Transcript VÅGA VISA RESULTAT –

Välkommen till
Introduktionsutbildning Våga Visa
2-3 september 2014
Dagens program
08.30
Kaffe
09.00
Vad är VÅGA VISA ?
- Syfte och metod
- Hur går en observation till – organisation, tidplan mm
12.00
Lunch
13.00
På skolan - observationsprocessen
16.00
Avrundning av dag 1
16.15
Dagen avslutas
Kommuner i samverkan om utvärdering
Danderyd
Ekerö
Nacka
Sollentuna
Upplands Väsby
Syfte med Våga Visa
Syftet är
att öka måluppfyllelsen i förskola och skola
genom att utvärdera verksamheten på
uppdrag av de politiska nämnderna i
respektive kommun.
VÅGA VISA:
• baseras på läroplaner
• utgår från ett barn- och
elevperspektiv
• stödjer det systematiska
kvalitetsarbetet
• jämför kommunernas förskolor och
skolor
• sprider goda exempel och och bidrar till
lärande och utveckling
Förskola/
Skola
Föräldrar och elever
Observationerna – en viktig del av det
systematiska kvalitetsarbetet
”Genom observationerna kan vi få en bild som inte
är tillrättalagd - till skillnad från när vi som politiker
besöker skolan och går en snitslad bana.
Observatörerna ger liv åt siffrorna. Observationerna
ger viktiga bitar för att skapa en helhetsbild.”
För vem gör vi detta?
• Förskola/Skola
• Kommunens skolförvaltning/ledning
• Politiker
• Föräldrar och elever i den kommun förskolan/skolan
finns
Observationerna – en viktig del av det
systematiska kvalitetsarbetet
• På förskolan/skolan för att utveckla verksamheten
• Rapporten tas upp i Utbildningsnämnd/motsvarande
• Följs upp efter ett år av förvaltning
• Rapporten publiceras på kommunen/skolans hemsida
En observatör . . .
• är väl insatt i gällande styrdokument
• är en erfaren och erkänt skicklig pedagog
• har god social kompetens
• har visat på intresse för skolutvecklingsfrågor
• har vana att uttrycka sig i tal och skrift
• har förmåga att se samband och dra slutsatser
• har kompetens att uttrycka vad han/hon ser
Observationen
• Kollegial observation
• Synliggör verksamheten enligt en given metod
• Visar både starka sidor och förbättringsområden ur
ett barn- och elevperspektiv
• En del av den politiska nämndens systematiska
kvalitetsarbete
• Inte inspektion eller tillsyn
• Inte lärarhandledning
Vad innebär det för
observatörsrollen?
MÅLOMRÅDEN:
• Normer och värden.
• Utveckling och lärande/kunskaper.
• Ansvar och inflytande för barn/elever.
• Bedömning och betyg (gäller inte förskola).
• Rektors/förskolechefs ansvar
Lgr 2011:
Skolans mål är att varje elev
- successivt utövar ett allt större inflytande över sin
utbildning och i det inre arbetet i skolan
Kundundersökning till
föräldrar/elever
Självvärdering av
medarbetare
Observation
Ta ställning till:
Reflektera över och ta
ställning till om:
Beskrivning och
bedömning av:
Jag ger eleverna goda
möjligheter till ansvar och
inflytande
Barns/elevers ansvar för
det egna lärandet
Mitt barn är med och
planerar sitt skolarbete
Jag är med och planerar
mitt skolarbete
Eleverna är med och
bestämmer hur vi ska
arbeta med olika
skoluppgifter
Jag ser till att eleverna tar
ansvar för det egna
lärandet och är delaktiga i
den individuella
utvecklingsplanen
Hur barn/elever ges
inflytande över
verksamheten/utbildning
en
Demokratiska
arbetsformer
Metodboken:
Bedömning enligt skala
SKALA FRÅN 4 TILL 1:
• 4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda
lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin
strävan att nå målen.
• 3.0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god
kvalitet med vissa förbättringsområden.
• 2.0 MINDRE GOD KVALITET – verksamheten bedöms
sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera
förbättringsområden.
• 1.0 STORA BRISTER I KVALITET – verksamheten har stora
förbättringsbehov.
