Transcript Näringslära lekt 1 felnärd etc

Näringslära
Lektion 1
Kostsituationen i världen
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
1
Många människor svälter
• En sjättedel av jorden befolkning lider av
undernäring
• VAR?
• I västvärlden har vi överkonsumtion av
socker, fett och animaliska produkter som i
sin tur leder till välfärdssjukdomar.
• MEN 15 miljoner människor lider även här
av undernäring!
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
2
Ekonomiska och politiska orsaker
• Pengar o makt istället för förståelse och
kunskap!
• I Brasilien odlas sojabönor för djurfoder
där man förr odlade spannmål till mat.
• Kaffe, sockerrör ananas enbart för export!
• Handelshinder
• Bristen på livsmedel pga övergödsling,
utarmning
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
3
Mat och vatten används som
maktmedel
• Om skörden slår fel i ett land så höjer
grannen priset på sina varor etc.
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
4
Sociala orsaker
• I fattiga länder ökar befolkningen pga
bättre hygien och många i barnafödande
ålder.
• Man avstår eller kanske inte ens känner till
preventivmedel.
• Barnen skall försörja föräldrarna
• Jordbruksbefolkning som har mycket
sysselsättning
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
5
Utbildning och mikrolån
• Vägen bort från fattigdomen är oftast
utbildning av kvinnor och mikrolån till
kvinnor.
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
6
Ekologiska och geografiska orsaker
• Inga golfbanor på odlingsbar mark i
Vietnam – hur är det i Sverige?
• Mikroorganismer förstör i fuktiga varma
länder
• Få skördar i kalla klimat
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
7
Kulturella orsaker
• Vi håller fast vid vår matkultur och har
svårt att ändra den …eller?
• Hur är det med potatis, kaffe, tomater,
paprika
• Eller pizza, lasagne, kebab, hamburgare
metze…..
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
8
Hjälpinsatser
• FN förenta nationerna
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
9
Nutrition
• Näringslära, nutrition, är drygt hundra år gammal
som vetenskap.
• 1898 sammanfattade C F Langworthy i det
amerikanska jordbruksdepartementet
kunskaperna i näringslära så här.
• ”Födan har ett dubbelt syfte- att bygga upp och
reparera samt att ge energi för värme och
arbete. Födan består av näringsämnen protein,
fett, kolhydrat och olika mineralsalter.
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
10
Felnärd i välfärd
• Våra folksjukdomar beror på vår matvanor
och livsstil!
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
11
För att inte bli felnärd bör DU
• Öka dina kunskaper när det gäller
sambandet mellan kost, livsstil och hälsa
• Äta lagom mycket, allsidigt och
näringsriktigt
• Äta långsamt
• Tugga väl
• Dricka mellan målen
• Motionera minst 30 minuter dagligen
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
12
Konsumtionen av skräpmat har
ökat
•
•
•
•
•
Glass 1960 3,7 kg 2007 12,2 kg
Choklad 6,7kg och 2007 15,1 kg
Läsk då 22,3 l 2007 89,1 l
Starköl 1,3 l 1960 och 2007 30,4 l
Vin 3,3 l 1960 och 20,5 l 2007
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
13
Så här skall vi leva
• 30 minuter lågintensiv fysisk aktivitet
dagligen
• Undvik övervikt
• 25-35% av energiintaget bör utgöras av
fett. (Max 10 % mättat fett.)
• 25 -35 g kostfiber per dag
• Högst 10% av energin får komma från
raffinerat socker
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
14
Mera goda råd
• Koksalt konsumtionen skall minskas till 5-6
g per dag.
• Alkoholkonsumtionen skall vara måttlig
mindre än 10 g per dag för kvinnor o
mindre än 20 g per dag för män eller hlet
undvikas
• Konsumtionen av stärkelserika produkter
skall ökas
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
15
..o ännu mera goda råd…
• Man bör varje dag äta livsmedel från
matcirkelns alla delar
• Hårdstekning av kött och fisk bör undvikas
• Energi- och näringstillförseln bör fördelas
på tre huvudmål och två eller flera
mellanmål
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
16
Livsmedelsindustrin och
storhushållen skall
• Utveckla fler magra och fiberrika alternativ
som kan förses med nyckelhålsmärkning
• Ange energiinnehåll och fettmängd i
portionen på matsedeln eller en
tallriksmodell av aktuell rätt.
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
17
…mera industri råd…
• Begränsa fettet vid all tillagning och
servering. Stek inte när det är möjligt att
koka. Hårdstek inte.när maten tillagas i fett
bör det få rinna av innan maten serveras.
Minska eller uteslut matfettet vid
smörgåstillverkning.
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
18
• Låt ett eller flera livsmedel rika på vitamin
C ingå i varje måltid. Vitaminet underlättar
upptagningen av järnet i maten och
minskar riskerna för att nitrosaminer bildas
i mag-tarmkanalen.
• Kokning av grönsaker bör ske så
skonsamt som möjligt. Undvik
varmhållning.
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
19
…ännu fler råd…
• Använd grovt, mörkt bröd, gärna med hela
korn samt rotfrukter och andra grönsaker
som är fiberrika. Frukt, ärter och bönor ger
kostfibrer.
• Minska användningen av salt. Hälften av
vår dagliga saltkonsumtion beräknas
komma från mat som är tillverkad inom
industrin.
