Transcript Ökad läsförståelse av faktatext bland sva-elever - Hld

Slutrapport
2011-01-13
Sida 1 av 8
Uppdragsgivare: Sollentuna kommun
Projektledare: Sara Molin
Projektbeteckning
Version
Dnr.
Slutrapport
för
ökad läsförståelse av faktatexter
hos elever med utländsk bakgrund
Helenelundsskolan
Besök
Turebergshuset
Turebergs torg
Postadress
191 86
Sollentuna
Telefon växel
08-579 210 00
Fax reception
08-35 02 90
Internet
www.sollentuna.se
Slutrapport
2011-01-13
Dnr.
Sida 2 av 8
Sammanfattning
Att elever med utländsk bakgrund under grundskolans senare del möter en
stor utmaning i att tillägna sig ett ”kunskapsspråk” och inhämta kunskap
genom att på egen hand läsa faktatexter, är något som skolan måste förhålla
sig till genom att ge den hjälp som eleverna behöver. Ämnet svenska som
andraspråk är begränsat, eftersom det både ska vara en nyckel till framgång
i övriga ämnen och rymma i stort sett samma innehåll som det andra
svenskämnet. Det finns helt enkelt inte alltid tid att stanna upp och fördjupa
sig i läsförståelse av just faktatexter. Även inom övriga ämnen, som so och
no, finns tidsmässiga begränsningar, stora grupper osv. Syftet med det här
projektet var därför att göra en särskild satsning på just läsförståelse av
faktatexter hos elever med utländsk bakgrund. Den ursprungliga tanken var
att driva projektet som en kurs utanför det ordinarie schemat för svenska
som andraspråk. När projektplanen utformades pågick ett schemamässigt
förändringsarbete som skulle innebära att kursen skulle rymmas inom
elevernas ordinarie schema, men inom ramen för ”fri elevtid”, och alltså inte
under lektionerna i svenska som andraspråk. Denna schemaförändring gick
dock inte igenom, vilket förde med sig att projektet ändå behövde rymmas
inom ämnet svenska som andraspråk och under dessa lektioner. Projektet
har också drivits under en termin istället för – som tanken var från början ett läsår, vilket också får betydelse för utvärderingen av projektet och dess
mål. Det går dock att konstatera att eleverna som har deltagit i projektet i
stor utsträckning har blivit mer aktiva läsare, och mer medvetna om sin egen
läsförståelse, sina lässtrategier och så vidare.
Slutrapport
2011-01-13
Dnr.
Sida 3 av 8
1
Bakgrund
På elever med utländsk bakgrund ställs höga krav vad gäller
inhämtande av kunskap på egen hand, genom läsning av faktatexter.
Samtidigt råder en viss oklarhet i hur ansvaret för att hjälpa dessa
elever är fördelat och i vilket forum denna hjälp ska ges. Läraren i
svenska som andraspråk förväntas bära huvudansvaret för dessa
elevers språkutveckling, men även andra lärare ska ta hänsyn till
språket i undervisningen. Språk- och kunskapsutvecklingen hänger ju
ihop, och därför måste det finnas ett holistiskt perspektiv i skolan.
Behovet av undervisning i läsförståelse av faktatexter, i kombination
med de tidsmässiga begränsningarna, utgjorde orsaken till projektets
planering och genomförande. Tanken var som sagt att kursen inte
skulle ges under lektionerna i svenska som andraspråk. När
schemaförändringen inte gick igenom visade det sig alltså ändå att så
skulle bli fallet.
2
Projektgenomförande
Projektet har genomförts genom undervisning i snitt en timme i
veckan med elever i år sju och åtta. På grund av ämnets (svenska som
andraspråk) övriga innehåll, har det inte alltid passat att lägga en
lektion i veckan på detta. Ibland har det därför blivit mindre än en
timme i veckan, ibland mer.
2.1 Strukturerade textsamtal
De faktatexter som har använts under projektet har valts ut i samråd med sooch no-lärare och handlat om sådant som eleverna läst om inom so eller no
under den aktuella perioden. I de flesta fall har det varit texter som använts i
so- och no-undervisningen och som eleverna alltså känt igen. I vissa fall har
det dock varit texter som fungerat som ett komplement till de ordinarie
texterna. Det har dock inte varit aktuellt att välja mer lättlästa texter,
eftersom målet har varit att lära eleverna hur de kan ta sig an de texter som
de faktiskt möter i den ordinarie undervisningen.
