Transcript SOCA81 Sociologi - Sociologiska institutionen

SOCA81
Sociologi:
Kriminologi
31-60 p
Kursinformation, preliminär
2
LUNDS UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
KURSPLAN
A. Kursplan för SOC81 Sociologi: Fortsättningskurs i kriminologi
(30 credits)
Nivå G (grundnivå), 30 högskolepoäng, helfart/campus.
B. Allmänna uppgifter
Kursen ingår som ett moment i kandidatprogrammet i kriminologi, inriktning sociologi.
Syftet med kursen är att studenten skall utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och
kritiskt med kriminologiska frågeställningar. Efter kursen skall studenten vara väl förberedd för
både fortsatta studier och för att kunna bidra till kriminologiskt relaterad kunskapsutveckling i
arbetslivet.
Kursen tar vid där grundkursen i kriminologi (SOCA21, SOCA71) slutade. Kunskapen om
kriminologins historia och teoretiska traditioner fördjupas. Centrala texter läses i original och
diskuteras. Stor vikt läggs vid att identifiera och reflektera över sociologiska forskningstraditioner
inom kriminologiska fält och frågeställningar.
Vidare diskuteras forskning om övervakning och straff, social kontroll och brottsprevention,
korruption, samt medier och brott. Ett genusperspektiv på kriminologi vidareutvecklas och
diskuteras, liksom antropologiska och fenomenologiska perspektiv. Kursen ger även kunskap om
gärningsmannaperspektiv på brott samt egenheter och förändringar i svensk kriminalstatistik över
tid.
Metodologisk kunskap och medvetenhet (inklusive etiska aspekter) utvecklas genom kritiska
läsningar av och reflektioner över kriminologiska undersökningar samt vidare studier i
kvantitativa och kvalitativa metoder. Ett avslutande paper syftar till att fördjupa studentens
analytiska förmåga och träna studenten i akademiskt skrivande; här ges möjlighet för
specialisering.
C. Mål
Eftergenomgången kurs förväntas studenten
- kunna identifiera kriminologins ursprung och reflektera över samt återberätta dess idéhistoria,
- kunna pröva, jämföra och reflektera över centrala kriminologiska texter,
- kunna hantera kriminologiska teorier och begrepp i förhållande till en aktuell samhällsfråga eller
ett aktuellt samhällsproblem på ett djupare sätt jämfört med tidigare kurser samt presentera
tänkbara analyser,
- kunna formulera och undersöka nya kriminologiskt relevanta frågeställningar ,
- kunna redogöra för sin kunskap om kriminologisk forskning i samarbete med andra studenter,
- kunna göra en självständig och kritisk bedömning av kriminologiska undersökningar på ett mer
kvalificerat sätt jämfört med tidigare kurser,
- kunna göra självständiga och kritiska bedömningar av kvantitativa och kvalitativa
forskningsmetoder samt laborera med kvalitativa och kvantitativa analyser,
- kunna använda sin kunskap för att leda eller bidra till kvalitetsutveckling inom arbetslivet,
- vara medveten om och kommunicera etiska konsekvenser av vetenskapligt arbete,
- kunna utföra ämnesrelaterade informationssökningar, värdera information och behärska
referenshantering.
3
D. Kursens innehåll
Kursen består av tre delkurser: kriminologisk teori och forskning, metod samt paper-uppgift.
Delkurs 1. Kriminologisk teori och forskning, 15 högskolepoäng.
Kursens ger fördjupade kunskaper i kriminologins historia, centrala texter samt kriminologiska
fält och problem.
Delkurs 2. Metod, 7,5 högskolepoäng.
Kursen utgår från kriminologiska studier (kvalitativa och kvantitativa) och diskuterar
vetenskapsteoretiska och metodologiska aspekter av dessa. Därtill fördjupas kunskaperna i
samhällsvetenskaplig metod.
Delkurs 3. Paper-kurs, 7,5 högskolepoäng.
Kursens huvudmoment består av författandet av ett självständigt paper. I anslutning härtill
anordnas gruppdiskussioner, handledningstillfällen samt seminarieövningar, där opposition på
annat paper ingår.
