Transcript ATT SVARA PÅ FRÅGAN

Akademiskt skrivande, del
1
Språkhandledningen på Sahlgrenska akademin
Anna Winlund
[email protected]
Margit Nelson-Wareborn [email protected]
www.gu.s
e
Akademiskt skrivande
•Att skriva är att delta i ett samtal.
•Dina tankar i texten måste förhålla
sig till vad andra sagt/skrivit i
ämnet.
•Du måste också rikta din text till en
lyssnare.
www.gu.s
e
Konstruktiv
planering/strategier
•Klargör syftet med texten
•Vilka instruktioner gäller för texten
•Vem är mottagare av texten
•Efter vilka kriterier ska texten bli
bedömd
www.gu.s
e
Akademisk text
•Fokus på innehåll
•Fokus på struktur och stil
•Fokus på form: formalia
•Lär hantverket – automatiserade
formaliakunskaper ger mer tid för
arbete med textens innehåll
www.gu.s
e
Formalia - Referenser
•Visar respekt för tidigare forskning
•Visar respekt för idéer och resultat
•Synliggör källor
•Bygger upp din trovärdighet inför
läsaren
www.gu.s
e
Plagiering
• Du plagierar om du lämnar in någon annans
arbete som ditt eget.
• Du plagierar om du, utan att ange referens
–kopierar fraser, meningar eller stycken från någon
annans arbete, vare sig du använder
citatmarkering eller inte
–skriver om en passage från någon annans arbete
med egna ord
–använder någon annans idé, teori, metod eller data
–kopierar bilder, diagram eller tabeller
–kopierar ur datorprogram, musikkompositioner,
multimedia (ljud, filmer).
www.gu.s
e
Plagieringsrisk
• Du riskerar att plagiera, om du gör ett referat och låter
din text följa originalet för nära, trots att du anger
korrekt referens till originalarbetet. Till exempel om du
–endast byter ut några få ord mot synonymer
–behåller originalarbetets formuleringar ordagrant, utan att
markera citat
–översätter ordagrant från ett annat språk utan kommentar
om att det rör sig om en översättning.
• Även om du har angett referens och skrivit om texten
med egna ord, alternativt markerat citat, får du inte låta
din text helt och hållet bygga på andra källor. Du måste
även bidra med egna kommentarer och reflektioner.
Citerad källa: Refero –Antiplagieringsguiden
http://creativecommons.org/
www.gu.s
e
Citera
• Text med löpande citat:
Enligt Säljö används språket för att "lagra kunskaper, insikter och
förståelse hos individer och kollektiv" (2000, s. 34).
• Text med blockcitat:
Människor kan med hjälp av skriftspråket ta tillvara kunskaper, och detta gör
mänskligt språk unikt i förhållande till djurens språk. Enligt Säljö (2000) kan vi dela
erfarenheter med varandra när vi använder samma ord för en företeelse.
Språket är en mekanism för att bildlikt uttryckt lagra kunskaper, insikter och förståelse hos
individer och kollektiv. Genom att tolka en händelse i begreppsliga termer, kan vi jämföra
och lära av erfarenheter. Begrepp som färg, form och vikt hjälper oss att se likheter och
skillnader mellan objekt och vi kan lära oss något om hur vi skall förhålla oss till dem i
olika sammanhang. (Säljö 2000, s. 34)
(Exemplen hämtade ur antiplagieringsguiden Refero)
www.gu.s
e
Referera
• Referera med egna ord
• Träna genom att sammanfatta stycken
• Plocka ut nyckelord
• Notera bok och sidor: gå tillbaka och kolla text mot originalkälla
• Använd olika referensmarkörer:
Johansson anser, understryker, menar, betonar, o.s.v.
Enligt Johansson är det särskilt viktigt att ……
(Se fler exempel på Refero)
www.gu.s
e
Referenssystem
Exempel: Harvardsystemet
• Kornelia Polyak visar i sin artikel ”Breast cancer: origins and
evolution” (2007) att bröstcancer inte kan betraktas som en enskild
sjukdom utan består av flera undertyper. Bröstcancer är enligt
Kamangar m.fl. den främsta cancerrelaterade dödsorsaken bland
kvinnor världen över (Kamangar, Dores & Anderson 2006).
