Transcript Studiehandleding UK4 2013.pdf

Ämneslärarprogrammet
i Linköping
Studiehandledning
Utbildningsvetenskaplig kärna, kurs 4:
Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll
och värdegrund (7,5 hp)
Termin:
HT 2013
Kurskod: 974G04/ 975G04 Ämneslärare (7-9/ Gy)
Kursansvarig: Judith Lind
FÖRORD
Skolan tillskrivs – med rätta – stor betydelse för barns och ungas utveckling. Barn och ungdomar
tillbringar en stor del av sin tid i skolan och skolan har också ett direkt uppdrag att förmedla
kunskaper såväl som värderingar till eleverna. Så har det dock inte alltid varit. Först med
införandet av 1882 års skolplikt ökade närvaron i folkskolorna och skolan intog den ställning som
förmedlare av kunskaper och värderingar som den har idag.
Men vilka värderingar ska skolan förmedla? I skolan formas morgondagens medborgare, vilket
gör skolan och dess verksamhet till en viktig politisk fråga. Uppdraget att förmedla värderingar
till barn och unga är inte detsamma i ett kulturellt homogent samhälle som i dagens
mångkulturella Sverige. Hur skolan ska hantera det faktum att barn har olika förutsättningar och
behov i skolarbetet utgör också en fråga som varje utbildningssystem tvingas hantera. Sverige har
en nioårig grundskola som är gemensam för alla barn, medan andra länder har valt andra
lösningar.
Så vem är skolan till för egentligen? FNs Barnkonvention tillskriver barn rätt till utbildning och
skolan ska bidra till elevernas personliga utveckling. Samtidigt är närvaron i skolan obligatorisk
och barnens föräldrar förväntas på så vis dela med sig av sitt fostransansvar till skolan, medan
samhället är i behov av välutbildad arbetskraft och demokratiskt fostrade medborgare.
Kursen Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund syftar till att sätta in
skolans och lärarens roll i ett större sammanhang. Den ger en överblick över de historiska
förändringar och vägval, politiska reformer och gällande lagar och förordningar som formar
vardagen i skolan. Den inbjuder också till kritiska reflektioner kring skolans uppdrag och lärarens
roll.
Välkommen till kursen!
Judith Lind (kursansvarig)
2
INNEHÅLL
MÅL
INNEHÅLL OCH UPPLÄGG
4
4
SEMINARIER OCH OBLIGATORISKA MOMENT
KURSMOMENT
EXAMINATION
BETYGSKRITERIER
LITTERATUR
KURSVÄRDERING
KONTAKTUPPGIFTER
5
6
10
11
12
13
13
3
MÅL
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
 beskriva skolans roll och funktioner ur ett samhälls-, lärar-, föräldra- och barn/ungdomsperspektiv
 identifiera grunddragen i utbildningssystemets organisation och styrning
 redogöra för grunddragen i utbildningssystemets förändring över tid
 resonera kring hur utbildningssystem inkluderar och exkluderar, sorterar och kategoriserar
INNEHÅLL OCH UPPLÄGG
Kursens innehåll utgörs av fyra delområden. 1) I kursens första delområde behandlas
övergripande frågor om skolans roll och funktioner så som varför barn omfattas av skolplikt och
erbjuds kostnadsfri undervisning. Här diskuteras skolans värdegrund, demokratiska
fostransuppdrag, lärares yrkesetik samt barns rättigheter. 2) I det andra delområdet behandlas
utbildningssystemets organisation och styrning på nationell och lokal nivå genom lagar,
förordningar och läroplaner. 3) I delområde tre behandlas avgörande händelser i svensk
utbildningshistoria och förändringar inom svensk skolpolitik, med särskilt fokus på
gymnasieskolan. Här görs även jämförelser med andra länders utbildningssystem.
Lärarprofessionens förändring och en förändrad syn på barn och barndom, unga och ungdom är
centrala infallsvinklar i detta område. 4) Avslutningsvis behandlas utbildningssociologiska frågor
om hur utbildningssystem hanterar mångfald med hänseende till kategorier som klass, genus och
etnicitet samt elevers olika förutsättningar att klara av skolarbetet. Här diskuteras även innebörder
i det som beskriv som normalt och avvikande. Kursen i sin helhet präglas av ett kritiskt
perspektiv på skola och utbildning.
