Bedömning och examinationsutveckling

Download Report

Transcript Bedömning och examinationsutveckling

Bedömning och
examinationsutveckling
Huvudhandledarkonferens
Sahlgrenska 110519
Håkan Hult
Den pedagogiska vården
• Landstinget driver en mycket stor pedagogisk
verksamhet
• Alla studenter
• Exemplen neonatal, den överviktiga patienten
och den opererade mannen
• ”Lärdomar” från exemplen:
– Tyst kunskap
– Gripa tillfället i flykten
– ”Aldrig” patientens fel
2 kulturer
• Kvalitetssäkringskultur
• Kvalitetskultur
• McDonalds – 3-stjärnig restaurang
Att baka en kaka
• Simple
• Complicated
• Complex
Bedöma (enligt ordboken)
•
•
•
•
•
Värdera
Anse
Uppskatta
Döma
Värdera, anse, uppskatta kan göras utan att en
definierad nivå/ribba finns
• Döma görs genom att ställa något mot en
norm/standard
• Värderar eller dömer ni?
Vad är det som ska bedömas?
• Skills (skicklighet), regelföljande, kan öva själv,
fysiska färdigheter, automatiserade beteenden
• Know-how kräver träning och omdöme
• Competence är know-how i kombination med
reflektion, kan anpassa sina färdigheter efter
situation
MILLERS PYRAMID
GÖRA
VISA HUR
VETA HUR
VETA ATT
Aristotelse kunskapsformer
• Episteme. Vetenskaplig/teoretisk kunskap.
Veta att
• Techne. Praktisk, produktion och skapande.
Veta hur
• Fronesis. Etisk, klokskap (kroppslig kunskap).
Veta när
• Vad kan VFU ge?
Community of practice
• Yrkesgemenskap där man delar mål, värden och
metoder
• Man ingår i flera communities of practice
• Identitetsskapande
• Novis och medlem, lära av varandra
• Legitimt perifert deltagande
• Hur ser din comm. of practice på noviser?
• Ser universitet novisen som en tillgång för att
utveckla universitetet?
Handleda
• Handleda innebär att genom fysisk kontakt
hjälpa någon att komma dit han/hon ska
• Supervise innebär att övervaka och ha tillsyn
över någon i dennes arbete att komma dit
han/hon ska
• Betyder skillnaden att vi har svårare att kritiskt
bedöma, d v s svårare med
myndighetsutövandet och lättare med
medmänskligheten?
Utgångspunkten vid bedömning och
återkoppling i handledningsarbetet
• Personen
• Prestationen
• Professionen
Kompetensutveckling
• Handlingsberedskap eller kompetens
• Dreyfus & Dreyfus’ stegmodell: Novis,
avancerad nybörjare, kompetent, kunnig,
expert
• Horisontalitet – vertikalitet (Dall’Alba &
Sandberg)
Likheter och skillnader mellan olika
roller (T. Stenfors-Hayes)
En bra lärare
• Förmedlar kunskaper
• Svarar på studenternas
frågor
• Fokuserar på
studenternas lärande
En bra klinisk handledare
• Visar hur man gör
• Delar med sig av hur det
är att vara X
• Stimulerar studenternas
utveckling
Vilka är det som ska bedömas?
• Generation Y (70-80talister):Cyniska,
självförverkligande, ifrågasättande,
världsvana, skjuter upp vuxenlivet, jobbet
mindre viktigt. Kräver stor frihet, arbetet ska
ge personlig behållning
• Generation Z (90-00-talister): Protesthungriga,
första internetgenerationen, curlinggeneration
som förutsätter service
Resultat från NSI-studie vid HU
• Cue seeking – gue giving
• Man skiljer mellan lärande för yrket och
lärande för examinationen
• Vill ha mer individuell återkoppling
• Studenterna har gått från att ha varit delägare
till att se sig som kunder
• Studenterna utgår från sig själva (jag-lojala)
Studenter och lärare i samma båt
• Lärarna blir alltmer bedömda
• Lärarna vill ha mer individuell återkoppling
• Lärarna börjar uppleva sig som kunder/gäster
snarare än delägare i den egna akademin
• Hur ser situationen ut för er?
Examination: Från historien
• Humboldt – Newman
• Ämne – yrke (profession)
Från politiken
•
•
•
•
•
Bolognaprocessen
Betygssystem
Rättssäkerhet
Från förädlingsverk till kraftcentrum
Resurstilldelningssystem
Från samhällsutvecklingen
• Datorer och internet
• Globalisering
• Student = kund, på kundens villkor
Examinationsutveckling (Boud)
• Konventionell examination till 60-talet:
kvantitativ, kontroll, ”enkel” återkoppling
• Utbildningsmätning 60-80-talet: som
konventionell men ”rationell”, lätträttad,
kostnadseffektiv
• Kompetens och autentisk examination:
egenproducerade svar, inte enbart kontroll,
ofta formativ, mer realistisk
”Fakta” om examination
• Examination styr studenternas lärande
• Betygssystemet styr examinationen som styr
studenternas lärande
• Utbildning driver till ytinlärning
• Två vägskäl enligt studenterna: muntlig – skriftlig
resp problem – vanlig tenta
• SCE har drivit fram nya former
• Akademisk retorik om höga krav på tentor
• Alternativa former viktiga men riskfyllda
Examinationstrender
Från:
• Skriftlig examination
• Lärarledd examination
• Implicita kriterier
• Produkt/summativ
• Mål
• Ämnesinnehåll
Till:
• Kursarbete
• Studentledd examination
• Explicita kriterier
• Process/formativ
• Läranderesultat
• Kompetens
Rättssäker examination
• Rättssäkerhet bör ställas mot relevans
• Examination handlar om bedömning (simple –
complex)
• Kvalitetsarbete leder ofta till kvalitetssäkring som
driver fram det mätbara som kan leda till att vi
säkrar trivialiteter
• För kvalitetskultur i utbildning krävs motiverade
lärare och studenter, tydlig constructive
alignment och delägarskap
• Examinerandet kan jmf med konståkningen
Vad har gjorts för att höja
rättssäkerheten?
•
•
•
•
•
•
Tydligare mål och koppling mål – examination
Tydliga rättningsmallar
Anonyma prov
”Objektiva” prov
Urkund
MEN grupptentor och hemtentor
Hur få pedagogiskt relevanta &
rättssäkra examinationer?
• Tillit/förtroende är nyckeln
• Låt studenterna vara med och bedöma
• Låt studenterna ha synpunkter på vad de vill bli
bedömda på
• Designa ut sådant som lockar till fusk
• Gör tentorna så bra det går och under VFU gör
fler än en enda slutbedömning vid längre VFU
• Bra mål och examinera på den nivå målen kräver
• Tydliggör att fler rättar/bedömer i tveksamma fall
2 examinationsmodeller
Kompetensmodell
• Otydligt reglerad tid/plats/
innehåll
• Prov ”tillhör” studenten
• Bedömning av helhet
• Personlig feedback
Performativ modell
• Tydligt reglerat
• Prov ”tillhör” läraren
• Rättning av fel
• Standardiserad feedback