• Lägg till spindeldiagram med självvärdering
Organisation
• Observationer genomförs i huvudsak under februariapril och september- november
• Observation av hela enheter
• Lagen bemannas med olika kompetenser och ansvaret
vilar på laget
• En observationsledare i varje grupp
• Samordnargruppen beslutar om tidsåtgång, vanligen
1-2 veckor, och observationslagets sammansättning.
Exempel:
•Förskola 40 barn: 2 observatörer, 6 dagar
•Gymnasieskola 400 elever: 2 observatörer, 10
dagar
•Förskola, 15 barn, Grundskola, 85 elever: 2
observatörer 10 dagar
•Gymnasieskola, 1500 elever: 4 observatörer, 12
dagar
Observationsuppdraget
Kontakt med
skolan/
förskolan
Skolans/ Förskolans
styrdokument
Observationer på
plats i
verksamheten
Intervjuer med
barn, elever,
personal, ledning
PPORT
OBSERVATIONSRA
Nyholmska skolan
Nacka kommun
ss, Tyresö
Madeleine v. Strau
Värmdö
Margareta Persson,
Ann Gustafsson, Ekerö
13-17 mars 2006
Rapportskrivning
Faktagranskning
Metodgranskning
Överlämningsmöte
Nämnd, skola,
tjänstemän
Observatörerna
Viktigt material för dig som observatör
• Metodbok
• Frågebank vid intervju
• Bedömningsmatris
• Rapportmall, mall för faktaunderlag
• Brevmallar
• Hämta aktuell version på
http://www.ekero.se/vagavisa
Uppdragsbeskrivning
Observationsledare
Observatör
Observatör med begränsat uppdrag
http://www.ekero.se/vagavisa
Hur observerar vi?
• Vi är kollegor
• Observatör ej inspektör
• Professionella
• Vi letar goda exempel
Hur går det till?
Dag 1:
möte med skolledning eller
förskolechef
planering i laget
presentation för personal
klasssrumsbesök
Dag 2-x
klassrumsbesök, intervjuer,
samtal, möten, avslutande möte
med skolledning
Dag x-x rapportskrivning: Var? Hur?
Två rapporter – diskussionsfrågor dag 1
•
Gå igenom målområdet Normer och värden:
– Hur väl har observatörerna följt Våga Visa:s metodbok?
– Ger rapporten svar på hur väl enheten uppfyller de olika
kriterierna i bedömningsmatrisen?
– Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text?
– Hur väl stämmer bedömning i text med bedömning enligt skala?
•
Vilka goda kvaliteter har den här rapporten?
•
Finns det något ni skulle vilja förbättra i rapporten?
Kort om intervjuteknik
• Skillnaden mellan samtal och intervju?
• Förslag på intervjufrågor finns på Våga Visa:s hemsida
• Att tänka på inför en intervju:
- Tänk igenom i förväg vad du vill få reda på
- Berätta att det inte kommer att framgå av rapporten vilka
personer som har intervjuats eller vem som har sagt vad
- Ställ öppna frågor som ger utförliga svar, Hur? Vad? Varför?
- Undvik ledande frågor
- Ställ följdfrågor, Vad menar du? Kan du ge exempel?
VILKA SKA INTERVJUAS?
• LEDNING
• PEDAGOGER
• ELEVHÄLSOTEAM
• SYV
• ARBETSLAGSLEDARE
• BIBLIOTEKARIE
• ELEVRÅD
• ELEVER
ETIK
• Sekretess
• Integritet
• Skvaller
• Bemötande
Kommuner i samverkan om utvärdering
Våga Visa
Utbildning för observatörer
2-3 september 2014
Dag 2: Rapportskrivning
Monica Ernbo och Agneta Wessel
Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (1)
Se rapportmall på Våga Visa:s hemsida
• Försättsblad
• Innehållsförteckning
• Våga Visa
• Faktadel
• Observationens metod
• Sammanfattning (mycket viktig!)
