelskluster.
VÅR VERKSAMHET är näringslivsdriven, med en stark förankring i
universitet, högskolor och näringslivsutvecklande organisationer.
Livsmedelsakademins 120 partners och medlemmar* representerar
hela livsmedelsnäringens värdekedja, från jord till bord.
MER ÄN två tredjedelar av våra partners och nio av tio medlemmar är pri-
vata företag. Under 2012 tillkom drygt 30 nya partners och medlemmar.
LIVSMEDELSAKADEMIN ÄR organiserad i det övergripande området
Samverkan & Framtid och de fem verksamhetsområdena Innovation
& Entreprenörskap, Jobb & Karriär, Måltidsglädje, Smaka på Skåne och
Livsmedelsförpackningar.
* Ett partnerskap i Livsmedelsakademin kostar 35 000 kronor per år och ger full tillgång till
Livsmedelsakademins erbjudande, inklusive vårt VD-nätverk. Medlemmar betalar 2 000
kronor för ett reducerat erbjudande om deltagande i seminarier, kurser och nätverk.
Å&R Carton AB | Atria Scandinavia AB
Bel Nordic AB | Bergendahls Food
Bertegruppen AB/SIA Glass AB
Bring Frigo AB | Cloetta Sverige AB
Culinar | Dr Persfoodproduction AB
Farina AB | Findus | Flextrus Group AB
Fundación Chile | Högskolan Kristianstad
Hushållningssällskapet Kristianstad
IDEON Agro Food | IKEA Food Service
Innovation Center Hedmark | Kiviks Musteri AB
Kristianstad kommun | Länsstyrelsen i Skåne
Lantmännen Food R&D | LRF Skåne
Lunds Tekniska Högskola | Lunds Universitet
Malmö Högskola | Nordic Sugar | Oatly AB
Packbridge | Pågen AB | Pärsons | Probi AB
Procordia AB | PwC | Region Skåne | Setterwalls
SIK | Skånemejerier | SLU, Alnarp | SydGrönt
Tetra Pak | The Healthy Marketing Team
Styrelsen
Ledningsgruppen
Bakre raden fr. v. Thomas Jensen, Kiviks Musteri;
Per Stenström, Bertegruppen; Jonny Olsson, Tetra Pak, vice Ordf;
Håkan Schröder, Alnarpsfakulteten SLU.
Bakre raden fr. v. Lill Spenninge, Måltidsglädje; Mikael Byström, Kommunikation; Rolf Bjerndell Innovation & entreprenörsskap; Magnus Lagnevik,
Samverkan & Framtidsfrågor; Henrik Andersson, Länsstyrelsen i Skåne.
Främre raden fr.v. Spiros Mylonopoulos, Bergendahls Food;
Eva Thuresson, Allé; Lotta Törner, VD Livsmedelsakademin;
Margareta Pålsson, Landshövding, Ordförande;
Gudmundur Kristjansson, Region Skåne.
Främre raden fr.v. Jannie S. Vestergaard, Smaka På Skåne; Annika
Olsson, Livsmedelsförpackningar; Lotta Törner, VD Livsmedelsakademin;
Ann Persson, Administration; Jan Brattström, Jobb & Karriär.
Ej med på bilden: Bengt Jeppsson, Lunds universitet;
Anders Axelsson, Lunds Tekniska Högskola.
2
VÅRA PARTNERS (JAN 2013):
Foto sid 1:
Jimmy Brorsson är kock på Falsterbo Golfrestaurang, Skånes Bästa Golfkrog 2012.
Tävlingen arrangerades av Livsmedelsakademins Smaka på Skåne, i samarbete med
Tourism i Skåne.
Vem sa att det skulle vara enkelt?
Om innovation och utveckling vore enkelt, så hade Livsmedelsakademin inte behövts.
Vi hittar nya lösningar genom att utforska nya möjligheter och prova på sådant som
ingen tidigare försökt. De utmaningar vi engagerar oss i har det gemensamt att de är
komplicerade och kräver aktiv medverkan från många olika aktörer.
NÄTVERKSBYGGANDET SKAPAR förutsättningar
för tillväxt och innovation. Vi ser hur framgång
föder framgång, men det kan alltid bli ännu
bättre. Vår uppgift är att hjälpa livsmedelnäringen att lyfta sig själv. Jobbet blir aldrig
”färdigt” och vi måste hela tiden ligga i framkant. Livsmedelsakademin kommer aldrig att
ta på sig förvaltarrollen.
ETT BRA exempel på hur vi jobbar är projek-
tet Måltidsglädje för äldre, som ska göra måltiden till en naturlig del av tillfrisknandet för
människor på sjukhus och i vårdboenden.
Enkelt, kan det tyckas, men i själva verket ett
arbete som innebär att det behövs förändring och modiga politiska beslut längs hela
skalan. Från upphandlingsregler, över lokal
logistik, personalutbildning, receptutveckling
och ombyggnad av kök ända fram till hur och
när maten ska serveras. Det pilotprojekt som
vi driver på Trelleborgs Lasarett tillsammans
med Region Skåne visar att det är tufft att förändra, men att det går med gemensamma krafter. Det visar också att en liten, lättrörlig aktör
som Livsmedelsakademin, trots begränsade
resurser, verkligen har förmågan att ”röra om i
grytan”, om uttrycket tillåts. Skälet till att det
trots allt går är att alla inblandade parter får ett
lyft när projektet lyckas – med patienter som
mår bättre, kortade vårdtider och en ny marknad
för mat och måltider med tydliga mervärden.
EN TYDLIG parallell finns till det arbete vi nu
inlett inom ett område som vi kallar Digest
Innovation. Bakgrunden är den outnyttjade
innovationspotential som jag är övertygad om
att de stora livsmedelsföretagen besitter, men
som ofta får stå tillbaka för den dagliga driften. Digest Innovation handlar om att frigöra
slumrande krafter och ge företagen ett lyft när
det gäller förmågan att utveckla goda idéer till
innovativa produkter, processer och tjänster.
Projektet är nu förankrat på ledningsnivå hos
flera av våra största livsmedelsföretag. En central del i lyftet är våra innovationstraineer – ett
helt nytt grepp som kommer att ge branschen
tillgång till unga, välutbildade människor med
helikopterperspektiv på hög nivå.
VITSEN MED de nätverk vi bildar är inte bara
att de ska lösa konkreta problem – vi ger dem
också förutsättningar att leva sina egna liv. Se
på vårt verksamhetsområde Jobb & Karriär: Vi
såg tidigt behovet av att skapa attraktiva karriärvägar i livsmedelsföretagen och lät studenterna bilda ett eget Advisory board, med stor
plats för egna initiativ. Advisory board har
sedan tagit aktiv del i bildandet av nya nätverk
– trainee- och innovationstraineeprogrammen,
alumninätverket, ledarutvecklingsprogrammet Framtidens Ledare och HR-nätverket.
Nätverken är vår verktygslåda och vi använder
dem för att skapa utveckling och lösa verkliga
problem. Det kan handla om allt från kompetensförsörjning och genusproblematik i livsmedelsföretagen till att få tillgång till en grupp
skarpa studenter för att få fräscha uppslag i en
innovationsprocess. Och när studenterna går
vidare till arbetsmarknaden, kommer de redan
att ingå i kvalificerade nätverk som till exempel
kan öka interaktionen mellan olika närings- och
industrigrenar.
KOMPLEXITETEN I de projekt vi arbetar med
gör det naturligt att vi deltar i nya samarbeten även utanför livsmedelsnäringen. Genom
det nybildade kluster-VD-nätverket skapas
­dialog och förutsättningar för nya konstellationer. Tillsammans med förpackningsklustret
Packbridge arbetar vi bland annat med att hitta
rationella och attraktiva förpackningslösningar
för den småskaliga livsmedelsproduktionen.
På samma sätt finns det naturliga kopplingar
mellan livsmedelsområdet och starka sydsvenska kluster som upplevelseindustrin,
IT-området, logistik, cleantech och life science.
För att ta vara på de möjligheter som finns till
inno­vation i de vita, oexploaterade fälten mellan
de olika klustren, har vi tillsammans med bland
andra Media Evolution i Malmö startat ”White
Space Village”. Det ska lägga grunden till nya,
spännande konstellationer, som kan bidra till
att göra vår region till Europas mest innovativa
2020.
Vi ska fortsätta dra vårt strå till stacken.
Lotta Törner, VD, Livsmedelsakademin
3
Styrkan sitter i samverkan
Livsmedelsakademins verksamhet är formellt uppdelad
i en övergripande nivå och fem tydliga verksamhetsområden med klara mål, visioner, ansvarsområden
och nätverk. Här beskrivs de kortfattat.
De projekt och processer vi jobbar med håller sig
sällan strikt inom ett verksamhetsområde. Samverkan
i nya konstellationer är regel snarare än undantag.
Det betraktar vi som en av våra verkliga styrkor.
Aktörerna i det sydsvenska livsmedels­
klustret – näringsliv, universitet/hög­
skolor, organisationer och myndigheter
– har ett gemensamt intresse av att
branschen fortsätter att utvecklas i
positiv riktning och stärker sin konkur­
renskraft. Inom området Samverkan &
framtid skapar vi förankring och samsyn
kring frågor av strategisk betydelse.
Vi identifierar skarpa problem och
skapar förutsättningar för att lösa dem
genom att driva kvalificerade nätverk
med rätt kompetens och beslutskraft för
respektive uppgift. Vår roll i de processer
där vi medverkar är att facilitera, att
våga ta risk och att skapa och visa på
Magnus Lagnevik
[email protected]
046-222 42 79
Lotta Törner
[email protected]
telefon: 072 – 741 58 55
Inom området Innovation &
entreprenörskap jobbar vi med att
underlätta och snabba på processen
från idé till innovation. Målet är att fler
goda idéer ska nå marknaden i form
av nya produkter, tjänster och koncept
med tydliga mervärden. En av våra
viktigaste uppgifter är att på ett effektivt
sätt lotsa duktiga entreprenörer genom
innovationssystemet och därigenom
hjälpa projekt med goda förutsättningar
att få rätt stöd för att kunna utvecklas.
Vår överblick gör det också möjligt att
matcha samman idéer och kompetens
till slagkraftiga team med goda förut­
sättningar att lyckas. Genom projektet
Digest Innovation arbetar vi för att öka
de etablerade företagens innovations­
förmåga. I vårt entreprenörsråd finns
stor erfarenhet av entreprenörsdrivna
goda exempel. Som företrädare för den
skånska livsmedelsnäringen deltar vi
exempelvis i nationella och internatio­
nella samarbeten, i opinionsbildning
och i processer kring lagstiftning och
regelverk som berör näringen.
Samverkan & framtid
Nätverk och arenor:
VD-nätverk, Framsyn,
Matforskarnätverk
Innovation &
entreprenörskap
Nätverk och arenor:
Entreprenörsrådet ,
FoU-nätverket Digest Innovation.
