Interpersonella processer ur ett anknytningsperspektiv

Download Report

Transcript Interpersonella processer ur ett anknytningsperspektiv

STOCKHOLMS UNIVERSITET
Psykologiska institutionen
Delkurs 7,5hp
Masterprogrammet
Vårterminen 2015
Anvisningar till kursen
Interpersonella processer ur ett anknytningsperspektiv
23 mars – 6 juni
Delkursansvarig: Mats Najström
1
Kursbeskrivning: Interpersonella processer ur ett anknytningsperspektiv (7,5 hp)
Syfte och innehåll
Kursens övergripande syfte är att ge kunskap om anknytningsteorin och att ge deltagarna en
fördjupad kunskap om anknytningens betydelse för individens sociala och emotionella
utveckling. Det teoretiska innehållet kommer att exemplifieras med bidrag från klinisk och
socialantropologisk forskning. Slutligen kommer en genomgång att göras av bedömningsmetoder såsom observationer, intervjuer och enkäter vilka används inom anknytningsforskning vid genomförandet av vetenskapliga och kliniska undersökningar.
Lärandemål
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna
Redogöra för den psykobiologiska bakgrunden till anknytningsteorin
Visa prov på teoretiska kunskaper om utvecklingen av anknytningsmönster från
spädbarnsålder, under uppväxt och vuxenliv
Visa prov på teoretiska kunskaper om relationen mellan anknytning och biologisk,
social och emotionell utveckling
Formulera en forskningsrelaterad frågeställning och diskutera denna ur ett
anknytningsteoretiskt perspektiv
Undervisning
Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier och självständigt arbete.
Studenten skall förbereda två diskussionsseminarium med ett PM om min 2000 ord till varje
tillfälle. Studenten förväntas presentera det egna arbetet och aktivt leda en diskussion utifrån
2-3 formulerade diskussionsfrågor emanerande ur eget PM. Vidare, ett aktivt deltagande vid
övriga presenterade arbeten. Diskussionsfrågorna inlämnas skriftligen i förväg och
distribueras ut till samtliga deltagare inför aktuellt seminarium.
Ett första diskussionsseminarium (I) kommer att avhandla den teoretiska bakgrunden.
Ett andra diskussionsseminarium (II) avhandlar, av student vald, individuell fördjupning inom
ämnesområdet. Här kan fokus vara av mer klinisk alternativt forskningsinriktad karaktär.
Students arbete i dessa diskussionsseminarier redovisas skriftligt genom PM och ingår i
kursens examination.
Kurslitteratur
Cassidy, J., & Shaver, P. R. (2008). Handbook of Attachment. Theory, Research and Clinical
Applications (2nd ed.). New York, NY: The Guildford Press.
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori –
Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Natur och Kultur.
2
Artiklar
Vetenskapliga artiklar som kan ligga till grund för diskussionsseminarium (II) och
hemtentamen kommer att finnas tillgängliga och presenteras vid aktuella seminarier.
Delkursansvarig
Mats Najström, PhD, leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Frescati Hagväg 8, rum B211
Tfn: 08-16 42 19, [email protected]
Lärare
telefon
e-post
Mats Najström (MN)
Pia Risholm Mothander (PRM)
164219
161702
[email protected]
[email protected]
Kunskapskontroll och examination
Kursexaminationen bygger på följande aktiviteter (1) presentation av eget arbete på vid två
separata diskussionsseminarier (2) hemtentamen som redovisas och diskuteras på det
avslutande examinationsseminariet.
Diskussionsseminarium (I och II)
Studentens skall förbereda två diskussionsseminarium med ett PM om min 2000 ord till varje
tillfälle. Studenten förväntas presentera eget arbete och aktivt leda diskussionen på sitt
seminarium. Vidare, ett aktivt deltagande i vid övriga presenterade arbeten.
Underlag till och genomförande av diskussionsseminarium bedöms enligt betygsskala
godkänt (E) eller komplettering (Fx). Bedömning sker med utgångspunkt från följande
kriterier:
Förmåga att föra en ämnesrelevant diskussion i tal och skrift
Inslag av reflektion och eget resonemang
Hemtentamen
Hemtentamen skall ha en omfattning om min 5000 ord. Hemtentamen består av
frågeställningar kopplade till kursens lärandemål.
Hemtentamen examineras och betygssätts med den sjugradiga ECTS-skalan (A, B; C, D, E,
Fx, F). Gradering på hela betygsskalan sker med utgångspunkt från svaren på hemtentamen
och med hänsyn tagen till den muntliga redovisningen på examinationsseminariet. En
förutsättning för att få minst betygsgraden (E), vilket är godkänt, är att examinationskraven på
tidigare diskussionsseminarium är uppfyllt.
3