Transcript Studentärenderapporten 2011/2012

Studentärenderapporten
www.sus.su.se
2
1
0
2
/
1
1
20
© 2012 Stockholms universitets studentkår
Text och analys: Shewen Aziz, Yohanna Burman och Cecilia Bödker Pedersen
Layout: Karl Edqvist och Martin Wincent
Foto: Martin Dahlberg
Innehåll
Inledning
Bakgrund
Syfte och målsättningar
Disposition och avgränsningar Statistik i rapporten
Studentärenderapporten 2010/2011 Definition av studentärenden Kategorisering av ärenden Sekretess i rapporten 2
2
2
3
3
3
4
5
Problembeskrivning
Övergripande problembeskrivning
Ärendefördelning per ärendetyp
6
6
Administrations- och informationsproblem
Schemaändringar och utökning av
examinerande moment 8
Försenad inrapportering av betyg
8
Rätt att få ta del av allmänna handlingar
9
Felaktig information om utbildning
9
Kostnader för studenter i samband med utbildning10
Antagning
Övergripande regelverk
Återkallande av meddelande om antagning
Förhandsbesked om dispens
Reell kompetens
Studieuppehåll
11
11
12
12
13
14
14
14
Examination
Överklagande och omprövning
Betygskriterier
Betygsmotivering
Vad får en tentamen omfatta?
Antal provtillfällen
Rättningstid
Rest- och kompletteringsuppgifter
Examination i grupp
Plussning
Examinationsform
16
18
18
19
19
19
19
20
20
20
Kurs- och utbildningsplaner
Bakgrund
Övergångsbestämmelser
www.sus.su.se
23
23
23
24
Psykosocial arbetsmiljö
Övergripande regelverk
Kränkande särbehandling i samband med
examination
Svårigheter att utreda
Utredningsansvar
Studenter med funktionsnedsättningar
25
25
25
26
26
Tillgodoräknande
Övergripande regelverk
Högskoleverkets tillsynsrapport
27
27
Uppsatser och examensarbeten
Omprövning
Betygskommittéer
Handledning av uppsatser
Diskrepans mellan handledares och
examinators bedömning
Konflikter under uppsatsarbetet
Förändringar av uppsatskurs
29
29
29
29
30
30
Utbildningens innehåll och form
Disciplinärenden
Övergripande regelverk
Ärendetyper
Plagiering
Kursplaner på engelska
Begränsning av antal examinationstillfällen
Kritik från Högskoleverket angående
kursplaner vid Stockholms universitet
Information om vad som ska ingå i en kursplan
vid Stockholms universitet
22
22
Bakgrund
Arbetsbelastning
Struktur och ordning
Omläggning och nedläggning av kurser och
program
32
32
32
33
Verksamhetsförlagd utbildning/praktik
Bakgrund
Övergripande regelverk
VFU-ärendenas komplexitet
Rutiner vid risk för underkännande
Tredje examinationstillfälle
Kunskapskrav i svenska
Handledarskap
Trepartssamtal
34
34
34
34
35
35
35
36
Slutord
37
Bilaga 1
38
1
Studentärenderapporten 2011/2012
Inledning
Bakgrund
Detta är den tredje årliga rapporten över studentärenden som sammanställts av studentombuden
vid Stockholms universitets studentkår. Studentombudens uppdrag är att ta emot och bistå studenter
som upplever sig ha behandlats felaktigt av universitetet eller personal på universitetet. Situationen
kan omfatta en enskild student eller en grupp av
studenter. Beroende på vad ärendet gäller bistår
studentombuden studenten i kontakt med berörda
personer på universitetet; vid utformandet av skrivelser och eventuella anmälningar till universitetet eller andra myndigheter; samt deltar i möten.
Eftersom de ärenden studentombuden behandlar
innehåller känslig information hanteras all information enligt uppgjorda sekretessregler. I kontakten med berörda personer på universitetet står
studentombuden på studentens sida och företräder
studentens intressen. Med andra ord driver aldrig
studentombuden en för studentkåren principiellt
viktig fråga, utan utgår alltid från studentens
önskemål.
Arbetet med enskilda studentärenden kan leda till att
strukturella problem på universitetets olika institutioner uppmärksammas och ses över. En positiv effekt
av arbetet med studentärenden kan bli att institutionerna ser över och utvecklar sina rutiner, vilket
leder till en ökad utbildningskvalitet såväl som ökad
rättssäkerhet för studenterna. Att sammanställa de
studentärenden som inkommit till studentombuden
under verksamhetsåret kan ge universitetets ledning
och andra intressenter en uppfattning om vilka sorters
problem som är återkommande och därför bör
åtgärdas. Studentombudens arbete med enskilda
studentärenden ökar även studiebevakarnas och
studentrådens kunskap om vilka problem studenterna står inför vid de olika institutionerna.
Syfte och målsättningar
Syftet med studentärenderapporten är att genom
en strukturerad skrivelse, som sammanfattar de
studentärenden som kommit till studentkårens
2
kännedom under året 2011/2012, påvisa ledningen
vid Stockholms universitet existerande problemområden.
Målsättningen med studentärenderapporten är att
beslutsfattande aktörer på Stockholms universitet
använder sig av den information som framkommer
i denna rapport i proaktiva insatser och att detta
får till följd att behovet av akuta åtgärder successivt
minskar och att utbildningskvaliteten kontinuerligt
förbättras på universitetet. Målsättningen är vidare
att studentärenderapporten skall vara praktiskt
användbar för dekaner, perfekter, studierektorer,
enskilda lärare, studievägledare samt kåraktiva.
Visionen på lång sikt är att ett proaktivt arbete
på förekommande problemområden ska komma
att minska antalet studentärenden samtidigt
som medvetenheten hos institutionerna gällande
studenternas rättigheter ökar. Detta leder till en
ökad rättssäkerhet för studenterna vid Stockholms
universitet.
Disposition och avgränsningar
I förra årets studentärenderapport uppdelades
beskrivningen av studentärenden per fakultet. Detta
år har vi valt att inte beskriva ärenden fakultetsvis
då likartade problem förekommer vid flera olika
fakulteter. Årets rapport listar istället studentärenden
enbart sorterade på ärendetyp. I enlighet med detta
nya perspektiv har vi valt att inte skilja ut och
presentera ärenden vid lärarutbildningen i ett eget
avsnitt. De problem studentombuden stött på under
verksamhetsåret diskuteras således utan koppling
till fakultet för att bättre beskriva problematik som
i teorin kan uppstå oavsett fakultetstillhörighet.
Studentombuden har i det löpande arbetet delat upp
ärenden efter både fakultet och institution. Statistik
över fördelningen av ärenden per fakultet presenteras under problembeskrivningen längre fram i
rapporten.
www.sus.su.se
Studentombuden arbetar främst gentemot de institutioner som faller inom Stockholms universitets
studentkårs verksamhetsområde. Socialhögskolan,
Enheten för journalistik, medier och kommunikation
samt Institutionen för data- och systemvetenskap
har egna studentkårer som hjälper studenterna vid
dessa institutioner. Ett fåtal studenter från dessa
institutioner har valt att vända sig till studentombuden på Stockholms universitets studentkår.
Vi har tagit emot dessa och företrätt dem i deras
ärenden. Studentombuden informerar dock alltid
om möjligheten till stöd från den studentkår
studenten tillhör.
Statistik i rapporten
Det är viktigt att poängtera att denna rapport inte
ger en heltäckande bild av studenters upplevda
problem vid Stockholms universitet. Vi utgår ifrån
att flertalet studenter som stöter på problem under
sin studietid inte vänder sig till studentkåren,
antingen på grund av att de inte vet vilka rättigheter
de faktiskt har; att de saknar information om studentkårens och studentombudens arbete och funktion;
eller att de befarar repressalier från enskilda lärare
eller institutionen ifråga. Den statistik som uppvisas i denna rapport skall således läsas mer för
att få en övergripande bild av de problem som har
uppdagats och inte som exakta siffror på frekvensen
av ett visst problem då statistiken på detta sätt
riskerar att vara missvisande. De studentärenden
Stockholms universitets studentkår fått kännedom
om påvisar emellertid existerande problem och
tendenser på universitetet som bör ses över.
Studentärenderapporten 2010/2011
Föregående års rapport över studentärenden
lanserades i oktober 2011. I samband med lanseringen
bjöds samtliga institutioners studierektorer in till
ett seminarium för att diskutera rapporten och
dess innehåll. Vid seminariet fanns 14 institutioner
representerade. De studierektorer som närvarade
gav mycket givande feedback på vårt arbete som vi
försökt ta till oss vid sammanställningen av årets
rapport samt vid vårt arbete med studentärenden
under detta verksamhetsår.
Studierektorerna tyckte exempelvis att det skulle
vara enklare att använda rapporten om den var
tematiskt uppdelad. Som synes av upplägget av
denna års studentärenderapport har vi tagit till oss
av denna synpunkt. På seminariet efterfrågades
även resultat och information om vilka ärenden som
lett till förändring. Angående detta har vi studentombud fört ett flertal diskussioner om eventuella
uppföljningar av avslutade studentärenden. I
skrivande stund har dock ingen metod för detta
utarbetats. Till följd av det stora antal ärenden som
kommer in till studentombuden saknar vi likaså
resurser för att kunna arbeta med uppföljning.
I de fall vi känner till påföljande åtgärder och
www.sus.su.se
förändringar till följd av uppkomna ärenden har vi
emellertid inkluderat detta i texten.
Flertalet synpunkter som kom upp under seminariet
berörde problematik kring omprövning av betyg
samt second opinion. Studierektorerna upplevde
att det förekommer att både examinatorer och
studenter systematiskt använder omprövning
för att höja betyg vilket är högst tvivelaktigt.
Studierektorerna menade vidare att second opinion
är ett problem-atiskt instrument eftersom studenter
ibland har uppfattningen att det är en rättighet och
att det innebär att examinator byts ut. Vi har hörsammat dessa reflektioner och haft som ambition
att vara noggranna och tydliga i vår information till
de studenter vi möter angående regelverket kring
omprövning och second opinion. För mer information
om second opinion se avsnittet Examination.
Slutligen förmedlade studierektorerna att de ansåg
att Stockholms universitets studentkår har en mycket
viktig roll att spela i informationsspridningen
av studenträttigheter och strukturella problem på
Stockholms universitet. De uppskattade vidare att
de kände igen beskrivningen av problematiken i
studentärendena i rapporten vilket gav oss studentombud en bekräftelse på att de ärenden vi arbetat
med under året representerar den gängse uppfattningen om strukturella problem vid Stockholms
universitet.
Definition av studentärenden
Ett studentärende uppstår när en student upplever
studierelaterade problem och/eller anser sig felaktigt
eller orättvist behandlad av Stockholms universitet
under sin studietid och med anledning av detta
kontaktar studentombuden. Ärendet kan omfatta en
enskild student eller en grupp av studenter.
Studentombuden behandlar inte CSN-, bostads- eller
övriga försäkringsärenden samt situationer där
studenten ifråga inte vill gå vidare med sitt ärende
efter en initial kontakt med studentombuden.
Problem som framförts till studentombuden klassas
inte heller som ett studentärende om studenten
hunnit avbryta kontakten innan det fastslagits
vid vilken institution problemet har uppstått, eller
om tillräcklig information om situationen saknas.
Många studenter vänder sig också till studentombuden för att ställa allmänna frågor om sina
rättigheter och de regelverk som reglerar dessa.
Den här typen av hjälp är att räkna som service och
allmän information till studenterna och resulterar
således inte i att ett studentärende uppstår. Då definitionen av ett studentärende är relativt allmänt
hållen kan det vara svårt att begränsa de situationer
som föranleder att ett studentärende uppstår som
vägledande.
3
Det ska poängteras att ett studentärende uppstår
när en student upplever sig felaktigt behandlad. När
en student kontaktar studentkåren med ett problem
utreder studentombuden så långt det är möjligt vad
som hänt och försöker hitta en lösning på problemet.
Att ett studentärende uppstår innebär dock inte per
automatik att personal på institutionen faktiskt
handlat felaktigt eller brutit mot någon gällande
bestämmelse. I vissa fall har situationer uppstått där
regleringar angående den uppkomna situationen
saknas och studentombudet har då i samarbete med
institutionen försökt hitta en snabb och rättssäker
lösning för studenten. I dessa ärenden har det varit
av största vikt att hjälpa studenten att förstå att
ett fel per definition inte har begåtts och att denne
bör vara öppen för de förslag som institutionen må
presentera. Studentombuden måste således vara
sakliga vid handläggningen av studentärenden
men samtidigt partiska när vi företräder studenten.
Eftersom det är svårt för vissa studenter att förstå
varför upplevelsen av att ha blivit felaktigt behandlad inte är fel enligt regelverket måste studentombuden göra sitt yttersta för att studenten ska
förstå varför utgången av ärendet inte blev som
förväntat. Studentombuden hjälper till exempel
studenter i disciplinärenden eller där studenter
önskar en omprövning av sitt betyg. I dessa ärenden
har inte nödvändigtvis personal på institutionen
handlat felaktigt, varför statistiken i denna rapport
kan bli missvisande om den läses med förförståelsen
att ett studentärende alltid innebär att universitetet
behandlat en student felaktigt.
Kategorisering av ärenden
Under arbetet med studentärenden har samma kategorisering som föregående år använts. Vi valde dock
att byta namn på den tidigare kategorin Bristande
utbildningskvalitet då många av de problem som
sorteras in under övriga kategorier också kan härröras till brister i utbildningens kvalitet. Baserat på
de ärenden som faller in under kategorin ändrades
namnet till Utbildningens innehåll och form.
Eftersom flertalet studentärenden som handläggs
av studentombuden är komplicerade och mångfacetterade kan det vara svårt att fastställa en
ärendeindelning som täcker alla ärenden på ett
tillfredsställande och överskådligt sätt. Ärendeindelningen är dock ett verktyg för att strukturera
och skapa överblick över de typer av ärenden som
handläggs av studentombuden.
Många ärenden kan falla in under flera olika
kategorier. Ärendet klassificeras då efter det problemområde som utmärker ärendet i första hand. I vissa
fall utmynnar det problem studenten kontaktar
kåren med i mer än ett studentärende. Detta kan till
exempel inträffa när studenten initialt kontaktar
studentombuden med ett visst problem, men att det
under handläggningen av ärendet uppdagas andra
4
problem, kopplade eller icke kopplade till det
ursprungliga problemet. I de fall det nya problemet
är kopplat till ursprungsproblemet kan dessa kategoriseras som ett studentärende. Är det dock till
stor del ett fristående problem mynnar detta ut i två
separata studentärenden. I de fall flera studenter
omedvetna om varandra tar kontakt med kåren
angående samma händelse sammanfogas dessa i ett
och samma studentärende.
Då ett studentärende inkommer till studentombuden
kategoriseras det enligt följande:
Administrations- och informationsproblem
Här samlas frågor som främst kan beskrivas som
ett problem till följd av administration eller information/kommunikation. Exempel på ärenden kan
vara problem med inrapportering i Ladok; frågor
rörande vilken information studenter har rätt till
innan kursstart och under kursens gång, samt vid
vilken tid och var denna information ska finnas
tillgänglig; frågor om schemaläggning i olika former
samt hantering av ändringar i fastställda scheman.
Antagning
Här samlas frågor som rör antagning och registrering. Det kan till exempel handla om frågor som rör
behörighet för en kurs eller program; hur registreringar ska ske; det antal högskolepoäng en student
kan vara registrerad på; eller antagning till valbara
kurser inom ett program.
Disciplinärenden
Ärenden där studenter är anmälda till universitetets
disciplinnämnd av någon av de orsaker som anges i
högskoleförordningen kap. 10. De vanligaste formerna
av disciplinärenden avser misstanke om fusk
och/eller plagiering samt användning av otillåtna
hjälpmedel.
Examination
Frågor som direkt rör examination. Till exempel
rättelse omprövning av betygsbeslut; kompletterings- och restuppgifter; betygsmotiveringar; poänggränser; betygskriterier; examinationens innehåll
och form; löpande examination; närvarokrav
vid obligatoriska moment eller rättningstider för
examinationsuppgifter. Betygssättning och omprövning av betyg på uppsats, självständigt arbete
eller examensarbete ingår dock i kategorin Uppsats
och examensarbeten; frågor rörande examination av
verksamhetsförlagd utbildning eller praktik ingår i
kategorin Praktik/Verksamhetsförlagd utbildning (se
nedan).
Kurs- och utbildningsplaner
Ärenden rörande kurs- och utbildningsplaner,
såsom bristfälligt eller felaktigt utformade kursoch utbildningsplaner; ingen kursplan fastställd för
pågående kurs; ändringar i kursplan under kursens
www.sus.su.se
gång; föreskrifterna i kursplanen följs inte och så
vidare.
Praktik/Verksamhetsförlagd utbildning
Problem i samband med praktik eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Exempel på ärenden kan
vara när en student vill byta partnerområde; tilldelats plats för sent; tilldelats en handledare på
praktikplatsen som inte varit behörig att handleda;
konflikt eller problem med handledare; utebliven
handledning; trepartssamtal eller besök från personal på studentens heminstitution; brist på praktikplatser. Även ärenden där en student blir underkänd
på sin praktik eller verksamhetsförlagda utbildning
sorteras in under denna kategori.
Psykosocial arbetsmiljö
Hit hör ärenden gällande dåligt bemötande; trakasserier; diskrimineringsärenden; kränkningar;
konflikter med lärare och personal eller liknande
frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön.
Tillgodoräknande
Hit hör alla frågor om tillgodoräknanden av kurser;
delkurser; program lästa vid svenska och utländska
lärosäten samt eventuella problem i institutionernas rutiner och handläggning av ansökan om
tillgodoräknande.
om deras samtycke till att använda information från
deras ärenden i rapporten. En majoritet av studenterna har gett sin tillåtelse till detta, de flesta med
motiveringen att de inte vill att fler studenter ska
behöva genomgå samma situation. I ungefär 40
ärenden har dock ett medgivande av olika anledningar inte erhållits. Dessa ärenden är inkluderade i
statistiken men beskrivs inte ytterligare i löpande
text i rapporten.
Studentombuden arbetar under sekretess och lämnar
inte ut information till tredje part utan studentens
uttryckliga samtycke. Vi arbetar vidare i enlighet
med Personuppgiftslagen (PUL). Mer information om
detta finns på studentkårens webbplats:
www.sus.su.se.
De ärenden som beskrivs i rapporten har anonymiserats så att utomstående ej ska kunna identifiera en
enskild student i texten. Vissa ärenden som beskrivs
är av sådan säregen karaktär att de kan identifieras
trots anonymiseringen. För dessa ärenden har särskilda samtycken inhämtats eftersom vi ansett att
ärendens problematik inte kunnat beskrivas utan
att inkludera viss information.
Uppsatser och examensarbeten
Frågor rörande handledning av uppsatser, självständiga arbeten eller examensarbeten (arbeten
omfattande minst 15 hp). Det kan till exempel röra
frågor om betygssättning; omprövning av betyg;
rätten till en handledare; hur handledningen ska
genomföras; handledningstid; handledarens skyldigheter; byte av eller konflikter med handledare; frågor
om huruvida handledare får vara examinator; eller
utformning av opponering av uppsatsen.