4
Rolf Bjerndell
[email protected]
070 – 515 30 09
projekt, ett äkta engagemang och en
mycket bred kompetens inom områden
som kan underlätta innovations­
processen. Rådet fungerar huvudsak­
ligen som ett bollplank, men har även
vissa möjligheter att ge projektstöd
under en begränsad tid.
Det skånska matlandskapet präglas av
stor rikedom i natur, kultur och historia.
Med Smaka på Skåne vill vi ta vara på
de unika förutsättningarna och göra
Skåne till en kulinarisk frontregion, även
i en internationell jämförelse. Vi arbetar
inom två huvudområden — utveckling
av småskalig matproduktion och
kulinarisk turism.
Vi vill öka synligheten för den goda maten
genom att arbeta med evenemang och
effektiva medier. Vi vill höja kvaliteten
genom att satsa på kompetensutveck­
ling för nya och etablerade företag som
vill utveckla sin verksamhet, förbättra
tillverkningen eller hitta nya marknader.
Vi vill öka tillgängligheten till god mat med
regional profil. Det skall bli enklare att
handla och äta lokala råvaror och måltider.
Vi vill öka samverkan mellan företag och
andra aktörer i alla delar av livsmedels­
kedjan och mellan matföretag och
företag i angränsande branscher, som
turism, logistik och förpackning.
En viktig del i både livsmedelsnäringen­
och i det skånska näringslivet är
föpackningar speciellt anpassade för
mat och livsmedel. Flera multinationella
förpackningsföretag finns i regionen och
några av dem är partners i Livsmedels­
akademin. Verksamhetsområdet ska
skapa mervärde genom kunskaps­
spridning och genom integrerad,
värdeadderad förpackningsutveckling.
Arbetet sker i samverkan med förpack­
ningsklustret PackBridge. Utvecklingen
av en förpackningsportal, kartläggning
av möjligheter för sampackning/
Smaka på Skåne kännetecknas av
samarbete, engagemang, öppenhet,
hög kompetens och förmåga att knyta
kontakter. Vi drivs av vår passion för
bättre mat med lokal och regional profil.
Smaka på Skåne
Jannie S Vestergaard
[email protected]
072 – 734 85 44
Nätverk och arenor:
Handlarnätverket och
Producentgruppen
testpackning, ­utredning av biomaterial/
nanomaterial och utbildning inom för­
packningsteknik/innovation är några av
verksamhets­områdets framtidsfrågor.
Livsmedelsförpackningar
Annika Olsson
[email protected]
070 – 522 45 69
En måltid är så mycket mer än bara
mat. Vi inspirerar och höjer statusen
för dem som jobbar med måltider i
det offentliga. Vi vill sätta normen för
framtidens måltider i offentlig regi. Mål­
tidsglädje ska vara en samlande kraft för
att förbättra den offentliga måltiden. Vi
skapar en arena där olika yrkesgrupper
kan lära sig mer och inspireras för att
skapa glädje kring måltiderna som
serveras i skolan, på sjukhus och till
äldre. Verksamheten är uppdelad i
Måltidsglädje på Sjukhus, Måltidsglädje
för Äldre och Måltidsglädje i Skolan.
Måltidsglädje bygger på en grundläg­
gande, väl beprövad modell där vi ser
helheten i Möte, Mat, Miljö, Atmosfär
och Styrning för att skapa förutsätt­
ningarna för en glädjefylld måltid.
Verksamheten är bred men målinriktad
och omfattar till exempel utveckling av
nya livsmedel, offentlig upphandling,
inköp, distribution och måltidsproduk­
tion. De erfarenheter vi har samlat
kring måltider i offentlig miljö under
de senaste åren vidareutvecklar vi nu
i två olika innovationspiloter inom
äldreomsorgen och i sjukhusmiljö.
Måltidsglädje
Lill Spenninge
[email protected]
070 – 961 15 95
Den vassaste maten kräver de
skarpaste hjärnorna. Den framtida
kompetensförsörjningen är ett område
av stor strategisk vikt för hela näringen.
Om livsmedelsindustrin ska kunna
utvecklas på ett positivt sätt, måste den
också kunna locka till sig välutbildade
unga människor med olika inriktningar.
Inom området Jobb & karriär arbetar
vi på bred front för att öka näringens
attraktionskraft och erbjuda spännande
karriärvägar. Området är till stor del
utformat av vårt Advisory Board, bestå­
ende av studenter med ett brinnande
intresse för framtidens livsmedel. Bland
våra konkreta aktiviteter märks bland
annat ett traineeprogram, en hemsida
med massor av matnyttig information
riktad till studenter, deltagande i
arbetsmarknadsdagar, lunchföredrag
Nätverk och arenor:
Förpackningsklustret Packbridge
och Förpackningsportal
Nätverk och arenor:
Kocknätverket och Politikernätverket
och liknande event samt studiebesök
på olika livsmedelsföretag. Genom
våra studentambassadörer arbetar vi
också aktivt för att skapa kontakter
mellan företag och studenter redan
under studietiden genom sommarjobb,
praktik, studentmedarbetarskap,
examensarbeten etc.
Jobb & karriär
Jan Brattström
[email protected]
070 – 974 73 40
Nätverk och arenor:
HR-nätverk, Advisory Board, Traineeprogram,
Alumninätverk, Ledarutvecklingsprogram
5
Spiros Mylonopoulos menar att
Livsmedelsakademins framgångar
bygger på förankring på högsta nivå i
företagen och på att det skapats nätverk
som kan hantera skarpa utmaningar.
”Akademin har tagit samverkan till en ny nivå”
Livsmedelsakademin har möjliggjort en helt ny nivå av samverkan längs hela värdekedjan
och på ett konkret sätt bidragit till förnyelse och ökad konkurrenskraft i livsmedelsbranschen.
Det säger Spiros Mylonopoulos, en av den svenska dagligvaruhandelns förgrundsfigurer
sedan mer än 20 år och styrelseledamot i Livsmedelsakademin. Under Spiros Mylonopoulos
ledning har Bergendahlsgruppen utvecklats till ett av Sveriges ledande handelshus.
SPIROS MYLONOPOULOS har gjort en helt osan-
nolik resa och han har sett till att lära sig sin
bransch från grunden. Resan började i Atén,
där han tidigt gick till sjöss och arbetade sig
upp till en kaptensexamen. Kanske hade han
varit kvar på de grekiska haven än idag om han
inte i början av 70-talet träffat sitt livs kärlek,
Elisabeth Bergendahl. Mötet ställde den unge
Spiros inför ett val: fortsätta på den utstakade
karriären eller bryta upp och starta på nytt i ett
helt nytt land, med allt vad det skulle innebära.
Kärleken och äventyrslusten segrade och 1974
flyttade Spiros till Sverige och ett nytt liv tillsammans med nyblivna hustrun.
––Det var redan från början klart att jag skulle ha
en roll i familjeföretaget, men det fanns många
hinder på vägen, berättar Spiros. – Jag saknade
ju kunskaper både i svenska och i ekonomi, så
6
jag började omedelbart läsa svenska på heltid i
Lund och tog därefter en civilekonomexamen.
För att lära mig livsmedelsbranschen började jag jobba på butiksgolvet, först på Metro
i Stockholm, därefter hos livsmedelsgrossisten Martin Olsson. Det var en mycket lärorik
tid. I slutet av 70-talet, långt före det svenska
EU-inträdet såg den svenska livsmedelshandeln
helt annorlunda ut än nu, med ett utbud som
var en bråkdel av dagens. Det var också före
lågprisbutikernas tid.
1983 AVLED Elisabeths pappa Sixten, som varit
Bergendahls VD sedan 50-talet. En extern VD
anställdes och Spiros började arbeta bredvid,
för att lära sig jobbet. 1988 tog han själv över.
Nu inleddes en tid av mycket snabb utveckling
av Bergendahls, som vid den här tiden hade en
omsättning på 800 miljoner och knappt 300
anställda. Under Spiros ledning startades ett
stort antal egenägda livsmedelsbutiker i kedjorna AG:s och EKO. Samtidigt expanderade
partihandelsdelen kraftigt.
”I slutet av 70-talet, långt före
det svenska EU-inträdet såg
den svenska livsmedelshandeln helt annorlunda ut än nu,
med ett utbud som var
en bråkdel av dagens”
––Man skulle kunna säga att vi blev ett andningshål som grossist för de lågprisbutiker som
under den här tiden växte fram i Sverige. Det
innebar bland annat att människor som bodde
på orter med låg priskonkurrens fick möjlighet att köpa mat betydligt billigare än hos de
etablerade kedjorna.
ledde så småningom till en diversifiering av verksamheten i Bergendahlsgruppen och den består
idag av de tre delarna Food, med flaggskeppet
CityGross, Fashion, med bijouterikedjan Glitter
och Invest, med varumärken som Duka och
Granit. Under Spiros Mylopoulos ledning har
omsättningen ökat till cirka 11 miljarder och
antalet anställda till omkring 4 000, i sex länder.
har förenklat och förbättrat samarbetet och
samtidigt gjort det tydligt att det krävs ett
arbete på bredden för att branschen ska
kunna utvecklas. Det handlar om allt från
upphandlingsregler till landsbygdsutveckling, från menyn på golfkrogar till måltidens
roll i tillfrisknandet för människor på sjukhus
och vårdboenden. Man skulle kunna tro att
Livsmedelsakademin tagit på sig en alltför
stor uppgift, men genom att fungera som en
katalysator och skapa nya nätverk, har man
fått dem som kan dra nytta av en förändring
att göra jobbet.
BERGENDAHLSGRUPPEN HAR ofta varit först
SPIROS MYLONOPOULOS menar att kompe-
med nya idéer, ibland till och med i snabbaste
laget. Ett exempel är Matomera, som var först
i Sverige med storskalig försäljning av matkassar till konsument via Internet. Året var 1998.
tensförsörjningen, nu och i framtiden är en av
branschens allra viktigaste frågor.
DE ALLT lägre marginalerna i livsmedelshandeln
–– Man måste våga för att vinna! Vi lade massor
av pengar på att utveckla ett system för beställning, packning och leverans direkt till dörren.
Systemet blev bra, men tiden var inte mogen.
Det var många som var intresserade, men vi fick
alltför få återkommande kunder, vilket gjorde
logistiken alldeles för dyr och 2005 fick vi tyvärr
lägga ner den verksamheten. Vi var tio år för tidigt
ute. Idag går matkassar av olika slag som tåget
och vår egen, via CityGross, är inget undantag.
–– Vi måste bli bättre på att attrahera den unga
generationen till arbete inom livsmedelsbranschen. Livsmedelsakademins traineeprogram,
som när det utlystes förra gången lockade 800
sökande till åtta platser, visar att det finns ett stort
intresse hos den unga generationen. Men vi kan
göra mycket mer. Det handlar bland annat om
att öppna upp verkligt intressanta karriärvägar
för de unga och välutbildade, i konkurrens med
områden som traditionellt betraktats som hetare
– IT, media, läkemedel, energi och så vidare.
Jag har själv svårt att tänka mig något mer spännande än att jobba med framtidens livsmedel!