E. Undervisning och examination
Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar och seminarier som centreras kring
litteraturen. Stor vikt läggs vid diskussioner av och reflektioner över kursens stoff.
Examinationen sker genom författandet av hemtentamen, muntliga redovisningar,
seminariedeltagande samt paper. I kursen ingår biblioteksträffar för informationssökning,
informations- och referenshantering.
Delkurs 1 startar med föreläsningar om kriminologins historia (Beirne 1993) samt penologins
historia (Foucault 2003), vilket examineras med hemtentamen 1. Därefter presenteras klassiska
nyckeltexter i kriminologi (Muncie et al. 2002); här bidrar både lärare och studenterna med
presentationer. Därpå följer tre tematiska nedslag i kriminologisk forskning (korruption,
maskuliniteter, medier) som examineras med hemtentamen 2. Slutligen läses en monografi
(Lalander 2009) som examineras i seminarieform, med återkoppling till delkursens inledande
idéhistoria och nyckeltexter.
Delkurs 2 består av kvalitativa och kvantitativa metodövningar med betoning på statistiska
analyser i datasal (BRÅ:s material) samt kvalitativa analyser av intervjuer, observationer och
dokument (bl a tidigare insamlat material på SOCA21/SOC71). Examinationen består i avklarade
övningar samt hemtentamen 3 för vidhängande metodologisk litteratur, inklusive två
metodologiska exempel (Katz 1999 och von Hofer 2008).
Arbetet med den avslutande paper-uppgiften i delkurs 3 startar tidigt under kursen och fortgår
löpande under de två första delkurserna för att sedan intensifieras. Val av ämne och litteratur sker
i samråd med lärare samt i enlighet med de individuella intressen som tagit form under
föregående delkurser.
Samtliga delkurser kan komma att schemaläggas parallellt.
Studenten äger rätt att delta i examination som anordnas under följande terminer, men i enlighet
med då gällande kursfordringar.
F. Betyg
Som betyg används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
4
För betyget godkänt krävs att studenten fullföljer samtliga examinationsmoment och uppfyller de
lärandemål som anges för kursen. För betyget väl godkänt krävs dessutom att studenten uppvisar
särskild teoretisk medvetenhet och särskild analytisk förmåga. För att få betyget Väl godkänd på
hela kursen krävs att man erhållit detta vitsord på minst 15 högskolepoäng.
G. Förkunskapskrav
Särskild behörighet: Kriminologi (SOCA21, SOCA71) 1-30 högskolepoäng.
H. Litteratur
Se separat litteraturlista.
I. Övrigt
LUNDS UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Litteraturlista för SOCA81 Sociologi: Fortsättningskurs i kriminologi
Delkurs 1. Kriminologisk teori och forskning 15 hp
Beirne, Piers (1993) Inventing criminology. Essays on the rise of Homo Criminalis. Albany : State Univ. of
New York Press. 274 s.
Foucault, Michel (2003) Övervakning och straff. Fängelsets födelse. Lund: Arkiv. 355 s.
Haller, Dieter & Shore, Chris (red.) (2005) Corruption. Anthropological Perspectives. London & Ann
Arbor, MI: Pluto Press. 246 s.
Lalander, Philip (2009) Respekt. Malmö: Liber. 296 s.
Messerschmidt, James W. (1993) Masculinities and crime. Critique and reconceptualization of theory.
Lanham: Roman & Littlefield. 236 s.
Muncie, John, McLaughlin, Eugene, Langan, Mary (red.) (2002) Criminological perspectives. Essential
readings. London: SAGE. 530 s.
Åkerström, Malin (red.) (2008) Medier, brott och den aktiva publiken. Om brottsrapportering och kreativ
medieanvändning. Malmö: Bokbox. 94 s.
Delkurs 2. Metod 7,5 hp
Djurfeldt, Göran et al. (2003) Statistisk verktygslåda. Lund: Studentlitteratur, 2003. Ca 100 s. (urval).