Utbildningens innehåll och form
Här samlas frågor som till exempel gäller lärarnas
prestationer; undermålig, irrelevant eller föråldrad
kurslitteratur; arbetsbörda på kurs eller den mängd
kurslitteratur en student kan tvingas läsa under
en kurs; pedagogik i relation till seminarier och
föreläsningar; eller lärarledd undervisningstid.
Övrigt
Här samlas alla frågor som inte har en naturlig
placering under någon av de ovanstående kategorierna. Exempel på ärenden kan vara när obligatoriska
moment är förlagda på annan ort eller synpunkter
på hantering av kursvärderingar. Även frågor
gällande bristande studentinflytande kan falla in
under denna kategori.
Sekretess i rapporten
Studentombuden informerar samtliga studenter som
kontaktar dem om studentärenderapporten och ber
www.sus.su.se
5
Studentärenderapporten 2011/2012
Problembeskrivning
Övergripande problembeskrivning
Denna rapport innehåller en sammanställning av
de studentärenden som inkommit till Stockholms
universitets studentkår under perioden 1 juli 2011 till
30 juni 2012. Totalt kontaktade 318 studenter studentombuden under verksamhetsåret, vilket resulterade
i 173 studentärenden.
Likartade ärenden har i förekommande fall sammanfattats till en och samma beskrivande text
och på grund av utrymmesskäl har inte samtliga
studentärenden beskrivits i löpande text. Med rapportens syfte i fokus prioriteras de mest vanligt
förekommande problemområdena och enskilda
studentärenden återges i rapporten som exempel på
ärenden som har uppstått under året. I rapporten
används löpande könsneutrala pronomen: hen,
studenten alternativt denne. Detta dels av anonymitetsskäl, dels för att studentombuden aldrig
frågar studenter vi kommer i kontakt med vilken
könstillhörighet de anser sig ha.
Studenterna har i de allra flesta fall kontaktat studentombudet direkt genom e-post eller telefon men i
vissa fall har de kontaktat studiebevakaren vid sin
fakultet eller personal vid kårexpeditionen som sedermera har vidarebefordrat ärendet till studentombuden. Ett antal studenter har initierat sitt
ärende genom en personlig kontakt med studentombuden, till exempel när studentombuden
informerat om sin verksamhet vid mässor eller
andra studiesociala sammanhang: vid studentkårens mottagning i Glasrummet utanför universitetsbiblioteket; eller i samband med de
utbildningar i studenträttigheter som hållits av studentombuden under verksamhetsåret. Studentombuden
har som ambition att i början av varje verksamhetsår informera om sin verksamhet vid studierektorsmöten och studentinflytandedagar. Som en
följd av detta har studierektorer hänvisat studenter
till studentkåren för stöd, främst gällande disciplinärenden och ärenden rörande verksamhetsförlagd
utbildning.
6
Ärendefördelning per ärendetyp
I likhet med föregående verksamhetsår berör den
största delen ärenden studentombuden hanterat
Bild 1
Fördelning av studentärenden 2011/2012, sorterat på
ärendetyp.
1%
14 %
20 %
1%
2%
7%
6%
6%
5%
6%
31 %
Administrations- och
informationsproblem
Antagning
Kurs- och
utbildningsplaner
Praktik/VFU
Utbildningens innehåll
och form
Disciplinärenden
Psykosocial
arbetsmiljö
Tillgodoräknande
Examination
Uppsatser och
examensarbeten
Övrigt
www.sus.su.se
examination. Administrations- och informationsproblem och uppsatser och examensarbeten är andra
vanligt förekommande ärendetyper. Bild 1 redogör för
inkomna studentärenden under 2011/2012 sorterat
efter ärendetyp.
vid Stockholms universitet. Vi kan dock se att minskningen av ärenden vid Juridiska fakulteten troligtvis
beror på ett minskat antal disciplinärenden gällande
anteckningsförbudet. (fotnot: För mer information
om detta, se avsnittet Disciplinärenden.)
Bild 2 visar fördelningen av studentärenden per
fakultet samt andel helårsstudenter per fakultet år
2011. De flesta studentärenden under verksamhetsåret
2011/2012 har uppstått vid Samhällsvetenskapliga
fakulteten och på andra plats i fördelningen kommer
Humanistiska fakulteten. Ett fåtal ärenden har inte
gått att knyta till en viss fakultet, varför de har
placerats under Övrigt. Exempel på detta kan vara
då två eller fler institutioner från olika fakulteter
varit inblandade i ärendet, eller då studenter känt
sig felaktigt eller orättvist behandlade av personal
vid universitetet som inte varit knutna till en viss
fakultet. Fördelningen av studentärenden mellan
de olika fakulteterna är, liksom föregående verksamhetsår, relativt proportionerlig mot fakulteternas storlek. Samhällsvetenskapliga fakulteten
har en något större andel studentärenden detta år,
och Juridiska fakulteten har en något mindre andel
studentärenden jämfört med föregående verksamhetsår. Som angivits tidigare ska statistiken i denna
rapport inte förstås som absoluta mått på problem
I bilaga 1 redogörs för studentärendenas fördelning
per ärendetyp inom respektive fakultet.
Bild 2
Till vänster, studentärenden per faktultet 2011/2012. Till höger, andel helårsstudenter per fakultet enligt
Stockholms universitets årsredovisning 2011.
2%
14 %
37 %
29 %
43 %
46 %
11 %
4%
14 %
Humanistiska
fakulteten
Juridiska fakulteten
Naturvetenskapliga
fakulteten
Samhällsvetenskapliga
fakulteten
Övrigt
www.sus.su.se
7
Studentärenderapporten 2011/2012
Administrations- och informationsproblem
Liksom föregående verksamhetsår har en stor andel
inkomna studentärenden berört problem relaterade
till administration eller information. Två typer av
ärenden dominerar kategorin: schemaläggning och
inrapportering av betyg i Ladok.
Schemaändringar och utökning
av examinerande moment
Vid Stockholms universitet ska schema finnas
tillgängligt senast en månad före kursstart. Schemaändringar bör undvikas, men i det fall schemaändringar är nödvändiga ska berörda studenter
informeras så snart som möjligt.1 Ett antal
studenter har kontaktat studentombuden då schema
för den kurs de ska läsa inte funnits tillgängligt
i tid. Studenter har även hört av sig till studentombuden då obligatoriska moment varit förlagda
på kvällstid eller då hemtentamen varit förlagd
över en helg. Kursansvarig ansvarar för att schemaläggningen sker på sådant sätt att undervisning och
examinationer i första hand förläggs till vardagar
under dagtid.2 Att undervisning förläggs till kvällstid upplevs ofta som ett problem för studenter med
barn, men även många andra studenter som till
exempel arbetar vid sidan av sina studier eller bor
på annan ort kan ha svårt att delta i undervisning
under kvällstid.
En student kontaktade studentombuden då kursansvarig plötsligt utökade antalet obligatoriska
moment under pågående kurs. Kursen var förlagd
så att första halvan av kursen lästes under vårterminen och andra halvan under följande hösttermin. När studenterna återvände efter sommaruppehållet hade antalet återstående obligatoriska
moment utökats från fyra till tio. Utökningen av
lektionstid hade genomförts för studenternas skull,
men studenterna ansåg att kursansvarig inte borde
ändra i schemat och lägga till nya examinerande
moment under pågående kurs. Information om
vilka kursmoment som var obligatoriska saknades i
aktuell kursplan och undervisande lärare hade själv
ingen information om förändringen. Ärendet löste
8
sig genom att institutionen beslutade att fyra utav
de tio momenten var obligatoriska och resten frivilliga. På så sätt gavs de studenter som ville ta del
av de extrainsatta undervisningstillfällens möjlighet att göra så, medan de studenter som ville följa
den ursprungliga kursplaneringen kunde välja att
göra det.
Ett fåtal ärenden under året har handlat om att kursansvarig schemalagt examinerande moment före
kursstart alternativt efter att kursen avslutats. Detta
är självfallet inte tillåtet och försätter därutöver
studenterna i en stressig situation då examinationen kan krocka med studier i andra kurser.
Försenad inrapportering av betyg
Många studenter hör av sig då deras betyg inte rapporterats in i tid. Examinationsuppgifter bör enligt
Högskoleverket vara rättade och betygssatta inom
tre veckor från examinationstillfället.3 Ärenden
angående rättningstid behandlas inom ärendekategorin Examination. I vissa fall är examinationsuppgiften rättad och betygssatt i tid, men av någon
anledning har betyget inte inrapporterats till Ladok.
Att betyg inte inrapporteras i tid, oavsett orsak,
kan leda till att studenter får avslag på ansökan om
fortsatt studiemedel från CSN. I enstaka fall har sen
inrapportering av betyg lett till att studenter inte fått
tillträde till fortsättningskurser. Båda dessa problem
är relativt okomplicerade att lösa när betyget väl
registrerats i Ladok, men ibland kan sen inrapportering av betyg få större konsekvenser. En lärarstudent kontaktade ombudsenheten då hen saknade ett
inrapporterat betyg från en avslutad kurs. Studenten
skulle ansöka om lärarexamen och i och med att
bestämmelserna om lärarlegitimation5 förändrades
den 1 juli 2011 ville studenten ansöka om examen
innan detta datum för att inte behöva genomföra ett
introduktionsår. Studenten skrev sin sista tentamen
den 1 juni och fick besked från rättande lärare att
tentamen var godkänd den 9 juni. Studenten åkte
utomlands den 27 juni och då syntes fortfarande
inte betyget i Ladok och studenten kunde därav inte
www.sus.su.se
ansöka om examen innan 30 juni. När studenten
kom hem från sin resa hade betyget inrapporterats
och studenten skickade in sina handlingar.
Examen utfärdas med det datum då fullständig
ansökan inkommer till Studentavdelningen.5
Examensenheten meddelade studenten att de inte
kunde frångå denna regel, trots att studenten fått
uttryckliga instruktioner från sin institution att
inte lämna in examensansökan förrän alla betyg
var inrapporterade. Studentombudet kontaktade
en jurist vid universitetets ledningskansli som tog
kontakt med examensenheten. Detta ledde till
att examensenheten valde att tolka det e-postmeddelande studenten skickade till examinator den
9 juni med en uppmaning om att rapportera in betyget
som att studenten försökt ansöka om examen vid
denna tidpunkt. Studentens examen daterades därför med detta datum och studenten behövde inte
genomgå introduktionsåret.
Ett annat studentärende handlade också om en
student som skulle behöva gå ett introduktionsår, i detta fall på grund av bristande information
från sin institution. I detta ärende hade studenten
efter instruktioner från sin studievägledare tillgodoräknat vissa delar av en utländsk utbildning i
sin lärarutbildning vid Stockholms universitet.
Studievägledaren hade sedan satt ihop en utbildningsplan för studenten i vilken det framgick vad
studenten behövde läsa för att få lärarexamen.
Studenten avslutade sin utbildning i enlighet med
denna plan och lämnade in ansökan om examen
den 22 juni 2011. Studenten fick dock besked från
examensenheten att hen inte kunde få ut sin examen eftersom ett examensarbete saknas. Studenten
blev förvånad och tog kontakt med sin institution
som medgav att de gett studenten fel information
och att studenten måste skriva ett examensarbete
till för att kunna ta ut en lärarexamen. Efter diskussioner beslutades att studenten kunde lämna
in sitt examensarbete från sina studier i utlandet
och att detta sedan ska gå att tillgodoräkna som
det saknade examensarbetet. Studentombudet och
studenten försökte upprepade gånger att snabba på
institutionens handläggning av ärendet eftersom
studenten fått anställning och behövde få ut sitt
examensbevis. Slutligen godkändes examensarbetet
och examensavdelningen utfärdade studentens
examensbevis. När studenten fick hem detta stod
det dock 21 september på examensbeviset, det datum
tillgodräknandet av studentens examensarbete rapporterades in. Examensenheten hade således inte
tagit hänsyn till att dröjsmålet skett på grund
av institutionen och inte på grund av studenten.
Examensenheten kunde inte ändra datum för
examensbeviset, men ärendet löstes sedermera
genom att institutionen ändrade datumet för tillgodoräknandet. Efter denna åtgärd fick studenten ett
nytt examensbevis, daterat innan 30 juni, och kunde
www.sus.su.se
påbörja sin anställning som lärare utan att först
genomgå ett introduktionsår.
Andra former av förseningar och administrativa
misstag från universitetets sida kan också få stora
konsekvenser för studenter. En student fick vänta i
över ett års tid på besked om bedömningen av två
kompletteringsuppgifter i en kurs. Detta resulterade
i att studenten riskerade att bli nekad fortsatt studiemedel då kursen motsvarade det antal högskolepoäng studenten saknade för att bli beviljad studiemedel från CSN. Det framkom att förseningen
berodde på bristande kommunikation och administration på institutionen.
Rätt att få ta del av
allmänna handlingar
Ett antal inkomna ärenden har rört studenters rätt
att ta del av allmänna handlingar. Frågan aktualiserades bland annat då en student ville få ut en
kopia av sin tentamen samt ta del av resultatlista
med betyg och poäng för densamma. Trots upprepade påtryckningar från såväl student som studentombud tog det tio veckor från tentamensdagen
innan studenten fick ut en kopia av sin tentamen.
Efter ytterligare fem veckor fick studenten ta del av
resultatlistan.
Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen har varje
svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar. En handling är allmän om den förvaras hos
en myndighet och enligt 6 eller 7 § samma lag är
att anse som inkommen till eller upprättad hos
myndigheten. Högskoleverket anser att en tentamensskrivning borde anses vara en allmän handling så
snart skrivningen genomförts. Studentens rättade
tentamenssvar ska anses vara en allmän handling
och i det fall denna finns förvarad hos myndigheten
har den studerande rätt att mot betalning erhålla
en kopia av denna.6 Skrivsvar ska enligt Riksarkivet
sparas i två år, såvida studenten inte hämtat ut
originalet.7 Gamla skrivfrågor ska arkiveras och är
allmänna handlingar. Dessa kan således begäras ut
av vem som helst.
Felaktig information om utbildning
Två lärarstudenter kontaktade under året ombudsenheten då de ansåg sig ha fått felaktig information
angående sin utbildning. Studenterna var yrkesverksamma lärare och hade sedan tidigare en lärarexamen och ville nu komplettera dessa examina
för arbete i förskola/förskoleklass. Inför höstterminen 2011 sökte de därför en kurs vid Stockholms
universitet som enligt kursinformationen ”vänder
sig till lärare med lärarexamen och som vill arbeta
i förskolan”.8 Studenterna försökte tidigt under
kursen få information huruvida det skulle räcka med
denna kurs för att få behörighet för arbete i förskola
men kunde inte få några svar från institutionen.
Nästan fem månader in i kursen, i januari 2012, fick
9
studenterna besked från institutionen att de inte
visste om kursen kommer att räcka för behörighet
för arbete i förskola men att institutionen undersökte
vad studenterna kan komplettera med för att uppnå
behörighet. Studenterna ombads även lämna in sina
befintliga lärarexamina till institutionens studievägledare för att denne skulle göra en bedömning
av vad studenterna eventuellt behövde komplettera sin utbildning med för att kunna ansöka om
förskollärarlegitimation.
I mars presenterades ett förslag på kurser som
studenterna måste läsa till för att få behörighet för att
arbeta i förskola/förskoleklass, ett förslag som sedan
drogs tillbaka i april. Institutionen har löpande under
året lugnat studenterna med att besked i frågan
är nära förestående. Vid tryck av denna rapport har
studenterna fortfarande inte fått något besked från
institutionen. Den ena av studenterna fick inte förlängd anställning på förskolan där hen arbetar och
upplever nu stora svårigheter i sitt sökande efter
nytt jobb; den andra har fått skriva på ett avtal med
sin arbetsgivare där studenten förbinder sig att efter
avslutad utbildning arbeta kvar motsvarande tid
som det tagit studenten att klara av utbildningen.
sätt kan studenterna själva avgöra om de vill läsa
dem i digital- eller pappersform och enbart skriva
ut de uppsatser de behöver. Institutionen i fråga har
därutöver satt som ett mål i sin miljöhandlingsplan för 2012 att de ska minska användningen av
kopieringspapper. Att övergå till digital hantering av
studenternas uppsatser skulle vara ett steg mot att
nå detta mål.
En annan student hörde av sig till studentombuden
då institutionen tagit ut en avgift för ett kompendium. Studenten ifrågasatte varför kompendiet
inte kunde tillgängliggöras i digital form, speciellt
eftersom det under kursens gång framkommit att
kompendiet inte var del av den för kursen obligatoriska litteraturen. Institutionen medgav i detta fall
att informationen måste tydliggöras kring huruvida kompendiet är att räkna som obligatorisk kurslitteratur eller inte.
De två studenterna har varit i kontakt med andra
lärosäten i landet som erbjuder en liknande komplettering för lärare som vill arbeta i förskola. Enligt
besked från i alla fall ett lärosäte skulle studenterna
nu ha förskolebehörighet om de valt att studera där.
Ärendet är för närvarande under utredning hos
Högskoleverket
Kostnader för studenter i
samband med utbildning
Liksom under tidigare verksamhetsår har studenter
hört av sig till studentombuden med synpunkter
på att deras studier vid universitetet medför extra
kostnader, trots att utbildning enligt 4 kap. 4 §
högskolelagen ska vara avgiftsfri. Tidigare år har
studenter reagerat på kostnader i samband med
resor eller exkursioner kopplade till utbildningen.
I år reagerade en student på att studenterna vid
inlämning av sina B-uppsatser var tvungna att,
utöver två kopior av uppsatsen, antingen betala 250
kronor för att täcka kopieringskostnader eller lämna
in ytterligare 25 kopior av uppsatsen. Detta för att
studenterna på kursen ska få tillgång till samtliga
uppsatser. Studentombudet kontaktade institutionen angående detta och de svarade att studenternas uppsatser är att betrakta som kurslitteratur
och att de därmed uppfattar det som att de följer
praxis och givetvis arbetar för att kostnaderna för
studenterna ska hållas så låga som möjligt. Med
tanke på den digitala och tekniska utveckling som
skett de senaste åren ser studentombuden att det
finns anledning att utvärdera hanteringen av
liknande situationer. Institutionen kan till exempel
publicera studenternas uppsatser på Mondo. På så
10
Referenser
1. Stockholms universitet, Föreskrifter för utbildning på grundnivå
och avancerad nivå vid Stockholms universitet, Beslut 2010-12-16
2. Stockholms universitet, Föreskrifter för examination vid
Stockholms universitet, Beslut 2012-06-28, Dnr SU 301-2042-12,
s. 5
3. Högskoleverket, Rättssäker examination, Rapport 2008:36 R, 2.a
omarb. uppl., s. 53 f.