De fyra delområdena behandlas på kursen i sammanlagt sex kursmoment. Varje moment består
av en storföreläsning, självständigt arbete och ett seminarium. Därutöver är ett resursseminarium
inplanerat i slutet av kursen (se nedan). I år erbjuder kursen dessutom två extra föreläsningar.
V 49
V 50
V 51
MÅNDAG
Introduktion
NH 10.15-12
Storföreläsning
NH 10.15-12
Storföreläsning
NH 10.15-12
TISDAG
Storföreläsning
NH 10.15-12
Storföreläsning
NH 13.15-15
Seminarium 2*
V 52
&1
V2
V3
ONSDAG
Storföreläsning
NH 10.15-12
Storföreläsning
NH 9.15-11
TORSDAG
Seminarium 3*
FREDAG
Seminarium 1*
Seminarium 3*
Seminarium 4
JUL & NYÅR
INLÄMNING
HEMTENTAMEN
Storföreläsning
NH 10.15-12
Storföreläsning
NH 13.15-15
Seminarium 7*
Seminarium 5*
Seminarium 6*
SALSTENTAMEN
**
14.00-16
4
* Se schema i Time Edit för information om grupper, sal och tider
** Se information från tentamensservice för information om sal
NH = Nationernas Hus
Storföreläsningarna äger rum i helgrupp. Här tillkommer dessutom studerande från
grundlärarprogrammet som har Linköping som studieort. För seminarierna är de studerande
uppdelade i samma 8 grupper som på tidigare UK-kurser – 5 grupper med inriktning
gymnasieskolan (A, C, E, G och H) och 3 grupper med inriktning 7-9 (B, D och F). Varje grupp
har en campuslärare som den träffar vid seminarietillfällena. Undantaget är seminariet den 19/12
då grupperna istället träffar kursmentorerna Åsa Howchin Wallén och Ann Lindh.
SEMINARIER OCH OBLIGATORISKA MOMENT
Seminarierna syftar till att arbeta med frågorna i hemtentamen. I samband med kursstart läggs 15
frågor – tre för varje seminarium – ut i Lisam. Dessa frågor kommer vi att arbeta med på
seminarierna. Några av frågorna kommer sedan att utgöra de frågor som ska besvaras i
hemtentamen. (Se vidare under rubriken Examination nedan.)
För att arbetet på seminarierna ska bli så fruktbart som möjligt är det viktigt att du förbereder dig.
Förbered dig genom att
 gå på föreläsningarna
 läsa kurslitteraturen
 bearbeta kurslitteraturen utifrån frågorna
 ta med dig referenslitteraturen, d v s utdrag ur skollagen och läroplanerna som finns i
kurskompendiet
Hög närvaro, väl förberedda deltagare och aktivt deltagande i diskussionen höjer seminariernas
kvalitet. Seminariernas kvalitet blir därmed ett kollektivt ansvar.
Obligatoriska moment
Några studerande ansvarar för att inleda varje seminarium. Varje grupp A-H är för detta ändamål
uppdelad i fem smågrupper (A1, A2, A3, A5, A6, B1, B2 o s v). För varje smågrupp är ett
specifikt seminarium av seminarierna 1,2, 3, 5, 6 obligatoriskt. Undantaget är seminarium 4 den
19/12 då ni istället träffar kursmentorerna. (Gruppindelning och vilket seminarium det rör sig om
framgår av informationen i Lisam.) På det obligatoriska seminariet ska smågruppens medlemmar
inleda diskussionen och leda arbetet med frågorna. (Se särskild instruktion för ansvarig smågrupp
nedan). Seminariet ägnas sedan åt att arbeta med frågorna i enlighet med den arbetsfördelning
som har beslutats under inledningen och avslutas med återsamling där resultaten av detta arbete
redovisas och diskuteras. Campusläraren stöder arbetet och diskussionen. Campusläraren
tillhandahåller dock inte svaren på hemtentamensfrågorna.