BERGENDAHLS VAR även tidigt ute med när-
producerat, genom köttdiskarna i AG:s Favör,
som sålde varor från närliggande gårdar. Den
satsningen har sedan fortsatt i CityGross, som
nått stor framgång med sina kampanjer om
svenskt kött.
––Folk vill veta vad de äter, så enkelt är det, säger
Spiros Mylonopoulos. Det har varit den enkla
utgångspunkten för vår satsning på närproducerat och den senaste tidens utveckling med
köttskandaler och annat visar väl ganska tydligt
att den satsningen varit riktig.
SPIROS ENGAGERADE sig tidigt i Livsmedels­
akademin, blev styrelseledamot 2007, ombedd
av dåvarande ordföranden, landshövding Göran
Tunhammar och har där kunnat driva några av
sina hjärtefrågor, tillsammans med den övriga
branschen.
––Akademin bildades ju redan 1994, inför det
svenska EU-inträdet, med uppgiften att stärka
livsmedelsnäringens konkurrenskraft gentemot utländska aktörer. I princip är uppgiften
fortfarande densamma, men idag jobbar vi
betydligt mer effektivt. Hemligheten är att
Livsmedelsakademin, via en skicklig operativ ledning, har förankrat arbetet på absolut
högsta nivå inom företagen och att den skapat
nätverk för att hantera skarpa problem och
frågeställningar. Det har lett till en ökad dialog längs hela värdekedjan och en nödvändig
förnyelse av branschen. Livsmedelsakademin
SPIROS KONSTATERAR att det under hans tid i
ledningen skett en tydlig förskjutning av makten över maten, från producenter och grossister
till handeln och konsumenterna.
––Både konkurrensen och utbudet av varor har
ökat något alldeles enormt och slaget om kunderna står i butik. Det är i grunden bra och får
hela branschen att skärpa sig.
EFTER 24 år på VD-posten har Spiros idag läm-
nat den dagliga ledningen, men är kvar som
styrelseordförande i moderbolaget Bergendahl
& Son. En del av den tid som eventuellt blir över
kommer han att ägna åt sin nyinköpta segelbåt.
Man skulle kunna säga att cirkeln är sluten.
Den forne sjökaptenen
har gjort en lång och
spännande resa från
de grekiska haven
till de svenska
styrelserummen.
En mötesplats för branschen
Livsmedelsakademins dag hölls för sjätte
året i rad, denna gång inför ett fullsatt
Börshus. Dagen har utvecklats till att bli en
mötesplats för branschens små och stora
företag och entreprenörer, representanter
från sjukvård och äldrevård, beslutsfattare
inom regionen och kommun och forskare
från universitetsvärlden. Programmet för
dagen omfattade bland annat internatio­
nella utblickar, möten med entreprenörer,
stipendieutdelning och naturligtvis mat
och mingel.
Stipendier till idérika
studenter
I samband med Livsmedelsakademins
dag delades studentstipendier ut till fem
duktiga studenter. Mattias Kroon, som
läser nanovetenskap på Lunds tekniska
högskola, fick stipendium för att vidare­
utveckla och marknadsföra mobilappen
KliMAT-guiden och recepttjänsten Cook’n
Smile. Yohana Ottosson och Johan Lantau,
från gastronomiprogrammet i Kristianstad,
kommer att använda sitt stipendium till att
undersöka möjligheterna för att framställa
ett helt svenskt öl. Linn Hermansson och
Karin Olsson, som går lantmästarprogram­
met på SLU Alnarp, håller på med ett
projekt om drankutfodring till slaktsvin och
kommer använda sitt stipendium för att
finansiera en studieresa till USA.
Hållbar utveckling
i New York
Green Summit i New York är en årlig
konferens, arrangerad av Svensk­Amerikanska Handelskammaren i New
York. I fokus står teknologi, forskning och
politik för en ­hållbar utveckling. Årets tema
var ”From farm to fork” och handlade om
hållbar utveckling inom livsmedelskedjan.
Livsmedels­akademins VD Lotta Törner var
inbjuden för att berätta om arbetet med den
offentliga måltiden inom verksamhetsom­
rådet Måltidsglädje. Under sitt föredrag be­
rättade Lotta bland annat om hur vi arbetar
för att utveckla och förbättra den ­offentliga
måltiden. Hon berättade också om hur
Livsmedelsakademin genom Smaka på
Skåne lyfter fram det närproducerade och
förenklar för konsumenter och inköpare
när det gäller att hitta lokalt producerade
varor av hög kvalitet. Bland övriga talare
fanns FNs vice generalsekreterare och
stjärnkocken Marcus Samuelsson.
7
Margareta Hjelmqvist och bryggaren
Kasper Schönhult inspekterar vörtpannan
med öl på björksav från gården Vånga 77.1
utanför Kristianstad.
”Mindre krångel om landsbygden ska blomstra!”
”Det går att bli framgångsrik som företagare på landsbygden, men man måste vara envis och
påhittig och orka kämpa mot en seg byråkrati!” Det säger Margareta Hjelmqvist på gården
Vånga 77.1 utanför Kristianstad. När hon och maken Mikael slog sina påsar ihop var tankarna
att den lilla gården skulle bli ett sommarcafé, mest som en hobby. Några år senare driver de en
blomstrande verksamhet med konferensanläggning, restaurang, bageri och en egen öl, bryggd
på björksav.
VI BESÖKER Vånga 77.1 en mulen vinterdag.
BÅDE MARGARETA och Mikael är, som hon
Namnet låter som en radiostation, men är taget
från fastighetsbeteckningen. Trots vädret går
det inte att ta miste på landskapets skönhet.
Gården ligger inklämd på ett trevligt sätt
­mellan Vångaberget och Ivösjön. De gamla
äppelträden som omger bostadshuset och
det gamla stallet står som knotiga skulpturer
mot det vita snötäcket, med en mäktig utsikt
över den is­belagda sjön. Än är det långt till
våren, men i det ombyggda stallet är det varmt
och ombonat.
beskriver det, ”odlande människor”. Han:
skogsbonde, hon: lantbrukare som jobbat
många år för Region Skåne med småskalig
företagsutveckling och kvinnors företagande.
Den som träffar dem inser också snabbt att de
är människor som snabbt går från tanke till
handling.
––Vi hittade det här stället av en ren slump,
berättar Margareta, som dukat upp en läcker
förmiddagsfika med kaffe och några av gårdens produkter. Knäckebröd, marmelader och
killingkorv. – Mikael och jag var särbo och tog
en annan väg än vanligt mellan våra bostäder.
Vi passerade en ”Till Salu”-skylt, vände bilen,
smög runt husen och kände att här ville vi bo.
Tre veckor senare var vi ägare till en fruktodling
med 14 hektar mark. Nu gällde det att bestämma
vad vi skulle göra med stället.
8
––Gården var i stort behov av renovering,
berättar­Margareta. Vi hade först tänkt göra om
stallet till bostad, men tänkte om och gjorde
istället i ordning det gamla bostadshuset. Vid
renoveringen hittade vi bland annat nästan
intakta väggmålningar från 1700-talet.
i Kristianstad. Det handlade om svårigheter i
småskalig livsmedelsproduktion och som en
del i arbetet tog hon fram delikatessmarmelader på frukt och bär från odlare i trakten. För
att kunna packa marmeladerna här på gården
behövdes ett livsmedelstillstånd och när vi fick
det öppnade sig nya möjligheter.
Dotterns marmelader blev efterfrågade
och utvecklade sig till en hel liten industri.
Margareta och Mikael insåg att de satt på en
perfekt plattform för att driva verksamhet,
men att de behövde flera olika intäktskällor.
Byggprojektet växte i takt med idéerna.
AV SOMMARCAFÉET blev en åretrunt-öppen
TANKEN PÅ en egen verksamhet fanns med
redan från början och det gamla stallet skulle
bli perfekt som sommarcafé. Ombyggnaden
påbörjades och efterhand uppstod nya idéer
och möjligheter.
––Vid den här tiden skrev min dotter Annika
sitt examensarbete på gastronomiprogrammet
restaurang och konferensanläggning med
fem dubbelrum för övernattande gäster. I köket
kokas det marmelader och i det egna bageriet
hålls kurser i surdegsbakning. Traktens delikatesser säljs över disk. För besökare finns många
aktiviteter kopplade till naturen och vad den ger.
Allt som görs på gården passar på ett eller annat
sätt in under de fyra elementen Äpple, Vatten,
I NOVEMBER deltog Vånga 77.1 tillsammans
med ett tiotal andra skånska dryckesproducenter i den skånska dryckesbaren som skapades­
av Smaka på Skåne i samband med Älska
Mat&Vin-mässan i Malmö.
Äppelträd i vintervila.
Än är det långt till våren.
Skog och Sten. Ett exempel är ”Smakstigen på
Vångaberget”, som tar besökaren på en gastronomisk naturvandring mellan berget och sjön
och genom odlingarna.
––Det exklusiva sitter i det naturliga, menar
Margareta. Det vi har att erbjuda är väl inte så
märkvärdigt, men för stressade stadsbor är det
en lyx att komma närmare naturen och jordnära
upplevelser. Vi hjälper dem på vägen.
OCH FOLKET på Vånga 77.1 tar verkligen vara
på omgivningens resurser. En av gårdens specialiteter är tappningen av björksav, som med
tiden öppnat helt nya världar och gett massor
av positiv uppmärksamhet. Margareta berättar.
––Vi började tappa björksav för att servera som
måltidsdryck i restaurangen, mest för att ge
gästerna ett speciellt minne och något att prata
om. En kväll var det en gäst som varit på lyxrestaurangen NOMA i Köpenhamn och fått ett
gott öl bryggt på björksav. Det fick mig att börja
fundera.
––Det var kul och väldigt lärorikt att stå där,
tillsammans med alla vin- och spritproducenter. Det är klart att det var lite darrigt när vår
öl skulle bedömas av proffs, men framförallt
den ljusa ölen fick ett väldigt fint mottagande.
Vår medverkan i dryckesbaren gav också
en mängd nya kontakter, bland annat med
möjliga samarbetspartners.
ARBETET MED den egna ölen har gett blodad tand
och Margareta kommer framöver att arbeta mer
för att ta fram egna drycker. Sort-rena äppelmuster har hon redan. Nu experimenterar
hon med ett par sorters hembrygd cider, på
fransk vildjäst och champagnejäst. Snart ska
hon resa till England för att lära sig mer om
bryggprocessen.
––Jag vill kunna erbjuda allt som gården kan
producera, både i restaurangen och över disk,
men tyvärr så sätter byråkrati och lagar alltför
ofta hinder i vägen. Alkohollagstiftningen är
bara ett exempel. Det skulle kunna innebära
massor för besöksnäringen på landsbygden om
vi fick sälja och servera våra egna produkter,
men utvecklingen går alltför långsamt. Och om
jag, med ett förflutet som professionell coach
för småföretagare, tycker att det är besvärligt,
så kan jag ju bara gissa hur det är för andra.
Det måste bli mindre krångel om landsbygden
ska blomstra.