4. Skolverket, Skolverkets föreskrifter om ansökan om legitimation
för lärare och förskollärare m.m., SKOLFS 2011:35
5. Stockholms universitet, Examensbevis – ansökningsblanketter,
http://www.su.se/utbildning/examen-hogtid/examensbevisansokningsblanketter-1.6326 (2012-07-04)
6. Högskoleverket, Rättssäker examination, s. 76 f.
7. Stockholms universitet, Beslut om bevarande och gallring av
examinationsuppgifter vid Stockholms universitet, Beslut 201004-22, Dnr SU 38-0939-10
8. Stockholms universitet, Förskoledidaktik: Att vara lärare för barn
1-6 år, Kursplan UDA31F, HT11
www.sus.su.se
Studentärenderapporten 2011/2012
Antagning
Övergripande regelverk
Antagning till högre utbildning regleras i högskoleförordningen1 samt i ett antal föreskrifter från
Högskoleverket.2 Varje lärosäte är därutöver skyldigt
att upprätta en antagningsordning där tillämpning
av föreskrifter i frågor rörande ansökan, behörighet,
urval och antagning samt hur beslut fattas och
överklagas beskrivs.3
Återkallande av meddelande
om antagning
Två ärenden inom denna kategori har berört meddelanden om antagning som sedermera har återtagits.
Båda dessa ärenden anmäldes till Högskoleverket.
Ärendena var likställda på så vis att studenterna
fick besked via e-post att de var antagna till de
program de sökt för att sedan få reda på att dessa
e-postmeddelanden skickats ut felaktigt. Under
denna tid hann emellertid båda studenterna säga
upp sig från sina arbeten, den ena sökte även studiemedel och köpte kurslitteratur. Anledningen till
misstaget var att institutionerna hade osorterade
Excel-filer med antagna och reserver om vartannat.
Missförstånd uppstod och institutionerna utgick
ifrån att listorna var sorterade med antagna överst.
Följden blev att e-postmeddelanden om antagning gick ut till ett flertal studenter som fortfarande
stod kvar som reserver. Felet upptäcktes snabbt
och institutionerna skickade ut felmeddelande till
studenterna som uppgav att studenterna inte
skulle få gå utbildningen. Stockholms universitet
menade initialt att de hade fog för detta då e-postmeddelandena inte var antagningsbesked utan
välkomstbrev. Skulle e-postmeddelandena ändå
anses vara beslut hävdade de att de hade fog för att
återkalla besluten med stöd av förvaltningslagen. I
lagtexten anges att beslut som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon
annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende,
rättas av den myndighet som har meddelat beslutet,
om ärendet avser myndighetsutövning mot någon
enskild och åtgärden inte är obehövlig. 4
www.sus.su.se
Högskoleverket kom i det ena ärendet fram till att
e-postmeddelandet var att likställa med ett gynnande förvaltningsbeslut i och med att det innehöll texten ”Du är antagen till…”. Detta ärende
hade således två gynnande förvaltningsbeslut.
Ett som sade att studenten var reservplacerad
och ett som sade att studenten var antagen. I det
andra ärendet menade Högskoleverket emellertid
att e-postmeddelandet snarare var att anse som
en underrättelse om beslut då texten löd: ”Enligt
uppgift från VHS är du antagen till...”. I båda
ärendena kom Högskoleverket fram till att det
fanns utrymme att i enlighet med förvaltningslagen ändra meddelandena som gått ut via e-post,
med hänvisning till förbiseendefel i form av personförväxlingar. För att ett förbiseendefel skall få rättas
krävs dock att oriktigheten måste vara uppenbar,
och när det kommer till personförväxlingar måste
det enligt uppenbarhetskriteriet utan ringaste tvivel
stå klart vilket innehåll myndigheten avsett att ge
sitt beslut.5 Utifrån ovanstående information kom
Högskoleverket slutligen fram till att eftersom det
i det förstnämnda ärendet fanns två gynnande
förvaltningsbeslut var uppenbarhetskriteriet inte
uppfyllt. Att frågan var svårbedömd gjorde dock att
verket inte fann anledning att rikta stark kritik mot
Stockholms universitet.6 I det andra ärendet rörde det
sig enbart om ett beslut och Högskoleverket ansåg
därför att förbiseendet var uppenbart. Stockholms
universitet undgick därav kritik.7
Högskoleverket ansåg vidare att det är anmärkningsvärt att två olika institutioner vid ungefär samma
tidpunkt gjorde liknande misstag och riktade kritik
mot Stockholms universitet för dessa brister samt mot
att ingen av institutionerna gav studenterna möjlighet att yttra sig över att det meddelade beskedet
skulle återtas. I detta avseende har institutionerna
agerat felaktigt enligt gällande lagstiftning.8
Vid en återblick på de ärenden ombudsenheten
hanterade under verksamhetsåret 2010/2011 förekom
11
samma problematik även då. Det intressanta är dock
att studenterna från 2010/2011 som motsatte sig
beslutet att återkalla antagningen erbjöds plats på
programmet.9 I Studentärenderapporten för 2010/2011
förde vi en diskussion kring gynnande förvaltningsbeslut och angav att gynnande förvaltningsbeslut
inte kan ändras till nackdel för studenten på grund
av beslutets negativa rättskraft.10 Högskoleverket
har genom sina utredningar i de två ovanstående
ärendena visat att det kan finnas ett visst utrymme
för universitet att ändra ett beslut om antagning men att tolkningen av detta är svår. På grund
därav vill verket inte rikta alltför stark kritik mot
Stockholms universitet. Som studentombud ser vi
ett tydligt behov av att utreda denna fråga vidare. I
besluten från Högskoleverket angående de studenter
som blivit drabbade i år anges dock att Stockholms
universitet har startat en utredning för att förhindra att samma misstag sker igen.11 Vi ser positivt
på detta och har i och med detta en förhoppning
om att studenter inte ska behöva drabbas av denna
problematik vid nästa terminsstart.
Förhandsbesked om dispens
Vissa fortsättningskurser vid universitetet har ett
förkunskapskrav om att studenten ska ha klarat 22,5
högskolepoäng på en tidigare kurs för att kunna läsa
vidare. Av olika anledningar kan inrapporteringen
av poängen i Ladok högskolepoäng ibland dröja.
Institutioner vid Stockholms universitet kan vid
situationer som dessa ge studenter förhandsbesked
om dispens. Avsikten med förhandsbeskeden är
sannolikt goda men studenter har dock vänt sig till
studentombuden då dessa förhandsbesked skapat
förvirring och missförstånd.
En av de studenter som kontaktade studentombuden
under året fick ett förhandsbesked som sedermera
togs tillbaka. Förhandsbeskedet innehöll en tidsfrist
inom vilken studenten skulle införskaffa de saknade
poäng som krävdes, något studenten aldrig lyckades
med. Det visade sig att studenten för det första hade
missförstått förhandsbeskedet och trott att hen fått
en garanterad dispens som därefter återkallades
vilket hen ställde sig frågade inför. För det andra
menade studenten att hen aldrig hade möjlighet att
leva upp till de kriterier förhandsbeskedet angav.
Tidsfristen gick ut 2,5 vecka från det att studenten
tog del av beskedet och omexaminationer av tidigare kurser låg längre fram i tiden.
Berörd institution menade att de som rutin alltid
ger ut förhandsbesked så snabbt som möjligt. De
kontrollerar heller aldrig huruvida studenten har
möjlighet att uppfylla kriterierna i förhandsbeskedet utan menar att de litar på att studenten har kontroll över detta. Det framkom vidare att dispens inte
givits för en kurs vid en annan institution eftersom
den kursen ansetts som grundläggande för vidare
studier.
12
Förhandsbesked bör vara rimliga och så pass tydliga
att minsta möjliga risk för missförstånd föreligger.
Baserat på inkomna ärenden kan vi se att förhandsbesked inte fungerat ändamålsenligt på vissa
institutioner. Problematiken finns även beskriven i
föregående års rapport om studentärenden där ett
liknande ärende tas upp.12
Reell kompetens
Ombudsenheten har vidare kontaktats av en student
som ansökt om reell kompetens. Den student som
kontaktat kåren saknar grundläggande behörighet
men har genom ansökan om reell kompetens antagits
till kurs såväl vid Stockholms universitet som vid
Södertörns högskola. Studenten har under många
år haft för avsikt att studera socialt arbete och/eller
socionomprogrammet men har ständigt fått avslag
på sin ansökan om antagning genom bedömning av
reell kompetens. Bedömningen för reell kompetens
måste göras individuellt för varje enskilt fall och kurs
som berörs. I aktuellt fall angav studentavdelningen
att de gjort en samlad bedömning av studentens
meriter och kommit fram till att studenten inte
hade tillräckliga resurser att tillgodogöra sig utbildningen. För vissa enskilda kurser ställs lägre krav
än för ett helt program eller andra mer krävande
kurser, vilket ger svar på hur det kommer sig att
studenten genom validering av reell kompetens
antagits till vissa kurser men inte till socialt arbete
eller socionomprogrammet.
Detta ärende lyfter diskussionen angående bedömning av reell kompetens. Begreppet reell kompetens används för sökande som saknar den formella
behörigheten men som uppfyller kraven på grundläggande och/eller särskild behörighet samt ”genom
praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan
omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen”.13 Reell kompetens är med andra
ord den samlade kompetens en person har vare sig
hen har formella bevis för det eller inte. En person
som har formell kompetens har sannolikt motsvarande reell kompetens; begreppen formell och reell
kompetens står således inte i ett motsatsförhållande
till varandra.14
Enligt högskoleförordningen är lärosätena skyldiga
att bedöma ansökningar om reell kompetens. Beslut
avseende bedömning av reell kompetens kan även
överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
Frågor rörande livslångt lärande och om att
tillvarata människors kompetens har blivit allt
viktigare, såväl globalt som nationellt. Sverige har
även genom internationella överenskommelser
åtagit sig att arbeta med dessa frågor och till följd
av det har regeringen vid ett flertal tillfällen betonat vikten av att lärosätena utvecklar metoder för
bedömning av reell kompetens.15 Antagning baserat
på reell kompetens är vidare ett led i målet att ge
goda förutsättningar för en breddad rekrytering.16
www.sus.su.se
Arbetet med breddad rekrytering syftar till att ha
en sammansättning av studenter vid lärosätet som
speglar det omgivande samhället.17
Högskoleverket har efter ett regeringsuppdrag att
utreda frågan funnit att många lärosäten har riktlinjer och rutiner för bedömning av reell kompetens,
dock saknas ofta kriterier och verktyg i arbetet
med att göra dessa bedömningar. Reglerna i högskoleförordningen upplevs vidare som otydliga och
bedömningsarbetet utförs ofta av olika personer,
vilket bäddar för skiftande bedömningar. Det framkom även att lärosätena upplever att det är svårt att
garantera likvärdiga och rättssäkra bedömningar
med tanke på de många gånger individuella och
särskilda förkunskaper studenterna hänvisar till.
Högskoleverket förespråkar att lärosätena utvecklar
kvalitetssäkringssystem för bedömning av reell
kompetens där en framarbetad struktur tydliggör
ansvarsfördelning samt rutiner för uppföljning,
kvalitetskontroll och utvärdering.18
Stockholms universitet har lokala riktlinjer för validering av reell kompetens. I dessa riktlinjer anges
hur en student ska gå tillväga för att ansöka om
reell kompetens samt vilken metod som används
i bedömningsarbetet. Riktlinjerna anger även att
universitetet skall ha ett generöst förhållningssätt
i ärenden gällande reell kompetens.19 Det är viktigt
att betona vikten av att fortsätta prioritera arbetet
med bedömning av reell kompetens och vi vill särskilt lyfta Högskoleverkets rekommendation i detta
utvecklingsarbete.
Studieuppehåll
Enligt Stockholms universitets antagningsordning
har studenter rätt att ta studieuppehåll om särskilda
skäl föreligger.20 Enligt Högskoleverkets föreskrifter
kan särskilda skäl vara ”sociala, medicinska eller
andra särskilda omständigheter som till exempel
vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring
eller studentfackliga uppdrag”.21 Studenter som
ansöker om studieuppehåll kan beviljas återkomst
i studierna efter uppehållet. En bedömning genomförs dock för varje enskilt fall och vissa studenter
nekas återkomst. Studenter som tar studieuppehåll
utan att ha gjort en officiell ansökan får komma tillbaka till studierna i mån av plats.22
Ett ärende har berört reglerna kring studieuppehåll.
Studenten ifråga tog ett studieuppehåll för att arbeta
och skulle enligt planeringen fortsätta med sitt
uppsatsskrivande påföljande termin. Hen anmälde
detta muntligt till institutionen och fick beskedet att
det inte skulle vara några problem för dem att omregistrera studenten nästkommande termin. Studenten
fick dock inget intyg på detta. Vid kursstart hade
studenten sagt upp sig från sitt arbete och ansökt
om studiemedel. Det visade sig dock att det inte
fanns någon handledare kvar efter att alla ordinarie
www.sus.su.se
studenter blivit tilldelade handledare, då det var extra
många sökande denna termin. Institutionen menade
att detta aldrig brukade hända. Det löste sig slutligen
för studenten i och med att hen fick en extern handledare. Om studenten blivit anmodad att ansöka
om studieuppehåll och fått platsbekräftelse för
nästkommande termin hade studenten undkommit
initial stress och oro. Högskoleverket har vid ett
tillsynsbesök noterat en brist vid Stockholms
universitet som stärker problematiken i ovanstående
ärende. Vid besök på en institution noterades att
de endast gav muntliga besked om studieuppehåll.
Institutionen menade att detta inte var ett problem
i och med att alla studenter som så önskar beviljas
studieuppehåll oavsett skäl. Högskoleverket riktade
dock kritik mot detta. En student har alltid rätt att
få ett formellt beslut och tydliga besked i dylika
ärenden är viktiga för studenternas rättssäkerhet.23
Vid tillsynsbesöket upptäckte Högskoleverket vidare
ett kriterium för studieuppehåll i universitetets
antagningsordning som anger att för att få studieuppehåll ska studenten ha läst minst en termin
och godkänts på minst 15 högskolepoäng. Det
problematiska med detta är att universitet inte är
bemyndigade att författa egna föreskrifter gällande
studieuppehåll utan skall endast tolka högskoleförordningens regler. Ett kriterium likt detta finns
inte angivet i högskoleförordningen.24
Referenser
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Högskoleförordning 7 kap
HSVFS 1996:21, 1996:22 och 2005:2, HSVFS 1999:1
Högskoleförordning 6 kap 3 §
Förvaltningslag 26 §
HSV Reg nr 31-4550-11, s.10-11; HSV Reg nr 31-4757-11, s. 6-7
HSV Reg nr 31-4550-11, s. 12
HSV Reg nr 31-4757-11, s. 7
Ibid., s. 7-8; HSV Reg nr 31-4550-11, s. 10
Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2010/2011, s. 54
Ibid., s. 55
HSV Reg nr 31-4757-11, s. 8; HSV Reg nr 31-4550-11, s. 10-11
Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2010/2011, s. 30
Stockholms universitet, Antagningsordning 2012, Beslut 2012-0215, Dnr SU 40-0346-11, s. 7; Högskoleförordningen 7 kap 5, 8, 24,
25 §§
14. Högskoleverket, Reell kompetens vid bedömning av behörighet
och tillgodoräknanden, Rapport 2009:21 R, s. 5
15. Ibid., s. 5
16. Stockholms universitet, Lokala riktlinjer för validering av reell
kompetens, Beslut 2004-06-10, Uppdaterad 2008-04-10, Dnr SU
50-1902-03
17. Stockholms universitet, Information om breddad rekrytering,
http://www.su.se/medarbetare/personal/jamstalldhetlikabehandling/breddad-rekrytering/information-om-breddadrekrytering-1.12628 (2012-08-21)
18. Högskoleverket, Reell kompetens vid bedömning av behörighet
och tillgodoräknanden, s. 5-6
19. Stockholms universitet, Lokala riktlinjer för validering av reell
kompetens
20. Stockholms universitet, Antagningsordning 2012, s. 17
21. HSVFS 1999:1
22. Stockholms universitet, Antagningsordning 2012, s. 17
23. Högskoleverket, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010,
Rapport 2011:21 R, s. 34-35
24. Ibid., s. 34
13
Studentärenderapporten 2011/2012
Disciplinärenden
Övergripande regelverk
Alla anställda vid Stockholms universitet har en
skyldighet att anmäla disciplinärenden till ansvarig
person vid institutionen.1 Denna person, oftast
studierektor eller prefekt, tar sedan ställning till om
grundad misstanke om disciplinär förseelse föreligger. I det fall studenten misstänks ha gjort sig
skyldig till något som föranleder disciplinära
åtgärder enligt högskoleförordningen ska detta
anmälas till rektor.
I högskoleförordningens tionde kapitel anges att disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som
•
•
•
•
med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en
studieprestation annars ska bedömas
stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan
stör verksamheten vid högskolans bibliotek
eller annan särskild inrättning inom
högskolan
utsätter en annan student eller en arbetstagare
vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap.
4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Studentombuden vid Stockholms universitets
studentkår bistår studenter som blir anmälda för
någon av ovanstående punkter och blir kallade
till sammanträde i disciplinnämnden. Ombuden
hjälper studenten att formulera sitt yttrande, stöttar
studenten under sammanträdet och kan även vara
behjälplig i det fall studenten vill överklaga nämndens beslut till förvaltningsrätten. Studentombuden
har under verksamhetsåret på olika sätt bistått 17
studenter i disciplinärenden. Att inte fler studenter
14
tar hjälp av studentombuden kan bero på att
studenterna föredrar att hantera sina egna ärenden,
alternativt att informationen om möjlighet till
stöd från studentombuden i disciplinärenden är
otillräcklig.
Ärendetyper
Antalet beslut i disciplinärenden vid Stockholms
universitet var under 2011/2012 lika stort som under
2010/2011.2 Fördelningen av ärendetyper var dock
något annorlunda. Under 2010/2011 var andelen
beslut gällande fusklappar och otillåtna hjälpmedel
lika stor som andelen beslut i plagieringsärenden.
Under 2011/2012 beslutade disciplinnämnden i
långt fler ärenden gällande plagiat än otillåtna
hjälpmedel. Detta är en utveckling som även studentombuden uppmärksammat. Vi tror att detta beror
på att antalet ärenden gällande otillåtna anteckningar i lagbok minskat markant. Detta kan i sin tur
bero på att personal på institutionerna blivit bättre
på att informera om vad som är tillåtna respektive
otillåtna anteckningar. Minskningen kan också
bero på att det nu gått några år sedan anteckningsförbudet infördes vid Stockholms universitet och att
studenterna därmed vant sig vid de nya reglerna.
Plagiering
Plagiering har under 2011/2012 varit den överlägset
vanligaste typen av disciplinärenden vid Stockholms
universitet. Varje grundad misstanke om disciplinär
förseelse ska anmälas till rektor, men vi har ingen
möjlighet att göra en bedömning av i vilken utsträckning detta faktiskt görs. Studentombuden har kontaktats av studenter där lärare eller annan person
på institutionen meddelat att studenten misstänks
för plagiering men att institutionen valt att inte ta
ärendet vidare. Huruvida institutionen anmäler
ärendet till rektor kan bero på i vilket stadie av
studentens arbete plagieringen upptäcks. I enlighet
med högskoleförordningen ska studenten anmälas
om denne försöker vilseleda vid prov eller när en
studieprestation annars ska bedömas. Upptäcks
www.sus.su.se
exempelvis plagiering av handledaren under en
students pågående uppsatsarbete bör handledaren
istället ta upp detta med studenten så att denne
får möjlighet att omarbeta texten inför den slutliga inlämningen. Studentombuden har under året
bistått en student som anmäldes till rektor på grund
av plagierat material i uppsats där ärendet lämnades
utan åtgärd då studenten ännu inte lämnat in sin
slutliga version av uppsatsen.