Kring texterna har vi arbetat med strukturerade textsamtal, vilket är en
tidskrävande men ofta givande metod. Ett strukturerat textsamtal innebär att
läraren och eleverna läser texten tillsammans, och under lärarens ledning
stannar upp och reflekterar över vad som sägs och hur det sägs. I det här
fallet har vi samtalat både om ord som hört till ämnesområdet (riksdagsledamöter, justitieombudsmannen, grundlag och så vidare) och andra ord
(verb, bindeord och så vidare). Ett mål med detta har varit att
medvetandegöra eleverna och hjälpa dem att reflektera över hur de läser. I
strukturerade textsamtal upptäcker man ofta sådant som eleverna missar i
texten, vilket annars lätt kan gå både läraren och dem själva förbi. Under ett
strukturerat textsamtal stannade vi exempelvis upp vid uttrycket ”fatta
beslut”. När eleverna fick frågan vad ”fatta” betyder, svarade alla först
”förstå”.
Slutrapport
2011-01-13
Dnr.
Sida 4 av 8
2.3 Nyckelord och sammanfattning av texter
Under projektets gång har eleverna fått utveckla sin förmåga att se det
viktiga i texter och sammanfatta det mest väsentliga med egna ord. Vi
började med att föra en diskussion om vad nyckelord är. Inledningsvis fick
eleverna stryka under de ord i en text som de uppfattade som nyckelord.
Dessa ord skrevs upp på tavlan, och därefter sammanfattade eleverna texten
utifrån de uppskrivna orden, med mycket stöd och guidning av läraren. Som
nästa steg fick eleverna ta ut nyckelord och sammanfatta en text mer på
egen hand. Därefter jämförde vi deras olika sammanfattningar och
diskuterade dem. Detta sätt att trappa upp graden av självständighet har varit
genomgående under hela projektet, det vill säga eleverna har till en början
fått mycket stöttning av läraren, för att bit för bit arbeta mer självständigt.
2.4 Cirkelmodellen
Cirkelmodellen är en metod som används inom genreundervisning, och där
syftet är att eleverna ska bli mer förtrogna med en genre – här hänger
läsförståelsen ihop med eget skrivande. Man utgår hela tiden från texter som
har ett relevant innehåll, vilket är lätt gjort när man arbetar med just
faktatexter – vi valde som sagt ut texter som var kopplade till det som
eleverna under den aktuella perioden arbetade med inom so eller no.
Steg ett är att studera exempeltexter ur genren. I år 8 läste och studerade vi
exempelvis texter om olika upptäcktsresande, vilket var kopplat till det
arbetsområde som just då var på gång inom so. Vi använde oss då av texter
på Internet, främst artiklar från NE skola. Vi läste texterna tillsammans, och
eleverna uppmanades att försöka hitta sådant som de uppfattade som typiskt
för genren (faktatexter) avseende struktur, verb och bindeord. Utifrån
elevernas idéer och med lärarens stöttning och vägledning sammanfattades
därefter typiska drag för genren.
Steg två i cirkelmodellen går ut på att tillsammans författa en text inom
genren, utifrån de typiska drag som har konstaterats i steg ett. I det här
skedet finns läraren med och stöttar och vägleder till stor del, och alla elever
deltar i att skriva en text. Detta underlättades av att grupperna är små och
innehåller 6-8 elever – alla kunde komma till tals. Vi fortsatte här på temat
upptäcktsresande, men skrev om en annan person än den vi läste om i steg
ett.
I steg tre skriver eleverna en egen text, mer självständigt. De har hjälp av de
typiska drag som har sammanställts, samt av den text som författats
gemensamt av gruppen. Även om graden av självständighet har ökat
betydligt i det här skedet, finns läraren förstås med och vägleder.
2.5 Metareflektion
Ett syfte med projektet har varit att eleverna ska bli mer medvetna, aktiva
läsare. Detta hänger samman med graden av läsförståelse, då en medveten
och aktiv läsare tar till strategier för att tillägna sig en text. Eleverna har
Slutrapport
2011-01-13
Dnr.
Sida 5 av 8
under projektets gång därför ställts inför metareflektion på olika sätt, det vill
säga fått fundera över sin egen läsförståelse och de strategier de använder.
De har vid olika tillfällen fått reflektera över och värdera sitt ordförråd
(aktivt/passivt), sin läsförståelse, sina lässtrategier och sin uppfattning om
faktatexters svårighetsgrad.
3
Måluppfyllelse
3.1
Uppnådda projektmål
Alla elever som deltar i kursen ska utveckla sin förmåga att läsa och
förstå faktatexter.