DESSA OCH andra tankar har hon framfört
VARKEN MARGARETA eller Mikael kunde något
om ölbryggning, men fick, återigen av en slump,
syn på en artikel i tidningen om ett mikrobryggeri – Charlis Brygghus – mitt i skogen, bara
åtta kilometer bort. Kontakt togs. Bryggaren,
Kasper Schönhult, var skeptisk till en början,
men gick ändå med på att göra en provbrygd på
20 liter. Ölet blev gott, släkt och vänner fick bli
smakpanel och bryggaren ändrade uppfattning.
Idag bryggs tre olika sorters öl i 200-literssatser. En ljus ale, en riktigt mörk och en lättöl.
Och det går åt mycket björksav. Under några
hektiska vårveckor, när saven stiger, ska flera
hundra björkar tappas, morgon och kväll. Saven
fryses ner och används efter hand.
personligen till landsbygdsminister Eskil
Erlandsson, över en björköl.
Succé för helskånsk
dryckesbar
Hösten 2012 fick Smaka på Skåne i
uppdrag av Länsstyrelsen att ta fram
en skånsk dryckesstrategi. Visionen är
spikad – Skåne ska vara Nordens ledande
dryckesregion 2020. Ett samarbete inleddes
SLU Balsgård, Krinova, Tourism in Skåne,
Smakplats Skåne och ett flertal skånska
producenter arbetar med att identifiera
olika målområden och aktiviteter för att
visionen ska kunna förverkligas.
Under Älska Mat & Vin-mässa på Slagthu­
set i Malmö arrangerade Smaka på Skåne
en stor dryckesbar där besökarna kunde
provsmaka ett trettiotal skånska drycker.
Besökarna fick prova vin och dessertvin från
Åhus vingård och Hällåkra vingård, must
och glögg från Glorias Äppelgård, en skånsk
cocktail med Karlssons vodka, björksavöl
från Vånga 77.1, gin och snaps från Spirit
of Hven Backafallsbyn, cider från Kiviks
musteri och must från Maglehem. Därtill
flera sorters öl från Lundabryggeriet och
Stockeboda Gårdsbryggeri.
– Det här visar på en otrolig bredd i det
skånska dryckeslandskapet. Under mässan
fick besökarna dessutom tillfälle att träffa
alla producenter och höra dem berätta om
sitt arbete, säger projektledaren Helene
Reintjes, Smaka på Skåne.
”…jag vill också påpeka att i Livsmedelsa­
kademins innovativa miljö så föds många
idéer runt offentlig måltid där tiden är mer
bristvara än kreativiteten.”
Thomas Dreijing, kock
––Det är han och hans politikerkollegor som
har makten att avskaffa mycket av den byråkrati
som företagare på landsbygden möts av idag,
men hittills är det mest snack och väldigt lite
verkstad. Det är alldeles för många med goda
idéer som tvingas ge upp på vägen.
”Traineeprogrammet har lagt grunden
till ett branschnätverk som inte varit
möjligt att bygga så tidigt i karriären utan
Livsmedelsakademins hjälp. Detta nätverk
möjliggör utbyte av erfarenheter mellan
företag och öppnar även för samarbete över
företagsgränserna. Traineeprogrammet har
givetvis också bidragit till ökad kompetens
för mig som deltagare.”
Lisa Hemmilä, product manager Pågen AB
––Framgången med ölen var ju fantastisk –
plötsligt var vi i dryckesbranschen och vi fick
massor av medial uppmärksamhet alldeles
gratis. Samtidigt var det frustrerande att inte
ha tillstånd sälja eller servera ölen i den egna
restaurangen. Vår första tanke var att vi skulle
försöka få in den på systembolaget, men så småningom tänkte vi om och levererar nu istället
till ett antal utvalda restauranger.
”Nytta med Livsmedelsakademin ur mitt
perspektiv: Nätverk för HR-frågor, best
practice, koll på branschen. Samarbete till
exempel kring traineeprogram för oss som
är för ’små’ för att ha ett eget fullskaligt
traineeprogram.”
Maria Lindén, HR-chef, Pågen AB
9
DIGEST INNOVATION bygger på den livscykel-
– Kulturskillnader, hierarkier och
kostnadsjakt är effektiva hinder för
innovation, säger Peter Wennström på
Healthy Marketing Team.
”Brist på idéer är inte problemet!”
”Det råder ingen brist på goda idéer i livsmedelsföretagen.
Problemet är att så få av dem får chansen att bli nya produkter
och tjänster. Kulturskillnader, hierarkier och en ständig jakt
på kostnader är effektiva hinder.” Det säger Peter Wennström
på Healthy Marketing Team, som tillsammans med Livsmedels­
akademin driver projektet Digest Innovation, med syfte att
riva barriärer och göra företagen bättre på innovation.
PETER WENNSTRÖM menar att många livsmed-
elsföretag idag sitter fast i vad han kallar en nedåtgående lågkostnadsspiral.
012
_DSC5319©Ruona
13.jpg
––När marginalerna
krymper är det naturligt
att man börjar jaga kostnader. Och när även
innovation betraktas som en kostnad, så är man
illa ute. Svaret borde ju istället vara att skapa
mervärden som kan öka konkurrenskraften och
marginalerna, men för att lyckas med det krävs
helt nya synsätt och organisationsformer. Det
är vad Digest Innovation går ut på.
PROJEKTNAMNET ÄR en lek med management-
gurun Peter Druckers berömda tes ”Culture
eats strategy for breakfast” och pekar på att det
inte är möjligt att få verkligt genomslag för en
innovationsstrategi om man inte samtidigt ändrar och anpassar företagets kultur. Genom mer
än 20 år som trendanalytiker och varumärkeskonsult har Peter Wennström sett många produkter som misslyckats, men även en hel del
som vuxit sig stora. Han menar att utfallet sällan
avgörs av kvaliteten på grundidén, utan snarare
av hur olika kulturer inom företaget har samverkat – eller inte samverkat – med varandra.
––Det gäller både inom enskilda företag och mellan företag och andra aktörer som exempelvis
10
forskare och entreprenörer. De olika kulturerna
har olika agendor och dessutom olika definitioner av centrala begrepp. Det gör att innovationsprocessen haltar.
PETER GER fyra exempel på kulturer som kan
www.Ruona.com
finnas inom ett och samma företag: forskarkulturen, där idén är det centrala och kan förfinas
i all evighet; entreprenörskulturen, som hela
tiden vill ha nya idéer att bearbeta och snabbt
tröttnar; den tidiga massmarknadskulturen,
där alla pengar ska satsas på marknadsföring
och slutligen den etablerade varumärkeskulturen, som jagar kostnader och bevakar sin
marknadsposition.
––Alla dessa kulturer har något att tillföra,
men de tenderar att bevaka sitt eget synsätt
och det krävs en väldigt stark, fokuserad och
kompetent ledning för att se möjligheter och
bryta invanda mönster. Idag är det tyvärr alltför många företag som fastnat i Excel-arken.
Det föder inga nya succéprodukter. Med Digest
Innovation ska vi utveckla redskap som på ett
mycket konkret sätt hjälper företagen att se
och överbrygga kulturskillnaderna och skapa
effektiva processer, så att det kan ta hand om
och utveckla goda idéer till nya, konkurrenskraftiga tjänster och produkter.
modell som Peter Wennström och hans kollegor
på Healthy Marketing Team utvecklat, baserad
på praktiska erfarenheter av en lång rad innovationsprocesser och produktlanseringar. Han
presenterade den för Livsmedelsakademins
Rolf Bjerndell och Magnus Lagnevik, båda
med rejäla ”track record” när det gäller att
överbrygga kulturskillnader mellan industrin
och den ­akademiska världen. Intresse uppstod
och tillsammans skrev de ihop en ansökan till
Vinnova, som ställde upp med finansiering av
den första delen i Digest Innovation-projektet.
Den har bland annat handlat om att validera
modellen med hjälp av en internationell expertgrupp. Nu utvecklas, i samarbete med bland
andra etnologen Håkan Jönsson och hans mastersstudenter, en audit – ett slags frågebatteri
som ska användas för att ”ta tempen” på företaget och se vilka förändringar som krävs. Sedan
ska ett antal fullskalepiloter sättas upp, på
livsmedelsföretag i olika storlekar.
––Man vänder inte de här skutorna över en
natt, men vi vill ge dem de verktyg de behöver­
för att långsiktigt stärka och behålla sin
konkurrenskraft.
PETER TROR att ett sätt för företagen att bli mer
innovativa kan vara att hålla mindre hårt på
sina hemligheter och ger två exempel på hur
de skulle kunna jobba med så kallad open innovation. Det ena går ut på att företagen kan låta
fria entreprenörer ta hand om idéer som ingen
gjort något av, det andra om att skapa arenor,
där stora företag, forskare och entreprenörer
kan jobba tillsammans.
––Äganderätten kan man fixa med ganska
enkel juridik – det viktiga är att goda idéer får
en chans! Om företagen låter idéerna utvecklas
lite utanför den egna organisationen, så kan de
ju se vad som verkligen fungerar innan de tar
in det i det egna sortimentet – då slipper de ta
risker med de egna, etablerade varumärkena.
FÖR ATT vända en nedåtgående spiral krävs
både mod och positiva drivkrafter. De verktyg
som utvecklas inom Digest Innovation ska ge
en tydlig­vink om ”hur” man tar sig vidare, men
det finns enligt Peter även behov av tydliga belöningar för dem som lyckas. Morot och piska.
––Här kan den offentliga sektorn spela en helt
central roll. Tänk om den kunde bestämma sig
för att till exempel prioritera ett effektmål som
”hälsa” vid upphandlingen av de tre miljoner
måltider som serveras i Sverige varje dag. Då
skulle målet ”förbättrad hälsa” kunna användas som drivkraft för en kraftfull kommersiell
utveckling. Snacka om morot för innovation
och samarbete, med uppenbara vinster för både
beställare och leverantörer.
Jesper Aspegren tog initiativet till
golfkrogstävlingen. Charlotte Lundqvist
på vinnarkrogen Falsterbo Golfrestaurang
är nöjd med gensvaret från gästerna.
Dubbelvinst för bästa golfrestaurangen
Omsorgsfullt tillagad husmanskost på fina råvaror och full koll på detaljerna – det är receptet för
Falsterbo Golfrestaurang, som i hård konkurrens vann tävlingen om Skånes Bästa Golfkrog 2012.
IDÉN OM tävlingen kom från Jesper Aspegren,
som tillsammans med Per Persson, VD för
Tourism in Skåne vill locka golfspelare från
andra delar av världen till de fina skånska
golfbanorna.
–– Vi insåg att det fanns en potential i att lyfta
fram golfrestaurangerna och vände oss till
Livsmedelsakademin och Smaka på Skåne
med vår tävlingsidé, berättar Jesper Aspegren.
Resultatet blev en tävling där golfrestaurangernas
gäster fick sätta betyg efter en rad olika kriterier –
smak, upplägg, bemötande, miljö och prisvärdhet.