Att en student plagierar behöver inte heller
innebära att studenten fuskar, plagiering kan även
förekomma som en följd av okunskap. Det är inte
alltid självklart för studenten hur och när referens
eller citat ska användas, eller vad det egentligen
innebär att besvara en frågeställning ”med egna
ord”. Förhoppningsvis görs detta tydligt genom
en uppsatsförberedande metodkurs, men detta är
inte tillräckligt för alla studenter. I Att motverka
plagiering – En handbok för lärare vid Stockholms
universitet3 presenteras ett antal övningar och
strategier som kan användas av lärare för att hjälpa
studenter att förstå vad plagiering innebär och hur
plagiering kan undvikas.
Referenser
1. Stockholms universitet, Riktlinjer för disciplinärenden vid
Stockholms universitet, Beslut 2011-11-03, Dnr SU 301-1579-11
2. Stockholms universitet, Yttrande ref. 30-35-11, dnr SU 35-0820-11;
Yttrande ref. 30-35-12, dnr SU 301-0342-12
3. Stockholms universitet, Att motverka plagiering – En handbok
för lärare vid Stockholms universitet, 2009
www.sus.su.se
15
Studentärenderapporten 2011/2012
Examination
Överklagande och omprövning
De vanligaste examinationsärendena som inkommer till studentombuden handlar om situationer
där studenter upplever att felaktiga beslut har tagits
gällande deras betyg. Eftersom universitetet är en
myndighet är betyg att betrakta som ett myndighetsbeslut. Huvudregeln gällande myndighetsbeslut är
att de är överklagbara för den person beslutet går
emot. Betyg är ett undantag till denna regel och kan
därmed inte prövas av en högre instans.1
Ett satt betyg kan trots överklagandeförbudet komma
att ändras genom omprövning. Omprövning är ett
sätt för myndigheter att rätta beslut som är uppenbart felaktiga, en möjlighet som är av särskild vikt
eftersom betyg inte kan överklagas. I juridisk mening skiljer sig omprövning från ett överklagande av
flera anledningar. Ett överklagande innebär att en ny
bedömning görs av en ny beslutsfattare. En omprövning innebär att samma beslutsfattare omprövar
riktigheten av sitt tidigare beslut. Omprövning har,
till skillnad från överklagande, inte någon tidfrist.
Myndigheter har alltid möjlighet att ompröva sina
beslut.
En omprövning utförs av beslutsfattaren. I betygssammanhang betyder det att beslutet om en eventuell omprövning ligger hos examinator. Det är viktigt
att särskilja omprövningsbeslut från bedömning av
underlag inför ett betyg. Det är examinator som ska
ta beslut gällande betyg och omprövning av betyg
men utredningsskyldigheten åligger myndigheten.
Denna omständighet öppnar upp för möjligheten för
en examinator att låta en annan, eventuellt bättre
lämpad lärare, göra den kvalitativa bedömningen av
ett betygsunderlag som examinator sedan baserar
sitt beslut på.
Omprövningsförfarandet innebär att det inte finns
någon instans som har rätt att pröva en examinators bedömning, varken inom eller utanför högskolan. Att examinator har exklusiv rätt att besluta
om betyg kan av studenter uppfattas som orättvist
16
och godtyckligt. Särskilt i de fall där studenter
upplever att de inte får gehör för sina argument och
ståndpunkter. Det finns risk för att studenter känner
sig förbisedda i processen när de inte får tydliga skäl
av examinator för dennes beslut när omprövningen
leder till att betyget står fast. Ett ärende ombudsenheten fick in exemplifierar detta. Studenten
ifråga ansåg sig ha tydliga och klara skäl för varför
betyget borde omprövas och höjas. När studentombudet kopplades in i ärendet hade studenten
redan begärt omprövning tre gånger. Studenten
hade inte fått kommentarer eller motivering till
varför betyget kvarstod efter omprövningen, varför
studenten befarande att examinator inte läst
igenom varken tentamenshandlingarna eller skälen
för begäran av omprövning. Efter sammanlagt fem
begäranden av omprövning avslutades ärendet utan
vidare åtgärd. Det kan för examinator vara av vikt
att bifoga motivering vid omprövningsförfaranden
för att öka transparensen i processen. Ökad transparens ger ökad förståelse för examinators beslut
samt att transparens säkerställer att rättssäkerheten
upprätthålls.
Studentombuden har med en jurist vid universitetets ledningskansli diskuterat huruvida examinator
kan anses vara skyldig att motivera att betyg kvarstår efter att student begärt omprövning. Enligt 20 §
förvaltningslagen föreligger ingen skyldighet för
myndigheter att motivera beslut gällande betygssättning. Stockholms universitet har dock reglerat
detta genom bestämmelser om betygsmotivering.2
Skyldighet att motivera att betyg kvarstår efter att
student begärt omprövning, det vill säga att ingen
omprövning genomförts, har däremot ej reglerats.
Den jurist vi konsulterat i frågan menar att det
kan anses ligga i myndighetens serviceskyldighet3
att motivera varför ett betyg kvarstår, speciellt om
studenten bemödat sig med att tydligt redogöra
för sina skäl till begäran om omprövning. Detta är
emellertid inget som studenten kan kräva, utan
enbart att beakta som service från universitetet.
www.sus.su.se
I ett annat fall upplevde en student sig orättvist
betygsatt just på grund av bristande information
från institutionen. Studenten upplevde att examinator hade missförstått studenten på grund av
den betygsmotivering studenten fått. När studentombudet sedan kontaktade institutionen för att
fråga om examinator kunde överväga bedömningen
igen fick ombudet information om att betyget redan
bedömts av en annan lärare som hade bedömt tentamen till samma betyg som det redan satta. Därmed
har rättssäkerheten upprätthållits och studenten
har både fått en omprövning och en second opinion.
Denna information hade dock inte nått studenten
som troligtvis skulle haft en annan uppfattning av
bedömningen om denne känt till de åtgärder institutionen vidtagit.
Det kan vara av vikt att i sammanhanget beröra
ämnet second opinion. En second opinion innebär att
en annan lärare bedömer en redan bedömd uppgift
eller tentamen. Studentombuden upplever att det
är många studenter som efterfrågar en opartisk
granskning vid de ärenden som rör omprövning.
Universitetet har ingen skyldighet att tillhandahålla
denna möjlighet och har överlagt beslutet om möjlighet till second opinion till varje enskild examinator.
Det åläggs därmed varje examinator att själva besluta om en annan lärare ska bedöma om en uppgift
eller inte.
Som ovan nämnts har myndigheter rätt att ändra
tagna beslut vid uppenbara fall. Högskoleverket
undersökte omprövningsprocesserna på universiteten runt om i landet och presenterade resultatet
i en rapport, Rättssäker examination. Högskoleverket
fann att institutioner endast ändrar betyg i väldigt
uppenbara fall. I rapporten framhöll Högskoleverket
att universiteten inte ska hålla möjligheten för
omprövning för restriktivt och menade på att många
universitets praxis gällande just omprövning var för
hårt hållen. Att betyg inte är överklagbara anför skäl
för att institutionerna bör kunna överväga fall som
inte är direkt uppenbara. 4 Att hålla omprövningspraxisen restriktiv när besluten inte går att pröva
vid en högre instans ger en stel och i längden
rättsosäker miljö där studenterna inte kan göra sin
rätt gällande gentemot universitetens myndighetsbeslut. Bedömningar av en tentamen faller ofta in
under de ändringar som inte är direkt uppenbara
eftersom det ofta krävs ett klargörande för de argument studenten hävdar. Eftersom betyget inte heller
är överklagbart har studenten inte fått försäkran om
att ärendet blivit utrett eller undersökt i den utsträckning som hen skulle velat, särskilt när studenten
inte förstått varför omprövningen lett att betyget
står fast.
Med tanke på Högskoleverkets kommentarer
angående universitetens möjlighet att ompröva
betyg som inte är direkt uppenbara fall är det värt
www.sus.su.se
att se över de ärenden gällande omprövning som
studentombuden hanterat under verksamhetsåret.
Ombudsenheten på kåren har handlagt ett drygt
tjugotal ärenden där endast ett ärende resulterade
i att betyget höjdes. Bland alla inkomna ärenden
återfinns ett där poängen ändrades men där det
inte gjorde skillnad på betyget. Att omprövning
inte lett till ändrat betyg i fler än ett fall kan styrka
Högskoleverkets uttalande om att universitetets
praxis vid omprövningsförfaranden är för restriktiv. Omprövningsförfarandet instiftades som ett
reellt alternativ för myndigheter att själva ompröva
och bedöma beslut de har tagit utan att behöva
vända sig till överklagandeinstanserna. Gällande
betyg har överklagandeinstansernas involvering i
processen uteslutits. Att omprövning under dessa
omständigheter i realiteten inte är en möjlighet för
studenterna resulterar i att rättssäkerheten påverkas
samt att förfarandet förlorar sitt syfte. Examinators
bedömning gäller och studenterna har liten möjlighet att påverka sin situation. Detta även i de fall
studenterna har hamnat i en konflikt med examinator och därför misstänker att examinator kan ha
svårt att göra en opartisk bedömning av studentens
prestation.
Enligt vad studentombuden erfar är praxis gällande
processen vid omprövning inte heller enhetlig vid
universitetets institutioner. Vissa institutioner
har utförliga rutiner för omprövning medan andra
institutioner gått ut med felaktig information om
omprövning. I vissa fall har studenter fått höra att
möjlighet till omprövning inte ges. Omprövning är
en viktig fråga som alla anställda på universitetet
bör vara medvetna om just på grund av att betyg
inte är överklagbara. Omprövning är alltid en möjlighet vid myndighetsbeslut.
Omprövning kan som huvudregel inte ändra betyg
till studenters nackdel om inte fusk eller annat
vilseledande förekommit, eller vid uppenbara
skrivfel. Detta betyder att betyg inte kan sänkas
som följd av en omprövning utan enbart stå fast
eller höjas.
En annan relevant fråga i samband med omprövning
är de fall där studenterna hämtat ut sina tentamenshandlingar i original. Enligt Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet har alla studenter
rätt att kostnadsfritt få en kopia på sin tentamen.5
Detta berör särskilt de studenter som ämnar begära
omprövning. Om studenter däremot hämtar ut
originaltentamen blir det svårt för lärare att genomföra omprövningen eftersom det då finns risk att
ändringar gjorts på tentamen. Studenterna har trots
detta alltid rätt att begära omprövning oavsett om
tentamen hämtats ut i original eller inte.
17
Betygskriterier
I Sverige är utbildningsväsendet grundat på målbaserade betyg.6 Även högskoleutbildningen är
utformad efter de förväntade studieresultat som ska
uppnås. De förväntade studieresultaten värderas
genom ett betygssystem och lärare har betygskriterier till hjälp i betygssättningen. Varje kurs ska
ha klara och tydliga betygskriterier för att betygssättningen ska vara rättssäker. Regeringen har uttalat sig om betygskriterier och dess vikt inför
kurser:
Genom att formulera mål för varje kurs tydliggörs
vilka kunskaper varje student förväntas ha vid slutet
av kursen för att bli godkänd.7
Regeringen har genom detta uttalande påvisat
vikten av betygskriterier. För att studenterna ska
kunna prestera och uppnå kursmålen måste tydliga
och välformulerade mål finnas. Högskoleverket
instämmer i Regeringens hållning och framhåller
betygskriteriernas roll för studenternas rättssäkerhet. Verket tar även upp problematiken med
betygskriteriernas rättsliga ställning. Betygskriterier
är inte föreskrivna att ingå i kursplan, varför det
åläggs varje lärosäte att själva besluta om deras
ställning.8
Eftersom universiteten själva har möjlighet att
bestämma den rättsliga status betygskriterier har
är det av särskild vikt att detta görs tydligt och med
ytterst lite möjlighet för tolkning.
Vid Stockholms universitet är betygskriterier bindande. I Föreskrifter för examination vid Stockholms
universitet framgår att:
Betygskriterier ska vara skriftliga och meddelas
studenterna vid kursstart. Meddelade målrelaterade
betygskriterier är bindande.9
Tyvärr kan även tydliga betygskriterier orsaka förvirring bland studenter vid de fall poänggränser
används. Poänggränser är inte bindande men bör
i de fall de angetts följas så långt som möjligt.10
Eftersom betygskriterier är bindande och är att ses
som prioriterad vid rättning kan det förekomma att
två studenter med samma poäng på samma tenta
kan få olika betyg eftersom de uppfyller olika kriterier i förhållande till betygskriterierna. Studenter
kan finna denna situation orättvis och kan då ha
svårt att förstå varför en student som fått lika många
poäng på en tenta har fått högre betyg.
Två ärenden som studentombuden fått in detta
verksamhetsår gällde kurser där poänggränserna
för endast vissa betyg ändrades efter examinationstillfället. Detta uppfattades som orättvist av de
berörda studenterna. Eftersom tydlig information inte hade getts gällande betygskriterierna
18
uppfattades agerandet från institutionen som ett
sätt att finslipa de procentuella resultaten. Viktigt
att påpeka här är att institutionerna inte agerade
fel i något av fallet eftersom de efter examinationstillfället insett att vissa poänggränser inte motsvarade betygskriterierna. Institutionerna följde
betygskriterierna och gjorde därmed vad som ska
göras i motsvarande situationer. Däremot hade
studenterna inte informerats om förfarandet, vilket
skapade förvirring bland studenterna. Det är svårt
att ge förslag på en lösning som kan undanröja alla
svårigheter som uppkommer i liknande situationer.
Det är viktigt att informera om att betygskriterier
ligger till grund för bedömningen samt att poänggränser inte är fasta utan kan komma att justeras.
Ett vanligt förekommande problem ombuden stött
på under verksamhetsåret är att kurser antingen
saknar eller har bristande betygskriterier, detta trots
att det i Föreskrifter för examination vid Stockholms
universitet framgår att betygskriterier ska finnas.
Vissa kurser har förväntade studieresultat som är
otydliga och vaga till innehållet. Det kan då vara
svårt att uttyda vad som krävs av studenterna för att
de ska få ett visst betyg. Att kurser saknar formella
betygskriterier får anses som allvarligt på grund av
den stora inverkan de har på studenternas studier
och studieresultat.
Betygsmotivering
Ofta när studentombuden frågar studenterna vad
motiveringen till ett betyg varit framkommer
det att betygsmotiveringar inte getts. Både JO och
Högskoleverket har behandlat frågan som också
regleras i förvaltningslagen. I 20 § anges att ett beslut
varigenom en myndighet avgör ett ärende ska innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet
avser myndighetsutövning mot någon enskild. Det
finns utrymme att helt eller delvis utelämna skäl
om beslutet rör betygssättning.11 Paragrafens andra
stycke stipulerar dock att om motiveringen har
uteblivit bör myndigheterna lämna ut dem efter
begäran av part.
Stockholms universitet har reglerat frågan om
betygsmotiveringar i sina lokala föreskrifter. Personal
vid Stockholms universitet är skyldiga att lämna
ut betygsmotivering om sådan begärs, muntligen
eller skriftligen.12 Detta betyder att examinator kan
välja att hålla en gemensam tentamensgenomgång
för att motivera sina beslut. Datum för tentamensgenomgången ska anges senast vid examinationstillfället. Det kan föras en diskussion om huruvida
en tentamensgenomgång uppfyller studenternas
behov av betygsmotivering då de tenderar att ha
formen av en mer generell genomgång. Om rättssäkerheten ska upprätthållas bör en generell tentamensgenomgång kompletteras med möjligheten till
en skriftlig betygsmotivering.
www.sus.su.se
Vad får en tentamen omfatta?
Frågan om vad en tentamen får innehålla är en
vanlig fråga från de studenter som kontaktar
studentombuden. Även Högskoleverket har uppmärksammat frågan om tentamensfrågor strikt
måste utgå ifrån kurslitteraturen. Verkets resonemang utgår från högskolelagens regler.14 Där framgår det att studenters självständiga och kritiska
bedömningsförmåga samt deras förmåga att
urskilja, formulera och lösa problem ska utvecklas.
Till detta hör att studenten utvecklar sin förmåga
att lösa problem genom tentamensfrågor där direkta
svar inte återfinns i kurslitteratur. Eftersom kurslitteratur är verktyg som hjälper studenten att
inhämta den kunskap kursmålen föreskriver kan
tentamensfrågor innefatta problematik som inte
omfattas av kurslitteratur men som omfattas av
kursens huvudsakliga innehåll. Detta tydliggörs
ytterligare i Högskoleverkets riktlinjer för utformning av betygskriterier:
Betygskriterier bör utformas på ett sådant sätt att
studenternas incitament att tillägna sig kunskaper
inom kursens hela omfång stimuleras.14
Antal provtillfällen
Reglering om antal provtillfällen finns i Föreskrifter
för examination vid Stockholms universitet. Där
regleras antalet provtillfällen till minst fem. För det
fall en kurs kräver att studenterna fullgör praktik
eller motsvarande med godkänt betyg har antalet
provtillfällen begränsats till minst två tillfällen.
Denna formulering har lett till vissa missförstånd om
att studenter enbart har rätt till fem respektive två
examinationstillfällen. Begränsningar bör endast
genomföras om en obegränsad rätt skulle leda till
ett orimligt resursslöseri.15 Högskoleverket har uppmärksammat att antalet provtillfällen begränsas
på ett icke tillåtet sätt i flertalet kursplaner vid
Stockholms universitet.16 Arbete genomförs för att
omformulera universitetets föreskrifter för att undvika vidare missförstånd. . För vidare diskussion om
kursplaner och begränsning av antal provtillfällen,
se avsnittet Kurs- och utbildningsplaner.
Rättningstid
Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet
är ett bindande dokument som anger följande gällande rättningstid:
Av 7 § förvaltningslagen följer att ärenden ska handläggas snabbt. Med avseende på examination har JO
ansett att en tentamen bör vara rättad och betygssatt
inom tre veckor från tentamenstillfället och mer än två
veckor före omtentamen, se beslut av JO 1991-07-18, dnr
3980-1990. Institutioner bör uppmärksamma detta när
tidpunkterna för examinationstillfällena fastslås.17
Ärenden rörande rättningstid är tyvärr mycket
vanliga. I universitetets föreskrifter anges att
www.sus.su.se
institutionerna bör rätta tentor inom tre veckor men
mer än två veckor före omtentamen. Därmed finns
utrymme för förseningar även om dessa är starkt
rekommenderade att undvikas. Om institutionerna
inte håller sig till att rätta inom tre veckor kommer studenterna inte ha tillräcklig tid att studera
inför omtentamen. Rättning som drar över tiden går
även ut över de studenter som har kompletteringsuppgifter att göra eftersom dessa ska vara genomförda innan nästa tentamenstillfälle som är vid
omtentamenstillfället.18 Många av de ärenden som
inkommer till ombuden handlar om situationer där
rättningen tagit lång tid och i fler än ett fall väntade
studenterna på sitt betyg i betydligt längre tid än
tre veckor. Att föreskrifterna endast föreskriver bör
som skyldighet torde täcka upp för de situationer där
sjukdom eller andra oförutsägbara omständigheter
leder till försening av rättningen. Att rättning av
tentor tar upp till månader att genomföra föranleder
skäl till kritik. Studenter får hantera vissa oförutsägbara förseningar av rättningen men i många av de
fall som ombudet varit inkopplade i har vi upplevt
att bristerna ligger i planering och utformning av
kurserna. Studenter ska inte behöva vänta månader
på sina studieresultat.