För betyget D (deltagit) på det obligatoriska momentet krävs att den studerande är närvarande
och bidrar aktivt till att inleda seminariet. Vid frånvaro ersätts momentet med en skriftlig uppgift
som ska lämnas in via Lisam och där göras tillgänglig för övriga studenter i gruppen.
5
Instruktion för ansvarig smågrupp
På det seminarium som är obligatoriskt för dig och din smågrupp ansvarar ni för att inleda
seminariet. Inledningen syftar till att göra upp en plan för hur seminarietiden ska användas så
effektivt som möjligt för att besvara frågorna. Inledningen ska ta ca 30-40 minuter i anspråk och
ska göra det möjligt att fördela ett antal arbetsuppgifter bland övriga närvarande. Nedan följer ett
antal punkter som kan vara bra att tänka på:
 Börja med att granska frågorna. Är något svårt att förstå i frågorna? Behöver något
förtydligas?
 Hur kan frågorna brytas upp i mindre delar? Om t ex två begrepp ska ställas mot varandra
måste båda begreppen inledningsvis definieras.
 Identifiera för frågan relevanta delar i litteraturen, styrdokumenten och föreläsningar.
 Finns det för frågan relevanta politiska debattinlägg, myndighetskommentarer eller liknande?
 Hänger frågan samman med tidigare (eller senare) frågor i hemtentan?
KURSMOMENT
VECKA 49
Kursintroduktion
Judith Lind (Tema), 2 december 2013, kl 10.15-12, NH
Föreläsning: Utbildningshistoria – från folkskola till friskola
Judith Lind (Tema), 3 december 2013, kl 10.15-12, NH
Föreläsning: Vad är makt? En föreläsning om skola och makt
Eva Reimers (ISV), 3 december 2013, kl 13.15-15, NH
SEMINARIUM 1:
Litteratur (fullständiga referenser finns under rubriken Litteratur)
Ur Lundgren, Säljö & Liberg (red.) (2012) Lärande, skola, bilding. Grundbok för lärare:
Kap 2 (s 55-76) Den moderna skolan blir till
Kap 3 (s 78-99) En gemensam skola
Kap 4 (s 118-121) Det livslånga lärandet: avsnitten om ”Ett fristående skolsystem” och
”Gymnasieskolan”
(7-9) Berg, Gunnar (2003) ”Skolplikt, förvaring och elevers rättssäkerhet och inflytande”
(problematiserar skolplikten) – i Kurskompendium
(Gy) Lundahl, Lisbeth (2008) ”Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets
gymnasiereform” (redogör för den politiska debatten om differentiering av elever som i
Sverige främst har avsett gymnasienivå) – i Kurskompendium
Ertl, Hubert & Phillips, David (2000) ”The enduring nature of the tripartite system of secondary
schooling in Germany: some explanations – laddas ner via universitetsbibliotekets hemsida.
Instruktioner finns i Kurskompendium.
6
Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet)
Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9)
Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) kap.
1-2 (Gy)
Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), 15-17 (Gy), 24, 26.
VECKA 50
Föreläsning: Skolans värdegrund och demokratiska fostransuppdrag
Magnus Dahlstedt (ISV), 9 december 2013, kl 10.15-12, NH
SEMINARIUM 2:
Litteratur
Ur Ekman & Pilo (2012) Skolan, demokrati och de unga medborgarna:
Kap 1 (s 7-23) Inledning
Kap 2 (s 27-70) I demokratins tjänst
Kap 3 (s 74-87) Demokratiuppdraget som politisk socialisation
Kap 4 (delar, s 90-110, 115-128, 140-153) Skolans arbete med demokrati- och
medborgarskapsfrågor
Ur Nordenmark & Rosén Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och
skola:
Kap 4 (delar, s 65-67) ”Värdegrunden som strukturell norm”
Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet)
Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9)
Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) (Gy)
Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), 15-17 (Gy), 24, 26.