DE 23 deltagande golfrestaurangerna tävlade
i två olika klasser – klassikern fläsk med löksås och en fri klass, med en egenkomponerad
rätt. Efter att mer än tretusen restauranggäster
avgett sina röster var det dags för final, med fem
restauranger i varje klass.
––Vi har drivit det här stället i sju år nu, hela
tiden med filosofin att det ska finnas en tanke
bakom allt – från att använda den bästa fläskfärsen i kålpuddingen till hur vi sätter samman
vinlistan och vilket porslin vi dukar med, säger
Charlotte. Att driva en golfkrog på ett ställe som
Falsterbo är ganska speciellt. Den stora andelen
säsongsboende gör att vi fungerar som en social
samlingspunkt, även för människor som inte
spelar golf. Under säsongen, som sträcker sig
från mars till slutet av november har vi i princip öppet alla dagar, från tidig morgon till sen
kväll och det är mycket festarrangemang som
pågår långt in på nätterna. De två månader vi
har stängt använder vi till att samla idéer inför
den kommande säsongen. Då går vi mycket på
restaurang och passar även på att välja ut porslin och annat som kan ge oss inspiration och
förhöja måltiden för våra gäster.
tror att golfkrogar med ambitioner och konsekvent kvalitetstänkande går en ljus framtid till
mötes. – De har alla förutsättningar att locka
en kvalitetsmedveten publik på jakt efter fina
måltidsupplevelser.
TÄVLINGEN OM Skånes bästa golfkrog utökas
nu till hela Sydsverige. Jesper Aspegrens ambition är att tävlingen ska avgöras på nationell
nivå redan 2014.
FÖRSTAPRISET SOM Falsterbo Golfkrog kam-
––Vi blev väldigt glada när vi fick reda på att vi
gått till final i båda klasserna berättar Charlotte
Lundqvist som driver Falsterbo Golfrestaurang
tillsammans med maken Pelle. – Det var särskilt roligt att läsa alla de positiva omdömen vi
hade fått av våra gäster. Det var lön för mödan.
made hem var en inspirationsresa till det engelska matcentret River Cottage, med starkt fokus
på det ekologiska och närproducerade.
FINALEN GICK av stapeln i köket på Jörgen
SOM EN del i golfkrogstävlingen ordnade Smaka
Kocks-gymnasiet i Malmö. Inför en kritisk
och kunnig jury bestående av bland andra Leif
Mannerström och Tareq Taylor, fick kocken
Jimmy Brorsson tillaga såväl klassikern som
den egna skånska sillamackan. Och se – båda
rätterna föll juryn i smaken så till den grad att
Falsterbo Golfkrog tog hem båda klasserna och
utsågs till Skånes bästa golfkrog.
på Skåne även ett seminarium, som bland annat
innehöll en speed-dating mellan golfkrögare
och småskaliga skånska matproducenter.
––Vi tog med oss många nya idéer hem därifrån,
konstaterar Charlotte.
––Vi vill underlätta för golfkrögarna att få tag på
fina råvaror och samtidigt skapa ett nätverk där
de kan öka sin kompetens och dela med sig av
sina erfarenheter, säger Jesper Aspegren, som
Fina råvaror och omsorgsfull tillagning är
receptet. Pelle Lundqvist i köket.
11
– Livsmedels- och förpackningsbranscherna
har mycket att vinna på att samarbeta, säger
Annika Olsson, professor i förpackningslogistik
och ansvarig för Livsmedelsakademins område
Livsmedelsförpackningar.
Mervärdet kan sitta i förpackningen!
Innovation sker ofta i mötet mellan olika kunskapsområden. Ett bra exempel på det är
Livsmedelsakademins nystartade verksamhetsområde ”Livsmedelsförpackningar”, som
ska skapa mervärden och nya lösningar genom ett helhetsperspektiv och ökad samverkan
mellan livsmedels- och förpackningsindustrin.
––En livsmedelsförpackning är så mycket mer
än en behållare, säger Annika Olsson, professor
i förpackningslogistik och ansvarig för området Livsmedelsförpackningar. – Idag är förpackningsindustrin väldigt bra på att ta fram
material och förpackningstyper som svarar mot
de tekniska krav olika livsmedel ställer på säkerhet, hållbarhet, transportekonomi och så vidare.
Men när det gäller att ta fram förpackningar
som skapar mervärden genom att svara mot
konsumenttrender och behov är det betydligt
sämre ställt. I butiken ser det mesta likadant ut.
TÄNK EFTER – vad är det som får många att välja
saltet för sexhundra kronor kilot framför det
som kostar en hundradel? Eller den svindyra
lakritsen framför en billigare? Det självklara
svaret borde kanske vara att den dyrare produkten smakar bättre, men det är långt ifrån hela
sanningen. Ofta är produkterna ganska likvärdiga. Skillnaden ligger i förpackningen och, i
många fall, storytelling, där förpackningen är
ett bra medium. En plats att berätta sin historia,
helt enkelt.
här har ni en som verkligen bryr sig, en som väljer noga och inte äter vad som helst. Det handlar
om identifikation och vem man är som person
och konsument. Och här finns stora mervärden
att hämta hem, både för livsmedelsproducenterna och för förpackningsindustrin.
FÖR ATT lyckas med det, menar Annika Olsson,
måste både industrin och handeln bli bättre på att
se sina produkter ur ett konsumentperspektiv.
––Livsmedels- och förpackningsfolket skulle ha
mycket att vinna på att samarbeta med varandra
redan kring behovsanalysen. Det handlar om att
ta reda på vad konsumenterna vill ha, idag och
i framtiden, och att utveckla nya, funktionella
och attraktiva helhetslösningar som passar nya
konsumtionsmönster.
––En historia om det fina flingsaltet och en
snygg förpackning att sätta på bordet ger oss
en känsla av exklusivitet som vi är beredda att
betala extra för. Fint förpackade produkter fungerar också som en signal till omgivningen att
12
––Både livsmedels- och förpackningsföretagen
måste bli bättre på att förstå vilka mervärden
en förpackning kan skapa. Vår ambition är att
öppna dörrarna mellan företagens forskningsoch utvecklingsavdelningar, mellan kunder och
producenter och att ta in nya perspektiv i de
processer som leder fram till nya förpackningar.
De tekniska kraven på en förpackning ska
kompletteras med vad som kan ge mervärde
i konsumentledet, det som kan göra att konsumenten väljer en förpackning framför
en annan. Det handlar om multidisciplinärt
samarbete i sin bästa bemärkelse.
ANNIKA OLSSON är från början civilingenjör i
livsmedelsteknik. Med 15 års industrierfarenhet
i bagaget står hon med en fot i akademin och
den andra i näringslivet. Hon vill gärna fungera
som en brygga mellan de två världarna, som hon
tror har mycket att lära varandra.
ENLIGT ANNIKA Olsson är detta inte särskilt
konstigt.
inte ta hand om allt, men vi jobbar nu tillsammans med förpackningsklustret PackBridge i
ett treårigt projekt (se artikel härintill) som ska
bli en arena för nytänkande och öppen innovation, med konsumentperspektivet i centrum.
––Det finns så oändligt många ingångar till
en utveckling på förpackningsområdet, där
industrin och forskningen kan samverka. Det
handlar om allt från att ta fram smarta förpackningslösningar för mindre producenter till att
studera och dra slutsatser av konsumenternas
beteende i köpsituationen. Vi kan naturligtvis
ANNIKA OLSSON ser studenterna som en
nyckelgrupp för att åstadkomma förändring och har bland annat hållit kurser för
Livsmedelsakademins traineer.
–– Både livsmedels- och förpackningsindustrin
är beroende av unga, välutbildade medarbetare
som ett slags ”öra mot marken” för förändringar och nya trender. Om vi kan impregnera
dem med goda kunskaper och nya perspektiv
på förpackningens betydelse, så bidrar vi till en
effektiv förändringsprocess inne i företagen. Det
är faktiskt en av våra allra viktigaste uppgifter.
Prisad för satsning
på närproducerat
Saltet kan kosta sex eller sexhundra
kronor kilot. Mervärdet sitter ofta i
förpackningen.
Ett område med många uppgifter
Området Livsmedelsförpackningar startades för att skapa
synergier mellan två av Sveriges ledande kluster – Livsmedelsakademin och PackBridge. Området har fått en flygande start
med hjälp av ett treårigt innovationsprojekt.
––Det började egentligen med den enkla iakttagelsen att framgångsrika livsmedel ofta
levereras i innovativa förpackningar, berättar
Livsmedelsakademins Magnus Lagnevik, som
är en av initiativtagarna till det nya området.
Efter att ha fått en inblick i hur ett stort företag
som Procordia arbetar med utvecklingen av en
specifik förpackningslösning kände vi att detta
var något vi borde fördjupa oss i. Det är uppenbart att förpackningen har stor betydelse, oavsett om producenten är stor eller liten, hur den
distribueras, var den inhandlas eller i vilken
situation produkten ska användas.
DET VISADE sig snart att intresset för förpack-
ningar fanns i hela organisationen, inte minst
inom området Smaka på Skåne, som arbetar
med att utveckla den småskaliga livsmedelsproduktionen. Tillsammans med förpackningsklustret PackBridge gjordes en förstudie som
visade på de små producenternas svårigheter att
hitta vettiga förpackningar till sina produkter.
––Förstudien visade bland annat att de småskaliga producenterna är hänvisade till ett standardsortiment av förpackningar. Det innebär
att deras chans att förmedla mervärden via sin
förpackning är i stort sett obefintlig. Det blir
likriktning istället för differentiering. Vi såg
att det behövdes ett forum – en portal där små
producenter skulle där de skulle kunna få en
starkare röst gentemot förpackningsleverantörerna och där de skulle kunna samverka och få
professionell hjälp kring frågor om branding
och marknadsföring. Den portalen arbetar vi
nu vidare för att förverkliga.
BASERAT PÅ förstudien kallade Livsmedels­
akademin förpackningsföretag och småskaliga livsmedelsproducenter till ett så kallat
innovationsgille, där det visade sig att det
fanns flera företag inom PackBridge som var
intresserade av att arbeta vidare med småskaliga förpackningslösningar. Under arbetets
gång hade det också blivit tydligt att det skulle
finnas mycket att vinna på ett utökat samarbete mellan de båda områdena – livsmedel och
förpackningar – och man började skissa på ett
större gemensamt projekt kring innovativa
livsmedelsförpackningar.
EN ANSÖKAN författades och i slutet av 2012
beviljade Tillväxtverket finansiering med­
5,4 miljoner kronor till ett treårigt projekt med
titeln ”Konsumentdriven öppen innovation
för livsmedelsförpackningar”. Tillväxtverkets
bidrag ska matchas med lika mycket från
branschen.
I PROJEKTET ska Livsmedelsakademin, till-
sammans med PackBridge, arbeta med öppna
innovationsplattformar för att få fram nya,
innovativa produkter, tjänster och processer för
förpackningar i butik, i samband med måltidslösningar inom till exempel sjuk- och äldrevård
och för småskaliga livsmedelsproducenter.