I projektplanen planerades att detta mål skulle mätas genom läsförståelsetest
i början och slutet av kursen. I och med att projektet inte drevs under ett helt
läsår, som det från början var tänkt, utan bara under en termin, förändrades
dock förutsättningarna. Fokus flyttades då från att mäta utvecklingen av
läsförståelse (eftersom tiden uppfattades för kort för att kunna mäta det på
ett tillförlitligt sätt) till att titta på attityden till faktatexter och sin egen
förståelse av dem. I början av kursen fyllde eleverna i en enkät, vars syfte
var att visa elevernas inställning till faktatexter och sin egen läsförståelse.
De fick svara på påståenden om huruvida faktatexter (i so- och no-böcker)
har ett viktigt innehåll, om de brukar vara tydliga, om de brukar innehålla
för många svåra ord, om de (eleverna) brukar hoppa över ord som de inte
förstår, och så vidare. Syftet med enkäten var att få en bild av elevernas
attityd till skolans faktatexter och inställning till sin egen förmåga. Detta
både för att eventuellt kunna se en attitydförändring, och för att kunna lägga
upp undervisningen på ett sätt som passade eleverna. Den generella bilden
som framkom av enkäterna var att eleverna hade en tämligen god tilltro till
sin egen förmåga att förstå faktatexter, och en uppfattning om faktatexter
som viktiga och inte särskilt svåra. Under projektets gång framkom dock att
de flesta av eleverna ofta hade svårt att fullt ut tillägna sig innehållet i
texterna.
I slutet av kursen fick eleverna fylla i ännu en enkät, där de med egna ord
fick uttrycka sig om sin egen läsförståelse och sina lässtrategier. Enkäten
gjordes i anslutning till ett läsförståelsetest, och frågorna rörde sig om vad
eleverna hade använt sig av för strategier för att förstå texten. Vissa av
eleverna visade då en hög medvetenhet om sina lässtrategier, och även om
textens svårighet, medan andra hade svårare att säga vilka strategier de
använt sig av.
Alla elever som deltar i kursen ska, sett till omdömen eller betyg,
förbättra sina resultat i so och no - dvs. ökad måluppfyllelse i so och no.
För det här målet gäller samma sak som det föregående – på grund av den
förkortade projekttiden, valde vi att istället fokusera på skillnader i attityd
Slutrapport
2011-01-13
Dnr.
Sida 6 av 8
och elevernas upplevda läsförståelse. Som nämndes ovan, har en attityd av
ökad medvetenhet kunnat upptäckas hos flera elever. Detta har även blivit
synligt i diskussioner som har förts i grupperna, under strukturerade
textsamtal osv.
Utveckla metoder för undervisning i läsförståelse och sprida dessa
vidare till de lärare som undervisar i so och no.
Eleverna har haft en positiv och märkbar utveckling i de arbetsområden vi
har ägnat oss åt. Alla elever lyckades till exempel skriva en egen faktatext
som följde genren. Vi hade plockat ut typiska drag som exempelvis passiva
verb, vilket alla elever lärde sig att behärska. Användningen av dem fick
dem också att fundera mer kring språk och ordval i faktatexter. Under
strukturerade textsamtal har i stort sett alla elever fått aha-upplevelser och
börjat reflektera, och i egna reflektioner har de satt ord på hur de tänker om
sin egen läsning. Metoderna har med andra ord varit lyckade, och bör kunna
användas även fortsättningsvis och även i större utsträckning. Det ultimata
vore kanske att läraren i svenska som andraspråk samarbetar med lärare i so
och/eller no kring genren faktatexter, och arbetar med bland annat
cirkelmodellen tillsammans. Detta kräver dock ett nära samarbete, vilket
kräver tid att sitta tillsammans och planera.
3.2
Kvarstående aktiviteter med aktivitetsplan
Metoderna som använts inom projektet har som sagt varit lyckade och
lett till en ökad medvetenhet hos eleverna. Vad som kvarstår är därför
att hitta ett sätt att ta arbetet vidare och engagera fler lärare, för att
verka för ett gemensamt ansvarstagande för elevernas språk- och
kunskapsutveckling. Sara Molin, som drivit projektet, kommer att
vara föräldraledig under ett år och under tiden ha en vikarie. Det är
därför i nuläget svårt att säga hur arbetet ska fortsätta under året. Sara
har dock för avsikt att, med start VT-12, försöka driva ett samarbete
med lärare i no och so kring cirkelmodellen.
3.3
Bedömd uppfyllelse av effektmål
Alla elever med utländsk bakgrund ska ha en så god läsförståelse att de
kan tillgodogöra sig de faktatexter som de möter inom so och no, och
därmed behålla intresset för att lära och tron på sig själva.