Föreläsning: Skolans organisation, huvudmannaskap och styrning
Disa Bergnéhr (Tema), 11 december 2013, kl 10.15-12, NH
SEMINARIUM 3:
Litteratur
Ur Lundgren, Säljö & Liberg (red.) (2012) Lärande, skola, bilding. Grundbok för lärare:
Kap 4 Det livslånga lärandet (delar, s 107-117, 123-133)
Kap 16 (s 437-460) Styrningen av den obligatoriska skolan
Kap 17 (s 461-483) Skolans lagar och förordningar
Om kommunaliseringen:
Regeringens proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan – i Kurskompendium
Om det fria skolvalet:
Kap. 14 (s 403-417) Utbildning och mångkulturalitet (även seminarium 5)
Dahlin, Bo (2007) ”Fristående skolor och segregation. Give a dog a bad name and hang him?” – i
Kurskompendium
7
Dahlstedt, Magnus (2007) ”I val(o)frihetens spår. Segregation, differentiering och två decennier
av skolformer” – i Kurskompendium
Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet)
Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9)
Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) (Gy)
Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), 15-17 (Gy), 24, 26.
VECKA 51
Föreläsning: Värdegrundsarbete och likabehandling i teori och praktik
Pia Laskar (IBL), 16 december 2013, kl 10.15-12, NH
Föreläsning: Lärarens yrkesetik
Åsa Howchin Wallén & Ann Lindh (kursmentorer), 18 december 2013, kl 9.15-11, NH
SEMINARIUM 4: MED KURSMENTORERNA ÅSA HOWCHIN WALLÉN OCH ANN LINDH
Litteratur
Colnerud, Gunnel (2010) ”Tillåts läraryrket att bli en profession?” – i Kurskompendium
Thelander, Nina (2004) ”Barnets rättigheter i skolan – omsorg eller rättvisa?” – i
Kurskompendium
Yrkesetik i vardagen - ett fördjupningsmaterial (2006) – i Kurskompendium
VECKA 2
Föreläsning: Kategoriseringar och kategorier i skolan: klass, etnicitet och nation
Tünde Puskas (ISV), 8 januari 2014, kl 10.15-12, NH
Föreläsning: Skola i normer. Genus och sexualitet
Eva Reimers (ISV), 8 januari 2014, kl 13.15-15, NH
SEMINARIUM 5:
Litteratur
Ur Lundgren, Säljö & Liberg (red.) (2012) Lärande, Skola, Bildning:
Kap. 11 (s 327-345) Specialpedagogik i en skola för alla
Kap. 12 (s 348-380) Den sociala selektionen till högre utbildning (s 368-382 kan läsas kursivt)
Kap. 13 (s 381-402) Om genusordning förr och nu
Kap. 14 (s 403-417) Utbildning och mångkulturalitet (även seminarium 3)
Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av
likvärdighet över tid (s 9-22, 81-85) (laddas ner från Skolverkets hemsida)
Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet)
Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9)
Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) (Gy)
Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), 15-17 (Gy), 24, 26.
8
SEMINARIUM 6:
Litteratur
Ur Nordenmark & Rosén Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och
skola:
(s 10-15) Inledning
Kap. 1 (s 17-27) Så styrs arbetet för lika villkor
Kap. 2 (s 29-39) Diskrimineringsgrunder och annan kränkande behandling
Kap. 3 (s 41-53) Lägesbeskrivning och erfarenheter från förskola och skola
Kap. 4 (s 55-67) (O)lika villkor – en fråga om makt och normer
Kap. 5 (s 69-93) Normkritisk pedagogik för lika villkor
Eek-Karlsson, Lotta & Elmeroth, Elisabeth ”Ett normkritiskt perspektiv” (delar, s 125-134) – i
Kurskompendium
Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet)
Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9)
Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) (Gy)
Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), 15-17 (Gy), 24, 26.
VECKA 3
INLÄMNING AV HEMTENTAMEN 14 januari 2014 (se instruktioner nedan)
SEMINARIUM 7:
Resursseminarium: summering av kursen och förberedelse inför salstentamen
SALSTENTAMEN 17 januari 2014
LISAM
På kursen används den digitala lärplattformen Lisam för kommunikation mellan kursledning,
lärare och studerande. I Lisam hittar du studiehandledningen, information om tentamen och
eventuella ppt-bilder från storföreläsningarna i den mån föreläsarna samtycker till att lägga ut
dem där. I Lisam kommer även eventuella schemaändringar att meddelas. Därutöver kan olika
campuslärare komma att använda Lisam på olika sätt för att kommunicera med sina grupper. Det
är därför tillrådligt att regelbundet besöka kursplatsen i Lisam. Logga in på Lisam med ditt LiUID här http://www.student.liu.se/lisam-inlogning?l=sv .
