Transcript Examination Kunskap och teori om examination, samt hur vi kan examinera

Examination
Kunskap och teori om
examination, samt
hur vi kan examinera
via IKT
Upplägg





Vad är kunskap? (Vad är det vi mäter)
Hur mäter vi?
Varför examinera?
Bedömningskriterier och mål
Examination och lärande i OLC (Online
communities)
Examination






Handlar om att mäta och bedöma kunskap
Syftet med examination?
Feedback – återkoppling?
Kontroll – sortering?
Kontroll – utvärdering av lärandet?
Ett lärande i sig?
Vad är kunskap?




Tro, övertygelse
Skäl, bevis
Sant?
Relativism, korrespondensteori, koherensteori,
konsensusteori.
Korrespondensteori
(Korrespondenskriteriet)


Ett påstående A är sant om och endast om det
korresponderar med fakta i verkligheten
Ex. Påst. ”Katten sitter på mattan” är sant om
och endast om det verkligen sitter en katt på
mattan
Koherensteori



Ett påstående A är sant om och endast om det
passar in i ett redan existerande system av
övertygelser
Logik är garant för härledning ur existerande
system
Ex. Diskurs, poststrukturalism
Konsensusteori

Ett påstående A är sant om och endast om en
majoritet av människor enas om A
Kunskapsformer och lärande


Vilka typer av kunskaper vill vi (målstyrd
verksamhet) att studenterna ska ha?
Hur identifiera och mäta dessa olika
kunskaper?
Kunskap är en bild
Kunskap är en process
Olika former av kunskap





De fyra F:en (SOU:1992:94)
Fakta
Förståelse
Färdighet
Förtrogenhet
FAKTA



Kunskap som ”sann”
information
Något vi har eller inte
har
Korrespondenskriteriet
för sanning


En dator består av x
delar, nämligen…
Gravitationskonstanten
är 9,82
FÖRSTÅELSE


Att begripa innebörd
eller mening i ett
fenomen
Begreppsförståelse

Ex. Mervärde betyder
enligt Marx att arbetarna
producerar mer värde för
kapitalägarna än vad de
får ut i lön.
FÄRDIGHET


Vet hur – kan hur
Kan utföra en viss
kunskap

Ex. Skapa en webbsida
FÖRTROGENHET


Behärskar ett område
Kan använda
kunskaperna även i nya
sammanhang

Ex. Vet hur en dator
fungerar – kan applicera
kunskaper i hur program
är uppbyggda till
program man aldrig
tidigare använt.
Blooms Taxonomi






FAKTA
FÖRSTÅELSE
TILLÄMPNING
ANALYS
SYNTES
VÄRDERING
FAKTA




Minnas
Memorera
Känna igen
Återkalla information



Typ av frågor: När..?
Var..? Hur..? Vem..?
Vad..?
Beskriv...
Ange formel...
FÖRSTÅELSE




Tolka
Översätta från ett
medium till ett annat
Beskriva med egna ord
Organisera och välja
fakta och ideér



Typ av frågor: Återge...
Återberätta...
Härled formeln...
TILLÄMPNING



Problemlösning
Tillämpa information för
att producera ett resultat
Använda fakta, regler
och principer



Typ av frågor: hur är...
ett exempel på...?
Hur förhåller sig ... till...?
Varför är ...
betecknande/signifikant?
ANALYS




Dela upp någonting för
att visa hur det är
sammansatt
Finna underliggande
kommunikationsstruktur
Identifiera motiv
Separera en helhet i sina
beståndsdelar






Typ av frågor: Klassificera ...
efter/i enlighet med...
Vad är kännetecken/särdrag
hos...?
Rita ett diagram över...
Gör en översikt över...
Vad finns det för
likhet/skillnad mellan ... och
...?
Vilka bevis kan du hitta för ...?
SYNTES


Skapa en ny, unik
produkt/nytt, unikt objekt
i ord eller rent konkret
Kombinera ideér till en
ny enhet






Typ av frågor: Vilka slutsatser
kan du dra av ...?
Vad kan du förutsäga utifrån
...?
Vilka ideér kan du tillägga till
...?
Hur skulle du skapa/formge
en ny ...?
Vad skulle hända om du
kombinerade ...?
Vilka lösningar föreslår du för
...?
VÄRDERING



Fatta värderande beslut
om frågeställningar
Lösa motsättningar,
motsatta uppfattningar
Utveckla uppfattningar,
bedömningar eller beslut






Typ av frågor: håller du med
om ...?
Vad tycker/tänker /tror du om
...?
Vad är den viktigaste ...?
Rangordna följande ...?
Vad skulle du besluta om ...?
Vilka kriterier skulle du
använda för att
bedöma/uppskatta ...?
Varför examination?