En annan sammankopplad problematik som ombuden sett i samband med rättningstid är information om förseningar. Studenterna har oftast ingen
aning om varför rättningen dragit ut på tiden eller
när de kan förvänta sig resultatet. När ombuden
sedan kontaktar rättande lärare har vi snabbt fått
fram ett sådant svar. Ett förenklande agerande vore
att informera studenterna vid förseningar så att alla
inblandade är införstådda i examinationsprocessens
fortlöpande.
Rest- och kompletteringsuppgifter
Två förfaranden som ombuden märkt kan vara svåra
att särskilja handlar om rest- och kompletteringsuppgifter. Rest- och kompletteringsuppgifter är
inte att förväxla med omprov, som är en process
med tämligen överenskommen formalia. Rest- och
kompletteringsuppgifter blir aktuella i de situationer där studenten ligger väldigt nära gränsen för
ett godkänt betyg. Restuppgifter är obligatoriska
uppgifter som inte lämnats in eller saknas av andra
skäl. Kompletteringsuppgifter avser uppgifter som
behöver förbättras för att studenten ska få ett godkänt betyg.19
En viktig skillnad mellan rest- och kompletteringsuppgifter och omprov är att läraren avvaktar med att
sätta betyg vid rest- och kompletteringsförfaranden.
Vid ett omprovsförfarande ges ett underkänt betyg
som sedan kan ändras genom att studenten gör om
examinationen vid ett annat tillfälle.20
19
Möjlighet till kompletteringsuppgift är inte en
automatisk rättighet för studenterna, utan det åligger
institutionen att bestämma om sådana möjligheter
ska ges. Reglerna för hur och om kompletteringsuppgifter ges ska regleras i kursplan. Om möjligheten
inte medges i kursplan kan en institution därmed
inte erbjuda möjlighet till komplettering. Utöver
rekvisitet att anges i kursplan är kompletteringsuppgifter avsedda att vara en möjlighet för de
studenter som är nära gränsen för ett godkänt betyg.
Kompletteringsuppgifter är därmed nära anslutna
till betyget Fx. Fx är ett underkänt betyg som ligger
tillräckligt nära ett godkännande att examinator
anser att det inte är bristande kunskaper, utan andra
omständigheter, som föranlett underkännandet.
Studenten kan då genom kompletteringsuppgift
visa att denne faktiskt har kunskaper motsvarande
ett godkänt betyg. Föreskrifter för examination vid
Stockholms universitet uppger att kompletteringar
ska äga rum i nära anslutning till att studenterna
meddelats resultaten från examinationen och före
nästa examinationstillfälle.21 Studenterna ska därmed ha tid att hinna plugga inför en omtentamen
i det fall de inte får godkänt genom genomförda
kompletteringsuppgifter.
Examination i grupp
Diskussion har förts i flera organ gällande grupptentamen.22 Högskoleverket har uttalat att grupptentamen får anses vara tillåten. Detta framgår även
i högskoleförordningens regler.23 Rättssäkerheten
fordrar att varje betyg baseras på den individuella
prestationen varför den enskilda prestationen lyfts
fram i Föreskrifter för examination vid Stockholms
universitet. Därmed får universitetet inte ha gemensamma tentamina där de enskilda prestationerna
inte kan särskiljas. På så sätt undviks godtyckliga
betyg och att studenter gynnas eller missgynnas av
de andra gruppmedlemmarnas prestationer.
Plussning
Vid Stockholms universitet är plussning inte
tillåtet.24 Plussning innebär att student tenterar om
redan godkända moment för att uppnå ett bättre
resultat. Detta kan orsaka problem när universitetets
studenter integreras med studenter från andra
lärosäten vid gemensamma kurser. Andra lärosäten
har inte samma nolltolerans gentemot plussning
vilket kan te sig orättvist ur ett studentperspektiv.
Det är viktigt att initialt uppmärksamma studenterna på denna omständighet för att undvika komplikationer och missförstånd senare under liknande
kurser.
Ett antal studenter har kontaktat studentombuden
då de fått information från sin institution att de
behöver göra om redan godkända moment på en
kurs eftersom de fått underkänt på den slutgiltiga
tentamen. Omständigheterna för denna problematik skiljer sig stort beroende på vilken typ av kurs,
20
men även vilken typ av examination, det rör sig om.
Eftersom plussning inte är tillåtet bör studenten inte
behöva genomgå redan godkända moment på nytt.
Däremot finns det undantag mot detta, till exempel
om kursens innehåll väsentligen förändrats eller om
kursplan anger annat. Med redan godkända moment
menas här främst obligatoriska seminarieuppgifter
eller delkurser.
Studentombuden fick in ett ärende rörande redan
godkända moment när en student missat ett obligatoriskt seminarietillfälle och då fått beskedet att
hen måste gå om hela kursen. Seminarietillfällena
var visserligen obligatoriska men de tillfällen
som studenten redan närvarat vid borde ändock
inberäknas, om inte annat var föreskrivet i kursplan. Detta exempel är inte det enda ärendet där
studenter stått inför att genomföra hela kurser eftersom de missat eller inte fått godkänt på ett moment.
Frågan är viktig ur ett rättssäkerhetsperspektiv men
också ur ett socialt och privat perspektiv. Studenter
kan tvingas ta studieuppehåll, särskilt i de fall då
momenten ingår i en större kurs.
Även här gäller frågan om plussning om studenten
tvingas till att genomföra moment som denne redan
fått godkänt i under en kurs. Om kursen baseras på
progressiva moment är frågan om examinationsformen inte är att anses som löpande. Löpande
examination och mer kursintegrerade uppgifter
istället för en salstentamen i slutet av kursen uppställer ett flertal svårigheter. En sådan svårighet
är att i förväg besluta och isolera vilka moment
som är betygsgrundande och vad examinator ska
se som underlag för betyg. Löpande examination
kan uppfattas som godtycklig och oöverskådlig för
studenterna. Vid löpande examination är det av extra
vikt att tydligt informera om vilka delar som ingår
i examinationen. Det ska även av kursplan framgå
vilka moment som är examinerande. Se mer om
kursplaner i avsnittet Kurs- och utbildningsplaner.
Examinationsform
Att hålla omtentamen i samma form som ordinarie
examination är viktigt för att upprätthålla rättssäkerheten för studenterna. Det förhindrar även att
studenter utnyttjar systemet i de fall omexaminationen är lättare än ordinarie tentamen. För vissa
kurser är det dock både problematiskt och ohållbart att hålla omtentamen i samma examinationsform som ordinarie tentamen. Det kan till exempel
gälla kurser där examinationen sker löpande eller
i de fall kursen innehåller en grupptentamen. I
dessa fall uppstår svårigheter med att forma en
omtentamen i annan form men som mäter samma
kunskaper. Examinationsform ska anges i kursplan. Högskoleverket har sedan tidigare kritiserat
Stockholms universitet för utformning av kursplaner där examinationsformen varit alltför vagt
formulerad, till exempel genom formuleringen ”skriftwww.sus.su.se
ligt och/eller muntligt prov”.25 Ombuden har under
detta verksamhetsår sett att samma användningssätt av ”och/eller” i kursplaner fortfarande är vanligt
förekommande.
Referenser
1. Högskoleförordning 12 kap 2, 4 §§
2. Stockholms universitet, Föreskrifter för examination vid
Stockholms universitet, Beslut 2012-06-28, Dnr SU 301-2042-12,
s. 4
3. Förvaltningslag, 4 §
4. Högskoleverket, Rättssäker examination, Rapport 2008:36 R, 2.a
omarb. uppl., s. 67-68
5. Stockholms universitet, Föreskrifter för examination vid
Stockholms universitet, s. 4
6. Se Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma
ämnen för gymnasieskola 2011
7. Prop. 2004/05:162, Ny värld - Ny högskola. Stockholm,
Utbildningsdepartementet, s. 93
8. Högskoleverket, Rättssäker examination, s. 32
9. Stockholms universitet, Föreskrifter för examination vid
Stockholms universitet, s. 5
10. Ibid.
11. Förvaltningslag 20 § 2 p.
12. Stockholms universitet, Föreskrifter för examination vid
Stockholms universitet, s. 3
13. Högskolelag 1 kap. 2 § 1 st., 4 § 1 st. samt 8 § 2 st.
14. Högskoleverket, Rättssäker examination, s. 48
15. Högskoleverket, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010,
Rapport 2011:21 R, s. 27
16. Ibid.
17. Stockholms universitet, Föreskrifter för examination vid
Stockholms universitet, s. 2
18. Ibid., s. 4
19. Stockholms universitet, Allmänna råd för examination vid
Stockholms universitet, 2010-09-13, s. 30 ff.
20. Ibid.
21. Stockholms universitet, Föreskrifter för examination vid
Stockholms universitet, s. 5
22. För exempel se Högskoleverket, Rättssäker examination, s.
83; Stockholms universitet, Allmänna råd för examination vid
Stockholms universitet, s. 14
23. Högskoleförordning 6 kap. 15, 18 §§
24. Stockholms universitet, Föreskrifter för examination vid
Stockholms universitet, s. 3
25. Högskoleverket, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010,
s. 22 ff.
www.sus.su.se
21
Studentärenderapporten 2011/2012
Kurs- och utbildningsplaner
Bakgrund
För varje kurs ska det finnas en kursplan.1 Reglerna
i kursplanen är föreskrifter och har därmed samma
karaktär som lagar beslutade av riksdagen och
förordningar beslutade av regeringen. Detta innebär
att reglerna i kursplanen är bindande och måste följas
av såväl personal som studenter.2 Bindande regler
angående till exempel formerna för bedömning av
studenternas prestationer ska inte finnas i kursbeskrivningar, kurs-pm eller liknande dokument.
Högskoleverket påtalar i sin rapport från tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010 att:
Att hänvisa till examinationsformer i en kursbeskrivning eller anvisning innebär inte att de blir en
del av kursplanens föreskrifter. Däremot kan innehållet
i kursbeskrivningen eller liknande dokument få status
som föreskrifter genom att dokumenten fogas till kursplanen som en bilaga. Men beslutet om att ha dem som
bilaga till kursplanerna måste dessutom fattas av den
instans som enligt universitetets egna regler är behörig
att fastställa kursplaner.3
Studentombuden har i år, liksom föregående verksamhetsår, uppmärksammat att kunskap saknas
kring kursplanens juridiska betydelse och status. I
arbetet med studentärenden är kursplaner centrala
dokument då många frågor som uppkommer i studentärenden ska behandlas i kursplanerna. Tyvärr
har vi i vårt arbete sett att viktig information ofta
saknas eller att reglerna i kursplanen inte efterlevs.
Ett fåtal studenter har hört av sig till studentombuden
angående brister i kurs- eller utbildningsplaner,
men i ett antal ärenden har uppgifter saknats i kursplanen vilket inneburit att regleringar kring det
uppkomna ärendet saknats. För att uppmärksamma
detta har, när information nödvändig för att arbeta
med ett studentärende saknats i kursplan, ärendet
registrerats som ett separat studentärende under
kategorin kurs- och utbildningsplaner. Granskning
av kursplanen i övrigt eller granskning av universitetets kursplaner i stort har inte gjorts.
22
När studenter hört av sig till studentombuden
angående brister eller utelämnad information i kursplaner har detta rört sig om att kursens examination
inte överensstämmer med vad som är föreskrivet i
kursplan; att kursplanen saknar information om
tillvägagångssätt vid byte av handledare under
uppsatskurs; samt att övergångsbestämmelser
saknas i kursplan.
Övergångsbestämmelser
Övergångsbestämmelser är inte markerade som
obligatoriska uppgifter vid inmatning av kursplaner
i Stockholms universitets utbildningsdatabas (SISU)
och Föreskrifter för examination vid Stockholms
universitet fastställer: ”I kursplanen ska det också
anges när kursplanen eller en ändring av den ska
börja gälla samt de övergångsbestämmelser och
övriga föreskrifter som behövs.”4 Denna formulering kan utläsas som att enbart de övergångsbestämmelser som behövs ska anges i kursplan.
Frågan blev aktuell i ett studentärende där en
student efter ett studieuppehåll ville komma tillbaka till sin institution och tentera en kurs enligt
den kursplan som var aktuell då studenten först läste
kursen. Övergångsbestämmelser saknades i kursplan
och institutionen hade tolkat reglerna som att om
övergångsbestämmelser saknas i kursplan innebär
detta att studenten inte har någon rätt att examineras enligt tidigare kursplan. Studentombuden
gjorde den omvända tolkningen och ansåg att om
övergångsbestämmelser saknas har studenten i
stort sett i tid obegränsad rätt att examineras enligt
gammal kursplan.
Med anledning av de olika tolkningarna konsulterades en utav universitetets jurister i frågan. Denne
menade att det framgår av Föreskrifter för utbildning
på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet att en kursplan bland annat ska innehålla
övergångsbestämmelser och de övriga föreskrifter
som behövs.5 När övergångsbestämmelser saknas
ska studenten som huvudregel få tentera kursen
www.sus.su.se
enligt tidigare kursplan. Juristen ansåg dock att
avsaknad av övergångsbestämmelser inte innebär en
obegränsad rätt att få tentera en kurs enligt tidigare kursplan. Juristen uppgav att det förmodligen
finns en begränsning i tid för efter hur lång tid det
kan anses rimligt att en student ska få examineras
i enlighet med tidigare kursplan. Detta specifika
ärende löste sig dock när det uppdagades att de
delar studenten behövde examinera i kursen inte
förändrats sedan denne läste kursen, så institutionen kunde med lätthet sätta ihop en tentamen till
studenten.
En vanlig formulering i kursplaner angående
övergångsbestämmelser är ”När kursen inte längre
ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har
studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.”6
Denna eller liknande formulering skapar tydlighet
för såväl personal som studenter angående vad som
gäller när en kurs förändrats eller slutat ges.
Kursplaner på engelska
Enligt Stockholms universitets Språkpolicy ska strategiska dokument, regler och riktlinjer skrivas på svenska och i möjligaste mån översättas till engelska.7
Den svenska originaltexten har tolkningsföreträde i
det fall den översatta texten skiljer sig från originaltexten. I språkpolicyn anges vidare att:
beslut och andra viktiga handlingar såsom kursplaner,
protokoll, föreskrifter, verksamhetsplanering och andra
dokument av liknande karaktär ska vara på svenska,
men de får gärna översättas till andra språk.8
Valet av språk ska göras utifrån en kvalitets- och
lämplighetsbedömning. Enskilda bedömningar görs
från fall till fall och verksamheten ansvarar för att
uppfylla målen i språkpolicyn.
En grupp studenter kontaktade ombudsenheten
angående översättning av kursplan till engelska då
detta saknades för kursen de läste. Enbart en svensktalande student läste kursen, i övrigt var kursdeltagarna internationella studenter. I detta och
liknande fall vore det högst lämpligt att kursplan
och övrig kursinformation översätts till engelska.
Begränsning av antal
examinationstillfällen
Ett antal studenter har under året kontaktat studentombuden med frågor om antal examinationstillfällen. I det fall antalet examinationstillfällen är
begränsat ska detta anges i kursplan.9 I vissa kursplaner vid Stockholms universitet begränsas antalet
provtillfällen till fem, vilket också Högskoleverket
uppmärksammat i sin tillsynsrapport.10 Universitetet
har ingen generell rätt att begränsa antalet provtillfällen utan detta är en bedömning som ska göras
från fall till fall. Begränsningar får enbart göras
www.sus.su.se
”i de fall en obegränsad rätt skulle leda till orimligt
resursslöseri.”11 Med anledning av Högskoleverkets
rapport har universitetet reviderat Föreskrifter
för examination vid Stockholms universitet samt
Föreskrifter för utbildning på grundnivå och avancerad
vid Stockholms universitet så att det mer tydligt ska
framgå att beslut om begränsning av antal provtillfällen ska fattas restriktivt.
Kritik från Högskoleverket angående
kursplaner vid Stockholms universitet
I vårt arbete med studentärenden märker vi att vissa
regler oftare än andra saknas i kursplaner. Exempel
på detta är information om hur byte av handledare av
uppsats går till; hur ofta möjlighet till omexamination ska ges på kursen; samt regleringar kring betyget
Fx och möjlighet till kompletteringsuppgifter knutet
till betyget Fx. Kompletteringsuppgifter behandlas
mer ingående under avsnittet Examination i denna
rapport. Vid en institution fick studenterna information om att i det fall deras masteruppsats betygssattes
med ett Fx kunde de göra nödvändiga kompletteringar och lämna in uppsatsen på nytt. Studenterna
kunde enbart uppnå betyget E efter en sådan
komplettering. Denna information saknades dock i
kursplanen, varför varken möjlighet till komplettering av uppsatsen eller en begränsning av betygsskalan var tillåten.12
Det är inte heller ovanligt att kursens examinationsformer är vagt formulerade i kursplanerna. I 6 kap
15 § högskoleförordningen anges att formerna för att
bedöma studenternas prestationer ska anges i kursplanen. När Högskoleverket gjorde tillsynsbesök
på Stockholms universitet fick universitetet kritik
för att examinationsformer ofta var för otydligt
angivna i kursplan, alternativt att kursplanen hänvisade till en kursbeskrivning för information om
examinationsform.13
Högskoleverket påtalar också att obligatoriska
moment måste anges i kursplan. I arbetet med
studentärenden har studentombuden uppmärksammat att obligatoriska moment ofta saknas i
kursplanerna.
En student kontaktade studentombuden med frågor
om examinationen av en delkurs. Studenten läste
en kurs om 30 hp varav 15 hp var valbara kurser. I
aktuell kursplan listades totalt 32 delkurser. Det gick
inte att utläsa regler för examination för de enskilda
delkurserna, utan kursplanen innehöll en allmän
formulering om kursernas examinationsformer:
”Inom kursen förekommer olika examinationsformer:
salskrivning, hemskrivning, inlämningsuppgifter samt
ett mindre självständigt arbete.”
En sådan formulering säger egentligen ingenting
alls om hur studenterna kommer att examineras i
23
kursen och syftet med att ange examinationsformer
i kursplan har gått förlorat. I det fall en kurs är uppdelad i delkurser bör formerna för bedömning av
studenternas prestationer anges för varje enskild
delkurs utom i de fall då samtliga delkurser examineras på samma sätt.
10. Högskoleverket, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010,
s. 27
11. Ibid.
12. Stockholms universitet, Allmänna råd för examination vid
Stockholms universitet, 2010-09-13, s. 35 f.
