Transcript introduktionsutb_obs_host2014

Välkommen till
Introduktionsutbildning Våga Visa
15-16 januari 2015
Program
Hålltider: kaffe från 8.30, lunch12.00-13.00, kaffe14.30-15.00
DAG 1: 15 januari 9.00-16.15
Presentation och inledning
Våga Visas bakgrund och syfte
Inför observation
Under observationen
Rapportskrivning
DAG 2: 16 januari 9.00-16.00
forts Rapportskrivning
Efter observation
Summering och avstamp inför vårens uppdrag
Utvärdering av utbildningen
Presentation
• varför vill du bli observatör?
• vad förväntar du dig av utbildningen?
• vilka områden behöver du mest information om?
Utbildningens syfte
Utbildningen ska syfta till att de nya observatörerna efter
genomgången utbildning ska ha en god förståelse och kompetens
inom följande områden:
• uppdragets karaktär och observatörens roll
• att möta personal och barn/elever under observation
• etik, sekretess och förhållningssätt
• att använda bedömningsmatrisen
• hur en rapport ska skrivas och formuleras
Kommuner i samverkan om utvärdering
Danderyd
Ekerö
Nacka
Sollentuna
Upplands Väsby
Syfte med Våga Visa
Syftet är
att öka måluppfyllelsen i förskola och skola
genom att utvärdera verksamheten på
uppdrag av de politiska nämnderna i
respektive kommun.
För vem gör vi detta?
• Förskola/Skola
• Kommunens skolförvaltning/ledning
• Politiker
• Föräldrar och barn/elever i den kommun
förskolan/skolan finns
VÅGA VISA:
• baseras på läroplaner
• utgår från ett barn- och
elevperspektiv
• stödjer det systematiska
kvalitetsarbetet
• jämför kommunernas förskolor och
skolor
• sprider goda exempel och och bidrar till
lärande och utveckling
Observationerna – en viktig del av det
systematiska kvalitetsarbetet
”Genom observationerna kan vi få en bild som inte
är tillrättalagd - till skillnad från när vi som politiker
besöker skolan och går en snitslad bana.
Observatörerna ger liv åt siffrorna. Observationerna
ger viktiga bitar för att skapa en helhetsbild.”
Organisation
Våga Visa-samarbetet
• Styrgrupp – förvaltningschefer från alla deltagande kommuner.
Styrgruppen beslutar om ramar samt återkopplar till
politikerna
• Samordnare – en i varje kommun som i en samordnargrupp
planerar genomförandet av Våga Visa
• Koordinator – gemensamt anställd administratör som
tillsammans med samordnarna genomför Våga Visa
Kommunnivå
• Ansvar för genomförande och uppföljning av Våga Visa i
respektive kommun
Organisation
• Observationer genomförs i huvudsak under februariapril och september- november
• Observation av hela enheter
• Lagen bemannas med olika kompetenser och ansvaret
vilar på laget
• En observationsledare i varje grupp
• Samordnargruppen beslutar om tidsåtgång, vanligen
1-2 veckor, och observationslagets sammansättning.
Exempel:
•Förskola 40 barn: 2 observatörer, 6 dagar
•Gymnasieskola 400 elever: 2 observatörer, 10
dagar
•Förskola, 15 barn, Grundskola, 85 elever: 2
observatörer 10 dagar
•Gymnasieskola, 1500 elever: 4 observatörer, 12
dagar
Förskola/
Skola
Föräldrar och elever
MÅLOMRÅDEN:
• Normer och värden.
• Utveckling och lärande/kunskaper.
• Ansvar och inflytande för barn/elever.
• Bedömning och betyg (gäller inte förskola).
• Rektors/förskolechefs ansvar
Observationen
• Kollegial observation
• Synliggör verksamheten enligt en given metod
• Visar både starka sidor och förbättringsområden ur
ett barn- och elevperspektiv
• En del av den politiska nämndens systematiska
kvalitetsarbete
• Inte inspektion eller tillsyn
• Inte lärarhandledning
Observationsuppdraget
PPORT
OBSERVATIONSRA
Nyholmska skolan
Nacka kommun
ss, Tyresö
Madeleine v. Strau
Värmdö
Margareta Persson,
Ann Gustafsson, Ekerö
13-17 mars 2006
Skolans/ För-skolans
styrdokument
Rapportskrivning
Observationer på plats i
verksamheten
Faktagranskning
Intervjuer med barn,
elever, personal, ledning
Metodgranskning
Överlämningsmöte
Nämnd, skola,
tjänstemän
Observatörerna
• Observationer i förskola
Bredd
• Observationer i grund- och gymnasieskola
Två typer:
Bredd eller
Fördjupning
En observatör . . .
