Transcript Den hermeneutiska metoden Det finns inte en objektiv, social

Det finns ingen objektiv, social verklighet där ute.
Istället menar förespråkare för den här inriktningen
att människor har en delad förståelse av verkligheten.
Den vetenskapliga metoden
Det finns en objektiv, social verklighet där ute som inte
bara en spegling av forskarens eller subjektens sinne.
Det bästa vi kan göra är att försöka förstå och beskriva den här delade
förståelsen av verkligheten. Vi lär oss om verkligheten genom att möta
andra människor. Den intersubjektiva sanningen av världen är det
centrala.
Den vetenskapliga metoden
Den här verkligheten kan studeras utan ”bias” (partiskhet/fördomar).
Man får göra sitt bästa för att kontrollera den förutfattade kunskap man
bär med sig in i forskningen. Det är viktigt att forskaren inte påverkar de
människor han/hon studerar och att människorna inte heller påverka
forskaren.
Exempel på teoretiker som förespråkar det här perspektivet är Sigmund
Freud och Marvin Harris. De menar att det finns omedvetna strukturer
som de vi studerar inte är medvetna om. Det är bara forskaren som kan
förstå hur dessa undermedvetna strukturer påverkar våra informanters
beteende.
Anledningen till att forskaren kan se dessa strukturer, som
informanterna inte själva är medvetna om, är att man som forskare
använder samma vetenskapligt exakta och systematiska metoder som
en fysiker.
Teori
forma en hypotes
välja variabler
planera ett forskningsfält
samla data
testa hypotesen
definiera variabler
välja ut exempel
analysera data
tolka resultaten
en ny, eller i alla fall, modifierad teori…
Här hämtar man sitt material genom att studerar människors beteenden
och/eller diskurser. Dialogen är därför central för förståelsen och
inhämtandet av kunskap. I den här processen tvingas man bryta ner sina
egna mentala strukturer och den egna förståelsen för att sedan, via
samtal (som har karaktär av förhandling) komma fram till en ny
sanning.
”Bias” (partiskhet/förutfattade meningar) är viktigt här eftersom det
skapar en intern konflikt, en slags kognitiv dissonans inom forskaren.
Men den här konflikten kan också vara extern så till vida att man som
forskare inte förstår, eller inte är överens med, de man studerar. Oavsett
konfliktens natur (om den är intern eller extern) så är det viktigt att
komma fram till en överensstämmande förståelse. Just detta är centralt
för den här metoden.
Datainsamling
tolkning
läggs till vår förståelse av helheten
FRÅGA
SVAR
REFLEKTION
FÖRÄNDRAR FÖRSTÅELSEN
KOMMUNICERA MED ANDRA
NY GEMENSAM FÖRSTÅELSE
EXPANDERAD FÖRSTÅELSE AV SIG SJÄLVA
OCH VÄRLDEN
Vetenskaplig
Epistemologi
Objektiv
(kunskapsteori)
”Bias” (partiskhet/ Kontrollerbar
fördomar)
Makt
Forskaren
Validering
(Bekräfta
sanningen)
Göra en kopia
Hermeneutisk
(dialog)
Intersubjektiv
Redskap (utmaning
och dialog)
Informanterna
Verifieras av
informanterna
 Dialog, intersubjektivitet
 Det som händer mellan människor, inte nåt som finns
där ute och som de dumma informanterna inte är
medvetna om.
 Informanternas makt: undvikande/avslutande, förhandlande,
deltagande – förståelse. Pröva ”sanningarna”= informanternas makt.
Tabu, ointresse, inte få fler kontakter.
 Antropologens makt: val av informanter (allas röster representativa),
äger insamlade data, skrivandet av rapporten, liknande argument
stil/ton/hur man porträtterar – ej deras kontroll
 Delad makt: Kopior av utkast att läsa – kommentera, ifrågasätta
tolkningar = evaluering/delaktighet. Delad makt – i något som ska bli
offentlig.
 Bygga förtroende
 I gruppen/med antropologen. Öppenhet – kan vara
problematiskt (det kan finnas logistiska/praktiska,
politiska, kulturella problem – vågar man vara öppen
om kulturellt känsliga saker som andra kan läsa?)
1.
Hur informanterna kommunicerar och förklarar för varandra; hur
informanterna kommunicerar och förklarar för antropologen.
Intrakulturell kommunikation (mellan medlemmar)
2.
Hur homogent är detta? Delade värderingar, praktiker, många
individuella skillnader.
Interkulturell kommunikation (mellan olika kulturella
grupper)
 Matcha olika horisonter (de som undersöker/de som undersöks).
 Något som någon säger som utmanar din förståelse av gruppens
världsbild. Din horisont matchar inte deras och du måste
omformulera din horisont så att den kommer närmare deras. Du
måste lösa utmaningen. Hur? Genom att fråga…
 Värderingar: bra/dåligt, roligt, vackert, tillåtet/förbjudet, destruktivt,
kort sagt: vad som är viktigt, visar sig i kategorier (”vi som tycker
lika”/delar värderingar).
 Vi har kulturell, politisk och personlig ”bias” – det är
en del av hur vi strukturerar vår världsbild.
Som både behövs för vår förståelse av andra
och oss själva…
Svaret är:
Reflexion, självanalys, skepticism (mot sig själv).
Vi motverkar det genom att ifrågasätta oss själva.
 Man kan… skriva journal över sina förutfattade idéer,
känslor, maktkamper…
 Man kan försöka se sin ”bias” i förväg, sina blinda
”spots”. Till det krävs ärlighet och uppriktighet.
 Din ”bias” blir ofta den utmaning som du använder i
forskningen.
 Individuell ”bias”:
smak, erfarenhet, känslor – jag har svårt för…
 Politisk ”bias”:
makt, känsla av kontroll… Att erkänna den
dimensionen. Att erkänna att man undviker en viss
tematik/att man lyfter fram viss tematik
 Kulturell ”bias”:
Att man tycker att det är fel med polygyni, att döda
djur, att helande med hjälp av andar är hokus pokus,
etc.
Vetenskaplig
Epistemologi
Objektiv
(kunskapsteori)
Kontrollerbar
”Bias”
(partiskhet/fördom
ar)
Makt
Forskaren
Validering
(Bekräfta
sanningen)
Göra en kopia
Hermeneutisk
(dialog)
Intersubjektiv
Redskap (utmaning
och dialog)
Informanterna
Verifieras av
informanterna
SLUT