Ica-handlaren Michal Wieloch i Lund har
engagerat sig i utvecklingen av butikskon­
ceptet Närproducerat och Noga utvalt, som
tagits fram av Livsmedelsakademin genom
Smaka på Skåne. På Dagligvarugalan 2012 i
Stockholm fick Michal ta emot utmärkelsen
Årets satsning på närproducerad mat av
LRF Skåne, med följande motivering:
Michal Wieloch på ICA Supermarket
­Fäladstorget i Lund brinner för den närpro­
ducerade maten och har varit en nyckelperson
och ambassadör för att närma sig producenter­
na i deras vardag. Han har varit väldigt aktiv
mot våra företagare inom gröna näringen
och dessutom synlig i många sammanhang
på bondens arena för att påtala vikten av ett
nära samarbete. Dessutom har han alltid
framhållit konsumenternas makt som en
viktig del och varit lyhörd för influenser. Han
har arbetat intensivt med att marknadsföra
närproducerat och varit en av de mest drivande
handlarna i butikskonceptet Närproducerat
och noga utvalt.
Han vann en VD!
Studenten Johan Hemberg vann
Livsmedels­akademins tävling ”Vinn en VD”
under årets eee-dagar. Som vinst fick han
följa Skånemejeriers VD Björn Sederblad
under en dag på jobbet. Det blev en lång
och händelserik dag för Johan Hemberg,
som läser kandidat ekonomi med inriktning
mot finansiell ekonomi. Från halv nio på
morgonen till åtta på kvällen skuggade han
”sin” VD. Det blev bland annat en guidad
tur i produktionen, en förhandling med ett
danskt mejeri i Köpenhamn och ett möte
om en omorganisation på kvällen.
På plats i Almedalen
Almedalsveckan i Visby på Gotland är
den i särklass viktigaste mötesplatsen för
alla aktörer som arbetar med och för den
­offentliga sektorn. Livsmedelsakademin
fanns naturligtvis på plats och arrangerade
bland annat lunchseminarier under rubrik­
erna ”En ny norm för måltider i offentlig
regi och för hur vi handlar närproducerat”
och ”Var finns norra Europas bästa mat­
region 2025”. Luncherna var komponerade
av kockar ur Livsmedels­akademins nätverk.
13
Thomas Drejing och Lill Spenninge
arbetar på bred front för att
förbättra den offentliga måltiden.
”En måltid är så mycket mer än bara näring”
Livsmedelsakademins verksamhetsområde Måltidsglädje har tagit sig an utmaningen
att förbättra den offentliga måltiden, från råvaran fram till de levande ljusen på matbordet.
Flera av Skånes verkliga matprofiler deltar i arbetet, som nu börjar ge tydliga resultat.
VAD KÄNNETECKNAR egentligen en riktigt god
måltid? Fina råvaror och kärleksfull tillagning? Självklart. Dukning och miljö? Javisst.
Människorna du äter tillsammans med?
Naturligtvis. Det är en lång rad faktorer som
måste samverka för att måltiden ska bli en
njutbar upplevelse. Och det spelar ingen roll
om den serveras hemma, på restaurang eller
på sjukhus.
––Idag serveras omkring tre miljoner mål
mat om dagen i offentlig regi i Sverige, berättar Lill Spenninge, verksamhetsansvarig för
Måltidsglädje. – Tyvärr är det alltför få av dem
som serveras med ambitionen att vara en
god måltid, där alla bitar är på plats. Matens
näringsinnehåll står många gånger ensamt
i fokus. Vi jobbar på bred front för att införa
andra värden. Måltiderna på sjukhus, i äldreboenden och i skolan måste bli bättre och vi i
Livsmedelsakademin ska gå före och visa att
det är möjligt!
UNDER DE år som gått sedan Måltidsglädje
(tidigare Matglädje) startade, har Livsmedels­
akademin varit en drivande kraft i en lång rad
olika projekt med fokus på den offentliga måltiden. Det största är det nu pågående pilotprojektet på Trelleborgs lasarett, som går ut på att se
14
måltiden som en del i tillfrisknandet och omfattar en lång rad åtgärder, från att se över upphandlingsrutiner och bygga om centralköket till
nya recept och utbildning av sjukvårdspersonal.
generationer av äldre kommer att ställa betydligt högre krav än dagens äldregeneration och
de kan dessutom själva välja sitt boende. Då blir
måltiden ett viktigt konkurrensmedel.
––Det är ett väldigt komplicerat projekt och jag
skulle ljuga om jag sa att det gick på räls, säger
Lill Spenninge. Men vitsen med pilotprojektet
är just att identifiera både hinder och möjligheter. På så sätt kan vi bli av med barnsjukdomarna
och förfina en modell som sedan kan användas
i andra sammanhang. Tanken är ju att detta ska
spridas och vi märker av ett stort intresse, både
medialt och på den politiska nivån. Det är ett
pionjärarbete som pågår i Trelleborg.
THOMAS DREJING och Lill Spenninge menar
ETT ANNAT initiativ, som redan hunnit få sprid-
ning, är Måltidsglädje för äldre. Efter att ha testats på ett tiotal äldreboenden runt om i Skåne,
har det knoppats av i ett eget bolag, som döpts
till Måltidsglädje från Skåne.
––Vi har precis börjat, men pilotfasen har gett
goda erfarenheter. Vi har utvecklat utbildningsmaterial och verktyg och jag är övertygad om att
det finns en kommersiell bärkraft i att förbättra
äldreboendenas måltidsupplevelser. Det säger
kockprofilen Thomas Drejing, som driver bolaget tillsammans med tre kollegor. – Kommande
båda att den goda måltiden börjar med den goda
råvaran. Och eftersom det idag verkar finnas
en gemensam vilja i hela samhället att satsa
på närproducerade och ekologiska råvaror av
hög kvalitet, så borde det väl vara enkelt att
låta den viljan genomsyra även den offentliga
måltiden…eller?
––Tyvärr är det inte så enkelt, säger Lill
Spenninge. Stelbenta upphandlingsregler,
stordrift i köken och bristande utbildning och
engagemang hos personalen kan vara effektiva
hinder. Men det finns också ett motstånd hos de
små producenterna, som tycker att kontakten
med det offentliga är för byråkratisk, samtidigt
som de är värjer sig mot att bli alltför beroende
av ett fåtal stora beställare.
FÖR ATT få de olika aktörerna att börja prata med
varandra arrangerade Livsmedelsakademin
sommaren 2012 Good Food Fair. Ett 70-tal
producenter, uppköpare, kostchefer, politiker
och andra intresserade samlades i Trelleborg
för att utbyta erfarenheter, ta del av goda
exempel och knyta nya kontakter. En av dem
som deltog var Anita Broddesson, kostchef i
Klippan, som i många år arbetat för att sätta
kvaliteten i centrum vid upphandling. 2012
utsågs hon till Årets Kostprofil av tidningen
Restaurangvärlden.
––Mötesplatser som Good Food Fair behövs för
att skapa en dialog – och för att det ska bli mer
uppmärksamhet kring frågor som handlar om
hur den offentliga måltiden ska bli bättre. Det är
lätt att skylla på krångliga upphandlingsregler –
jag menar att det handlar mer om engagemang.
Det är fullt möjligt att handla upp råvaror av
bättre kvalitet, även med dagens upphandlingsregler, men det kräver ett arbete att definiera vad
kvalitet egentligen innebär.
DET ÄR ett arbete som Anita Broddesson och
hennes kollegor gjort både grundligt och detaljerat för en mängd olika råvaror. Resultatet har
blivit ett upphandlingsunderlag, där kvalitet har
högsta prioritet medan kostnaden kommer
först på femte plats.
––Det har gått slentrian i att det offentliga alltid
efterfrågar det som är allra billigast och att måltiden bara betraktas som en ekonomisk belastning. Kvaliteten blir därefter. Vi har vänt på steken och kan på det sättet arbeta med råvaror
som vi kan vara stolta över och som ger möjlighet att höja statusen för den offentliga måltiden.
Maten smakar bättre, svinnet minskar och vi
bidrar till att förbättra folkhälsan!
ANITA BRODDESSON menar att det gått mode
i att allt ska vara närproducerat och helst också
ekologiskt.
––Det är lätt att säga och det låter kanske bra
att allt ska vara närproducerat, men det skulle
helt enkelt inte gå att handla upp allting efter
de kriterierna. Jag vill hellre använda begreppet
”närlevererat”, det vill säga att det alltid ska vara
nära till leveranser av färska råvaror som mjölk,
grönsaker och kött. Med en fungerande logistik går det naturligtvis att få tag på fin kvalitet
utan att allt måste vara närproducerat. Och det
fina med att sätta upp tydliga kvalitetskriterier
och att följa upp dem regelbundet, är att även
de stora leverantörerna måste skärpa sig och
leverera bättre produkter. Så kan den offentliga
sektorn utöva makt, på ett positivt sätt.
Kostchefen i Klippans
kommun, Anita Broddesson,
slår ett slag för ”närlevererat”.
är en färsk ekologisk välling som beställs via
företagets hemsida och levereras direkt hem
till dörren i biogasdrivna kylbilar. I ett första skede går produkten enbart att beställas i
Stockholm med närförorter. Planen är att den
inom kort ska lanseras i Skåne och Göteborg.
Därefter väntar Europa. Livsmedelsakademin
har varit med och stöttat OTTO sedan starten
för tre år sedan.
är märkligt att det finns barnmat med bäst föredatum som går ut 2014 och 2015. Barnen som
kommer att äta den maten är inte ens födda
ännu, säger Mats Lönne. – Det är enbart tack
vare Livsmedelsakademin som vi har kunnat göra ett sådant grundligt förarbete inför
­lanseringen.
––Jag har lagt ner tre år av hjärta och själ i det
här projektet, säger Mats Lönne, VD och grund­
are av OTTO. Till min hjälp har jag haft ett
fantastiskt team.
”Bra nätverk med förmåga och resurser att
fatta beslut och driva gemensamma initia­
tiv. Trainee samverkan – unikt för branschen
och kanske även för Sverige – adderar värde
till vår egen rekrytering och skapar energi
och värdefull utbildning/nätverk för de
traineer som arbetar hos oss.”
Lars Påhlson, President Scandinavia,
Cloetta
”Vi på Tetra Pak har haft stor nytta av
Livsmedelsakademin genom att träffa
kunder och också den akademiska världen.
På så sätt har vi en bättre bild av hela
värdekedjan vi arbetar i samt de strategiska
utmaningar vi alla delar (som branschens
attraktivitet, utbildning, öppen vs stängd
forskning etc.)”
”Äntligen ’någon’ som kan driva frågor
kring livsmedel och matens nytta för den
enskilde individen, det är skamligt hur
illa våra livsmedel och måltider hanteras,
att det är så lågprioriterat
fastän mat är
fundamentalt för vår överlevnad, utveckling
och hälsa! Livsmedelsakademin har tyngd
med sin blandade kompetens.”
Anita Broddesson, kostchef i
Klippans kommun
”Vårt medlemskap i Livsmedelsakademin
har skapat stora möjligheter för oss i vår
egen affär. Förutom mycket värdefulla
nätverk och kontakter har vi kunna skaffa
oss kunskap om en bransch som vi vår
tur kunnat förädla och använda i våra
kundkontakter och i vårt arbete med att
vara en efterfrågad rådgivare.”