Gubrium, Jaber. F. & Holstein, James. A. (1997) The New Language of Qualitative Method. Oxford
University Press. 212 s.
5
Hammersley, Martyn & Atkinson, Paul (2007). Ethnography. Principles in Practice. Milton Park,
Abingdon, Oxon; Routledge. Ca 100 s. (urval).
Katz, Jack (1988) Seductions of Crime. Moral and Sensual Attractions in Doing Evil. New York: Basic
Books. 367 s.
Sjöberg, Katarina & Wästerfors, David (red.) (2008) Uppdrag forskning. Konsten att genomföra
kvalitativa studier. Liber: Malmö. Ca 50 s. (urval)
von Hofer, Hanns (2008) Brott och straff i Sverige. Historisk kriminalstatistik 1750-2005. Diagram,
tabeller och kommentarer. Stockholm. Kriminologiska institutionens, Stockholms universitet. 259 s.
Delkurs 3. Paper 7,5 hp.
Newburn, Tim (red.) (2009) Key Readings in Criminology. Cullompton: Willan Publishing.
Övrig litteratur väljs i samråd med lärare. Varje paper ska baseras på minst 1000 s. Tidigare
litteratur på hela kursen kan komma att fungera som referenslitteratur.
6
Kriminologisk teori och forskning 15 p.
7
8
Metod 7,5 p.
9
1
10
Kursens examinationer
Delkurs
Delkurs 1:
Kriminologisk teori och
forskning 15 p.
Hemtentamen
Presentation av
nyckeltext inför kursare
Presentation av
nyckeltext inför
informant
Seminarium om
kriminologisk studie,
inklusive inträdesbiljett
Poäng/betyg
Förklaring
Max antal poäng 25
+3
Presentationer av nyckeltexter och
deltagande i seminarium ger 3
examinationspoäng vardera. I slutet av
delkursen slås examinationspoängen
samman med poängen från tentamen; den
sammanlagda poängen avgör betyget på
kursen. Examinationspoäng ”utanför”
tentamen kan höja betyget från G till VG
men inte från U till G. Om du missar en
presentation eller seminariet, ta kontakt
med lärarna för att ta reda på hur du kan
komplettera. För G krävs minst 17 poäng,
för VG krävs minst 26 poäng.
+3
+3
Delkurs 2: Metod 7,5 p.
Hemtentamen
Max antal poäng 25
+3
Analysövningar,
kvantitativt material
(fyra tillfällen)
Analysövningar,
+3
kvalitativt material
(fyra tillfällen)
Delkurs 3: Paper 7,5 p.
Paper
U, G eller VG
Opponentskap
U eller G
11
Deltagande i analysövningar med
kvantitativt och kvalitativt material ger 3
examinationspoäng vardera. I slutet av
delkursen slås examinationspoängen
samman med poängen från tentamen; den
sammanlagda poängen avgör betyget på
kursen. Examinationspoäng ”utanför”
tentamen kan höja betyget från G till VG
men inte från U till G. Om du missar en
analysövning, ta kontakt med lärarna för
att ta reda på hur du kan komplettera. För
G krävs minst 17 poäng, för VG krävs
minst 26 poäng.
Om lärare bedömer att ett paper i sin
helhet eller till vissa delar befinner sig på
gränsen till G kan studenten ombeds att
komplettera, det vill säga skriva om
utvalda delar, för att på så sätt kvalificera
sig till G. Det går inte att på motsvarande
sätt komplettera till VG.
Ett godkänt opponentskap krävs för betyg
på delkursen
Val av informanter
Studenterna kommer under kursens gång att använda sig av informanter, det vill säga
personer utanför universitetsvärlden som är förankrade i kriminologiskt relevanta
sammanhang.
En informant kan vara vem som helst som ger information eller kunskap. (Begreppet används
ofta i empiriska studier för att beteckna forskarens fältkontakter.) Valet sker i samråd med
lärare och efter diskussioner med andra studenter samt praktiskt sökande.