.
9
EXAMINATION
Kursen examineras med en individuell skriftlig hemtentamen (4 hp) och med en skriftlig
salstentamen (3,5 hp).
HEMTENTAMEN
Deadline för inlämning av hemtentamen är den 14 januari 2014.
I samband med kursstart läggs 15 frågor – tre för varje seminarium – ut i Lisam. Några av dessa
frågor ska sedan besvaras i hemtentamen. Vilka frågor det rör sig om kungörs i Lisam efter
seminarium 6 den 10/1. Tanken är att arbetet med hemtentamensfrågorna på seminariet kommer
att ge dig en stomme till svar på samtliga frågor så att de sista dagarna fram till inlämning den
14/1 används till att enbart komplettera och finslipa svaren på de frågorna som ska lämnas in.
På kursens seminarier kommer vi att arbeta med frågorna. Att skriva hemtentamen ska dock vara
ett individuellt arbete. Dra alltså gärna nytta av diskussionerna på seminarierna, men att skriva
hemtentamen tillsammans med någon är inte tillåtet.
Hemtentamen ska skickas till en av lärarnas urkundsadresser. (Se Lisam för mer information.)
Urkund är ett verktyg som kontrollerar inskickade dokument mot texter publicerade på Internet,
förlagsmaterial och Urkunds arkiv med tidigare och samtidigt inskickat studentmaterial. I
Urkunds rapport till läraren markeras i varje inskickat dokument de delar som överensstämmer
med andra dokument och källor. Alltför omfattande överensstämmelser kan komma att bedömas
som plagiat och/ eller försök till fusk.
SALSTENTAMEN
Tidpunkten för det första tentamenstillfället är den 17 januari 2014 kl 14-16.
Salstentamen utgör ett komplement till hemtentamen och omfattar därför enbart två timmar.
För att få delta i salstentamen måste den studerande anmäla sig. Anmälan görs via
Studentportalen. Här kommer även information om tentamenslokal att finnas några dagar innan
tentamensdatum. I regel är sista anmälningsdag senast 10 dagar före tentamensdatum, men då
avvikelser kan förekomma är det viktigt att du själv kontrollerar detta genom att gå in på
Studentens tentamensguide: www.student.liu.se/tenta/regler?l=sv. Här finns all information
rörande anmälan till, deltagande i och regler för tentamen. Läs den noggrant!
OMTENTAMEN
Hemtentamen
För de studenter som erhåller betyget Underkänd alternativt inte lämnar in hemtentamen vid
inlämningstillfället den 14 januari erbjuds ett nytt inlämningstillfälle den 10 mars 2014 och
ytterligare ett den 15 augusti 2014. Nya frågor för hemtentamen kommer att läggas ut i Lisam en
vecka innan varje respektive inlämningstillfälle. Här kommer att anges vilken urkundadress
hemtentamen ska skickas till.
Salstentamen
För de studenter som erhåller betyget Underkänd alternativt inte deltar vid tentamenstillfället den
17 januari erbjuds ett omtentamenstillfälle den 10 mars 2014. Ytterligare ett omtentamenstillfälle
erbjuds den 15 augusti 2014.
10
De studenter som efter de tre första tentamenstillfällena ännu inte har fått godkänt betyg på
kursen erbjuds att delta vid tentamenstillfällena på kursen som startar ht 2014. De studenter som
går upp på tentamen efter de tre första tillfällena får själva ta reda på datum genom att gå in på
kursens hemsida samt anmäla sig till tentamen enligt ovan.
BETYGSKRITERIER
Betygsskalan för hemtentamen är U-VG. Betygsskalan för salstentamen är U-G.