”Utan tvekan innebär prov och de betyg prov ger
upphov till den viktigaste formen av påverkan på
människors sätt att lära i de flesta
utbildningssammanhang.” (Marton, 1977)
Tror vi på examination?
Vad vill studenterna ha?
Hur mäter ni kunskap i era kurser? – Erfarenheter från
lyckade och mindre lyckade examinationer.
Hur garantera likvärdighet/rättvisa bedömningar?
Hur mäter vi kunskap?







Tydligt och genomskinligt vs. dolt
Feedback vs. Kontroll
Examinationsformer (instrument):
Salstentamen
Hemtentamen
Seminarier
”Projekt”
Att examinera texter - kriterier



Kunskap om kursens innehåll (Fakta,
förståelse)
Egen kunskap om kursens innehåll (Analys,
Syntes, tillämpning, värdering)
Förmåga att uttrycka kunskap (Argumentation,
struktur, språklig precision)
Kunskap om kursens innehåll


Godkänd: Studenten har tillgodogjort sig
huvuddragen i litteraturen och kan använda den i
uppgiften på ett relevant sätt.
Väl godkänd: Studenten har, förutom huvuddragen
i litteraturen, tillgodogjort sig detaljer och en djup
förståelse av materialet.
Egen kunskap om kursens innehåll


Godkänd: Studenten kan analysera, kritisera och reflektera
över innehållet i kursen på ett allmänt plan. Visar en förmåga
att sätta teorier och begrepp i ett sammanhang. Åsikter är
motiverade med hjälp av argument.
Väl godkänd: Studenten visar en skarpsynt och väl utvecklad
förmåga att analysera, kritisera och reflektera över innehållet i
kursen. Visar en utmärkt förmåga att sätta teorier och begrepp
i ett sammanhang. Åsikter är väl underbyggda och trovärdiga.
Förmåga att uttrycka kunskap om
kursens innehåll


Godkänd: Studenten visar en god förmåga att uttrycka sin
kunskap. Det framgår vad studenten menar i uppgiften.
Argumentationen är giltig och går att begripa. Strukturen är
godkänd och den språkliga precisionen är god.
Väl godkänd: Studenten visar mycket bra förmåga att
uttrycka sin kunskap. Det framgår med all önskvärd tydlighet
vad studenten menar i uppgiften. Argumentationen är giltig,
klar och övertygande. Strukturen är effektiv och den språkliga
precisionen är mycket god.
Poängsystem


Varje kriteriedel: 1-10 (G=5-8 VG=9-10)
Total poäng: G - 15-22, VG - 23-30
Fördelar




Feedback – tydlighet
Tidsvinst
Rättvisa (viss kontroll av fördomar)
Genomskinlighet
Nackdelar




Trubbighet (Låg reliabilitet)
Ger sken av större precision i mätinstrumentet
än vad som verkligen är fallet
Kunskap i text ej i tydliga ”delar” utan en helhet
av förståelse, argumentation och presentation
I teorin möjligt att bli godkänd ”utan” alla
delarna
Exempel på kommentar till
studentpaper




A: 8 Du visar väldigt god förståelse av Bourdieu men
det råder en liten oklarhet vad du ger kapitalformerna
för status, del av a-prioriteorin eller empiriskt
genererade?
B: 5 Jag saknar förtydligande exempel i din text trots
att det hade varit önskvärt. många åsikter saknar
argumentation, ”Jag tycker” räcker inte! Jobba på dina
diskuterande element.
C: 7 Bra språk och tydlighet, men fundera över hur du
strukturerar uppgiften. Hur hänger delarna ihop?
Totalt: 20 - Godkänd
Examination på distans - OLC




Fysiska träffar (1-2 per 5 poäng)
Ett OLC – online learning community
Seminarier och examinationsuppgifter via IKT
Vilka examinationsformer är möjliga via IKT?
”Salstentamen”


En bestämd tid, lösenordsskyddad.
Problem med ”fusk” – hur garantera att det är
rätt person som skriver, eller att hon/han inte
sitter med böcker?
Hemtentamen

Ingen skillnad från vanlig hemtentamen.
Skickas in med vanlig post eller läggs i en
egen låst mapp i OLC:t
Synkrona seminarier via IKT-stöd



Videolänk
Videokonferens med webbkameror
Chatt-seminarium
Videokonferensseminarium
Deltagare
Talare
Gemensam arbetsyta för bild, film,
figurer och text
Chatt-fönster
Asynkrona seminarier via IKT-stöd


Meddelandekonferens
Textdokumentkonferens, s.k. ”rulle”
Projekt eller ”case”

Bygger in alla lärande och
kommunikationsformer via IKT i en uppgift.