- Sammanfattande slutsats
- Starka sidor
- Förbättringsområden
Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (2)
• Målområde 1 Normer och värden
• Målområde 2 Utveckling och lärande/Kunskaper
• Målområde 3 Ansvar och inflytande för barn/elever
• Målområde 4 Bedömning och betyg (gäller inte förskola)
• Målområde 5 Rektors/förskolechefs ansvar
• För varje målområde: beskrivning, bedömning i text,
bedömning enligt skala
• Jämförelse med tidigare observation
• Referenser
Att diskutera
• Vad kännetecknar en bra rapport rent allmänt?
• Ni skriver rapporten för skolans/förskolans ledning och
pedagoger, kommunens politiker och tjänstemän samt
föräldrar och elever.
Hur skriver man så att hela denna målgrupp får behållning av
rapporten?
Vad kännetecknar en bra Våga Visarapport? (1)
• Mottagarna känner igen sig i beskrivningen.
• Rapporten utgår från Våga Visa:s metodbok,
bedömningsmatris och rapportmall.
• Rapporten utgår från ett barn- och elevperspektiv.
• Beskrivning och bedömning hänger ihop. Bedömningstexten är
en värdering av det som finns i beskrivningen.
• Bedömningarna är väl underbyggda i beskrivningen och gjorda
utifrån Våga Visas bedömningsmatris.
• Det finns en balans mellan starka sidor och förbättringsområden – även i en kritisk rapport.
Vad kännetecknar en bra Våga Visarapport? (2)
• Rapporten är tydlig och lättläst (språk och disposition). Även
den som inte är väl insatt i skolans verksamhet ska kunna
förstå rapporten.
• Den är trovärdig och saklig.
• Det finns belysande exempel och generella citat.
• Oväsentligheter är bortskalade.
• Alla verksamheter är beskrivna, inkl fritidshemmet.
• Sammanfattningen ger en god bild av enheten.
Slutsatserna är väl underbyggda.
Rapportskrivningsprocessen
• Samla in underlag på skolan. Gör en grovsortering av ditt
underlag. (1)
Vilket målområde hör det till? Är det positivt eller negativt?
Skicka ditt underlag till observationsledaren.
• Diskutera, tolka och analysera underlaget gemensamt i
gruppen. Gör ett urval. (2)
• Diskutera bedömningen i text och enligt skala. (3)
• Färdigställ rapporten i rapportmallen. (4)
Detta kan göras gemensamt i gruppen eller av
observationsledaren.
Sammanfattning och bedömningar skrivs alltid gemensamt i
gruppen.
Struktur – Hur gör man rapporten lättläst?
• Följ rapportmallen.
• Använd samma ordningsföljd som i metodboken.
• Använd samma ordningsföljd i beskrivning och i bedömning.
• Använd gärna underrubriker där det underlättar för läsaren.
Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning
och bedömning?
• Det ska vara samma ordningsföljd i beskrivning och
bedömning.
• Det ska vara god överensstämmelse mellan beskrivning och
bedömning i text.
– En positiv beskrivning leder till en positiv bedömning.
– Beskrivningen ger stöd för bedömningen. Sådana
beskrivningar som inte påverkar bedömningen kan strykas.
– Bedömningstexten är en värdering av det som finns i
beskrivningen.
• Det ska vara god överensstämmelse mellan bedömning i text
och bedömning enligt skala.
Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning
och bedömning? Ex Normer och värden
• Värdegrundsarbetet
• Förhållningssätt mellan barn/elever och personal
• Arbetsklimat för barn och elever
• Beskriv:
– Vad har ni observerat?
– Vad har ni fått fram i intervjuer och spontana samtal?
– Vilken information ger skolans/förskolans styrdokument?
• Bedöm verksamhetens kvalitet i text utifrån vad ni har
beskrivit. Ta hjälp av bedömningsmatrisen.
• Bedöm slutligen enligt skala med matrisen som måttstock.
Gruppdiskussion 1 – utdrag ur rapporter
• Vilka brister finner ni i dessa utdrag?
• Ge förslag till förbättringar.
Innehåll – Hur arbetar man med exempel och
citat?
• Både exempel och citat hör hemma i beskrivningen och bidrar
till att ge liv åt texten.
• Exemplen ska vara kopplade till metodboken och
bedömningsmatrisen.
• Exemplen ska vara representativa och ge stöd till slutsatsen
som görs i bedömningen.