För erhålla betyget Godkänd (G) på kursen krävs att den studerande uppnår till betyget G på
såväl hemtentamen som salstentamen.
För att erhålla betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs att den studerande uppnår till betyget
VG på hemtentamen och G på salstentamen.
BETYGSKRITERIER FÖR HEMTENTAMEN
Hemtentamen bedöms i sin helhet. För att studenten skall erhålla betyget Godkänd (G) på
hemtentamen krävs att den studerande uppfyller följande krav:
• Tentamen skall, i relation till kursmålen och uppgiften, ha ett relevant innehåll och en tydlig
struktur.
• Den studerande skall visa att han/hon har tagit till sig, reflekterat kring och är förtrogen med
den teoretiska kunskapen som ingår i kursen.
• Den studerande skall behärska kurslitteraturen och kunna använda den på ett adekvat sätt för
analyser och argument.
• Den studerande skall visa en förmåga att med hjälp av relevant begreppsapparat
kommunicera information och idéer gällande kursens centrala innehåll.
• Tentamen skall följa kursens anvisningar för hemtentamen.
För att studenten skall erhålla betyget Väl godkänd (VG) på hemtentamen skall han/hon ha
uppnått kraven för betyget Godkänd. Därutöver skall den studerande leva upp till följande krav:
• Tentamen skall innehålla inslag som vittnar om analytiskt djup.
• Den studerande skall visa förmågan att använda kursens kunskap som verktyg i självständiga
resonemang.
Underkänd
Att inte uppfylla kriterierna för godkänd innebär att man blir underkänd, men nedan särskiljs två
kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget Underkänd
(U) på kursen.
• Studenten försöker fuska vid tentamen.
• Hemtentamen kännetecknas av allmänt tyckande och brist på förankring i kurslitteraturen.
BETYGSKRITERIER FÖR SALSTENTAMEN
Salstentamen består av ett antal frågor. För varje svar på tentamens frågor kan ett maximalt antal
poäng erhållas. För godkänt betyg på salstentamen fordras att den studerande har uppnått den
poänggräns för godkänt betyg som anges på tentamen.
11
LITTERATUR
Ur U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.) (2012) Lärande, skola, bildning: grundbok för
lärare. Stockholm: Natur & Kultur – kan köpas på Bokakademin i Kårallen
OBS! Köp 2012 års upplaga. I kapitel 4 och 17 i 2010 års upplaga hänvisas till den gamla, ej
längre gällande skollagen!
Lundgren, Ulf P. Kap. 2 Den moderna skolan blir till
Lundgren, Ulf P. Kap. 3 En gemensam skola
Lundgren, Ulf P. Kap 4. Det livslånga lärandet
Lisa Asp-Onsjö Kap. 11 Specialpedagogik i en skola för alla
Erikson, Robert Kap. 12 Den sociala selektionen till högre utbildning
Wernersson, Inga Kap. 13 Genusordning förr och nu
Bunar, Nihad Kap. 14 Utbildning och mångkulturalitet – i det globala samhället
Forsberg, Eva Kap 16 Styrningen av den obligatoriska skolan
Rapp, Stephan Kap 17 Skolans lagar och förordningar
Ur Ekman & Pilo (2012) Skolan, demokrati och de unga medborgarna. Malmö: Liber – kan
köpas på Bokakademin i Kårallen
Kap 1 (s 7-23) Inledning
Kap 2 (delar, s 28-70) I demokratins tjänst
Kap 3 (s 74-87) Demokratiuppdraget som politisk socialisation
Kap 4 (delar, s 90-110, 115-128, 140-153) Skolans arbete med demokrati- och
medborgarskapsfrågor
Ur Nordenmark & Rosén (2008) Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i
förskola och skola. Stockholm: Liber – kan köpas på Bokakademin i Kårallen
(s 10-15) Inledning
Kap. 1 (s 17-27) Så styrs arbetet för lika villkor
Kap. 2 (s 29-39) Diskrimineringsgrunder och annan kränkande behandling
Kap. 3 (s 41-53) Lägesbeskrivning och erfarenheter från förskola och skola
Kap. 4 (s 55-67) (O)lika villkor – en fråga om makt och normer
Kap. 5 (s 69-93) Normkritisk pedagogik för lika villkor
I Kurskompendium – köpes på Kopieringsservice i C-huset:
Referenslitteratur
Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), 15-17 (Gy), 24, 26.
