Transcript BlodgaserVT2013

Blodgaser och Syrabasstatus
SJSB 27 VT 2013
Sjuksköterskeprogrammet
Lunds Universitet
Karin Hermansson
Varför ska vi ta blodgaser?
• Hur andas patienten? Patientens syremängd (paO₂)
och koldioxid (paCO₂) visar lungornas ventilationsförhållande.
• För att kunna anpassa behandlingen för patienter om är i
behov av andningsstöd
• För att få vetskap om patientens syrabasstatus - med hjälp av
surhetgraden(pH) och koldioxidtrycket (paCO₂) i serum kan
säker diagnos ställas för många tillstånd och sjukdomar
• Tänk på: Det är ett ”här och nu värde!”
Blodgaser
Arteriell blodgas:
• Syresättning : pO₂: 8,0- 13,0 kPa
• Ventilation:
pCO₂: 4,5-6,0 kPa
• pH 7,35 – 7,46
• Metabola komponenter:
BE – basöverskott indikerar förändrad konc. av icke-flyktiga syror
+/-3mmol/l
Standardbikarbonat(HC0₃¯) mått på metabola förändringar
22-27mmol/L
• Special: Laktat (mjölksyra) bildas vid förbränning av glukos vid syrebrist
0,5-1,6 mmol/L (patienten måste vila 15 min före provtagning)
(Venös blodgas:
• pO₂:3,0-6,0 kPa
pCO₂:4,0-6,0 kPa - ger inte info om
patienten generella tillstånd)
Hålla balans
• Hälsosam balans: födan ska bestå av 80% basiskt
bildande föda och 20% syrabildande föda
• Kopplat till vätejonkoncentrationen:
o
Hög konc. = sur lösning
o
(Mitt emellan) pH 7,0= neutral lösning
o
Låg konc.= basisk lösning
• Buffertsystem för att hålla pH <7,35
( vid 6,95 inträder coma)
Hålla balans
(forts.)
• Kroppens naturliga arbete – andning, puls, muskler –bildar
hela tiden syror som avges i blodet. (Förbränning av kolhydrater,
fett och protein leder till kolsyra och vatten)
• Vissa svaga syror kan kroppen själv göra av med via
utandningen och andra svaga via urinen. (Förbränningen leder
också till urinsyra och urinämne)
• Njurarna bildar ammoniak (stark bas) för att neutralisera starka
syror (varierar mellan individer) till en viss maxgräns.
(Oorganiska syror: saltsyra, fosforsyra och svavelsyra kan inte andas ut mesta ut via njurarna)
Syrainlagring i kroppen
• Syra-överskott lagras i kroppen där det ej har negativ inverkan
på pH-värdet, (tar lång tid att bli av med överskottet) t.ex. i:
o Bindväv som därmed försämras långsamt
o Skelettet som långsamt urkalkas
o Celler – (pH = ca 5) vilket kan störa funktionerna och leda still
sjukdomar.
Syrainlagring i kroppen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
(forts.)
Symtom vid syraöverskott - acidos:
Vätskesvullnad
Onormalt lågt blodtryck
Sömnsvårigheter
Inflammatoriska leder
Svårigheter att svälja
Hyperglycemi
Hyperkalemi
Ilska, rädsla och ångest producerar också mkt syror
 Kontroll av urinen viktig indikator för kroppens balans
Tolkning av blodgas
Orsaker till hypoxi
• Hypoventilation: CO ₂ tränger undan O ₂
• Diffusionsbegränsningar:
o t.ex. vid förtjockade alveoler
o vid kraftig ansträngning
(här påverkas inte CO ₂)
• Shunt- ventilatorisk åkomma : O₂ hjälper inte
• Ventilations - perfusionsmissmatch: lungsjukdomar
Riskabel hypoxi
SaO ₂
pO ₂
Klinisk valör utan syrgastillförsel
97%
13,0
Ung frisk person
95%
10,5
Frisk sovande person
90%
8,0
Mild respiratorisk svikt. Risk för kroniska
hypoxiska skador om det kvarstår
85%
7,0
Måttlig respiratorisk svikt
80%
6,0
Allvarlig respiratorisk svikt Nedre gräns för
acceptabelt ” under natten för t.ex. KOLpatient
70%
5,0
Risk för akuta hypoxiska skador
Jämför med hemoglobins dissociationskurva
Hemoglobins dissociationskurva
Koldioxid