• är väl insatt i gällande styrdokument
• är en erfaren och erkänt skicklig pedagog
• har god social kompetens
• har visat på intresse för skolutvecklingsfrågor
• har vana att uttrycka sig i tal och skrift
• har förmåga att se samband och dra slutsatser
• har kompetens att uttrycka vad han/hon ser
Viktigt material för dig som observatör
• Uppdragsbeskrivningar
• Metodbok
• Bedömningsmatris
• Frågebank vid intervju
• Rapportmall, mall för faktaunderlag
• Brevmallar
• Aktuell version på
http://www.ekero.se/vagavisa
Metodboken:
Bedömning enligt skala
SKALA FRÅN 4 TILL 1:
• 4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda
lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin
strävan att nå målen.
• 3.0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god
kvalitet med vissa förbättringsområden.
• 2.0 MINDRE GOD KVALITET – verksamheten bedöms
sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera
förbättringsområden.
• 1.0 STORA BRISTER I KVALITET – verksamheten har stora
förbättringsbehov.
Lgr 2011:
Skolans mål är att varje elev
- successivt utövar ett allt större inflytande över sin
utbildning och i det inre arbetet i skolan
Kundundersökning till
föräldrar/elever
Självvärdering av
medarbetare
Observation
Ta ställning till:
Reflektera över och ta
ställning till om:
Beskrivning och
bedömning av:
Jag ger eleverna goda
möjligheter till ansvar och
inflytande
Barns/elevers ansvar för
det egna lärandet
Mitt barn är med och
planerar sitt skolarbete
Jag är med och planerar
mitt skolarbete
Eleverna är med och
bestämmer hur vi ska
arbeta med olika
skoluppgifter
Jag ser till att eleverna tar
ansvar för det egna
lärandet och är delaktiga i
den individuella
utvecklingsplanen
Hur barn/elever ges
inflytande över
verksamheten/utbildning
en
Demokratiska
arbetsformer
• Lägg till spindeldiagram med självvärdering
Förberedelse förskola/skola
• Vad är en observation (samordnare informerar enheten)
• Information till personal, elever/barn och föräldrar om
observation (förskolechef/rektor ansvarar för informationen)
• Material till observatörer för inläsning (förskolechef/rektor
ansvarar)
• Dialog med observatörerna om tillgång till klasser/grupper och
personal. Tex tid för intervjuer och samtal samt principer för
lektions-/avdelningsbesök (observationsledaren ansvarar för
kontakt med enheten)
• http://www.ekero.se/Utbildning-och-barnomsorg/Mal-ochorganisation-kvalitet/Vaga-Visa/VAGA-VISAUtbildning/Information-for-forskolor-och-skolor-inforobservation/
Förberedelse med laget
• Planering av tidsfördelning
• Planering av uppgiftsfördelning
• Planering av besök, intervjuer, samtal
Tillfälle till möte för en första planering ges vid kick-off i början av
varje termin.
Hur observerar vi?
• Vi är kollegor
• Observatör ej inspektör
• Professionella
• Vi letar goda exempel
Hur går det till?
Dag 1:
möte med skolledning eller
förskolechef
planering i laget
presentation för personal
klasssrumsbesök
Dag 2-------x
klassrumsbesök, intervjuer,
samtal, möten…………
Dag x-x rapportskrivning
ETIK
• Sekretess
• Integritet
• Skvaller
• Bemötande
Kort om intervjuteknik
• Skillnaden mellan samtal och intervju?
• Förslag på intervjufrågor finns på Våga Visa:s hemsida
• Att tänka på inför en intervju:
- Tänk igenom i förväg vad du vill få reda på
- Berätta att det inte kommer att framgå av rapporten vilka
personer som har intervjuats eller vem som har sagt vad
- Ställ öppna frågor som ger utförliga svar, Hur? Vad? Varför?
- Undvik ledande frågor
- Ställ följdfrågor, Vad menar du? Kan du ge exempel?
VILKA SKA INTERVJUAS?
• LEDNING
• PEDAGOGER
• ELEVHÄLSOTEAM
• SYV
• ARBETSLAGSLEDARE
• BIBLIOTEKARIE
• ELEVRÅD
• ELEVER
Vad kännetecknar en bra rapport? (1)
• Mottagarna känner igen sig i beskrivningen.
• Rapporten utgår från Våga Visa:s metodbok,
bedömningsmatris och rapportmall.
• Rapporten utgår från ett barn- och elevperspektiv.
• Beskrivning och bedömning hänger ihop. Bedömningstexten är
en värdering av det som finns i beskrivningen.
• Bedömningarna är väl underbyggda i beskrivningen och gjorda
utifrån Våga Visas bedömningsmatris.