(7-9) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2
(Gy) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011)
Seminarium 1
(7-9) Berg, Gunnar (2003) ”Skolplikt, förvaring och elevers rättssäkerhet och inflytande”,
Utbildning & Demokrati 12(1):129-148.
(Gy) Lundahl, Lisbeth (2008) ”Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets
gymnasiereform”, Utbildning & Demokrati, vol. 17(1):29-51.
Seminarium 4
Colnerud, Gunnel (2010) ”Tillåts läraryrket att bli en profession?” i Vägval i skolans historia.
Tidskrift från föreningen för svensk undervisningshistoria, vol.10(2):10-13.
12
Thelander, Nina (2004) “Barnets rättigheter i skolan – omsorg eller rättvisa?” i G. Colnerud & S.
Hägglund (red.) Etiska lärare – moraliska barn. Forskning kring värdefrågor i skolans
praktik. Linköpings universitet.
Yrkesetik i vardagen - ett fördjupningsmaterial (2006) Lärarförbundet & Lärarnas riksförbund.
Seminarium 5
Dahlin, Bo (2007) ”Fristående skolor och segregation. Give a dog a bad name and hang him?”,
Utbildning & Demokrati 16(1):31-51.
Dahlstedt, Magnus (2007) ”I val(o)frihetens spår. Segregation, differentiering och två decennier
av skolformer”, Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 12(1):67-88.
Seminarium 6
Eek-Karlsson, Lotta & Elmeroth, Elisabeth (2012) ”Ett normkritiskt perspektiv” (delar, s 125134) i Elisabeth Elmeroth (red.) Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete – i
Kurskompendium.
Laddas ned via universitetsbibliotekets hemsida
http://www.bibl.liu.se/?l=sv (Logga in med ditt LiU-ID och lösenord.) Gå till fliken Tidskrifter
och sök på tidskriftens namn och gå sedan till rätt volym och nummer.
Seminarium 1
Ertl, Hubert & Phillips, David (2000) ”The enduring nature of the tripartite system of secondary
schooling in Germany: some explanations”, British Journal of Educational Studies vol.
48(4): 391-412.
Laddas ned via Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Seminarium 5
Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av
likvärdighet över tid (s 9-22, 81-85) (laddas ner från Skolverkets hemsida)
KURSVÄRDERING
Utvärdering av kursen sker efter kursens slut och fylls i elektroniskt i KURT (LiUs
kursutvärderingssystem), som nås via studentportalen. Den studerande får vid detta tillfälle
möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar, på vad som fungerat, men även delge
konstruktiva idéer rörande vad som kan förbättras. Utvärderingen gäller bl.a. kursens
organisering, arbetsformer, föreläsningar, litteratur samt lärares och studerandes insatser.
KONTAKTUPPGIFTER
Kursansvarig
Judith Lind: e-post [email protected], tfn 013-282901
Administratör
Eva Danielsson: e-post [email protected], tfn 013-282171
Kursmentor
Åsa Howchin Wallén: e-post [email protected], tfn 0120-83317
13
Kursens hemsidor
http://www.liu.se/utbildning/program/amneslarare7-9/student/termin-1/utbildningshistoriaskolans-samhalleliga-roll-och-vardegrund-974g04?l=sv (7-9)
http://www.liu.se/utbildning/program/amneslarare-gy/student/termin-1/utbildningshistoriaskolans-samhalleliga-roll-och-vardegrund-975g04?l=sv (Gy)
Campuslärare
7-9
Grupp B, D: Anita Andersson: e-post [email protected]
Grupp F: Viktor Vesterberg: e-post [email protected]
Gy
Grupp A: Susanne Kreitz-Sandberg: e-post [email protected]
Grupp C, E: Jonathan Josefsson: e-post [email protected]
Grupp G: Judith Lind: e-post [email protected]
Grupp H: Håkan Löfgren: e-post [email protected]
14