Transcript Om läsförståelse och textsamtal

Om läsförståelse och
textsamtal
bakgrund

Pisaundersökningarna

”poor comprehenders”

Läsning=avkodning och förståelse
Tidig läsning



Bilder och sagor
Spänning, dialog
Tydlig berättarröst
Den här dagen är de hemma allihop, när pappa kommer från
skogen. Det är något konstigt med pappa. Han säger ingenting.
Stilla sätter han sig i kökssoffan.
- Vad är det, säger mamma. Är du sjuk?
Pappa skakar på huvudet. Barnen ställer sig framför honom.
-Säg vad det är, säger mamma. Jag blir så ängslig.
-Jag har sett henne, säger pappa.
Alla förstår genast. Ingen annan än Skogsfrun skulle få pappa
att bli så högtidlig.
(ur Leos bok av Kerstin Sundh)
Skönlitterär läsning
Tydlig författarröst
 Förförståelse för formen från tidig
läsning
” Emil i Lönneberga, han som bodde på
gården Katthult i Småland, har du
någonsin hört talas om honom?”

Boksamtal
Faktatexter



Att läsa för att skaffa sig kunskap
Texterna har inte berättande drag
Koncentrerat innehåll
(satsförkortningar,passiv form, svagare
textbindning, fler substantiv)

Texterna kräver att man kan:
ta tillvara förförståelse
skilja på sökläsning och djupläsning
veta när man förstår och inte förstår
veta vad man skall göra när man inte
förstår
(Lundberg, 2006)
Passiva och aktiva läsare





Passiv läsning- läsning på ytan
Avkodningen inte automatisk,
koncentrationen går åt här ”bearbetning på
lägre nivå ger mindre kapacitet till
bearbetning”
Otillräcklig förförståelse
”Läsning på komfortnivå”
Självbild- ” jag duger inte”. Matteuseffekten.

”för att befästa och utveckla sin
läsförmåga måste man emellertid varje
dag läsa på gränsen till sin förmåga”
En aktiv läsare


Har lässtrategier: Ny text kräver
ansträngning.Skumläser. Stryker
under,antecknar. Kan bedöma sin egen
förståelse, går tillbaka, tar
sammanhanget till hjälp, reviderar sina
kunskaper…
Vågar ifrågasätta texten, vet att man
måste inferera
Man måste lära eleverna att
bli aktiva läsare




Inte bara svensklärarens uppgift
Få lärare arbetar (tillräckligt) med detta.
Att läsa faktatexter kräver träning i
aktiv läsning - textsamtal!
Elever kan inte lämnas med
lärobokstexter själva.
Strukturerade textsamtal- träning
i att läsa faktatexter aktivt
Ställa frågor till författaren
(minska avståndet mellan
läsaren och författaren)
 Komma med förslag till
omformuleringar






Segementering
Frågor, reflektioner, diskussioner (jfr
kontrollfrågor)
Ingångsfrågor: Vad är det författaren vill
säga? (questioning the author)
Uppföljningsfrågor: Vad menar författaren
med det? Hur hänger det ihop med vad vi
tidigare fått veta?
Läraren sammanfattar innan man går vidare



Frågorna skall uppmuntra eleverna att
” gå i närkamp med texten”
Läraren skall styra samtalet (ingen
allmän diskussion)
” Våga undervisa!”
berättarröst


minskar distansen författare-läsare
Inbjuder läsaren till dialog
murbruk



därför att, alltså, annars, därför, för,
trots att, ledde till, så, berodde på, så
att, gjorde att, medförde, även om
Uttryck för orsak - verkan samband
(kausalitet)
För litet murbruk gör texterna svåra att
förstå
Inferens





” att läsa mellan och bortom raderna”
” det stod inte i texten”
” vi visste inte att vi fick svara sådant som
inte stod i texten”
”murbruket” underlättar inferens
korta satser utan murbruk gör texten svår att
förstå


Faktatexter med både berättarröst och
kausalitet hjälper invandrarelever till
större textförståelse
Texter som är kulturspecifika är svårare
för dessa elever