13. Högskoleverket, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010
14. Stockholms universitet, Riktlinjer och mall för kursplaner inom
Humanistiska fakulteten
Information om vad som ska ingå i en
kursplan vid Stockholms universitet
Studentombuden deltog under året i en utbildning i registrering av kursplaner i universitetets
egen utbildningsdatabas, SISU. Utbildningen
behandlade även vilka regleringar som ska återfinnas i en kurs-plan vid Stockholms universitet. Vid utbildningen framkom att vissa utav
kursdeltagarna ansåg det svårt att veta vilken
information som ska respektive bör ingå i en kursplan. Universitetets olika fakultets-kanslier har
dock tagit fram egna mallar för hur en kursplan
ska utformas. Som ett exempel kan humanistiska fakultetskansliets mall nämnas, vilken innehåller en grundlig genomgång och förklaring av
bestämmelserna kring kursplaner samt ger exempel
på formuleringar i kursplan.14 Humanistiska
fakultetskansliet har under året begärt in kursplaner
från fakultetens samtliga kurser för granskning och
eventuell revidering. Detta initiativ är mycket positivt och kommer säkerligen medföra ökad kvalitet
på kursplanerna och därmed studenternas rättssäkerhet vid Humanistiska fakulteten.
I Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet anges, om än något utspritt i dokumentet, vad en
kursplan ska innehålla. Vi anser att denna information borde lyftas ut ur föreskrifter för examination
och sammanställas i ett eget dokument. Detta skulle
underlätta för de personer som ansvarar för att
sammanställa kursplaner. Om möjligt borde även en
sammanställning av vad en kursplan bör innehålla
kopplas till kursplanmallen i SISU, så att information
om vad de olika rubrikerna i mallen innebär och vad
konsekvenserna blir om information utelämnas blir
tydligt.
Referenser
1. Högskoleförordning 6 kap 14 §
2. Högskoleverket, Rättssäker examination, Rapport 2008:36 R, 2.a
omarb. uppl., s. 23
3. Högskoleverket, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010,
Rapport 2011:21 R, s. 26
4. Stockholms universitet, Föreskrifter för examination vid
Stockholm universitet, Beslut 2012-06-28, Dnr SU 301-2042-12, s. 3
5. Stockholms universitet, Föreskrifter för utbildning på grundnivå
och avancerad nivå vid Stockholms universitet, Beslut 2010-12-16
6. Stockholms universitet, Riktlinjer och mall för kursplaner inom
Humanistiska fakulteten, Beslut 2011-06-07, s. 19 f.
7. Stockholms universitet, Språkpolicy vid Stockholms universitet,
Beslut 2011-09-29, Dnr SU 209-1772-10
8. Ibid.
9. Stockholms universitet, Föreskrifter för examination vid
Stockholms universitet
24
www.sus.su.se
Studentärenderapporten 2011/2012
Psykosocial arbetsmiljö
Övergripande regelverk
Studenter på Stockholms universitet omfattas av
arbetsmiljölagen och har därigenom en mängd rättigheter. En policy vid Stockholms universitet anger att
studenter inte ska behöva utsättas för kränkande
särbehandling eller mobbning.1 Prefekten är enligt
denna policy ytterst ansvarig för att kränkande särbehandlingar eller mobbning inte förekommer men
det åligger alla anställda att aktivt motverka alla
typer av kränkningar. Diskrimineringslagen skyddar
studenterna mot diskriminering och trakasserier på
grund av kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet,
könsöverskridande identitet eller uttryck, religion
eller annan trostillhörighet, ålder eller funktionshinder samt sexuella trakasserier.2 Vid universitetet finns en jämlikhetssamordnare som arbetar
specifikt med dessa frågor. Den som upplever sig
diskriminerad/trakasserad kan göra en anmälan till
jämlikhetssamordnaren eller en lärare.3 Stockholms
universitet är skyldigt att utreda omständigheterna
kring studenternas upplevelser av diskriminering och i förekommande fall vidta skäliga åtgärder.
Universitetet ska vidare enligt lag upprätta en likabehandlingsplan varje år. 4 Planen ska innehålla en
redogörelse för nödvändiga åtgärder för att främja
lika rättigheter och möjligheter för universitetets
studenter, samt åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringsombudsmannen
anser därutöver att större universitet bör utarbeta
särskilda planer för dess olika institutioner.5
Kränkande särbehandling i
samband med examination
Vissa ärenden som har aktualiserats vid ombudsenheten har berört studenter som av olika anledningar upplevt sig ha fått ett kränkande bemötande
av lärare vid Stockholms universitet. I flera av dessa
fall har lärarna varit direkt inkopplade i studenternas examination. Vi upplever att institutionerna
till största delen har agerat till studenternas fördel i
dessa ärenden. De har tagit studenternas upplevelser
www.sus.su.se
på allvar och samtal har initierats med berörda personer. Ett dilemma i dessa situationer är dock att
studenterna är i en underordnad situation där de
många gånger vill undvika att rikta alltför stark
kritik mot den lärare de känner sig kränkt av med
rädsla för att detta ska påverka betygsättningen. Vi
spekulerar i om detta kan vara en anledning till att
dessa ärenden inte utgör en stor andel av det totala
antalet studentärenden som inkommit till ombudsenheten. Vi hoppas självklart att svaret snarare är
att dessa situationer inte är vanligt förekommande.
Ett ärende under året påvisar dock problematiken.
Studierektorn initierade i detta ärende ett samtal
med berörd lärare. Då studenten skulle ha fler kurser
för denne lärare deltog studenten inte i samtalet
då hen inte ville röja sin identitet. Studenten valde
sedermera att inte driva frågan vidare av samma
anledning. Vi är medvetna om att denna problematik kan vara svår att finna en lösning på. För att
stärka rättssäkerheten än mer för studenter som
hamnar i situationer där konflikter inbegriper en
examinerande lärare vill vi betona vikten av att
ha en transparent examination och tydliga betygskriterier. Ett rimligt övervägande kan även vara att,
i de fall resurserna tillåter, utse en annan examinator då det kan befaras att jäv föreligger.6 Vi ser att
detta förfaringssätt redan används och vi uppmuntrar detta. Berörda studenter torde med hjälp av
dessa åtgärder förhoppningsvis känna sig lite mer
övertygade om att examinationen varit rättssäker
samt uppleva sig än mer trygga att nyttja sina
rättigheter.
Svårigheter att utreda
En svårighet vi vidare stött på i dessa ärenden är att
studenten och läraren ofta har två vitt skilda versioner av samma händelse. Detta medför allt som
oftast att vi kommer till en återvändsgränd, särskilt
i de ärenden det inte finns någonting skriftligt som
stärker den ena eller andra versionen. Vi ser emellertid att studenterna har olika upplevelser av att
hamna i dessa återvändsgränder. I vissa fall känner
25
sig studenterna nöjda med att de fått ge sin version
av händelsen och att någon lyssnade på dem. Andra
studenter är mindre nöjda eftersom ingen konkret
åtgärd vidtagits.
Utredningsansvar
Som tidigare nämnts anger Policy mot kränkande
särbehandling/mobbning vid Stockholms universitet
att prefekten vid respektive institution är ansvarig
för att fall avseende kränkande särbehandling och
mobbning utreds, medan diskrimineringslagen
stadgar att utbildningssamordnaren är skyldig att
utreda fall av diskriminering.7 Enligt instruktioner
på universitetets webbplats kan utredning göras
av någon vid institutionen eller centralt av universitetets jämlikhetssamordnare.8 Vi är medvetna om
att det i teorin är en skiljelinje mellan kränkande
särbehandling/mobbning och diskriminering och
att ansvaret för utredning av detta har delegerats
på olika sätt. I praktiken är det dock inte alltid självklart vilken karaktär ett ärende har när det kommer
till dessa beskrivningar. Vi ser en viss problematik med detta och skulle helst se att det var en och
samma person som gjorde dessa utredningar oavsett
om ärendet klassificeras som kränkande särbehandling, mobbning eller diskriminering.
Studenter med funktionsnedsättningar
Studenter med funktionsnedsättningar har vid
studier på Stockholms universitet rätt att få särskilda och lämpliga stödåtgärder vid utbildning och
examination.9 Högskoleverket har vid sitt tillsynsbesök på Stockholms universitet under 2010
noterat en ökning av antalet studenter med neuropsykiatriska funktionshinder, samtidigt som både
personal på universitet och studentrepresentanter
efterfrågar mer resurser i arbetet med dessa studenter.10 Denna ökning har därefter fortsatt både vad
gäller studenter med neuropsykiatriska funktionshinder samt funktionsnedsättningar överlag.11
I vissa av de ärenden som i denna rapport har klassificerats som examination har behovet av stödåtgärder aktualiserats. Vi har i samband med detta
upptäckt en motsättning mellan de behov studenten
har haft i förhållande till ambitionen att bevara
rättssäkerheten. I kursplanen anges vilken examinationsform som tillämpas i kursen. En tentamen i
form av en salsskrivning kan för vissa studenter
upplevas som alltför utmanande med hänsyn till
deras funktionsnedsättning. I dessa fall kan samordnaren för studenter med funktionshinder ibland
förespråka en hemtentamen som alternativ. En
kursplan är dock juridiskt bindande och examination ska så långt som möjligt vara likvärdig för alla
studenter på en kurs.12 Institutionen kan i ärenden
som dessa argumentera emot en hemtentamen för
en student med funktionsnedsättning då det strider
mot deras uppdrag att följa kursplan och garantera
att rättssäkerheten bevaras. Högskoleverket har
kommenterat problematiken kring flexibilitet i
26
examinationssammanhang. Verket menar att även
om det många gånger kan vara positivt med flexibilitet kan det samtidigt skapa utrymme för godtycke vilket blir motsatsen till förutsebarhet som är
ett av kriterierna för att rättssäkerhet skall garanteras.13 Vi har inget enkelt svar på hur institutioner
kan lösa dilemman likt detta men vill lyfta denna
problematik för att förhoppningsvis väcka tankar
och debatt. Ombudsenheten har vidare ställt frågan
till Högskoleverket om de anser att bestämmelser
om examination i kursplan kan frångås när student
har en dokumenterad funktionsnedsättning. Det har
då framkommit att det finns ett förslag till reglering av bland annat alternativa examinationsformer
för studenter med funktionshinder som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Till följd av
detta tar Högskoleverket inte ställning i frågan för
närvarande.
Diskussionen om studenter med funktionsnedsättningar är relaterad till universitetets ambition att ha en breddad rekrytering. Stockholms universitet har som mål att universitetets studenter
ska reflektera hela det omgivande samhället.14
Universitetet gör satsningar för att inkludera studenter med funktionsnedsättningar. Med tanke på
den faktiska ökningen av studenter med stödbehov
till följd av sina funktionsnedsättningar ser vi dock
ett ökat behov av resurser i detta arbete vilket vi
hoppas att universitetet kommer att vara lyhörda för
och likaså tillgodose.
Referenser
1. Stockholms universitet, Policy mot kränkande särbehandling/
mobbning vid Stockholms universitet, Beslut 2009-01-29, Dnr SU
679-3407-08
2. Diskrimineringslag 1 kap 4 §, 2 kap 5 §
3. Stockholms universitet, Utredning enligt diskrimineringslagen,
http://www.su.se/utbildning/studentservice/
jamlikhet-likabehandling/trakasserier/utredning-enligtdiskrimineringslagen-1.10360 (2012-08-21)
4. Diskrimineringslag 2 kap 7 §, 3 kap 16 §
5. Diskrimineringsombudsmannen, Likabehandlingsarbete vid
universitet och högskolor, http://www.do.se/sv/Forebyggadiskriminering/Utbildning/Likabehandlingsarbete-vid-universitetoch-hogskolor (2012-09-05)
6. Förvaltningslag, 11, 12 §§; Högskoleverket, Rättssäker
examination, Rapport 2008:36 R, 2.a omarb. uppl., s. 44
7. Diskrimineringslag 2 kap 7 §
8. Stockholms universitet, Utredning enligt diskrimineringslagen
9. Stockholms universitet, Studera med funktionsnedsättning,
http://www.su.se/utbildning/studentservice/studera-medfunktionsnedsattning (2012-08-21)
10. Högskoleverket, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010,
Rapport 2011:21 R, s. 44
11. Studera med funktionshinder . nu, Statistik, http://www.
studeramedfunktionshinder.nu/statistik.htm (2012-08-21)
12. Högskoleförordning 6 kap 14, 15 §§; Stockholms universitet,
Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet, Beslut
2012-06-28, Dnr SU 301-2042-12; Högskoleverket, Rättssäker
examination, s. 23
13. Högskoleverket, Rättssäker examination, s. 13-14
14. Stockholms universitet, Breddad rekrytering, http://www.su.se/
utbildning/studentservice/jamlikhet-likabehandling/breddadrekrytering (2012-08-21)
www.sus.su.se
Studentärenderapporten 2011/2012
Tillgodoräknande
Övergripande regelverk
Antalet studentärenden inom kategorin tillgodoräknande är mindre detta verksamhetsår i
jämförelse med förra året. Det är svårt att säga vad
detta beror på. Anledningarna kan vara alltifrån att
studenterna inte haft kännedom om eller valt att
inte kontakta studentombuden, till att det under
detta verksamhetsår inte varit några större problem
vad gäller tillgodoräknanden. Anledningen till att vi
ändå beskriver ärendena under denna kategori är de
konsekvenser beslut om tillgodoräknande ofta får
för de studenter det berör. Studenter befinner sig i en
utsatt position under tillgodoräknandeprocesser och
måste förlita sig på universitetens ageranden.
Bestämmelserna om tillgodoräknande av högskoleutbildning finns i högskoleförordningen.1 Där
framgår att studenter har rätt att tillgodoräkna
sig utbildning vid en annan högskola om det inte
finns en väsentlig skillnad utbildningarna emellan.
Det åläggs därmed Stockholms universitet att
bedöma studenternas tidigare utbildning eller kunskaper samt färdigheter förvärvade genom yrkesliv.
Universitetet ska sedan besluta om utbildningen
eller kunskapen kan tillgodoräknas inom ramen för
utbildningen vid Stockholms universitet.
Rektor fattade 2007 beslut om Lokala riktlinjer
vid Stockholms universitet för tillgodoräknande av
utländsk högskoleutbildning.2 I dessa riktlinjer anges
att studenter på utbytesavtal ska tilldelas skriftligt
förhandsbesked om tillgodoräknande av utlandsstudier före avfärd. Förhandsbeskedet ska innehålla
eventuella villkor och en tydlig framställning av
studenternas skyldigheter och rättigheter. Studenter
utanför utbytesavtal ska få förhandsbesked i
mån av resurser. Eftersom beslut om tillgodoräknande innebär myndighetsutövning blir även
förvaltningslagens
regler
tillämpliga.
Enligt
förvaltningslagen kan myndigheten själv avgöra
om handläggningen ska ske muntligt.3 Dock har
studenten rätt att kräva skriftlig underrättelse av
beslutet. 4
www.sus.su.se
I de ärenden där universitetet väljer muntlig handläggning kan problem uppstå för studenterna. Ett
av ärendena studentombuden har haft under året
gällde just en omständighet där en student fick
ett muntligt förhandsbesked om tillgodoräknande
som berörd institutionen vid ett senare tillfälle
inte kunde införliva. Studenten planerade att läsa
utomlands och fick veta att alla tänkta kurser utom
en skulle kunna tillgodoräknas. Den kurs som inte
kunde tillgodoräknas skulle emellertid inte skapa
bekymmer för fortsatta studier, eftersom en likvärdig kurs skulle ges vid studentens hemkomst
vilken sedermera skulle kunna tillgodoräkna. När
studenten väl kom tillbaka till Sverige hade dock
institutionen slutat ge denna kurs. Studenten blev
som ett resultat av detta inte behörig till det kandidatprogram hen planerat att söka till och tvingades ta
ett uppehåll i sina studier för att läsa in ett flertal
kurser för att få denna behörighet. Den muntliga
handläggningen gjorde i detta fall att studenten
trodde sig ha en garanti om sina fortsatta studier
som vid ett senare tillfälle visade sig inte gälla. Det
är av stor vikt att tydliggöra att muntliga besked
inte är att se som skriftliga förhandsbesked. Många
studenter inser ofta inte de formella skillnaderna
dem emellan. Detsamma gäller i de ärenden där
villkorade förhandsbesked ges ut. Om det inte tydliggörs under vilka omständigheter beskedet gäller
kan det få stora konsekvenser för de studenter som
inte är införstådda med villkoren. Det är därutöver
viktigt att i förhandsbeskedet klargöra dess rättsliga
status, det vill säga om universitetet är skyldiga att
besluta i enlighet med förhandsbeskedet samt under
vilket tidsperiod beskedet gäller.
Högskoleverkets tillsynsrapport
Högskoleverket har i sin tillsynsrapport kritiserat
Stockholms universitet för handläggning av ansökan
om tillgodoräknande.5 Vid tillsynsbesöket framkom
att förfarandet inte var formaliserat; att många
studenter fick sitt ärende handlagt informellt och
att inkomna handlingar inte diariefördes. Utöver
27
detta framkom att fler än en institution hade som
praxis att inte delge avslag skriftligen, vilket innebär
att studenterna inte heller delges information om
rätten att överklaga. Oavsett om handläggningen
skett muntligt eller skriftligt så har universitetet en
skyldighet att informera studenten om dennes rätt
att överklaga beslutet till Överklagandenämnden för
högskolan.6 Enligt Dokumentation av beslut om tillgodoräknande anges likaså att studenter ska underrättas skriftligen om beslut samt ges information
om möjlighet till överklagan.7
Referenser
1. Högskoleförordning 6 kap 6-8 §§
2. Stockholms universitet, Lokala riktlinjer vid Stockholms
universitet för tillgodoräknande av utländsk utbildning, Beslut
2007-06-20, Dnr SU 451-1440-07
3. Förvaltningslag 4 §
4. Förvaltningslag 21 §
5. Högskoleverket, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010,
Rapport 2011:21 R, s. 28
6. Högskoleförordning 12 kap 2 § 3 p.
7. Stockholms universitet, Dokumentation av beslut om
tillgodoräknande, PM 2010-11-29, s. 1
28
www.sus.su.se
Studentärenderapporten 2011/2012
Uppsatser och examensarbeten
Två typer av ärenden är vanliga i kategorin Uppsatser
och examensarbeten: synpunkter på examinators
bedömning eller betygsättning av uppsatsen och
synpunkter på den handledning studenten fått.
Omprövning
Liksom vid andra examinationsmoment har
studenten rätt att begära att dennes betyg på uppsats
eller examensarbete omprövas i det fall betyget är
uppenbart oriktigt. Inför en begäran av omprövning
är det av vikt att studenten fått en betygsmotivering
så att denne förstår examinators bedömning. Detta
diskuteras mer ingående under avsnittet Examination
i denna rapport. Studentombuden uttalar sig aldrig
om vilket betyg en uppsats är värd eller hur examinator har gjort sin bedömning av uppsatsen. I det fall
en student anser att dennes betyg är satt på felaktiga grunder kan dock ombuden informera om hur
studenten går till väga för att begära en omprövning
av betyget.
Betygskommittéer
I ett antal ärenden gällande examination av uppsatser
har det framkommit att vissa institutioner använder
sig av s.k. betygskommittéer. Studentombuden har
diskuterat detta med personal vid universitetet
som uttryckt att studenterna får en mer rättssäker
bedömning om uppsatsbetyg sätts av en kommitté istället för av en enskild examinator. Enligt
Högskoleverkets mening får detta inte förekomma,
då det i 6 kap. 18 § högskoleförordningen anges att
betyg på genomgången kurs ska bestämmas av en
särskilt utsedd examinator.1 Det är dock möjligt
att utse flera examinatorer som betygssätter olika
studenter i en och samma kurs. Det är inte ovanligt
att handledaren inför betygssättning lämnar sitt
omdöme av studentens uppsats till examinator. Om
så sker anses handledaren enligt Högskoleverkets
mening ha fungerat som föredragande i betygsärendet. Detta ska då framgå av betygsbeslutet.2
www.sus.su.se
Handledning av uppsatser
Flertalet studenter hör av sig till studentombuden
med synpunkter på brister i handledarskapet efter
att de avslutat sitt uppsatsarbete, när uppsatsen
betygssatts och när studenterna kanske fått ett
sämre betyg än vad de räknat med eller hoppats på.