En informant kan vara nästintill vem som helst som har en kriminologiskt relevant
sysselsättning eller erfarenhet. Det kan vara en myndighetsperson eller annan yrkesperson
(brottsförebyggare, migrationstjänsteman, utredare, tulltjänsteman, kriminalvårdare, åklagare,
advokat, polis, psykiater, socialarbetare, rättsläkare osv.), en ideellt engagerad person
(förenings- och jouraktiva, medlemmar i stöd- och anhörigorganisationer osv.) eller någon
med personlig erfarenhet av brott, våld, offerskap, rädsla för brott eller kamp mot brott.
Erfarenheten kan vara samtida eller förfluten, personen kan vara gammal eller ung – kort sagt
är en vitt spektrum av aktörer möjliga.
Varje student ska presentera en kriminologisk nyckeltext för en informant (delkurs 1).
Studenterna ska också basera sitt paperskrivande på en informants kunskapsbehov (delkurs 3).
Studenten kan lita till en och samma informant för båda dessa uppgifter eller använda sig av
olika informanter. Studenten kan byta informant under kursens gång och inkludera fler
personer, till exempel en grupp. Informanterna registreras inte och behöver inte identifieras
med namn utan det räcker med att studenterna beskriver personerna ifråga.
Studenten bör ha återkommande träffar med sina informanter under kursens gång och berätta
om kursens upplägg.
12
Presentation av kriminologisk nyckeltext inför kursare1
Klassen delas in i grupper med fem- åtta studenter i varje grupp. Inför presentationsdagen ska
följande göras:
Läs introduktionen till Criminological Perspectives och orientera er i bokens innehåll.
Välj tillsammans en text som ni vill presentera för resten av klassen.
Rådgör med lärare för att se till att ert val inte sammanfaller med en annan grupps val
(vi vill ha en spridning av texterna).
Läs den utvalda texten mycket noga och lägg tillsammans upp en presentation av
texten – dess författare, innehåll, argument, poänger och kriminologiska relevans – så
att övriga kurskamrater kan ta till sig innehållet. Berätta också om kritiska reflektioner
av texten och försök placera den i kriminologin i stort.
Presentationen ska vara max. 40 minuter lång och alla gruppmedlemmar ska på något sätt
vara aktiva – i övrigt är presentationsformen fri. Övriga studenter förväntas ställa frågor och
kommentera presentationen.
Frånvarande studenter gör uppgiften skriftligt men angående två utvalda texter: 7000 tecken
med blanksteg.
13
Presentation av kriminologisk nyckeltext inför informant
Övningen görs individuellt. Inför presentationstillfället ska följande göras:
Läs introduktionen till Criminological Perspectives och orientera dig i bokens
innehåll. Välj en text som du vill presentera för din informant. Texten får inte vara
identisk med den som du presenterar för kursare.
Rådgör med lärare för att se till att valet är lämpligt.
Läs den utvalda texten mycket noga och lägg upp en presentation av texten – dess
författare, innehåll, argument, poänger och kriminologiska relevans – så att
informanten kan ta till sig innehållet. Berätta också om kritiska reflektioner av texten
och försök placera den i kriminologin i stort.
Presentationen ska vara ca. 40 minuter lång – i övrigt är presentationsformen fri. Den kan
göras ytterst informellt (ungefär som ett samtal) eller mer formellt (som ett föredrag). Plats
och tidpunkt bestämmer du och informanten tillsammans.
Efter presentationstillfället ska följande göras:
Be informanten fylla i nedanstående blankett, ta en kopia som du behåller och lämna
in originalet till lärare.
Skriv en reflektion över presentationen där du noga motiverar och diskuterar (a) valet
av text, (b) mottagandet hos informanten, (c) för- och nackdelar med din presentation,
(d) vad du har lärt dig angående hur akademisk kunskap bör presenteras. Reflektionen
ska vara max. 5000 tecken lång (inkl. blanksteg) och laddas upp på Luvit-plattformen.
14
Presentation av kriminologisk nyckeltext inför informant
Vi ber dig vänligen fylla i nedanstående – stort tack på förhand!
