Transcript Hermeneutik - Log in to PING PONG

Hermeneutik
• Hermeneutik – kommer från grekiskan och
betyder ”utläggningskonst” eller
”förklarningskonst”
Definition:
• att tolka och skapa förståelse
3 viktiga begrepp inom hermeneutik (framför allt inom
samhälls- och beteendevetenskapen):
• Livsvärld (objektet) – är det som vi människor dagligen lever i,
talar om och tar för given i våra handlingar, dvs. den mening
som människor knyter till sig själva och sina handlingar. Man
är först och främst intresserad av hur människor föreställer sig
världen, inte hur världen är.
• Förståelse (målet) – är det som man försöker uppnå genom
att använda sig av hermeneutisk metod. Genom beskrivning
av livsvärlden så uppnås förståelse
• Tolkning (medlet) – är det sätt man skaffar sig förståelse för en
persons livsvärld.
Historia
• Ursprungligen till för att först och främst tolka religiösa och
juridiska texter
• Från början av 1800-talet får hermeneutiken en ny inriktning
och en vetenskaplig prägel.
Schleiermacher
• En psykologisk rekonstruktion
• Överindividuellt medvetande
• Kontextberoende
Wilhelm Dilthey
• Tysk filosof, sociolog, psykolog och historiker (1833-1911)
• Han presenterade hermeneutiken som humanioras
motsvarighet till statistiken.
• Hermeneutiska cirkelns kriterium
– All forskning/tolkning består av ständiga rörelser mellan
helhet och delar.
– Det handlar inte om att förstå varje del av information för
sig, poängen är att förstå helheten. Men delar och helhet i
det färdiga pusslet av tolkningar måste hänga ihop.
Jean Paul Ricoeur
• Fransk filosof (1913-2005)
• Enligt Ricoeur bör vi försöka förklara våra data, och
dessutom leta efter dolda innebörder, för att begripa
något nytt.
• Tidigare forskning kan användas som nycklar som
öppnar ny förståelse.
• Att förhålla sig misstänksam inför de dolda
innebörderna ger möjlighet att se nya data.
Hans-Georg Gadamer
• Tysk filosof (1900- 2002)
• Enligt Gadamer påverkas våra tolkningar av våra tidigare
erfarenheter och förförståelse (fördom).
• Förförståelse består av tre grundläggande delar:
– Språk och begrepp
– Trosuppfattningar
– Personliga erfarenheter
• Vår horisont bestämmer vilka frågor vi ställer och hur vi tolkar ny
information. Med horisont menar Gadamer summan av olika
begrepp genom vilka vi förstår verkligheten.
• Viktigt att vara misstänksam mot sin egen förförståelse.
Hermeneutik som metod
Metoder som söker mening/innebörd i
enskilda människans upplevelser eller texter
• Vad är det som visar sig?
• Vad är innebörden i det?
Bibeln
• ”Gån åstad. Se, jag sänder eder såsom lamm
mitt in ibland ulvar. Bären ingen penningpung,
ingen ränsel, inga skor, och hälsen icke på
någon under vägen. ” (Luk 10:3, 1917)
• ”Gå, jag skickar er som lamm in bland vargar.
Ta inte med er några pengar, någon påse eller
några sandaler, och stanna inte på er väg för
att hälsa. ” (Luk 10:3, 2000)
Hermeneutisk angreppssätt
• Lyssnande
Till de olika meningshorisonter som ryms i intervju.
Möjlighet att ständigt göra nya tolkningar.
• Tolkning
Vilar på intervjuarens förförståelse.
Text vs Intervju
• Översättning
Traduttori, traditori.
Transkribering är en översättning från ett språk till ett annat.
Krav: forskning, grundlig förståelse av språket(inkl. kroppsspråk),
kulturell kunskap.
Forskarens roll under
forskningsprocessen
• Modern vetenskapsteori avvisar föreställningen om den
neutrala forskaren som inte har någon form av inflytande på
kunskapsutvecklingen.
• Forskarens utgångspunkt, yrkesmässiga intressen, motiv och
personliga erfarenheter avgör vilken den aktuella
problemställningen blir, vilket perspektiv som väljs och likaså
metod.
• Frågan är därför inte om forskaren påverkar, utan hur han/hon
påverkar.
ide nyfikenhet --> problemställning --> urval --> material <--> analys --> resultat
• Tillsammans skapar vi den verklighet vi lever i, och
tillsammans utvecklar vi ord och begrepp som förmedlar vår
förståelse av verkligheten.
• Oavsett vilken metod vi använder eller vilket slags projekt vi
ska genomföra så påverkar våran egen roll som forskare
process och resultat.
• Det är forskarens ansvar att se sin egen roll i resultatet och
kunna sätta sig ”utanför”.
• Att tidigt i forsknigsprocessen gå igenom sitt material med
någon annan kan hjälpa en att identifiera sina egna blinda
fläckar.
• Forskaren måste leva sig in i informatörens situation för att
validiteten och reliabiliteten ska bli så tydlig och stark som
möjligt.
• Forskaren ska läsa sitt material och leta efter
mönster, och de mönster som hittas är beroende av
de mönster som forskaren har förmågan att läsa och
känna igen.
• Två olika forskare kan se två helt olika mönster i
samma material.
• Det är därför viktigt att redogöra var man själv står så
att läsaren kan förstå varför resultatet blivit det de
blivit.
• Det är viktigt att titta på sin förförståelse av ämnet;
Är det relevant, kommer min forskning bli empirisk
korrekt, vad förväntar jag mig att finna, vilka teorier
använder jag mig av?
• Den vanligaste fallgropen är att låta förförståelsen överrösta
den kunskap det empiriska materialet hade kunnat få fram om
vi satt våran egen ”vilja” åt sidan.
• För att förebygga detta är de bra att ta på sig den teoretiska
referensramens glasögon. Dessa är de vi använder när vi läser
vårt material och identifierar våra mönster. Det omfattar
modeller, teorier, begreppsapparat, definitioner och
forskningstraditioner.
• Beskrivningar och tolkningar går hand i hand. Det går inte att
använda de ena och utesluta det andra-varje beskrivning är
färgad av en tolkning och varje tolkning förklaras med
beskrivning.
• Den kvalitativa metoden hör hemma i
hermeneutistisk kunskapstradition som
handlar om att tolka vad mänskligt uttryck
betyder.
• Den hermeneutiska förförståelsen är en äldre
kunskapstradition än den naturvetenskapliga,
som medicinsk vetenskap idag bygger på.
• Som modern medicinare ska vi inte glömma
att den hippokratiska läkarvetenskapen
ursprungligen var en hermeneutistisk disciplin.