•
•
•
•
•
•
Hyperkapni:
Hypoxi
Acidos
Hyperkalemi
Arytmier
Koldioxidnarkos
Ytterligare förhöjt ICP
( intracardiellt tryck)

•
•
1.
Hypokapni:
Vasokonstriktion
Cerebral ischemi
Arterioskleros vid cerebral
cirkulation
2. Låg CO
3. Lågt cerebralt
perfusionstryck
pH och BE

•
1.
2.
3.
4.
pH: normalvärde : 7,35-7,45
Vid acidos:
Ger negativ inotrop effekt (minskar myokardiets kontraktilitet)
Systemisk vasodilatation
Ökat sympaticuspåslag
Arytmier

•
•
•
BE: normaltvärde +/- 3mmol/L
Regleras av buffertsystem
Ventilation
Njurarna
Respiratorisk acidos
 Uppkommer vid anereob förbränning i vävnaderna då
koldioxiden ansamlas i blodet och sänker blodets pH-värde
 Ses vid:
•
•
•
•
•
Hämmat andningscentrum
Kompensation av metabol alkalos
Förhöjt luftvägsmotstånd
Bristande funktion av muskler och andningsteknik
Dead-space ökat
Ofta metaboliskt kompenserat med förhöjt BE
Respiratorisk Alkalos
 Lägre halter av löst koldioxid i blodet, vilket i sin tur leder till
högre pH. Ofta förekommer hypokalemi vid respiratorisk
alkalos.
• Uppkommer vid hyperventilation
• Kombinerat med lågt pCO ₂ - risk för kramper
- ses vid:
 Oro och ångest
 Smärta
 Feber
Metabol acidos
 Vid ökning av H+ pga att sura metaboliter ansamlas i blodet
alternativt bas går förlorad
 Ses vid:
o Laktacidos: vid hypoperfusion i vävnaderna, vid leversvikt,
sepsis Metforminintox och Adrenalininfusion
o Intoxication
o Ketoacidos
• Bristande utsöndring av syra vid metabolism
o Njurinsufficiens
• Förlust av bikarbonat via kroppsvätska
o galla, pancreas och tarm
Metabol alkalos
 Därför att vätejoner avlägsnas från kroppen, vilket leder till
ett nettotillskott av bikarbonat som höjer blodets pH
 Ses vid:
• Kräkningar eller förlust via V-sond
• Hypokalemi
• Hypovolemi liksom hyponatremi ger syraförlust via
aldosteronsekretion (Aldosteron är ett hormon som ökar reabsorption av natrium
och vatten och påverkar sekretion av kalium i njurarna)
Svar på Blodgasexempel
• 1
PO2 8,6
PCO2 7,12
pH 7,18
BE – 4
Sa02 85%
Respiratorisk acidos
• 2
PO2 13,2
PCO2 2,8
pH 7,22
BE -15,0
SAO2 97%
Metabolisk acidos
• 3
PO2 13.0
PCO2 2,5
pH 7,55
BE -2
SAO2 98%
Respiratorisk alkalos
• 4
PO2 10,5
PCO2 5,6
pH 7,55
BE + 12
SAO2 95
Metabolisk alkalos
• 5
PO2 4,7
PCO2 8,4
pH 7,30
BE + 17
SAO2 77%
Respiratorisk acidos metabol kompensation
• 1a
pH 7,2
PCO2 4,7
PO2 10,0
BE – 11,0
Metabolisk acidos med respiratorisk
kompensation
Vid diabetes, njurinsuff. och leverinsuff
• 1b
pH 7,46
PCO2 4,7
PO2 10,0
BE+3
Respiratorisk ALKALOS
Svår smärta, hypervent.,hög höjd
Mot slutet av graviditet