Arbete och/eller annan sysselsättning
Hur vill du gradera presentationen med avseende på tydlighet?
(1=mycket otydlig, 6=mycket tydlig)
Hur vill du gradera presentationen med avseende på relevans?
(1=mycket relevant, 6=mycket irrelevant)
Hur vill du gradera presentationen med avseende på tempo?
(1=alltför snabb, 6=alltför långsam)
Fanns det något oklart i presentationen? Om ja, ange gärna vad.
Berätta gärna om något som studenten gjorde bra
Berätta gärna om något som studenten skulle kunna bli bättre på
Övriga synpunkter (använd baksidan vid behov)
15
Förberedelser inför seminarium om kriminologisk studie2
Klassen delas in i grupper med fem- åtta studenter i varje grupp. Inför seminariet ska följande
göras:
Läs studien och gör anteckningar om dess syfte, metod, teori, analys och resultat.
Skriv en inträdesbiljett utifrån anteckningarna, max. 5000 tecken inkl. blanksteg.
Relatera studien till kriminologins historia. Vad skiljer och/eller förenar studien med
tidig kriminologi? Vilken tradition kan vi placera studien inom?
Relatera studien till kriminologiska nyckeltexter i Criminological Perspectives. Finns
det någon eller några texter som liknar den aktuella studien? Om så, på vilka sätt
skulle författaren kunna ha nytta av dem?
Värdera studien: Vad finner ni övertygande respektive mindre övertygande? Utveckla
era argument.
Seminariet kommer att bestå i en fri diskussion med ovanstående punkter som underlag och
med lärare som moderator. Samtliga grupper förväntas vara aktiva.
Frånvarande studenter gör de tre sista punkterna skriftligt, 7000 tecken med blanksteg, plus
ordinarie inträdesbiljett.
16
Hemtentamen delkurs 1: Kriminologisk teori och forskning 15 p.
Ange namn och personnummer på varje sida. Använd Times New Roman 12, radavstånd 1,5.
Varje uppgift kan ge 5 poäng. Max antal poäng på hela tentamen är 25.
1. Piers Beirne berättar i Inventing Criminology om kriminologins och ”Homo
Criminalis” intellektuella historia. Använd boken för att lösa följande uppgifter:
(a) Välj en av personerna Cesare Beccaria, A.M. Guerry, Adolphe Quetelet, Gabriel
Tarde eller Charles Goring och berätta på vilket sätt den personen bidrog till
skapandet av kriminologi (cirka 5000 tecken med blanksteg).
(b) Betrakta figurerna 5-1 och 5-2 från Cesare Lombrosos L’uomo deliquente och
skriv en fri reflektion över bilderna och deras betydelse för dåtida och nutida
kriminologi (cirka 5000 tecken med blanksteg).
2. Michel Foucault beskriver i Övervakning och straff den historiska övergången från
kroppsstraff till fängelsestraff eller ”straff av själen”. Använd boken för att lösa
följande uppgifter:
(a) Skriv en populärvetenskaplig sammanfattning av boken (cirka 5000 tecken med
blanksteg).
(b) Utveckla inomakademiskt riktad kritik (innefattande både positiva och negativa
aspekter) av Foucaults stil, material och analysmetod (cirka 2500 tecken med
blanksteg).
3. I antologin Corruption ges en rad antropologiska perspektiv på korruption. Använd
boken för att lösa följande uppgifter:
(a) Välj tre kapitel och sammanfatta dem i form av abstracts på svenska eller
engelska. Varje abstract ska vara maximalt 1000 tecken med blanksteg.
(b) Skriv ett föredrag med rubriken ”Antropologiska perspektiv på korruption” riktad
till förstaårsstudenter. I föredraget ska de allmänna dragen i antologin framgå samt
ett urval detaljer och exempel från några av författarna. (cirka 5000 tecken.)