Det är svårt att vidta några åtgärder mot bristande
handledning i efterhand, men ett antal studenter
har ändå velat framföra sina synpunkter till institutionen så att inte fler studenter ska drabbas av, i
deras tycke, undermålig handledning vid uppsatsarbete. De synpunkter på handledning som inkommit till studentombuden under verksamhetsåret har
bland annat handlat om oengagerade eller i uppsatsämnet otillräckligt insatta handledare; studenter
har inte fått den handledningstid de har rätt till
eller har fått handledning i grupp, vilket lett till att
ojämn fördelning av handledarresurser inom gruppen; eller att handledaren lett uppsatsarbetet i en
riktning som sedan underkänts av examinator.
Diskrepans mellan handledares
och examinators bedömning
Liksom föregående verksamhetsår har ett antal
studenter kontaktat studentombuden rörande diskrepans mellan handledares och examinators
bedömning av deras uppsatser. Sådana skillnader i
bedömningen kan för studenten te sig än mer godtycklig i det fall handledare lämnar ett omdöme
till examinator inför betygssättning, och det slutliga betyget skiljer sig mycket från handledarens
omdöme. Det är av yttersta vikt att institutionerna
är tydliga gentemot studenterna angående vem som
betygssätter uppsatsen; och i det fall handledaren
lämnar sitt omdöme till examinator, hur stor vikt
som läggs vid detta omdöme. I ett ärende upplevde
studenten att hen haft ett mycket gott samarbete
med sin handledare. När uppsatsen var färdig godkände handledaren uppsatsen för opponering och
studenten skickade denna till den lärare som var
ansvarig för opponeringsseminarierna. Tre dagar
innan opponering ringde seminarieledaren upp
studenten och rekommenderade denne att inte lägga
29
fram uppsatsen för opponering då seminarieledaren
såg så stora brister i uppsatsen att den måste skrivas om. Studenten tyckte att detta var konstigt då
studentens handledare satt med i den betygsättande
grupp som skulle göra den slutliga bedömningen av
uppsatsen och därför borde reagerat om uppsatsen
hade sådana brister, men litade på seminarieledaren
och drog tillbaka sin uppsats. Den aktuella institutionen tillämpar ett system vid examination av
uppsatser som innebär att seminarieledaren måste
godkänna uppsatsen för betygssättning av den
betygssättande gruppen. Seminarieledaren ger även
ett förslag på betyg till gruppen.
Studenten och handledaren begärde in en motivering
från seminarieledaren till varför denne rekommenderat studenten att dra tillbaka sin uppsats. Studenten
tilldelades också extra handledartid för att omarbeta
uppsatsen i enlighet med seminarieledarens kommentarer och satsade på att lämna in en ny uppsats
vid nästa examinationstillfälle. Problematiken med
diskrepans mellan handledares och examinators
bedömning diskuteras i Högskoleverkets rapport
Rättssäker examination i vilken samarbete och kontinuerlig dialog mellan handledare och examinator
förordas, för att undvika liknande situationer.3 Även
väl utarbetade betygskriterier för uppsatsen minskar
risken för att handledares och examinators bedömning skiljer sig allt för mycket åt.
I samband med ett studentärende, där studenten
ansåg att dennes handledare uttalat sig om studentens uppsats i alltför positiva ordalag och därmed
gett studenten en uppfattning och förhoppning om
att uppsatsen skulle få ett högt betyg, fick studentombuden möjlighet att diskutera handledarskapet
med institutionspersonal med mångårig erfarenhet
av att handleda uppsatser. Personalen på institutionen påtalade bland annat den svårighet med
handledarskapet som ligger i att finna rätt balans
mellan att stötta och uppmuntra studenten under
uppsatsarbetet; men samtidigt utan att förleda
studenten att tro att uppsatsen motsvarar ett visst
betyg. Det är därför viktigt att informationen till
studenterna är tydlig kring handledare respektive
examinators roll och funktion under uppsatskursen.
Betygskriterier skulle kunna fungera som ett verktyg i uppsatshandledningen för att tydliggöra för
studenterna vad som krävs för att uppsatsen ska få
ett visst betyg. Studenterna bör i vart fall informeras
om att betygskriterier finns och att uppsatsen kommer att bedömas utifrån dessa. Studentombuden har
under verksamhetsåret haft kontakt med studenter som inte varit medvetna om att betygskriterier
funnits. Betygskriterier bör därutöver översättas
till engelska för kurser med många internationella
studenter i enlighet med den strävan som uttrycks i Policy mot kränkande särbehandling/mobbning vid Stockholms universitet. När betygskriterier
och andra viktiga dokument översätts till engelska
30
är det viktigt att även översättningarna uppdateras
när originaldokumentet ändras. I ett studentärende
under verksamhetsåret bedömdes de svenska och
internationella studenterna utefter olika betygskriterier då den engelska översättningen inte uppdaterats i enlighet med originaldokumentet. Om
inget annat har angetts används svenska i offentlig
verksamhet och den svenska texten har alltid tolkningsföreträde framför eventuella översättningar. 4
Konflikter under uppsatsarbetet
Under ett uppsatsarbete kan konflikter uppstå
såväl mellan studenterna som skriver uppsats tillsammans som mellan studenter och handledare.
Studentombuden företräder inte studenter gentemot
andra studenter och har inte möjlighet att arbeta
med konfliktlösning inom uppsatsgrupper. Vi kan
dock vara behjälpliga med att reda ut de juridiska
aspekterna i samband med liknande situationer, till
exempel vem som äger rättigheterna till den färdiga
uppsatsen i det fall någon skribent avbryter uppsatsarbetet i förtid eller huruvida skribenterna bör tilldelas olika betyg beroende på hur mycket de bidragit
till arbetet.
I vissa fall uppstår konflikter mellan student och
handledare som allvarligt inverkar på studentens
möjlighet att färdigställa uppsatsen. I sådana fall
kan ett byte av handledare vara befogat. Information
om hur student ansöker om byte av handledare och
i vilka situationer ett handledarbyte är möjligt ska
återfinnas i kursplan.5 Oftast ställs ansökan om
handledarbyte till institutionsstyrelsen, men vissa
institutioner har andra rutiner för detta. I nästan
samtliga ärenden där studentombuden varit inblandade har handledarbyte kunnat genomföras. I de fall
handledarbyte inte varit möjligt har detta berott
på att lämpliga alternativa handledare saknats på
institutionen.
Förändringar av uppsatskurs
Två studenter kontaktade studentombuden då denne
ansåg att studentens institution förändrat reglerna
för examensarbeten utan att ha informerat studenterna om detta på ett tillräckligt bra sätt.
Institutionen hade tidigare som rutin att en
och samma lärare fungerade som både handledare och examinator för studenternas uppsatser.
Examens- respektive oppositionsseminarier var
inte obligatoriska och de allra flesta studenter har
tidigare tilldelats högsta betyg på sina uppsatser.
Förändringarna av kursen bestod i att handledning
och examination delades upp på olika lärare; tiden
för handledning utökades; opponering och försvar
blev ett obligatoriskt moment samt att betygssättningen differentierades.
Institutionen instiftade under sommaren 2011 en
övergångsperiod på fyra månader. De studenter
www.sus.su.se
som inte färdigställde sin uppsats innan övergångsperiodens slut examineras enligt den nya ordningen.
Andra universitet som genomfört liknande förändringar har gett studenterna en övergångsperiod
på en termin. Institutionen menade att de beslutat
att övergångsperioden skulle vara så kort som möjligt
så att studenter som läste uppsatskursen vid samma
tidsperiod skulle examineras enligt samma regler.
Information om förändringarna anslogs på institutionens webbplats. Studenterna blev dock medvetna
om förändringarna först vid terminsstart, då de av
naturliga skäl inte aktivt kontrollerade information
på webbplatsen under sommaren. Studenterna hade
inte heller fått information om förändringarna när
de varit i kontakt med sina handledare. De upplevde
därför att informationen kring dessa förändringar
varit enormt bristfällig.
Vidare innehöll kursplanen inga regler om övergångsbestämmelser, vilket de enligt universitetets
eget regelverk ska göra.6 Institutionen menade dock
att de generella reglerna angående övergångsbestämmelser inte var tillämpbara i detta fall då det inte är
kursen eller examinationsformen som ändrats utan
snarare själva systemet för examinationen. Trots
detta har institutionen bedömt det som nödvändigt
att ta fram en ny kursplan. Förändringarna upplevs
även så pass stora av studenterna ifråga att det kommer få direkt avgörande betydelse för bedömningen
av examensarbetet.
Då institutionen och studenterna inte kunde komma
överens i frågan gjorde studenterna en anmälan till
Högskoleverket med kravet att övergångstiden förlängs för att motsvara hur förändringen utformades på andra lärosäten. Högskoleverket valde att
inte kritisera Stockholms universitet för längden på
övergångstiden. Däremot riktade verket kritik mot
universitetet för att informationen till studenterna
om förändringarna varit bristfällig samt att institutionen inte följt sina egna rutiner då övergångsbestämmelser saknades i kursplan.
Beslutet fick ingen direkt konsekvens för studenterna, dels i och med att Högskoleverket inte uttalade
sig om längden på övergångsperioden, men framför
allt för att verket meddelade sitt beslut flera månader
efter att övergångstiden gått ut.
Referenser
1. Högskoleverket, Rättssäker examination, Rapport 2008:36 R, 2.a
omarb. uppl., s. 36
2. Ibid., s. 57
3. Ibid., s. 84
4. Språklag 3, 10 §§
5. Stockholms universitet, Föreskrifter för examination vid
Stockholms universitet, Beslut 2012-06-28, Dnr SU 301-2042-12,
s. 6
6. Stockholms universitet, Föreskrifter för utbildning på grundnivå
och avancerad nivå vid Stockholms universitet, Beslut 2010-12-16
www.sus.su.se
31
Studentärenderapporten 2011/2012
Utbildningens innehåll och form
Bakgrund
Under denna kategori samlas ärenden där studenter
kritiserat utformningen och/eller innehållet på
deras utbildning. En gemensam nämnare för dessa
ärenden är att det sällan finns några givna regler att
utgå från. Tidigare verksamhetsår har kategorin benämnts som Bristande utbildningskvalitet vilket inte
var en korrekt representation av de ärenden kategorin
innehöll. Det är snarare så att alla studentärenden
mer eller mindre skulle kunna klassificeras som
bristande utbildningskvalitet. Nu benämns kategorin Utbildningens innehåll och form vilket ger en
mer korrekt bild av de problem ärendena syftar på.
Arbetsbelastning
Hur stor arbetsbelastningen på en kurs bör eller får
vara är en aspekt som inte har ett givet svar. Även
om det är rimligt att anse att heltidsstudier så långt
som möjligt bör motsvara en arbetsvecka om 40
timmar är detta svårt att mäta då studenterna allt
som oftast har en stor del hemmastudier. Till följd
av individuella skillnader har vidare den mängd tid
studenterna lägger ner på sina hemmastudier stora
variationer. Några ärenden under året har aktualiserat frågan angående hur belastande arbetsbördan
bör eller får vara på en kurs. Flera studenter på en
kurs hävdade att de lade ner mer än 60 timmar i
veckan på sina studier. I ett annat ärende löpte en
kurs om 6 hp över enbart tre veckor fastän den borde
pågå under fyra veckor. I ett tredje ärende menade
studenterna att de läste på 50 procent under första
halvan av terminen för att sedan läsa på 150 procent
under terminens andra hälft. I alla dessa ärenden
menade institutionerna att de tagit till sig av
studenternas kritik och försökt vidta åtgärder för att
underlätta för studenterna. Studenterna har dock
inte nödvändigtvis alltid instämt i detta.
Frågan om studenters arbetsbelastning är viktig
och det finns flera skäl för att motverka en alltför
hög arbetsbelastning. Det finns många studenter
som arbetar extra vid sidan om studierna. Studenter
med barn har vidare ökat kraftigt under de senaste
32
20 åren. Idag har ungefär en fjärdedel av Sveriges
kvinnliga studenter barn.1 Stockholms universitets
studentkår har till följd av detta gjort en mindre
utredning av vad studenter med barn anser vara
de största hindren för dem i sina studier. Det som
framför allt problematiserades var när tentamenstillfällen och föreläsningar förläggs på sena eftermiddagar, kvällar eller helger vilket ofta kolliderar
med hämtning på förskola vilket i sin tur kan
innebära straffavgifter för berörda studenter. Sent
publicerade scheman har även avsevärd påverkan
på studenter med barn då det påverkar deras planering av barnomsorg och studietid.2 Studenter med
barn är äldre än genomsnittet och har även oftare
en tidigare högskoleutbildning i bagaget.3 Hänsyn
bör tas, med hänvisning till behovet av det livslånga
lärandet, till studenter som valt att omskola sig/
vidareutbilda sig senare i livet. TCO uppmärksammade detta på konferensen Utbildning för ett bra
liv under hösten 2011. Det konstaterades att till följd
av globalisering, snabba förändringar i arbetslivet
och demografiska aspekter är livslångt lärande av
största vikt. 4 Även diskussionen om breddad rekrytering är väsentlig i detta avseende. Som nämnts i
avsnittet om psykosocial arbetsmiljö har Stockholms
universitet som mål att universitetets studenter ska
reflektera hela det omgivande samhället.5 Studenter
med barn bör inkluderas i denna målsättning.
Struktur och ordning
Ombudsenheten har vidare kontaktas av studenter
som av olika anledningar kritiserat strukturen på
sin utbildning. Ett talande exempel är två av varandra ovetandes studenter som kontaktade oss då
de upplevde att de läste ett moment under utbildningen som de inte fick högskolepoäng för. Att dessa
två studenter läste vid samma institution var inte
förvånande, dock gällde deras kritik olika kurser
vilket visade att detta inte var ett isolerat problem.
Efter utredning framkom att studenterna faktiskt
fick högskolepoäng för de kursmoment de läste.
Orsaken till de uppkomna missförstånden hade sin
www.sus.su.se
grund i att dessa moment inte var registrerade som
egna kurser utan var inympade i andra kurser, men
tenterades enskilt. Det gick med lite vägledning
att utläsa detta ur kursplan och kursbeskrivning.
Studierektorn medgav dock själv att institutionen
inte funnit den optimala lösningen för dessa kursmoment och att de själva hade problem vid registrering i Ladok.
Angående struktur på utbildningen har vi även
kontaktats av studenter som riktade kritik mot
innehållet och nivån på den kurs de läst. Berörda
studenter ansåg att kursen hade en alltför hög
ambitionsnivå samt ifrågasatte relevansen av
kursen då flertalet ansåg att den inte låg i linje
med vad de utbildade sig för. För att kvalitetssäkra utbildningarna är det viktigt att ta till sig
studenterna synpunkter, särkilt i de fall då det är en
större grupp studenter som framför synpunkterna.
Studenterna har denna möjlighet genom kursvärderingar. I samtal får vi dock ofta höra att flertalet
väljer att inte fylla i kursvärderingar då upplevelsen
är att dessa i slutändan ändå inte leder till några
förändringar. Vid Högskoleverkets tillsynsbesök av
Stockholms universitet 2010 framkom att det fanns
brister i universitetets arbete med att informera om
eventuella beslut om åtgärder som tagits med kursvärderingarna som grund. Detta intygades av såväl
studentkårens representanter som av personal på
universitetet.6 Sammanställning av kursvärderingar
samt information till studenter om de åtgärder kursvärderingar föranlett är skyldigheter enligt lag.7
Regeringen har vidare i en proposition hävdat att om
studenter ser att institutionerna är lyhörda för deras
synpunkter och att dessa leder till förändringar blir
studenterna mer benägna att delta i kursvärderingar, vilket stärker dessas funktion än mer.8 Ärendet
ovan visar att studenterna hade kvarstående behov
av att förmedla sina åsikter om utbildningen trots
att de fått möjlighet att göra just detta i kursvärderingen. Högskoleverket anger i sin tillsynsrapport att de med tanke på uppkomna brister i
hanteringen av kursvärderingar förutsätter att
universitetet vidtar nödvändiga åtgärder.9
Ett annat under året aktuellt ärende tog upp
problematik som uppstått då Stockholms universitet köpt utbildning på annat lärosäte. Berörda
studenter var alltså antagna vid Stockholms universitet men studerade de facto på ett annat lärosäte.
Den aspekt som framhölls som den mest problematiska var att studenterna inte upplevde sig tillhöra
något av lärosätena. Lärosätet de studerade vid hade
en mängd erbjudanden, stipendier, rådgivning och
så vidare som var väl lämpade för den utbildning de
genomgick men eftersom de var studenter antagna
vid Stockholms universitet hade de ingen rätt att
ta del av dessa. Stockholms universitet å sin sida
hade bristfälliga möjligheter och erbjudanden på
detta område då kompetens kring detta saknades,
www.sus.su.se
vilket var den ursprungliga anledningen till att
utbildningen upphandlades av det andra lärosätet.
Studenterna upplevde med andra ord att de föll mellan stolarna. Därutöver uppfattades information och
kommunikation mellan Stockholms universitet och
lärosätet där utbildningen bedrevs generellt som
bristande.
Omläggning och nedläggning
av kurser och program
Ett annat ärende under året lyfte problematiken med
att kurser och program ibland läggs ner eller skjuts på
framtiden. Universitet är i sin fulla rätt att göra detta
så länge studenterna inte är antagna eller reservplacerade.10 Ibland avtar söktrycket till vissa kurser
och program och på grund av resursskäl blir följden
ofta att dessa läggs ner eller flyttas fram. Utifrån ett
studentperspektiv kan det dock skapa stora problem då studenterna tvingas ta ett studieuppehåll
eller helt måste lägga om sina studieplaner. I ett
ärende skulle en kurs flyttas fram vilket innebar att
studenten skulle bli tvingad att ta ett studieuppehåll.
Studenten fick till slut hjälp av institutionen att göra
en omläggning i sin studiegång och kunde fortsätta
sina studier utan ett studieuppehåll. Med tanke på
den eventuellt svåra ekonomiska sits en student kan
hamna i är förhoppningen att andra institutioner
gör likt institutionen i detta ärende, går studenten
till mötes och lägger om studiegången, om detta är
möjligt.