My Lidén, director, PWC
IDÉN TILL att skapa hälsofrämjande barn-
mat fick han redan under sin tid som Brand
Manager för ProViva på Skånemejerier. När
han sedan själv fick barn aktualiserades frågan
och han började aktivt arbeta för att idén skulle
bli verklighet.
––Det här är en produkt som jag själv har saknat­,
och jag är inte ensam om det. Jag tycker att det
Bitte Müller-Hansen, programansvarig,
Gastronomiprogrammet, Högskolan
Kristianstad
Torbjörn Söderholm, HR-chef Tetra Pak
Färsk välling direkt till dörren
BARNMATSFÖRETAGET OTTOS första produkt
”För Gastronomiprogrammet är det guld
värt med den samverkan vi har inom Livs­
medelsakademin. Vi måste känna av vilka
förväntningar som finns på våra studenter
när de kommer ut, för att vi ska kunna hålla
vår utbildning aktuell.”
Färsk ekologisk välling från OTTO.
”Vi har hamnat på kartan. Dels som
producent av en premiumprodukt tillverkad
i Skåne. Dels också som konsument av olika
tjänster och råvaror. Och dels som
en möjlig partner att samverka med.”
Bosse Bergenståhl, Lundabryggeriet AB
15
”För mitt företag har Livsmedelsakademin
inneburit tillgång till ett nätverk av kontakter
på ’rätt’ nivå inom en av landets mest
intressanta näringar. Det har i flera fall
lett till nya uppdrag och affärsmöjligheter.
Nätverket har även gjort det lättare att hitta
relevanta ingångar för att effektivt söka
kunskap kring olika aspekter på mat och
måltid längs hela näringskedjan.”
VD i medlemsföretag
”Genom Livsmedelsakademin har
Procordia stärkt sitt innovationsnätverk
och accelererat utvecklingen av bolaget i
alla dimensioner. Idag är vi organisatoriskt
och nätverksmässigt väl rustade att möta
framtiden och ser Livsmedelsakademin
som en viktig stimulans och energifaktor
i denna utveckling! ”
Martina Avasoo är produktchef på Atria
Foodservice i Helsingborg och aktiv i
Livsmedelsakademins alumninätverk.
Mikael Aru, Procordia Food AB
”För mig och i min roll som entreprenör
i företaget Foteviks Svenska AB har
Livsmedelsakademin spelat en stor roll i
att bygga kundnätverk och finansiellt stöd
för att ­bedriva forskning kring vår produkt
på Lunds Universitet. Foteviks är ett ungt
företag med en nyutvecklad livsmedels­
ingrediens som vi nu fått Europapatent på.”
Klas Ralvert, VD, Svenska Foteviks AB
”Kort sagt – genom en unik samverkan med
andra företag inom livsmedelsbransch­en
skapar vi en bra plattform att utveckla
olika aktiviteter och att göra våra företag
attraktiva för våra anställda samt studenter
på högskolan.”
Johan Neikell, VD Nordic Sugar AB
”När man läser på Alnarp finns där gott om
engagerade personer att diskutera livsmedel
med, men det är först när man förstår hur
andra personer med annan kunskap ser
på saker och ting som verkliga intressanta
aspekter kommer med i diskussionen.”
Ida Backström, studentambassadör,
SLU Alnarp
”Min medverkan i Livsmedelsakademins
traineeprogram har gett mig en bred
förståelse för hur stora delar av branschen
fungerar, redan från dag ett i karriären.
Det har också gett mig ett brett kontaktnät
av kompetenta människor.”
Jenny Vestin, Category Manager, Procordia
16
Livsmedelsakademin avgjorde
karriärvalet
Martina Avasoo kom i kontakt med Livsmedelsakademin
under civilingenjörsutbildningen. Det avgjorde hennes
karriärval. Idag är Martina produktchef på Atria Foodservice
och en av cirka 25 unga människor i karriären som ingår
i Livsmedelsakademins alumninätverk.
––Under studietiden på Lunds tekniska högskola
kom jag i kontakt med Livsmedelsakademin
mest av en slump, berättar Martina. Det var
en kompis som släpade med mig till ett möte
med Advisory board – en grupp av studenter
som fungerade som ambassadörer för livsmedelsbranschen. Jag insåg snart att livsmedelsbranchen var ett spännande område och det
kom att bli helt avgörande för att jag valde livsmedelsinriktningen på min civilingenjörsutbildning i bioteknik.
––I Advisory board jobbade vi bland annat för att
öka branschens kunskap om livsmedelsutbildningarna och för att få fler studenter att intressera sig för jobb med livsmedelsinriktning. Vi
ordnade VD-träffar och lunchföredrag, tog fram
informationsmaterial och var med på arbetsmarknadsdagar. Det var roligt att upptäcka att
det fanns ett stort intresse på båda sidor och att
vårt arbete gjorde nytta. För min egen del innebar det ett växande nätverk, bland både studenter
och människor på olika positioner i branschen.
EFTER EXAMENSARBETE och projektanställ-
ning på Procordia fick Martina sitt första ”riktiga” jobb på Atria Foodservice i Helsingborg.
Ett produktchefsvikariat som nu blivit en fast
tjänst. När Livsmedelsakademin våren 2012 tog
kontakt med sina tidigare studentambassadörer
via ett Facebookupprop för att bilda ett alumninätverk tvekade hon inte.
––Det kändes självklart att hoppa på alumninätverket. Jag känner att jag har mycket att bidra
med till studenter som vill veta mer om hur det
är att jobba med livsmedel. Dessutom kan jag
ge mitt företag en insikt i hur unga människor
tänker och vad som krävs för att företaget ska
ses som en attraktiv arbetsgivare. Sen är det förstås kul att hålla kontakten med gamla vänner
från studietiden. Många av dem är ju ”up and
coming” i branschen, så det är ett bra nätverk.
MARTINA HAR flera gånger varit ute bland stu-
denter och hållit föredrag om hur det är att jobba
i ett livsmedelsföretag. Hennes bästa tips till
företagen är att de måste bli bättre på att erbjuda
studenter skarpa examensarbeten.
––Det kräver ett visst engagemang från företaget, men gör att man får in ny kompetens och
kan samtidigt vara ett bra sätt att avgöra om
någon är anställningsbar.
ISTÄLLET FÖR att börja från scratch med dyra
konsulter använde Astrid studenter på Lunds
tekniska högskola för mycket av det grund­
läggande arbetet.
––Om jag ska ge ett råd till andra entreprenörer,
så är det att använda sig av studenter vid universitet och högskolor. Där finns många duktiga unga människor, som gärna vill ha skarpa
uppgifter till exjobb och projektarbeten. För mig
fungerade det perfekt och vi kom en bra bit på
väg innan det var dags att koppla in de verkliga
proffsen, som kunde ta fram en maskin med
design och funktioner som skulle fungera ända
fram till konsument.
Berries by Astrid är färska smoothies
på frukt och yoghurt. Passar bra i en
aktiv och hälsosam livsstil.
PARALLELLT MED teknikutvecklingen arbe-
Aha-upplevelsen blev en helt
ny affärsidé
Astrid Friborg är forskaren som hoppade av en lovande
akademisk karriär för att istället satsa på en egen företagsidé
– pinfärska och nyttiga smoothies i automat, betalda med
mobilen. Med Livsmedelsakademins entreprenörsråd som
bollplank har hon nu tagit sin idé ända fram till marknaden.
SOM FORSKARE på UMAS intresserade sig bio-
medicinaren Astrid Friborg för antioxidanters
påverkan på vissa cancerformer i tjocktarmen.
De samband hon såg ledde bland annat till en
större andel frukt och grönt i den egna kosten.
När hon senare gick en entreprenörskurs på
Lunds tekniska högskola vaknade lusten att
utveckla något eget.
––Det var en gästföreläsning om entreprenörens viktigaste egenskaper som gav mig en ahaupplevelse, berättar Astrid. Jag insåg att det där
var ju jag och började fundera på en affärsidé,
parallellt med att jag skrev klart min avhandling.
IDÉN OM att utveckla egna smoothies kom
efter att Astrid lyssnat på en föreläsning som
handlade om vinnarna av affärsplanetävlingen
Venture Cup 2007. Konceptet Naked Juicebar
gick ut på att starta en kedja av juice- och
smoothie­barer Hon gillade idén, men ville hitta
ett mer kostnadseffektivt och mindre personalkrävande sätt att få ut dem till konsument –
via automater.
––Jag såg en möjlighet att få nytta av mina forskarkunskaper och samtidigt kunna utveckla
mitt entreprenörskap. Efter ett par års funder­
ande bestämde jag mig för att satsa. Jag skrev
ihop en affärsplan och ställde själv upp i
Venture Cup, där jag fick pris för bästa affärsidé.
tade Astrid med konsumentpaneler för att
förfina recepten. Hon var också mycket ute
bland ”folk i farten” på gym och fitnessanläggningar runt om i Sverige och fick ett mycket
gott mottagande. I slutet av 2012 var den första
smoothie­automaten klar och Astrid söker nu
ytterligare finansiering för att komma igång
med serieproduktion.
––Vi vet att det finns ett stort intresse för äkta
och okonstlade produkter som våra smoothies
och ser det som en möjlighet att hjälpa till att
bryta osunda mellanmålsvanor. Idag är det
många anläggningar runt om i landet som bara
väntar på att få sätta in en av våra maskiner och
jag ser mycket ljust på framtiden.
Samma år bildade jag mitt bolag – Berries by
Astrid – och så gick Livsmedelakademin in som
finansiär.
OM SAMARBETET med Livsmedelsakademin
ROLF BJERNDELL är ansvarig för området­
––Kontakten med Livsmedelsakademin
ledde till att jag fick Sveriges bästa mentorer.
Rolf Bjerndell och Kenneth Andersson representerar en enorm erfarenhet, ett fantastiskt
kontaktnät och har ju bland annat varit med
och satt en produkt som ProViva på marknaden.
Det smäller ganska högt. Deras råd och engagemang har varit helt ovärderliga.
Innovation och Entreprenörskap inom
Livsmedelsakademin. Han minns sitt första
möte med Astrid:
––Hon är ett typiskt exempel på att det är en
helhetsbedömning som gäller när vi tittar på
olika projekt. Här såg vi inte bara en intressant
produkt, utan ännu mer en stark, driven och
kunnig person med goda förutsättningar att
lyckas. Det var ett ganska lätt beslut att gå in
i det projektet.
säger Astrid att finansieringen varit värdefull,
men att den egentligen inte varit viktigast.
VINSTEN I affärsidétävlingen följdes 2011 upp
med ett pris på 100 000 kronor för bästa affärsplan, i Venture Cup Öst och finansiering via
Vinnova. Detta gjorde det möjligt för Astrid att
satsa fullt ut på sin idé.