• Det finns en balans mellan starka sidor och förbättringsområden – även i en kritisk rapport.
Vad kännetecknar en bra rapport? (2)
• Rapporten är tydlig och lättläst (språk och disposition). Även
den som inte är väl insatt i skolans verksamhet ska kunna
förstå rapporten.
• Den är trovärdig och saklig.
• Det finns belysande exempel och generella citat.
• Oväsentligheter är bortskalade.
• Alla verksamheter är beskrivna, inkl fritidshemmet.
• Sammanfattningen ger en god bild av enheten.
Slutsatserna är väl underbyggda.
Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (1)
Se rapportmall på Våga Visa:s hemsida
• Försättsblad
• Innehållsförteckning
• Våga Visa
• Faktadel
• Observationens metod
• Sammanfattning (mycket viktig!)
- Sammanfattande slutsats
- Starka sidor
- Förbättringsområden
Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (2)
• Målområde 1 Normer och värden
- Beskrivning
- Bedömning i text
- Bedömning enligt skala
• Målområde 2 Utveckling och lärande/Kunskaper
• Målområde 3 Ansvar och inflytande för barn/elever
• Målområde 4 Bedömning och betyg (endast skola)
• Målområde 5 Förskolechefens/Rektors ansvar
• Jämförelse med tidigare observation
• Referenser
Två rapporter – diskussionsfrågor dag 1
•
Gå igenom målområdet Normer och värden:
– Hur väl har observatörerna följt Våga Visa:s metodbok?
(S 6-8)
– Ger rapporten svar på hur väl enheten uppfyller de olika
kriterierna i bedömningsmatrisen?
– Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text?
– Hur väl stämmer bedömning i text med bedömning enligt skala?
•
Vilka goda kvaliteter har den här rapporten?
•
Finns det något ni skulle vilja förbättra i rapporten?
Avrundning dag 1
Program
Hålltider: kaffe från 8.30, lunch12.00-13.00, kaffe14.30-15.00
DAG 1: 15 januari 9.00-16.15
Presentation och inledning
Våga Visas bakgrund och syfte
Inför observation
Under observationen
Rapportskrivning
DAG 2: 16 januari 9.00-16.00
forts Rapportskrivning
Efter observation
Summering och avstamp inför vårens uppdrag
Utvärdering av utbildningen
Rapportskrivningsprocessen
• Observationslaget
Ansvarar tillsammans för rapportskrivning och överlämning.
Planerar hur tiden ska fördelas mellan observation på plats och
rapportskrivning.
Planerar hur uppgifterna ska fördelas.
Kommer överens om hur skrivprocessen ska läggas upp.
• Observatörerna
Deltar aktivt i skrivprocessen och bidrar med textunderlag.
• Observationsledaren
Ansvarar för slutredigering så att rapporten får en enhetlig och
sammanhållen slutversion.
Rapportskrivningsprocessen – tre modeller
• Stora delar av rapportarbetet görs tillsammans.
Laget arbetar tillsammans med rapportskrivningen. Var och en
har med sig underlag. Rapporten växer fram under
gemensamma möten.
• En arbetsfördelning används i rapportarbetet.
Var och en skickar in beskrivningar och exempel till
observationsledaren som sammanställer de beskrivande
texterna. Diskussion, tolkning och analys görs gemensamt.
Bedömningstexter och sammanfattning skrivs tillsammans.
• Laget arbetar i ett gemensamt dokument i Google
(se Våga Visas hemsida).
Struktur – Hur gör man rapporten lättläst?
• Följ rapportmallen.
• Använd samma ordningsföljd som i bedömningsmatrisen.
• Använd samma ordningsföljd i beskrivning och i bedömning.
• Använd gärna underrubriker där det underlättar för läsaren.
Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning
och bedömning?
• Det ska vara samma ordningsföljd i beskrivning och
bedömning.
• Det ska vara god överensstämmelse mellan beskrivning och
bedömning i text.
– En positiv beskrivning leder till en positiv bedömning.
– Beskrivningen ger stöd för bedömningen. Sådana
beskrivningar som inte påverkar bedömningen kan strykas.
– Bedömningstexten är en värdering av det som finns i
beskrivningen.
• Det ska vara god överensstämmelse mellan bedömning i text
och bedömning enligt skala.
Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning
och bedömning? Ex Normer och värden
• Värdegrundsarbetet
• Förhållningssätt mellan barn/elever och personal
• Arbetsklimat för barn och elever
• Beskriv:
– Vad har ni observerat?
– Vad har ni fått fram i intervjuer och spontana samtal?
– Vilken information ger skolans/förskolans styrdokument?
• Bedöm verksamhetens kvalitet i text utifrån vad ni har
beskrivit. Ta hjälp av bedömningsmatrisen.