Referenslista:
Kamangar, F., Dores, G.M. & Anderson, W.F. 2006. Patterns of cancer
incidence, mortality, and prevalence across five continents: defining
priorities to reduce cancer disparities in different geographic regions of
the world. J. Clin. Oncol. 24:2137–2150.
Polyak, K. 2007. Breast cancer: origins and evolution. The Journal of
Clinical Investigation Nr 11. Vol 17: 3155-3163
www.gu.s
e
Referenssystem
Exempel: Vancouversystemet
• Kornelia Polyak visar i sin artikel ”Breast cancer: origins and
evolution” att bröstcancer inte kan betraktas som en enskild sjukdom
utan består av flera undertyper (1). Bröstcancer är den främsta
cancerrelaterade dödsorsaken bland kvinnor världen över (2).
Referenslista:
1. Polyak, K. 2007. Breast cancer: origins and evolution. The Journal of
Clinical Investigation Nr 11. Vol 17: 3155-3163
2. Kamangar, F., Dores, G.M., and Anderson, W.F. 2006. Patterns of
cancer incidence, mortality, and prevalence across five continents:
defining priorities to reduce cancer disparities in different geographic
regions of the world. J. Clin. Oncol. 24:2137–2150.
www.gu.s
e
Sträva efter att göra din text
•Korrekt
•Precis
•Koncentrerad
•Enkel
•Organiserad
(Jarrick & Josephson 1996)
www.gu.s
e
KORREKT
• Innehållsmässigt
- Faktauppgifter
- Referenser
• Språkligt
- Rättstavningskontrollen
- Svenska skrivregler
- SAOL
www.svenskaakademien.se/ordlista
www.gu.s
e
PRECIS
• Undvik vaga uttryck
bra, mycket, lite, saker
• Klargör begrepp och termer
”använda begrepp ska ha en entydig,
en klart urskiljbar och en konsekvent
och fasthållen betydelse”
(Jarrick & Josephson, 1996:115)
www.gu.s
e
Precis
forts
• Tydliga samband
I Ströms undersökning av exporten
poängteras det viktiga faktum att en
förskjutning av transporterna mot en
ökad miljövänlig profil bör ske gradvis
så att exportindustrins intäkter inte
minskar.
Den visar också att...
Den = ?
www.gu.s
e
Tydliga samband, forts
Exempel på lösning:
•Upprepning
I Ströms undersökning av exporten /.../
Undersökningen visar också...
•Denna, dessa, detta (den här...) +
upprepning
I Ströms undersökning av exporten /.../
Denna undersökning visar också...
www.gu.s
e
Tydliga samband, forts
Av resten av informanterna är det
tio som behärskar uttalet helt och
fem behärskar det delvis. Dessa
använder det bara vid läsuttal.
Dessa=?
www.gu.s
e
KONCENTRERAD
•Håll dig till saken
•Undvik att vara pratig
•Undvik innehållslösa småord
•Undvik onödiga bestämningar
•Kan en hel mening ersättas med
ett par ord?
www.gu.s
e
Från pratigt till koncentrerat
• Det besvärligaste problemet som dök upp, var det
som vi anade från start, nämligen att det visade sig
vara mycket svårt att få tag på informanter och
också när vi lyckades med detta, hade de ofta inte
tid att svara på våra frågor.
• Det besvärligaste problemet som dök upp var som vi
anade från start, nämligen att det var mycket svårt att få
tag i informanter, och också när vi lyckades, som hade
de ofta inte tid att svara på våra frågor.
• Det besvärligaste problemet var att det var mycket svårt
att få tag i informanter som hade tid att svara på våra
frågor.