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
20
Nyckelhålsymbolen
• Talar om vad livsmedel och maträtter får
innehålla i fråga om följande ämnen
– Mängden fett
– Vilken sorts fett (mättade och transfettsyror)
– Sockerarter (deklareras under kolhydrater)
– Salt (natriumklorid, deklareras som natrium)
– Fiber
www.nyckelhalet.se
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
21
Sundhetsregler från 1746
• Drick intet och ät inte mera när knappt Du nöjder och
mätter.
• Snus litet, sup litet, rök lagom och sitt icke upp om nätter
• Bruk sparsamt salt, bittert, sött och surt så ock
älskogsbedrift, tjock dricka, hård spis och falska läkare.
• Drick aktsamt kallt, kyl icke bröst, huvud och mage.
• Ät långsamt, lagom varmt, sov sparsamt, fly vrede,
avund, täcks Gudi, räds icke movera din kropp.
• Knappt tarvar du då läkaren, men har om Din hälsa gott
hopp.
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
22
Statens folkhälsoinstitut
• Folkhälsoinstitutet är en statlig myndighet
• Arbetar för att främja hälsa, förebygga sjukdom
och skada samt för att öka människors
kunskaper om mat och motion.
• Man arbetar även för att stimulera till en bra
livsstil med goda mat- och motionsvanor hos
barn, ungdomar och äldre och genomför
insatser mot alkohol-, drog- och
tobaksanvändning.
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
23
Fetma - obesitas
• 26% av alla kvinnor i Sverige mellan 16 o 84 år
lider av övervikt!
• Aptitregleringen sker i hypotalamus i
mellanhjärnan. Det finns ett mättnadscentrum
och ett hungercentrum.
• Hungercentrum påverkas av blodsockernivån
och fettcellernas fyllnadsgrad. Olika sinneintryck
och lusten att äta stimulerar även
hungercentrum.
• Mättnadskänslan kommer efter 20 minuter.
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
24
Fettdepåerna
• Olämpliga kostvanor. Äter för fort och för
mycket.
• Oregelbundna matvanor, stor
alkoholkonsumtion, fel attityder.
• Psykiska faktorer – tröstätning
• Låg fysisk aktivitet
• Ämnesomsättningssjukdomar
• Störning av aptitregleringen
• Arvsanlag och miljö
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
25
Mät din kroppsvikt
• BMI eller body Mass Index mäter genom
att dividera personens vikt i kg med
längden i meter i kvadrat.
• 18,4 Undervikt
• 18,5 -24,9 Normalvikt
• 25 -29.9 övervikt
• 30 och mer fetma
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
26
Midjemått
• För kvinnor över 80 cm ger ökad risk för
sjukdom
• Över 88 cm mycket ökad risk för sjukdom
• För Män: 94 cm ökad risk för sjukdom
• 102 cm mycket ökad risk för sjukdom
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
27
Bukfetma
• Bukfetma räknas ut genom att man mäter
dels midjemåttet, dels höftmåttet.
• Sedan räknar man ut kvoten av
midjemåttet delat med höftmåttet.
• Risken för olika sjukdomar ökar avsevärt
om kvoten blir mer än 1 hos män och mer
än 0,8 hos kvinnor.
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
28
Förklara ?
•
•
•
•
•
•
•
•
Medelhavskosten
Montignacmetoden
Atkins
Stenålderskosten
Viktväktarnas metod
Anorexia nervosa
Ortorexi
Bulimia nervosa
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
29
Vällevnadssjukdomar?
• Förstoppning
• Karies, parodontit
• Hjärt och
kärlsjukdomar
• Allergier
• Cancersjukdomar
• Diabetes
• Njursten
• Gallbesvär
• Ryggproblem
• Reumatiska
sjukdomar
• Osteoporos –
benskörhet
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
30
Friskvård
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Friskvårdsbidrag
Pausgymnastik
Friskvårdskonsulenter
Rökavvänjning
Kost och motion
Gym
Träna på arbetstid
Fri frukt
Stegräknare
Hälsotester mmmmmmmmm
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
31
Effekter av regelbunden motion
• Stimulerar matspjälkningen
• Förebygger förstoppning
• Underlättar
näringsupptagningen
• Ökar muskelmassan
• Minskar fettförråden
• Kan ge en bättre blodfettsbild
• Motverkar benskörhet
• Förbättrar ork och kondition,
sänker vilopulsen
• Förebygger hjärt- och
kärlsjukdomar
• Ökar blodgenomströmningen i
muskler och organ
• Stärker lungorna och förbättrar
andningen
• Kan normalisera blodtrycket
• Ökar lymfans cirkulation,
minskar risk för ödem
• Ökar syretillförseln till hjärnan
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
32
Rörelse och psykiska faktorer
• Ökar muskelstyrkan
• Stärker senor,
muskelfästen och leder
• Skyddar mot ryggbesvär
och ryggproblem
• Tränar koordination och
balanssinne
• Frigör kroppens egna
morfin liknande ämnen,
endorfinerna som ger
naturlig stimulans och
minskar smärtor
• Minskar stressymtom
• Ger bättre sömn
• Ger ofta kontakt med
naturen
• Stimulerar till en bättre
livsstil
• Stimulerar positiva tankar
• Ökar välbefinnandet
näringslära, 1, Lärlingen, NGS
33