Vid projektets slut går det inte att mäta detta mål och få ett slutgiltigt svar,
men mätningarna av elevernas attityder till faktatexter och till sin egen
läsförståelse av dem, pekar mot en tilltro till den egna förmågan. I enkäterna
som fylldes i i början av projektet var den generella bilden som framkom att
eleverna hade en tämligen god tilltro till sin egen förmåga att förstå
faktatexter (även då, alltså!). Skillnaden som man kunde se i slutet av
kursen, var att eleverna i stor utsträckning visade medvetenhet om
svårigheten med att förstå faktatexter. Att de ändå verkar ha en tilltro till sin
egen förmåga, är därför positivt.
Slutrapport
2011-01-13
Dnr.
Sida 7 av 8
4 Erfarenheter och förslag till förbättringar av
genomfört projektarbete
4.1
Metoder, processer med mera
Under projektet har eleverna haft tillgång till varsin bärbar dator.
Detta har haft ett flertal vinster – vi har exempelvis kunnat använda
oss av faktatexter/artiklar från sidor som NE Skola. Detta har bidragit
till variation (att alla texter inte har kommit från skolans läroböcker).
Vidare har vi producerat texter på datorerna. När vi har skrivit
gemensamma texter har en av eleverna kunnat vara sekreterare, och de
övriga kunnat följa med i texten via projektor. Eleverna har också
skrivit sina individuella texter på datorerna, samt loggar och
reflektion. De har på så sätt haft allt samlat i en form av portfolio.
Eleverna har också fått varsitt exemplar av boken ”Viktiga ord i no
och so” (Natur och Kultur). Den har fungerat som en uppslagsbok
som eleverna har kunnat använda när och som de själva vill. De har
fått behålla böckerna efter kursens slut, och får själva välja om de vill
ha dem hemma eller i skolan. Hos många av eleverna har böckerna
varit mycket uppskattade och använts flitigt, även utanför projektet.
4.2
Projektorganisation, mottagare och samspel
I ett längre perspektiv bör ett närmare samarbete mellan lärare i
svenska som andraspråk och ämneslärare eftersträvas. Under
projektets gång har det varit läraren i svenska som andraspråk som har
planerat och genomfört undervisningen, men fått relevanta texter från
lärarna i so och no. I ett vidare arbete bör planering och undervisning
göras gemensamt, för att få ett helhetsperspektiv på och ett
gemensamt ansvarstagande för elevernas språk- och
kunskapsutveckling. Elevernas språk- och kunskapsutveckling (och
därmed alla lärare) skulle gynnas av ett tätare samarbete. Ett problem
under projektets gång har varit svårigheten att hinna med både det
fördjupade och långsiktiga arbetet med faktatexter och ämnets övriga
innehåll. Därför skulle det också vara bra att dela upp undervisningen,
så att allt inte måste göras inom ramen för svenska som andraspråk.
4.3
Resurser och tidplan
Tidplanen förändrades, som redan nämnts, vid projektets början. Vid
projektets slut kan konstateras att de metoder som använts inom
projektet har fungerat bra och hjälpt eleverna att bli mer medvetna och
aktiva läsare. En fortsatt satsning inom området, det vill säga språkoch kunskapsutvecklande arbete genom läsförståelse av faktatexter,
bör göras med lärdom av projektet.
Slutrapport
2011-01-13
Dnr.
Sida 8 av 8
4.4
Framgångsfaktorer
En framgångsfaktor har utan tvekan varit att grupperna i svenska som
andraspråk är små. Metoderna – strukturerade textsamtal,
cirkelmodellen, sammanfattning av texter och reflektion, lämpar sig
bra för små grupper eftersom alla då har chans att komma till tals och
delta aktivt. Detta talar alltså för att även fortsättningsvis förlägga
detta arbete till lektionerna i svenska som andraspråk. Vid ett
samarbete mellan läraren i svenska som andraspråk och lärarna i so
och/eller no, skulle man förslagsvis kunna fokusera på innehållet av
texterna under so- och no-lektionerna, och formen under lektionerna i
svenska som andraspråk. En annan framgångsfaktor har varit just
detta – att använda texter som är kopplade till det som eleverna
arbetar med i so eller no.
5
Överlämning vid projektslut
5.1
Mottagare
Projektrapporten överlämnas till Barn- och utbildningskontoret.
5.2
Uppföljning av effektmål
Vi bör fortsätta att arbeta mot effektmålet, genom att bland annat
använda oss av de metoder som prövats inom projektet. Vi bör också
sträva efter ett utökat samarbete mellan pedagogerna för att komma
närmare ett helhetsperspektiv på eleverna språk- och
kunskapsutveckling. Projektansvarig, tillika läraren i svenska som
andraspråk, ansvarar för att delge ämneslärarna erfarenheter från
projektet och dess metoder.