• Svårigheten var att få tag i informanter med tid att
besvara frågorna.
www.gu.s
e
Koncentrerad
”problem med dålig hälsa som har att
göra med vad man äter”
”kostrelaterade ohälsoproblem”
www.gu.s
e
Koncentrerad
”hur kunderna möter de olika delarna av
apoteksområdet och hur kunderna
uppfattar och förstår det som man
arbetar med där”
”apoteksverksamheterna ur ett
kundperspektiv”
www.gu.s
e
ENKEL
•Skriv inte svårare än du behöver
•Nivå – dina kurskamrater
•Komplicerade begrepp när du
skriver om komplicerade saker
www.gu.s
e
ORGANISERAD
•Fungerande disposition på alla
nivåer
- kapitel och styckeindelning
- rubriker i rätt nivåer
•Visa läsaren hur du lagt upp texten
- metatext
- sambandsord
www.gu.s
e
Styckeindelning
•Delar in texten i logiska enheter
•Gör texten rytmisk och
sammanhängande
•Underlättar för läsaren – och
skribenten
www.gu.s
e
Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår
undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt.
Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt
material metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella kvalitativa intervjuer som för att vi skulle få intervjusvar
som är någorlunda jämförbara sinsemellan strukturerades med hjälp av ett antal frågor det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande
svar som möjligt målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material
samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar vi satte ihop ett antal
frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna vi ville uppnå
ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika
att påverka informanterna i någon riktning vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle detta för att vi skulle
kunna observera både oss själva i rollen som intervjuare och informanten det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand
om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi
ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm i de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen
för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå
under vilka informanten kunde reflektera över sina svar. Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av
verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår
frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på
förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara
individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med
hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta
informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en
utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15
stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt.
Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning.
Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som
intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid
intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att
informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka
till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde
reflektera över sina svar.
www.gu.s
e
Styckeindelning, forts
”Det finns två sätt att markera
nytt stycke: indrag eller
blankrad”
(Språkrådet 2008:25)
www.gu.s
e
Blankrad
Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod
som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår
frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte
lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt
material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer
som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med
hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt.
Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring
autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en
struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det
återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så
öppet och avslappnat samtal som möjligt.
Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka
informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle.
Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det
blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid
intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi
ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna
samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att
anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde
reflektera över sina svar.
www.gu.s
e
Indrag
Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma
lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i
arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas
förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på
förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material.
Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa
intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara
sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att
erhålla så uttömmande svar som möjligt.
Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och
tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en
utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor
och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte
vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som
möjligt.
Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att
undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två
intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss
själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera
intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi
beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att
det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna
samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet.
Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under
vilka informanten kunde reflektera över sina svar.
www.gu.s
e
Undvik falska indrag
Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare
var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete
var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas
förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på
förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material.
Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa
intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara
sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att
erhålla så uttömmande svar som möjligt.
Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och
tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en
utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor
och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte
vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som
möjligt.
Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att
undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två
intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss
själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera
intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi
beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att
det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna
samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet.
Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under
vilka informanten kunde reflektera över sina svar.
www.gu.s
e
Undvik många korta stycken
Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som
lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då
vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt.
Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen
inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa
intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med
hjälp av ett antal frågor.
Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt.
Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt
material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de
intervjuades tankar.
Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att
inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt.
Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka
informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att
vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten.
www.gu.s
e
ett tankeled – ett stycke
•En ny aspekt av ämnet
•Ett nytt argument
•En ny teori
www.gu.s
e
Samband i ett stycke
• Det viktiga först
- annars tappar läsaren lätt koncentrationen
och missar det väsentliga
• Kärnmening
-sammanfattar huvudtanken i stycket
- gör texten överskådlig, lättläst och pedagogisk
- efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken
genom detaljer, förklaringar och exempel
(Studentens skrivhandbok)
www.gu.s
e
Akademiskt – vardagligt
språkbruk
”Jag upptäckte att lärarna ville hjälpa till
så att barnen skulle förstå nya saker. De
berättade för mig att de alltid arbetade
med att förbereda barnen för det nya
och att det var viktigt att bearbeta det
efteråt också.”
www.gu.s
e
Akademiskt – vardagligt
språkbruk
”I syfte att ge varje barn en möjlighet att
alltid förstå det nya stoffet har lärarna i
undersökningsklassen arbetat mycket
med både förförståelse och
efterarbetning”. (Axelsson, 2000)
www.gu.s
e
Formalitet
Jag?
Personlig
Opersonlig
www.gu.s
e
Information
http://www.sahlgrenska.gu.se/utbildning/student/sprakhandledning/
Välkommen!
www.gu.s
e