• Var sparsam med citat. De citat som används ska vara
generella och gärna innehålla en ”knorr”.
• Det ska inte gå att spåra vem som citeras (utom om det är
rektorn/förskolechefen).
Hur uttrycker man kritiska synpunkter?
• Börja med det positiva.
• Balansera starka sidor och förbättringsområden.
• Lägg kraft på beskrivningen.
• Koppla noga ihop beskrivning och bedömning.
• Om kvaliteten är ojämn, ta upp det i rapporten.
• Använd triangulering. (Hur stöds er kritik av olika källor?)
• Använd ett neutralt språk (inte känsloladdat).
• Väj inte när det gäller tydligheten i budskapet.
• Tänk utifrån mottagarens perspektiv: Vad gagnar skolan bäst?
Hur för man fram kritik så att den leder till förbättring?
Några språkliga tips
• Använd genomgående presens i beskrivningar och
bedömningar.
• Använd inte ”man”. Skriv i stället vem som avses (skolan,
elever, lärare, rektorn).
• Undvik förkortningar i texten.
• Var sparsam med citat.
• Hitta några bra synonymer till ”se” (t ex observera, lägga
märke till, notera).
• Hitta några bra synonymer till ”bedöma” (t ex ”vi anser”,
”enligt vår uppfattning”).
• Tänk på att huvudsyftet med texten är att bli förstådd.
Svårigheter
• Skillnaden mellan beskrivning och bedömning?
Värderande adjektiv hör inte hemma i beskrivningen.
• Omedveten partiskhet (bias) – diskutera!
• Hur gör man om observatörerna inte är överens om
bedömningen? (Kan bero på olika kunskapssyn, olika
bakgrund.)
- Utgå skarpt från bedömningsmatrisen.
- Använd triangulering.
- Lyssna på varandra, fråga. Varför tycker du så? Varför tror
du det?
- Var beredd att ompröva din egen ståndpunkt.
Gruppdiskussion 2 – en rapport från en skola
Gå igenom målområdet Utveckling och lärande.
•
Jämför bedömningarna med bedömningsmatrisen.
Skulle ni ha gjort samma bedömning som observatörerna? Motivera!
•
Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text?
•
Hur väl stämmer bedömning i text med bedömning enligt skala?
•
Hur har observatörerna använt sig av exempel? Är alla exempel
relevanta?
•
Hur har observatörerna använt sig av citat? Är citaten generella?
•
Finns det något som skulle kunna strykas i rapporten?
•
Finns det något som saknas?
•
Det ni läst är en rapport av god kvalitet. Har ni ändå några förslag till
förbättringar?
Gruppdiskussion 3 - en sammanfattning
• Vilken bild får ni av enheten i denna sammanfattning?
• Hur balanseras kritiska synpunkter med starka områden?
• Varför är sammanfattningen så viktig?
Vad händer när ni är klara med rapporten?
• Faktagranskning, rektor eller förskolechef
• Metodgranskning, samordnaren i den aktuella kommunen
• Överlämningsmöte (mycket viktigt!)
- Olika i olika kommuner
- Kommunicera med samordnaren i förväg så att det är klart
hur mötet kommer att läggas upp och vad som förväntas av er.
- Bidra med att ge lagets muntliga bild av enheten.
- Delta i en dialog vars syfte är att observationen ska användas
på enheten och bidra till utveckling.
www.ekero.se/vagavisa
Kompetensutveckling för observatörer
•
Introduktionsutbildning
•
Kick-off varje termin
• En observation per termin i tre terminer för
den som är ny
• Observationer i förskola
Bredd
• Observationer i grund- och gymnasieskola
Två typer:
Bredd eller
Fördjupning
Observationen
• Kollegial observation
• Synliggör verksamheten enligt en given metod
• Visar både starka sidor och förbättringsområden ur
ett barn- och elevperspektiv
• En del av politiska nämndens systematiska
kvalitetsarbete
• Inte inspektion eller tillsyn
• Inte lärarhandledning
Vad innebär det för
observatörsrollen?
”Att mäta kvalitet är dock först en fråga
om elevernas rättigheter. De har rätt till
det bästa som finns tillgängligt. Det får
inte vara ett lotteri (..).”
Mervyn Benford