4. Utgå från James W. Messerschmidts bok Masculinities and Crime för att lösa följande
uppgift:
Välj en film eller fiktiv bok (t ex en roman eller deckare) om brott. Ta hjälp av
Messerschmidts perspektiv och begrepp för att analysera vilka bilder av maskulinitet
17
och brott som förmedlas i det valda verket samt hur det går till. Var noga med att
förbinda det utvalda verket med Messerschmidts begrepp så att det framgår att du har
förstått vad hans perspektiv innebär (Ca 5000 tecken).
5. Utgå från antologin Medier, brott och den aktiva publiken för att lösa följande uppgift:
Välj en medieprodukt (artikel, nyhetsinslag, nätforum eller liknande; om möjligt bör
den bifogas) som vållat en kriminologiskt relevant debatt. Använd antologin för att
reflektera över och exemplifiera hur och varför människor använder sig av medier när
de förhåller sig till brott. (Ca 5000 tecken).
Tänk på att göra uppgifterna enligt beskrivningarna och att använda litteraturen flitigt och
korrekt. Det ska framgå att studenten har satt sig in i litteraturen. Ju mer välskrivet, nyanserat
och originellt svaren formuleras desto mer poäng.
Lycka till!
18
Analysövning: kvalitativt material
Klassen delas in i grupper med fem till åtta studenter i varje grupp.
Uppgiften består i att så långt som möjligt färdigställa en analys av material (intervjuutskrifter, dokument, fältanteckningar mm.) som lärare tillhandhåller i enlighet med det
angreppssätt som Gubrium och Holstein kallar analytic bracketing. Hjälp ska även hämtas
från Hammersley och Atkinsons bok Ethnography.
Analysen bör vara tydligt avgränsad till ett eller ett fåtal teman samt uttryckligen citera det
utvalda materialet.
Poängen är att studenterna ska lära sig analytiskt hantverk samt lägga grunden för
metodologiska reflektioner i hemtentamen. Det dokument som övningen resulterar i används
då individuellt av studenterna i gruppen.
19
Analysövning: kvantitativt material
20
Hemtentamen delkurs 2: Metod 7,5 p.
Ange namn och personnummer på varje sida. Använd Times New Roman 12, radavstånd 1,5.
Varje uppgift kan ge 5 poäng. Max antal poäng på hela tentamen är 25.
1. Hur arbetar Jack Katz?
Läs introduktionen samt avslutningskapitlet i Jack Katz Seductions of Crime
och välj sedan ett av kapitlen 2-8. Berätta utförligt om (a) innehållet i det
utvalda kapitlet och (b) på vilka sätt detta uppfyller bokens syfte och
förmedlar dess poäng. Läs Hammersley och Atkinstons Ethnography och
förklara (c) i vilken mån Jack Katz har arbetat enligt Hammersley och
Atkinsons rekommendationer respektive om eller hur han inte har gjort det.
(Cirka 5000 tecken med blanksteg.)
2. Hur arbetar du?
Utgå från det dokument som produceras under analysövningarna och berätta
om hur analysarbetet gick till: från den första läsningen av materialet till
färdigställandet av analysen. Berätta på ett sådant sätt att en nybörjare skulle
kunna förstå. Ta hjälp av delkursens litteratur och ta ställning till om råden
och kunskapen däri har varit till nytta eller inte. Reflektera över analysen
och försök diskutera om den kunde ha gjorts annorlunda.
(Cirka 5000 tecken med blanksteg.)
3. Fråga om kvantitativ metod
(Cirka 5000 tecken med blanksteg.)
4. Fråga om kvantitativ metod
(Cirka 5000 tecken med blanksteg.)
5. En etisk reflektion
Låt säga att du har fått i uppdrag att genomför en etnografisk studie av ett
kriminologiskt intressant fenomen eller fält. Vilka etiska problem och
utmaningar ställs du inför? Hur kan du hantera etiska problem och hur
motiverar du ditt agerande? Ta hjälp av Hammersley och Atkinsons
Ethnography och skriv en etisk reflektion över ett fiktivt forskningsprojekt
med etnografiskt och kriminologiskt upplägg. Valet av ämne, fält, fenomen,
närmare metoder mm. är fritt.
(Cirka 5000 tecken med blanksteg.)
