Transcript Högskolepedagogik Högskolepedagogik i en postmodern tid; i en

BTRS Paper
Högskolepedagogik i en postmodern tid;
lagtexter, teore
teoretiska hjälpmedel och rereflektioner
Kristina Thorell, fil. dr. i kulturgeografi
Göteborg, augusti 2013
Kontakt: [email protected]
Att undervisa i en postmodern era
Under modernismen fanns en stark tilltro till den
kunskap som vetenskapen producerade; det var
den absoluta sanningen. I dagens postmoderna
samhälle säger forskare att de stora berättelsernas tid är slut. Nu är det mesta relativt, kontextuellt och det finns få fasta värden. Att människorna lever i en postmodern tid märks av att vi är
medvetna om att det finns mer än en världsåskådning och förhållande till kunskap. Vi upplever också dagligen en komplexitet när olika forskare säger emot varandra. I undervisningssalen
märks det att vi lever i postmodern tid genom att
det ibland är svårt att presentera en absolut
verklighet eller sanning.
Ett sätt att hantera detta på är, som tidigare
nämnts, att ha en mjukare framtoning under
föreläsningen. Istället för att säga ”så här är
verkligheten” så framförs det att ”enligt den här
teorin är det så här”. Att ha en mjuk framtoning
är också viktigt eftersom läraren bör vara medveten om att den producerar studenternas verklighetsuppfattning. Att påverka denna är en uppenbar form av maktutövning1.
Att anpassa undervisningen till den postmoderna
tiden handlar således om att lära studenterna att
hantera det motsägelsefulla. Frågan om vad
lärande är har dock inte ett självklart svar och
det betyder olika för skilda personer; det är i flera
avseenden normativt. I undervisningen vid universitet och högskolor har det naturligtvis
kopplingar till att studenten uppfyller lärandemålen. Det handlar då om att uppnå kunskap, förståelse, färdigheter och förmågor.
Inom utbildning på högre nivå är det angeläget
att träna upp det kritiska tänkandet och värderingsförmågan. Lärande handlar då inte enbart
om att generera insikter, utan också om att bedöma dess giltighet och se saker i olika perspektiv. Dessutom ska högre utbildning leda till att
studenten kan producera ny kunskap.
Thorell (2011) Postmodernitet,
paradigm
och
diskurs. Föreläsning i kursen Den unga medborgaren
den 11/5. Högskolan i Halmstad.
1
Constructive alignment (CA) är en av de mest
inflytelserika idéerna i högre utbildning och den
består av två delar. Contructive betecknar att
studenten ska bygga innebörder genom relevanta inlärningsaktiviteter. Detta innebär att innebörden av kunskapen inte är något som meddelas eller överför genom envägskommunikation
från läraren till studenten. Undervisningen ska
istället vara ett hjälpmedel för studenten att
skapa sina egna meningar. Alignment betecknar
att lärarens främsta uppgift är att skapa en inlärningsmiljö och arrangera inlärningsaktiviteter
som krävs för att uppfylla de önskade målen.
Undervisningen är då en katalysator som leder till
att studenten oundvikligen lär sig det denna ska
lära sig. Viktigt i CA är också att det finns en länk
mellan kursplan, lärandemiljö, inlärningsaktiviteter och examinationsform (Biggs & Tang 2007).
Vid bedömning av kunskaper i högre utbildning är
det vanligt att använda Bloom`s taxonomi eftersom den är lätt att förstå och använda. Den är
hierarkiskt uppbyggd på det sättet att studenten
behöver uppfylla den lägre nivån för att komma
högre upp. Taxonomin innefattar sex nivåer: (1)
Kan studenten återge och komma ihåg information? (2) Kan studenten förklara idéer och koncept? (3) Kan studenten tillämpa informationen
på ett nytt sätt? (4) Kan studenten analysera
informationen genom att t.ex. skilja mellan olika
aspekter i den? (5) Kan studenten värdera kunskapen genom att argumentera för giltighet i en
teori? (6) Kan studenten bilda nya/egna perspektiv utifrån en teori? (ibid)
SOLO-taxonomin (Structure of the Observed
Learning Outcome) är en vidareutveckling av
Bloom`s taxonomi som hjälper läraren att värdera studentens kunskaper och tänkande. Taxonomin innefattar nivåerna: förstrukturell (erhållit
icke sammanhängande information), enstrukturell (studenten genomför enkla övningar), flerstrukturell nivå (studenten räknar upp, beskriver,
listar och kombinerar), relationell (jämföra, kontrastera, förklara orsaker, analyserar, relaterar
och tillämpar), utvidgad abstrakt nivå (teoretisera, generalisera, formulera hypoteser, reflektera,
relatera tillämpa) (ibid, McNaught 2011).