––Smoothien är en enkel produkt som består
till lika delar av färska bär och yoghurt. Men för
att den ska kunna levereras av en automat och
betalas med mobilen krävs ett ganska avancerat
system och jag insåg snart att jag var tvungen
att utveckla en helt egen lösning. Eftersom de
egna resurserna var rätt begränsade, så var jag
tvungen att arbeta smart.
Astrid Friborg hoppade av
en lovande forskarkarriär
för att satsa på en egen idé.
17
Det har varit ett händelserikt år
för Livsmedelsakademins första
innovationstrainee, Martina Oxling.
Hon kommer snart att följas av fler.
En innovationspilot på resa
Trendspaningar i New York och Piemonte. Praktik i London och skarpa uppgifter i Kivik
och Eslöv. Livsmedelsakademins första innovationstrainee, Martina Oxling, har under ett
hektiskt år fått en unik överblick över en bransch med stora förändringsbehov.
––Jag har egentligen alltid varit intresserad av
livsmedel, berättar Martina. Första kontakten
med Livsmedelsakademin var när jag gjorde
mitt examensarbete på Ekonomihögskolan om
Espresso House, med Livsmedelsakademins
Hans Knutsson som handledare. Hans frågade
mig sedan om jag ville göra en kartläggning av
matkassebranschen. Jag nappade och fick så
småningom presentera mitt arbete för lednings­
gruppen. Efter det fick jag fler uppgifter.
MARTINA BÖRJADE jobba på Livsmedels­
akademin direkt efter civilekonomutbildningen
och fick snabbt möjlighet att omsätta sin utbildning i praktiken.
18
att skapa attraktiva karriärmöjligheter för
unga, välutbildade medarbetare. Efter framgångarna med traineeprogrammet, som startade 2010 och då lockade 800 kvalificerade
sökande till åtta platser, föddes idén att skapa
en helt ny typ av traineeprogram, med fokus
på innovation. Martina fick inte bara ta del i
arbetet med att lägga upp programmet, tillsammans med den verksamhetsansvarige för
Livsmedelsakademins område Jobb & Karriär,
Jan Brattström. Hon fick också möjligheten att
bli testpilot för det nya programmet.
––Jag hade valt Strategic Management som
inriktning i utbildningen och nu fick jag plötsligt vara med och se hur det gick till ”på riktigt”. Jag lärde mig massor av att sitta med på
Livsmedelsakademins ledningsgruppsmöten
och började snart se nya samband och intressera mig för de lite större, strategiska frågorna
om livsmedelsbranschen.
––Det är så Livsmedelsakademin jobbar, förklarar Jan Brattström. Först gör vi en pilot – sedan
skapar vi skarpa och skalbara lösningar baserade på erfarenheterna. I det här fallet handlade
det om att bygga upp ett traineeprogram som
ska ge deltagarna en överblick och förmåga att
se innovationsmöjligheter ”på tvärs” i företagen. Självklart ville vi också att programmet
skulle innehålla så många skarpa uppgifter som
möjligt – vi talar ju om högt kvalificerade människor med hög förmåga till problemlösning.
ETT OMRÅDE som stod i centrum för många
SAGT OCH gjort. Martinas traineeår startade på
strategidiskussioner var branschens förmåga
till innovation och förnyelse och behovet av
Kiviks Musteri, där hon fick jobba med frågor
kring marknadsföring till unga. Efter en resa
till New York med deltagande i hållbarhetskonferensen Green Summit var det dags för
trendspaning i Piemonte tillsammans med små
livsmedelsproducenter från Skåne. Därefter
väntade en period på Procordia i Eslöv, där
Martina kom i nära kontakt med innovationsdirektören Ingrid Landgren.
––Vi är generellt nyfikna på unga människor
och såg det som en fin möjlighet att få ta emot
en innovationstrainee. Samtidigt var vi från början tveksamma till upplägget. Martina skulle ju
jobba med strategiska frågor och vi var osäkra
på hur mycket konfidentiell information vi ville
lämna ifrån oss till någon som sedan kunde
gå vidare till något konkurrentföretag. Men det
här löste sig när vi hittade ett konkret case för
Martina att jobba med.
MARTINAS CASE handlade om hur Procordia
skulle kunna nå idrottande ungdomar i deras
miljöer med bra mellanmål. Flera lämpliga produkter fanns redan – här handlade det mer om
att hitta de rätta försäljningskanalerna.
––Vi fick bland annat klart för oss att nya affärer­
inte enbart är nya produkter och att det behövs
resurser för att ta hand om sådant som ligger
utanför det vardagliga, det som kan ge framgång
på sikt. Martinas arbete har bidragit till att vi nu
skapat en helt ny roll – Business Development
– i företagets ledningsgrupp.
MARTINA OCH Ingrid är överens om att tiden
hos Procordia egentligen var i kortaste laget.
––En månad borde ha varit två, för att möjliggöra en djupare analys. Det får vi rätta till i det
skarpa programmet, säger Martina.
ESLÖV BYTTES så småningom mot praktik på
Healthy Marketing Team i London, där Martina
under ledning av bland andra varumärkesexperten Peter Wennström fick nyttiga inblickar i de
internationella livsmedelsföretagens innovationsarbete. En av hennes slutsatser är att det
krävs mycket mer än ”bara” bra produkter för
att lyckas och att en innovationsstrategi måste
genomsyra hela företaget. Det är också här hon
ser sin och kommande innovationstraineers roll.
––Jag tror att det handlar mycket om att komma
bort från det produktfokus som präglar innovationsarbetet idag. En innovationstrainee kan
fungera som en förändringsagent som hjälper
företagen att överbrygga kulturskillnader, se
möjligheter och jobba effektivt ”på bredden”
med innovation.
INNOVATIONSTRAINEE-PILOTEN Martina
Oxling och hennes handledare har brutit ny
mark. Hösten 2013 ska två nya innovationstraineer rekryteras, och på ett par års sikt är
målsättningen att årligen ”utexaminera” fem
innovationstraineer. Det är en kvalificerad gissning att de kommer att bli mycket hett eftertraktade av en bransch i starkt behov av att skapa
mervärde genom innovation.
Ett växande
europeiskt
samarbete
Livsmedelsakademins arbete på den
internationella – främst europeiska –
arenan handlar dels om att knyta strate­
giska allianser för informationsutbyte,
ömsesidigt lärande och politisk påverkan,
dels om att skapa exportmöjligheter för
svenska livsmedelsföretag. Två exempel
på strategisk nivå är Livsmedelsakademins
engagemang i European Food Alliance –
en sammanslutning av nio framgångsrika
livsmedelskluster, med syfte att skapa
innovation och tillväxt – och medverkan i
Foodbest , som förbereder ett europeiskt
livsmedelskonsortium för en framtida Food
KIC-ansökan om ett stort, EU-finansierat
livsmedelsprojekt. Under 2012 ordnades
också en rad aktiviteter med syfte att
skapa kontakter och exportmöjligheter för
mindre livsmedelsföretag. Några exempel
är studieresor till Tyskland och Italien, i
samarbete med Invest in Skåne, ett särskilt
exportutbildningsprogram och deltagande i
matmässan Copenhagen Cooking.
”Livsmedelsakademin inspirerar till
och faciliterar utvecklandet av Skåne
som en ledande region för livsmedel och
matupplevelser. Det skapar arbetstillfällen,
ny forskning och förhöjd livskvalitet i regio­
nen vilket stimulerar tillväxten i regionen.”
– Martinas arbete har bidragit till att vi
skapat en helt ny funktion i företagets
ledningsgrupp, säger Procordia Foods
innovationsdirektör Ingrid Landgren.
Anna Broekman, Head of Communications & Public Relations, Findus Nordic
Livsmedelsakademin utvecklar
framtidens ledare
I SEPTEMBER inleddes Livsmedelsakademins
TOLV PERSONER från åtta företag deltar i pro-
ledarutvecklingsprogram Framtidens ledare
i framtidens bransch. Idén växte fram i
Livsmedelsakademins HR-nätverk redan i
början av förra året där man identifierat ett
behov av en ledarskapsutbildning som riktade sig till nyblivna chefer eller anställda
med stor potential att bli bra ledare inom
livsmedelsbranschen.
grammet, som avslutas med en diplomering
i maj 2013. Företagen är Findus, Procordia,
Cloetta, Nordic Sugar, TetraPak, Oatly, Bring
Frigo och Å&R Carton. Att de alla är en del av
livsmedelsbranschen har bidragit till att deltagarna till viss del delar samma problem och
utmaningar. Möjligheten att ta del av varandras
perspektiv har också lett till att de fått en bredare
insyn i hur branschen fungerar.
––Som HR-chef har man inte alltid resurser att
genomföra interna utvecklingsprogram av den
här omfattningen, som man nu kan erbjuda
tack vare att det sker i Livsmedelsakademins
regi, säger Minna Westerlund, Management
konsult och VD för Generact AB, som designat­
och leder programmet.
––HR-cheferna har varit modiga som tillsammans med Livsmedelsakademin lyckats skapa
något nytt som alla parter vinner på. Det finns
en oerhört stor vilja till utveckling bland samtliga deltagare i gruppen och flera av dem har
befordrats eller fått utökat ansvar under resans
gång, säger Minna Westerlund.
”Affärsnyttan under min tid som studentambassadör: Möjlighet till att skapa nyttiga
kontakter – nätverkande. Insyn i hur företag
tänker på studenters karriärer och mål.
Vara mer uppdaterad vad som händer
inom branschen. Uppsatsmöjligheter.
Dörr­öppnare vid jobbansökningar.”
Fredrik Dafgård, studentambassadör,
Ekonomihögskolan
”För oss har stödet från Livsmedels­
akademin betytt att vi har kunnat starta
upp ett attraktivt livsmedelsföretag med
olika produkter på marknaden. Stödet
gav oss den start vi behövde för att kunna
förverkliga forskningsbaserade innovationer
på mycket kort tid. ”
Tobias Olofsson, grundare och VD,
ConCellae AB
19
Tiis aut facium rerchil inciet mi, unt
eum quodit reptiam doluptatur, con re
nonessim fugitias ut la pra voluptatem il
explabore dis mi, aut vernatur alitam im
velenihicid que vereprepel ium
Inom Livsmedelsakademin arbetar livsmedels-­,
måltids- och förpackningsnäringarna, handeln,
universitet och högskolor, myndigheter och lant­
brukets organisationer sida vid sida för att utveckla
livsmedelsnäringen. Livsmedels­akademin bidrar
till skapandet av mötesplatser, nätverk och projekt
som underlättar dialog och för­nyelse och höjer
innovations- och konkurrenskraften i hela livs­
medelsbranschen. Vår verksamhet är organiserad
i det övergripande området Samverkan & Framtid
och de fem verksamhetsområdena Innovation &
Entreprenörskap, Jobb & Karriär, Måltidsglädje,
Smaka på Skåne och Livsmedelsförpackningar.
Livsmedelsakademin | Minc | Anckargripsgatan 3
211 19 Malmö | Tel: 072 – 741 58 55 | E-post: [email protected]
BERGE.SE
Mer information på www.livsmedelsakademin.se