Transcript Faecesinkontinens

Faecesinkontinens
Orsaker
Utredning
Behandling
Går det att förebygga?????
Hur stort är problemet?
20 % av patienter på ”ålderdomshem”
 Tabu-belagt
 Underskattat

Klassificering
 Passiv
inkontinens
 Urgency – inkontinens
 Soiling
Gradering
Läcker fasta fekalier
 Läcker flytande avföring
 Läcker gas
 Behöver använda trosskydd
 Ändrar sin livsföring

> en gång per månad, vecka eller dag
Vad är orsakerna?






Trauma
Förlossning
Anorektala sjukdomar

» Prolaps, Fistlar,
hemorroider etc.

Cancer
IBD
Kirurgi



Nervsjukdomar
Bäckenneuropati
Demens etc
Förstoppning
Infektioner
Är vaginal förlossning skadlig?
Enl. Keighley




30 % sfingterskador
vid ultraljudsus. efter
förlossning
Endast 0,9% upptäcks
kliniskt.
13 % inkontinenta
efter 6 veckor
4% inkontinenta efter
2 år.
Enl. Haadem et al.




8542 förl. I Hbg.
63 sphingterskador
(0,7%)
Alla opererades
28 (45%) hade
kvarstående besvär
efter 3,5 år
Kontinensmekanismer
Analkuddar
 Sensibilitet
 Bäckenbottenstabilitet
 Anorektala vinkeln
 Inre sfinkter
 Yttre sfinkter

Bäckenbotten
Analkanalen
Funktion
Kontinens påverkas av:





Tarmfunktion
Matsmältning
Tarmlängd
Fysisk aktivitet
Födointag
Åldrande



Rektums volym
minskar
Knipförmågan sjunker
Minskad sensibilitet


Mest uttalat hos
kvinnor
Påverkas ej av paritet
(Om man undantar skador)
Undersökningsmetoder

Anamnes
– Inkontinensenkäter
Manuvolumetri
 Röntgen
 Ultraljud
 Elektromyografi

Anorektal fysiologi
Rektal volym
Rektalt tryck
Analt tryck
EMG
Anorektal fysiologi

Distension av rektum

Reflexinhibition

Kontraktion av yttre
sfinkter
Defekografi
Analt ultraljud
Sfinkterskada
Elektrofysiologiska undersökningar



Latens i
pudendusnerven
Latens i
perineusnerven
Elektromyografi
Obstetriskt trauma

Långdragen förlossning
Nervskador

Bäckenbottenruptur
Vaginal förlossning




Nedsatt vilotryck
Nedsatt knipförmåga
Bäckenbottensänkning
Förlängd PNTML
Obstetriska skador (USA)
1040 av 25000 kvinnor (5 %) behövde
episiotomi eller fick tredjegradsruptur
 41 blev inkontinenta och 31 fick
rektovaginal fistel (1,5 –3 % av de som
skadas i samband med förlossning
 30% har synliga sfinkterskador vid
ultraljudsundersökning

Går det att förhindra?
Bäckenbottenundersökning
före partus
 Episiotomi
 Sugklocka
 Tänger
 Huksittande
 Kejsarsnitt

Behandling

Kontroll på avföringen
motverka colon irritabile’




Töm rektum
Biofeedback
Sacralrotsstimulering
Sjukgymnastik
bäckenbottenträning
knipövningar


Analplugg
Operation
Kirurgisk behandling är enbart
motiverad vid mycket uttalad
inkontinens och när alla andra
behandlingsmöjligheter är
uttömda.
Operationsmetoder
Laga sfinkter
 Främre plastik
 Bakre plastik
 Bäckenbottenrekonstruktion
 Gracilisplastiker
 Stomi

Laga sfinkter
Främre plastik
Bakre plastik
Bäckenbottenrekonstruktion
Gracilisplastiker
Stomi
Kontrollerad inkontinens
 Samma indikation som andra
operationsmetoder
 Säkrare operationsmetod för
äldre patienter

Faecesinkontinens
Få patienter kan botas
 Många kan få bättre livskvalité

– Öppenhet och acceptans
– Utredning
– Individualiserad behandling/rådgivning

En del fall kan förebyggas