Lärarrollen i den nya högskolan
1 § I en lärares arbetsuppgifter får ingå att ha
hand om utbildning, forskning eller konstnärligt
utvecklingsarbete samt administrativt arbete. Till
en lärares uppgifter hör också att följa utveck
BTRS Paper
lingen inom det egna ämnesområdet och den
samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för
lärarens arbete vid högskolan. (Högskoleförordningen 1993:100)
Bigs & Tang (2007) talar om tre olika typer av
ansatser som kan användas i undervisningen.
Den första nivån innebär fokus mot vad studenten är. Läraren är kunskapsexperten som genom
envägskommunikation förmedlar insikter till
studenten. Om denna inte klarar av tentan så
skyller läraren detta på studenten; att den inte
har tillräckligt goda förutsättningar att lära sig
osv. Den andra nivån fokuserar vad läraren gör.
Den bra läraren är då den med mycket erfarenhet och tonvikt läggs vid att denna utvecklar
didaktiska tekniker. Den tredje nivån fokuserar
vad studenten gör och då blir det en viktig uppgift
för läraren att engagera studenten i diskussioner
och uppgifter som stimulerar lärande.
I praktiken är det dock svårt att enbart använda
en av ansatserna. I praktiken kan det lätt bli en
kombination av alla tre nivåerna. Läraren är då
kunskapsexperten som ideligen försöker utveckla
didaktiska metoder samtidigt som denna har ett
ständigt fokus på studenterna. Pedagogen
stämmer av om de hänger med och varvar ofta
med diskussioner och uppgifter (ibid).
Att arbeta med alla tre nivåerna samtidigt är
viktigt eftersom olika ämnen/aspekter kräver
skilda ansatser. Då blir det också en variation i
undervisningen. Om läraren bara fokuserar vad
studenterna gör, kan förmedling av den rika kunskap som läraren ha gå förlorad.
Att uppfylla kravet om jämställdhet
5§ I högskolornas verksamhet skall jämställdhet
mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet
främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också
aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (Högskoleförordningen 1993:100)
Mångfald i högskolan innefattar flera olika
aspekter; variationer som kan härledas ur ekonomiska (klass), kulturella (etniskt ursprung) och
politiska (åsikter) aspekter. Den ska finnas såväl
bland studenter och personal (SOU 2000:47).
Till mångfald hör också att både män och kvinnor
ska vara representerade (ibid). Kön åsyftar biolo-
giska skillnader mellan män och kvinnor medan
genus åsyftar de socialt konstruerade skillnaderna. Som exempel är det inte biologiska faktorer
som gör att kvinnan har kjol, långt hår och uppträder enligt samhällets normer om hur en kvinna
ska vara. Det är genom uppfostran och samhällets krav som män och kvinnor formar skilda
identitet2.
Vid undervisning om genus är det angeläget att
lyfta upp resonemangen och synliggöra de processer som formar våra identiteter och de strukturer som skapar ojämlikhet. Den ska således
handla om att skapa en medvetenhet om det vi
inte ser..
I SOU (2000:47) betonas att högskolan har en
betydelsefull roll för att den genom utbildning
kan bidra till att invandrare integreras. Samtidigt
skapar det reflektiva tänkandet förutsättningar
för att öka acceptansen för andra kulturer. Till
den mångfaldiga högskolan hör också öppenhet
och tolerans mot olika personers åsikter. En
levande debatt som främjar kreativitet ska komma till stånd. Ett system där studenten ska tänka
på ett likande sätt som handledaren är inte bra.
Det ideala utbildningssystemet utvecklar människors unika kapaciteter och det gör man inte
genom att begränsa dem.
Främjande av hållbar utveckling
5 § Högskolorna skall i sin verksamhet främja en
hållbar utveckling som innebär att nuvarande
och kommande generationer tillförsäkras en
hälsosam och god miljö, ekonomisk och social
välfärd
och
rättvisa.