Tänk på att göra uppgifterna enligt beskrivningarna och att använda litteraturen flitigt och
korrekt. Det ska framgå att studenten har satt sig in i litteraturen. Ju mer välskrivet, nyanserat
och originellt svaren formuleras desto mer poäng.
Lycka till!
21
Instruktioner för paper
Ett paper är en mindre uppsats som skrivs inom ramen för delkursen. Målet är att studenten
skall visa att han eller hon har fördjupat sig i en specifik kriminologisk problemställning, kan
förmedla sin kunskap samt bidra med ny kunskap. Studenten ska tränas i självständighet,
kriminologiskt utvecklingsarbete och analytisk förmåga.
Valet av ämne baseras på studentens informantkontakter. Det betyder att studenten och
informanten tillsammans ska definiera ett kunskapsbehov, utifrån informantens erfarenhet och
sociala sammanhang. Kunskapsbehovet omformuleras och avgränsas i samråd med lärare och
övriga kursdeltagare till en eller flera akademiskt gångbara frågor.
Exempel på kunskapsbehov från informanter:
Varför slåss och rånar unga människor – och varför blir inte alla kriminella sen
som vuxna?
Varför är folk så rädda nuförtiden?
Vilka brott är egentligen vanligast?
Förr var polisen så mycket mer effektiv, vad har hänt?
Det verkar som det finns många stulna varor på marknaden idag, vad beror det
på?
Hur får man ett snabbt slut på gängbråk?
Hur får man missbrukare att sluta?
Exempel på omformuleringar för paperskrivande:
Varför begår unga brott utan att sedan starta en kriminell karriär som vuxna?
Vad säger kriminologisk forskning om samtida rädsla för brott?
Hur har polisarbetet i Sverige förändrats över tid?
Vad säger kriminologisk forskning om häleri?
Hur kan våldsam interaktion beskrivas i stadsmiljöer?
Hur ser före detta droganvändares erfarenheter och livslopp ut?
Varje paper skall baseras på totalt minst 1000 sidor litteratur. Sidorna i en vetenskaplig artikel
räknas fyra gånger, så att exempelvis en 30 sidor lång artikel räknas som 120 vanliga
boksidor. På det sättet vill vi gynna användandet av vetenskapliga artiklar. På biblioteket och i
kontakt med lärare ges tips om lämplig litteratur och lämpliga tidskrifter.
Papret kan gärna skrivas i grupper om 2-4 studenter. Det går också bra att skriva enskilt.
För grupp-skribenter är max antal sidor 20, för ensamskribenter 15 sidor. Titelsida och
referenslista räknas inte in i det totala antalet sidor.
Papret skall skrivas i Times New Roman 12, radavstånd 1,5 samt standardmarginaler. Den
som inte använder detta format måste redigera om sitt paper för att få betyg.
Papret skall innehålla följande:
En titelsida med en titel, undertitel samt kursens namn, studentens (studenternas) namn och
personnummer. Undertiteln skall på något sätt ange det valda temat.
22
En inledning som introducerar ämnet och anger paprets syfte och problem samt metod.
Ett eller flera avsnitt som diskuterar det aktuella temat och det valda problemet utifrån
kurslitteraturen. Här är rubriksättningen fri.
En avslutning som rymmer en kort sammanfattning och några diskussionspunkter. Det
sistnämnda kan till exempel handla om framtida studier i ämnet, moraliska eller politiska
aspekter på ämnet eller reflektioner kring kriminologiska problem relaterade till temat och
eventuella lösningar på dessa. I avslutningen ska även etiska problem i den diskuterade
forskningen belysas samt implikationer denna forskning kan ha för praktiskt kriminologiskt
arbete.
En referenslista.
Exempel
Jacobsson, Katarina (2005) Mutor och moral - motstridiga versioner i svenska
rättsfall. Lund: Kriminalvetenskapligt nätverks rapportserie: 2005:1.
Åkerström, Malin (1993) Crooks and squares : lifestyles of thieves and addicts
in comparison to conventional people. New Brunswick : Transaction Publishers.