• Bedöm slutligen enligt skala med matrisen som måttstock.
Innehåll – Hur arbetar man med exempel och
citat?
• Både exempel och citat hör hemma i beskrivningen och bidrar
till att ge liv åt texten.
• Exemplen ska vara kopplade till metodboken och
bedömningsmatrisen.
• Exemplen ska vara representativa och ge stöd till slutsatsen
som görs i bedömningen.
• Var sparsam med citat. De citat som används ska vara
generella och gärna innehålla en ”knorr”.
• Det ska inte gå att spåra vem som citeras (utom om det är
rektorn/förskolechefen).
Hur uttrycker man kritiska synpunkter?
• Börja med det positiva.
• Balansera starka sidor och förbättringsområden.
• Lägg kraft på beskrivningen.
• Koppla noga ihop beskrivning och bedömning.
• Om kvaliteten är ojämn, ta upp det i rapporten.
• Använd triangulering. (Hur stöds er kritik av olika källor?)
• Använd ett neutralt språk (inte känsloladdat).
• Väj inte när det gäller tydligheten i budskapet.
• Tänk utifrån mottagarens perspektiv: Vad gagnar skolan bäst?
Hur för man fram kritik så att den leder till förbättring?
Några språkliga tips
• Använd genomgående presens i beskrivningar och
bedömningar.
• Använd inte ”man”. Skriv i stället vem som avses (skolan,
elever, lärare, rektorn).
• Hitta några bra synonymer till ”se” (t ex observera, lägga
märke till, notera).
• Hitta några synonymer till ”bedöma” (t ex ”vi anser”, ”enligt
vår uppfattning”).
• Tänk på att huvudsyftet med texten är att bli förstådd.
Svårigheter
• Skillnaden mellan beskrivning och bedömning?
Värderande adjektiv hör inte hemma i beskrivningen.
• Omedveten partiskhet (bias) – diskutera!
• Hur gör man om observatörerna inte är överens om
bedömningen? (Kan bero på olika kunskapssyn, olika
bakgrund.)
- Utgå skarpt från bedömningsmatrisen.
- Använd triangulering.
- Lyssna på varandra, fråga. Varför tycker du så? Varför tror
du det?
- Var beredd att ompröva din egen ståndpunkt.
Gruppdiskussion 1 – två rapporter
Gå igenom målområdet Utveckling och lärande/Kunskaper.
•
Ger rapporten svar på hur väl enheten uppfyller de olika kriterierna i
bedömningsmatrisen?
•
Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text?
•
Diskutera bedömning enligt skala. Vilken siffra skulle ni välja?
•
Vilka goda kvaliteter har den här rapporten?
•
Finns det något ni skulle vilja förbättra i rapporten?
Gruppdiskussion 2 - en sammanfattning
• Vilken bild får ni av enheten i denna sammanfattning?
• Hur balanseras kritiska synpunkter med starka områden?
• Varför är sammanfattningen så viktig?
Gruppdiskussion 3 – Rektors ansvar
• Läs beskrivningen och formulera en bedömning utifrån den.
Använd bedömningsmatrisen.
• Bedöm målområdet enligt skala (siffra).
Vad händer när ni är klara med rapporten?
• Faktagranskning görs av rektor/förskolechef. Den görs
enbart av beskrivning i text. Bedömning i text och enligt
skala samt starka sidor och förbättringsområden ska inte
skickas till enheten innan metodgranskning.
• Metodgranskning, samordnaren i den aktuella kommunen.
Alla delar skickas med för metodgranskning
• Observatörslaget korrigerar enligt faktagranskning och
metodgranskning.
• Olika per kommun om hur den färdiga rapporten distribueras
till enheter etc.
Överlämningsmöte
- Olika i olika kommuner
- Kommunicera med samordnaren i förväg så att det är klart
hur mötet kommer att läggas upp och vad som förväntas av er.
- Bidra med att ge lagets muntliga bild av enheten.
- Delta i en dialog vars syfte är att observationen ska användas
på enheten och bidra till utveckling.
Observationerna – en viktig del av det
systematiska kvalitetsarbetet
• På förskolan/skolan för att utveckla verksamheten
• Rapporten tas upp i Utbildningsnämnd/motsvarande
• Följs upp efter ett år av förvaltning
• Rapporten publiceras på kommunen/skolans hemsida
Kompetensutveckling för observatörer
•
Introduktionsutbildning
•
Kick-off varje termin
• En observation per termin i tre terminer för
den som är ny
Blev det som du tänkte dig?
”Att mäta kvalitet är dock först en fråga
om elevernas rättigheter. De har rätt till
det bästa som finns tillgängligt. Det får
inte vara ett lotteri (..).”
Mervyn Benford