(Högskoleförordningen1993:100)
Konceptet hållbar utveckling lyftes fram vid FN:s
konferens om miljö- och hållbar utveckling i Rio
1992. Detta innebär att den ekonomiska, sociala
och ekologiska aspekten ska samverka med
varandra3.
Ett motiv till att främja den ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländerna är att få till stånd en
stagnerande befolkningstillväxt där. Afrikas befolkning förväntas stiga med en miljard fram till
2050 enligt FN:s befolkningsprognos. I Ryssland
och andra stater i öst kommer däremot befolk2
Thorell (2012) Hållbart företagen. Föreläsning i
kursen Innovativ entreprenörskap 23/9. Högskolan I
Halmstad.
3
http://www.uncsd2012.org/history.html (130821)
BTRS Paper
ningen att minska. Likadant är det i stater som
nått ett hög BNP-nivå såsom Japan4.
För oss som lever i de mer utvecklade länderna
kan det ifrågasättas om det är mer tillväxt vi
behöver eller om vi istället ska satsa på att öka
livskvalitet genom förkortad arbetstid mm. Enligt
nationalekonomen Simon Kuznets, som vunnit
Nobelpris, är det rimligt att i-länderna så småningom kommer gå in i en mer miljövänlig fas.
När vi blivit tillräckligt rika kommer vi se andra
värden än det materiella och vi bryr oss då mer
om miljön5. Samtidigt tenderar befolkningen till
följd av den demografiska transitionen att minska. Det finns således hopp om att samhällen av
sig själv ingår i en mer miljövänlig fas (Knox &
Marston 2009).
Ovanstående är emellertid en teori som kan ifrågasättas. Det finns dock en poäng i att ge studenter som läser hållbar utveckling hopp inför
framtiden. Det kan vara fel att ge unga en allt för
negativ framtidsversion. Det är genom att synliggöra möjligheter som social förändring och
tekniska innovationer kommer till ((Ronnby
1995, Thorell 2008). Samtidigt är det viktigt att
studenterna ser allvaret i miljöhotet och får insikter i problematiken
Thorell, K (2008) Naturvårdsplanering med förankring i det lokala. Villkor för delaktighet och
underifrånperspektiv i vården av värden i landskapet. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Internet
United Nations Conference on Sustainable Development
http://www.uncsd2012.org/history.html
(130821)
Likabehandlingsplan för studenter för högskolan
i Halmstad 2004 - 2005
http://dokumentarkiv.hh.se/hh_files/4FC0C6A0
0FE54E6B.pdf
Föreläsningar
Thorell (2009) Geopolitik. Föreläsning i kursen
Naturresurshushållning 12/2. Handelshögskolan
vid Göteborgs universitet.
Thorell (2010) Samhällsutveckling 1. Föreläsning i kursen Turism och samhällsutveckling
22/9. Högskolan i Halmstad.
Thorell (2011) Postmodernitet, paradigm och
diskurs. Föreläsning i kursen Den unga medborgaren den 11/5. Högskolan i Halmstad.
Källor och referenser
Primära källor
Biggs, J. & Tang, C (2007). Teaching for Quality
Learning at University.
Högskoleförordning (1993:100)
Högskolelag (1992:1434)
Ronnby, A (2000) Samhällsarbete i glesbygd. I
Sundh K & Turunen P (red), Social mobilisering –
om samhällsarbete i Sverige, s 143-165. Publica. Stockholm.
McNaught C (2011) A framework for Assessment.
CLEAR, CUHK.
SOU 2000:47 Mångfald i högskolan. Reflektioner
och förslag. Stockholm
4
Thorell (2009) Geopolitik. Föreläsning i kursen Naturresurshushållning 12/2. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Thorell (2010) Samhällsutveckling 1. Föreläsning i
kursen Turism och samhällsutveckling 22/9. Högskolan i Halmstad.
5
Referenslitteratur
Gustafsson, C., Fransson, G., Morberg, Å. &
Nordqvist, I. (2006). Att arbeta i högskolan utmaningar och möjligheter.
Lörstad, B. m.fl. (2005) Pedagogisk utbildning för
högskolans lärare. Slutrapport från pilotprojektet
vid Lunds universitet.