Referenser
1. IFAU – Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering,
Föräldrar är effektivare studenter, http://www.ifau.se/sv/Press/
Meddelanden/Foraldrar-ar-effektivare-studenter (2012-08-21)
2. Stockholms universitets studentkår, Inte alldeles lätt att förena
studier med att vara förälder, Eriksson, Eleonore, 2012-05-29,
http://www.sus.su.se/blogg/2012/05/29/inte-alldeles-l%C3%A4ttatt-f%C3%B6rena-studier-med-att-vara-f%C3%B6r%C3%A4lder
(2012-08-21)
3. IFAU – Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering,
Föräldrar är effektivare studenter, http://www.ifau.se/sv/Press/
Meddelanden/Foraldrar-ar-effektivare-studenter (2012-08-21)
4. TCO, TCO granskar: Lära för livet – hela livet, #6/11, Jonas
Olofsson, s. 8
5. Stockholms universitet, Breddad rekrytering, http://www.su.se/
utbildning/studentservice/jamlikhet-likabehandling/breddadrekrytering (2012-08-21)
6. Högskoleverket, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010,
Rapport 2011:21 R, s. 17-18
7. Högskoleförordning 1 kap 14 §
8. Prop. 1999/2000:28, Studentinflytande och kvalitetsutveckling i
högskolan. Stockholm, Utbildningsdepartementet, s. 31
9. Högskoleverket, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010,
s. 18
10. Stockholms universitet, Antagningsordning 2012, Beslut 2012-0215, Dnr SU 40-0346-11, s. 5
33
Studentärenderapporten 2011/2012
Verksamhetsförlagd utbildning/praktik
Bakgrund
Ombudsenhetens rapport avseende studentärenden
under 2010/2011 inkluderar ett längre avsnitt om
lärarutbildningen vid Stockholms universitet
författat av dåvarande studiebevakare för lärarutbildningen.1 I detta stycke beskrevs tre områden
som då upplevdes som problematiska för lärarstudenterna: den nya styrmodellen; samordningen
av verksamhetsförlagd utbildning (VFU); samt de
nya lärarutbildningarna. Problematiken angående
VFU-samordningen diskuteras i nedanstående text.
Vi kan även tillägga att vad gäller de nya lärarutbildningarna sjösattes den sista under vårterminen 2012 och därmed är alla nya lärarutbildningar på plats.2
Övergripande regelverk
Lärarstudenter har, oavsett inriktning, alltid perioder av VFU under sin studietid.3 VFU-perioderna
är av central betydelse då det är under denna del av
utbildningen som teori och praktik knyts samman.
Gällande examination är dock VFU ett moment
som särskiljer sig från övriga utbildningsprogram.
Examinationen av VFU är särskilt känslig eftersom studenterna endast erbjuds två examinationstillfällen, till skillnad från minst fem vid övrig
examination på Stockholms universitet. 4 Blir en
student underkänd vid båda dessa två tillfällen kan
studenten inte ta examen i det program hen läser
och måste avbryta sin studiegång.
VFU-ärendenas komplexitet
De studenter som kontaktar oss med anledning av
att de stött på problem under sin VFU utgör en mindre del av det totala antalet studentärenden, vilket
går att utläsa av bild 1. Vi vill dock påpeka att dessa
studenter allt som oftast befinner sig i en mycket
kritisk fas, särskilt om de blivit underkända på två
VFU-perioder och får besked om att de, efter kanske flera terminers studier med tillhörande studielån, inte kommer att kunna ta ut en lärarexamen.
Dessa ärenden blir även i många fall långdragna
och kräver flertalet möten med ansvariga personer
34
på berörd institution och ibland även lokal skola där
studenten gjort sin VFU. Studenten påverkas således
i sina övriga studier genom det tidsanspråk ett VFUärende utgör, men icke desto mindre av den oro och
frustration som skapas av att befinna sig i ovetskap
om studierna eventuellt kommer behöva avbrytas.
Till skillnad från teoretiska kurser där omprövning
och komplettering är förhållandevis lätt genomförbara eftersom prestationen finns sparad i form
av text, är detta inte lika lätt att få till stånd för en
VFU.
Rutiner vid risk för underkännande
De studenter som har vänt sig till studentombuden
gällande VFU har i de allra flesta fall blivit underkända. En student som blev underkänd vid två tillfällen och således fick besked att hen måste avbryta
sin studiegång valde att anmäla Stockholms universitet till Högskoleverket. Detta ärende var även
aktuellt under föregående verksamhetsår och finns
beskrivet i rapporten över studentärenden 2010/2011.5
I nedanstående stycke följer utgången av ärendet.
I sin anmälan till Högskoleverket riktade studenten
kritik mot att universitet inte följt sina egna rutiner
vid risk för underkännande. Stockholms universitet
har handböcker för VFU som riktar sig till lärarstudenter, VFU-handledare och VFU-kurslärare. I
dessa handböcker anges att om det uppstår tveksamheter om en student har möjlighet att fullgöra sin
VFU-period med godkänt resultat så ska handledare
eller kurslärare initiera samtal angående detta.
Under samtalet ska stödåtgärder identifieras och
dokumenteras i ett dokument som studenten undertecknar.6 I det aktuella ärendet upprättades vare
sig stödåtgärder eller en överenskommelse mellan
student, handledare och kurslärare. Berörd student
anförde även i sin anmälan att från det tillfälle då
risk för underkännande tillkännagivits hade studenten alltför få dagar kvar av VFU-perioden för
att hen skulle ha en rimlig möjlighet att förbättra
det som kritiserats. Det gjordes inte heller någon
www.sus.su.se
aktiv uppföljning av de råd studenten fått gällande
utvecklingsområden. Högskoleverket gav studenten
rätt i detta och instämde i att universitet inte
följt sina egna rutiner. Högskoleverket angav att
studenten således borde erbjudas en tredje VFUperiod vilket aktuell institution kommer att
tillmötesgå och erbjuda studenten under höstterminen 2012.7
Tredje examinationstillfälle
En annan student som också blivit underkänd vid
två tillfällen och därefter kontaktat ombudsenheten
väckte en intressant fråga. Studenten blev parallellt med sina studier anställd som vikarie på en
skola för ett år framåt. Studentens situation aktualiserade frågan om ett underkännande vid två tillfällen för all framtid innebär att examen inte kan
ges vid aktuellt program eller om möjligtvis ytterligare ett examinationstillfälle kan erbjudas efter
en tid. Vi anser att trots att en student blivit underkänd vid en tidpunkt kan studentens kunskapsnivå
eller lämplighet som lärare förändras, särskilt om
personen ifråga praktiserar det yrke hen utbildar
sig för. Efter lite efterforskningar ter det sig som
att en student som blir underkänd vid två tillfällen
på en och samma VFU-period som regel inte kan få
examen vid det program hen studerat vid oavsett
hur lång tid som har passerat.
Vi anser att istället för att ha en praxis som anger
att efter två underkända examinationstillfällen på
en VFU kan en student inte få examen vid aktuellt
program borde en individuell bedömning göras i
varje enskilt fall där ställning tas till om studenten
ska erbjudas ett tredje tillfälle eller inte, särskilt om
studenten ifråga införskaffat praktisk erfarenhet
genom arbete likt beskrivet ärende ovan. Vi har sett
att bedömningar likt detta har gjorts vid enstaka
tillfällen.
Studentombuden har under vårterminen 2012
bjudits in att delta i utvecklandet av de dokument
som används vid hantering och bedömning av
studenternas VFU, bland annat de som innehåller
rutiner vid risk för underkännande och trepartssamtal. Vi ser positivt på denna utveckling samt att
vi fått vara delaktiga i processen. Vår förhoppning
är att denna satsning ska göra hanteringen av VFUperioderna än mer tydlig för alla parter samt mer
rättssäker för studenterna. För framtida lärarstudenter kommer en möjlighet att ansöka om en
tredje VFU-period finnas tillgänglig med ett mer
strukturerat tillvägagångssätt, vilket vi givetvis
ställer oss mycket positiva till. För studenten i
ärendet ovan öppnades slutligen en möjlighet att
läsa en annan snarlik kurs och på så vis få möjlighet
att ta examen i enlighet med ett annat program.
www.sus.su.se
Kunskapskrav i svenska
I ett antal ärenden under året har studenter fått
vetskap om risk för underkännande till följd av
brister i det svenska språket. I ingen av dessa ärenden
examinerades emellertid studenterna för kurser i
svenska utan i annat språk. Institutionen ansåg dock
att ett visst mått av svenska var nödvändigt för att
kunna undervisa även i ett annat språk. Detta lyfter
en intressant aspekt av examinationsförfarandet
av lärarstudenter. I de aktuella ärendena var ett av
behörighetskriterierna till de program studenterna
var antagna vid att de hade kunskaper motsvarande
Svenska B, vilket ingår i grundläggande behörighet.
Frågan vi ställer oss är om de krav berörd institution ställde på studenternas kunskaper i svenska var
likställda med kunskapsnivån för Svenska B. Vi har
förståelse för att det finns anledning att kräva en
viss kunskap i det svenska språket av lärarstudenter
även om de undervisar i ett annat ämne. Nivån för
godkänt bör emellertid ligga i linje med kunskapsnivån för Svenska B om inget annat anges. Om institutionerna ställer högre krav bör detta tydliggöras
som ett förkunskapskrav i kursplanerna för aktuella
kurser.
Handledarskap
Handledarskapet är en viktig del av studenternas
VFU. Handledaren skriver en VFU-rapport efter
avslutad VFU, vilken anger om handledaren anser
att studenten kan anses vara godkänd. Examinator
har emellertid det yttersta ansvaret för att ge
studenten ett betyg och handledarens utlåtande
i VFU-rapporten ska enbart vara ett hjälpmedel i
bedömningsprocessen. För att examinationen ska
vara rättssäker är det viktigt att institutionerna
utformar tydliga riktlinjer för bedömning.8 Vår
upplevelse är att handledarna har en direkt påverkan på det betyg studenten får och att examinatorerna många gånger strikt följer den bedömning
handledaren gjort i sin VFU-rapport. Har handledaren underkänt studenten krävs det mycket för att
institutionen ska godkänna studenten. Med tanke
på det inflytande handledaren har lyfte vi detta för
diskussion i vår studentärenderapport föregående
år då vi sett att studenter som blev tilldelade handledare som inte var utbildade för själva handledarskapet många gånger drabbades negativt av detta.
Som vi skrev då har även Högskoleverket påtalat att
det är viktigt att lärosätena tar ställning till vilken
formell roll handledaren ska ha.9
Några ärenden under detta år har återigen lyft frågan
om handledarens roll i examinationen. I ett ärende
ville handledare godkänna studenten medan institutionen var tveksamma, i ett annat ville handledaren
underkänna men institutionen valde slutligen att
godkänna. Dessa ärenden påvisade dock att examinatorerna tog sitt ansvar och gjorde egna bedömningar
vilket vi ställer oss positiva till. Vår förhoppning är
att institutionerna är lika benägna att ifrågasätta
35
underkända som godkända bedömningar från handledare. För att säkerställa att studenter som enligt
examinator uppfyllt förväntade studieresultat, trots
att handledaren anser annat, blir godkända lyfter vi
rådet från Högskoleverket att utforma än tydligare
riktlinjer för bedömning.10
Ett ärende tydliggör även hur viktigt det är att handledarskapet är välorganiserat. Detta ärende initierades under föregående verksamhetsår men drog ut på
tiden och har fortlöpt under hela verksamhetsåret
2011/2012.11 I det aktuella ärendet skulle studenten
ifråga göra två VFU-perioder parallellt på en och
samma skola. Första dagen meddelades studenten
emellertid att handledare enbart utsetts i det ena
ämnet. Studenten försökte därför ordna en handledare i det andra ämnet på egen hand, vilket slutade
med att tre lärare delade på handledarskapet. Till
följd av att dessa lärare ställde upp som en nödlösning och egentligen inte hade tid med uppdraget
uppfyllde studenten inte de minimikrav på antal
lektioner hen skulle hålla och underkändes bland
annat på grund av detta. För denna VFU fördröjdes
även VFU-rapporten och studenten fick inte ta del
av den förrän ett år senare. Ansvarig institution
bekräftade att den lokala skolans bristande hantering av handledarskapet med största sannolikhet
haft stor inverkan på studentens underkännande.
Diskussion om omprövning initierades. En försvårande aspekt var dock att dåvarande examinator förflyttat till annan institution och avsagt sig
ärendet. Betyget gick inte att ompröva och studenten
var, trots konstaterandet av den lokala skolans
brister, tvungen att göra om en viss del av VFUperioden. Studenten blev till syvende och sist godkänd och kunde fortsätta med sina studier.
Enligt lag ska betyg kunna omprövas.12 Som redan
nämnts är detta dock ofta inte genomförbart när
det kommer till VFU, vilket detta ärende påvisar. En
metod som skulle kunna underlätta omprövningsförfarandet för institutionerna vore att låta studenterna filma sina lektioner. Stockholms universitet
arbetar under 2012 i ett projekt med att ta fram en ny
gemensam VFU-portal för kommuner och lärosäten
i Stockholms län.13 Denna portal skulle enligt oss
kunna vara en ypperlig bas för att dokumentera
studenters inspelade lektioner.
Trepartssamtal
En annan viktig aspekt av studentens VFU är
trepartssamtalet, då ansvarig kurslärare på universitetet besöker den lokala skolan för att tillsammans
med studenten och handledaren diskutera hur VFUperioden fortlöper. Detta moment är en viktig del av
VFU-perioden, särskilt då eventuella stödbehov hos
studenten har möjlighet att uppmärksammas vid
dessa träffar. Trepartssamtal genomförs dock inte
alltid, ofta med bristande resurser som förklaring. Ett
ärende under året har konstaterat detta. Studenten
36
vände sig till studentkåren efter att hen blivit underkänd på två VFU-perioder samt på order av institutionen avbrutit en tredje. Studenten hade inte haft ett
trepartssamtal under någon av dessa VFU-perioder
och vände sig starkt emot detta. Det framkom emellertid att vid det program där studenten var antagen
får studenterna bara två trepartssamtal under hela
studietiden. Studentens första trepartssamtal var
inplanerat under den VFU-period som sedermera
blev avbruten. Ombudsenheten ställer sig kritisk till
att trepartssamtal ordnas med skiftande prioritet
för lärarstudenterna och menar att detta påverkar
rättssäkerheten. Hade studenten i ovan nämnda fall
fått ett trepartssamtal redan under den första VFUperioden hade studentens behov av stöd troligtvis
kunnat uppmärksammans långt tidigare. Vi är medvetna att studenter ibland har korta VFU-perioder
på bara några få dagar och under dessa perioder är
trepartssamtal givetvis inte motiverat. Men utan att
sätta någon gräns på ett bestämt antal dagar anser
vi att så fort en VFU-period är längre än några dagar
torde det vara rimligt att studenter alltid har rätt till
ett trepartssamtal.
Referenser
1. Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2010/2011,
s. 57-61
2. Stockholms universitet, Samtliga nya lärarutbildningar på plats,
http://www.su.se/utbildning/alla-program-kurser/satsningarlararutbildning/samtliga-nya-lararutbildningar-pa-plats-1.71944
(2012-08-21)
3. Stockholms universitet, Verksamhetsförlagd utbildning
(VFU), http://www.su.se/lararutbildningar/lararstudent/
verksamhetsforlagd-utbildning-vfu (2012-08-21)
4. Högskoleförordning 6 kap 21 §
5. Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2010/2011,
s. 24-26
6. Stockholms universitet, Från nybörjare till kompetent lärare –
handbok för studenter, VFU-handledare och universitetslärare.
Verksamhetsförlagd utbildning för studenter antagna HT 2008
– VT 2011
7. Högskoleverket, Verksamhetsförlagd utbildning inom
lärarutbildningen vid Stockholms universitet – en uppföljning,
Reg. nr 31-303-12
8. Högskoleverket, Rättssäker examination, Rapport 2008:36 R, 2.a
omarb. uppl., s. 81
9. Ibid.
10. Ibid.
11. Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2010/2011,
s. 26-27
12. Högskoleförordning, 6 kap 24 §
13. Stockholms universitet, Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
www.sus.su.se
Studentärenderapporten 2011/2012
Slutord
Det är svårt att på några rader sammanfatta vad
studenter upplever som problematiskt under sin tid
på Stockholms universitet. Vi kan dock se att några
problemtyper är återkommande och vissa utav dessa
skulle vara relativt lätta att åtgärda. Till exempel
anser vi, baserat på inkomna studentärenden, att
universitetets institutioner borde ta för vana att
alltid publicera betygskriterier på kursens webbplats; att informera studenter om anledningen till
att rättning eller inrapportering av betyg dröjer;
samt att tillgängliggöra kursinformation på engelska i kurser som läses av internationella studenter.
I övrigt anser vi att fakultetsgemensamma mallar
för vad en kursplan ska innehålla bör utarbetas. Att
kursplanen är uppdaterad och innehåller all nödvändig information underlättar för både lärare och
studenter när problem uppstår. Vi anser vidare att
universitetet i större utsträckning ska använda sig
av skriftlig handläggning i beslut om till exempel
tillgodoräknande, beviljande av studieuppehåll eller
anstånd med studiestart.
Vi hoppas också att universitetet ska se över bestämmelserna kring examination av verksamhetsförlagd
utbildning. En lärarstudent som blir underkänd
vid två tillfällen på en och samma VFU-period kan
som regel inte ta ut lärarexamen genom det program hen läser. Vi anser att en individuell bedömning bör göras i varje enskilt fall där hänsyn tas till
omständigheterna i det specifika fallet.
Andra former av problem kan vara svårare att
komma tillrätta med. Exempel på detta är hur plagiering och andra former av fusk ska minskas, eller hur
fall av diskriminering eller trakasserier på ett rättsäkert ska utredas utan att studenten upplever
utredningen som obehaglig. Vi hoppas emellertid att
denna rapport ska inspirera till aktiva insatser mot
en förbättrad utbildningskvalitet.
www.sus.su.se
37
Bilaga 1
Fördelning av studentärenden, inom respektive fakultet, baserat på ärendetyp.
Juridiska fakulteten
Humanistiska fakulteten
2%
13 %
14 %
3%
31 %
14 %
57 %
20 %
14 %
14 %
3%
6%
8%
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Naturvetenskapliga fakulteten
13 %
7%
21 %
19 %
17 %
32 %
4%
8%
5%
4%
4%
4%
7%
19 %
8%
29 %
38
Administrations- och
informationsproblem
Antagning
Disciplinärenden
Praktik/VFU
Examination
Utbildningens innehåll
och form
Kurs- och
utbildningsplaner
Psykosocial
arbetsmiljö
Tillgodoräknande
Uppsats och
examensarbeten
Övrigt
www.sus.su.se
www.sus.su.se
39
40
www.sus.su.se
Vår vision, vår mission
Stockholms universitets studentkårs (SUS) vision är att du
som student på Stockholms universitet ska få ta del av en
utbildning i världsklass. För att vi ska nå dit är det viktigt
att du har inflytande över din situation och kan påverka
din utbildning. Vårt mål är att du ska få den bästa tiden i
ditt liv, och att den rustar dig för framtiden.
Trygghet
Att du känner trygghet under din studietid är ett av
studentkårens mål. Det är viktigt att du känner dig trygg
med att din utbildning håller högsta kvalitet och att dina
rättigheter som student respekteras.
Gemenskap
Studentkåren har ett ansvar i den sociala delen av
student- och universitetslivet. Vi vill tillsammans med dig
skapa ett rikare studentliv och en gemenskap vid vårt
universitet.
Förmåner
Medlemmar i studentkåren får vårt medlemskort, tillika
studentleg, Campuskortet. Kortet ger dig tillgång till en
mängd förmåner och olika rabatter på allt från kurslitteratur och kaffe till kollektivtrafik och träning.
www.sus.su.se