I texten görs refereringar på följande sätt:
Price (2005: 53) beskriver så kallad hands-on correction, till exempel när
personalen griper tag i och skriker åt intagna eller tar tillbaka ett föremål som
inte anses lämpligt för en intagen.
Det förekommer även så kallad hands-on correction, till exempel när personalen
griper tag i och skriker åt intagna eller tar tillbaka ett föremål som inte anses
lämpligt för en intagen (Price 2005: 53).
Det är inte ensamhet som plågar fången, skriver Sykes (1958/1999: 4), utan livet
i stora sällskap, ”life en masse”.
Om hänvisningen är mer allmän måste sidnummer inte anges:
Offerskap kan knappast betraktas som en objektiv kategori utan som en
problematisk och ambivalent kategori som människor kan tveka inför att placera
sig i (Åkerström & Sahlin 2000, Burcar 2005).
Det finns inget otvetydigt samband mellan verkligt och fiktivt våld (Dahlquist
1995).
Som Dahlquist (1995) visar finns det inget otvetydigt samband mellan verkligt
och fiktivt våld.
23
Texten skall vara korrekturläst före inlämning.
Ett paper som rymmer ovanstående innehåll och på ett kompetent sätt ventilerar det utvalda
temats litteratur får G.
Ett paper som därutöver är utmärkt skrivet, ger prov på originalitet och kunskapsutveckling
eller stor analytisk förmåga får VG.
Ett paper som är otydligt, saknar kopplingar till kriminologisk litteratur, är för långt, för ytligt,
osammanhängande eller slarvigt skrivet blir underkänt.
För betyg krävs även opponentskap på annan students paper.
Att vara opponent innebär att man under ett seminarium sammanfattar det aktuella papret,
frågar om man har uppfattat papret korrekt efter sammanfattningen, samt diskuterar paprets
struktur och innehåll med författaren/författarna utifrån såväl positiva som negativa
synpunkter. Efter sammanfattningen tar alltså en friare diskussion vid där författare och
opponent tillsammans ventilerar papret. Även åhörare kan då delta i diskussionen.
Lycka till!
24
Lunds universitet
Sociologiska institutionen
SOCA71, delkurs 3
HT09
Papertitel
undertitel
Ann Andersson
personnummer
25
Inledning
Rubrik
Rubrik
Rubrik
Avslutning
Referenser
Referenser listas i alfabetisk ordning efter författarens efternamn. Om
skriften inte har en uttryckligen författare (såsom vissa
myndighetsrapporter) listas den efter titel. För varje referens anges
författare, publikationsårtal, titel, publiceringsort och förlag. För
tidskriftsartiklar ska även volym, nummer och sidnummer anges.
Exempel
Burcar, Veronika (2005), Gestaltningar av offererfarenheter. Samtal
med unga män som utsatts för brott. Lund: Lund Dissertations in
Sociology 68.
Hot och våld mot kriminalvårdens personal (2006).
Brottsförebyggande rådet. Fritzes: Stockholm.
Jacobsson, Katarina (2005), Mutor och moral. Motstridiga versioner i
svenska rättsfall. Lund: Kriminalvetenskapligt nätverks rapportserie:
2005:1.
Laanemets, Leili & Kristiansen, Arne (2008), Kön och behandling
inom tvångsvård. En studie av hur vården organiseras med avseende
på genus. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
O’Connor, Patricia E. (2000), Speaking of Crime. Narratives of
Prisoners. Lincoln and London: University of Nebraska Press.
Sykes, Gresham M. & Matza, David (1957), ”Techniques of
Neutralization. A Theory of Delinquency”. American Sociological
Review Vol. 22 No. 6: 664-670.
Åkerström, Malin (1993), Crooks and squares. Lifestyles of thieves and
addicts in comparison to conventional people. New Brunswick: Transaction
Publishers.
Åkerström, Malin (1985), Våld och hot bland intagna i kriminalvårdsanstalt.
Kriminalvårdsstyrelsen: Planerings- och samordningsenheten, Forsknings- och
utvecklingsgruppen
27