Transcript Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori

Varför ska man som lärare ha
kunskaper om
vetenskapsteori/filosofi och
vetenskaplig metod?
Korta programmet hösten 2010
Några skäl:
1) Vår professionshistoria och vissa
strömningar inom vetenskapen har likheter
Skäl…
2) Kunna kritiskt förhålla sig till forskning
som har med skola att göra
Skäl…
Använda vetenskapliga instrument som
undervisningsinstrument
Skäl…
Öva sitt eget kritiska förhållningssätt - något
som vi också ska lära eleverna att ha.
Varifrån har lärare fått sin
professionella kunskap?
• Pedagogik
• Metodik (praktiska
(undervisning och
och ibland normativa
socialisation)
idéer om
• Utbildningsvetenskap
undervisning)
(nytt begrepp med
•
Didaktik
(läran
om
många innebörder t.ex.
undervisning)
lärarutbildningen)
• Pedagogiskt arbete
(forskarutbildningsämne för lärare)
Didaktiska frågor:
1600-tal
Johan Amos Comenius
• Kristendom
• Systematisera
lärarkunskap:
Didactica Magna
• Naturvetenskap
• Passifism
• Humanism
Olika elever
• Skarpsinniga, vetgiriga & bildbara
• Skarpsinniga och långsamma
• Skarpsinniga & vetgiriga + trotsiga &
oböjliga
• Fogliga, vetgiriga + svårt att fatta
• Obegåvade, trötta & håglösa
• Obegåvade + förvänd & dålig natur
Metoder
• Undervisningsinnehåll väljs i förhållande
till eleven
• Innehållet i undervisningen bearbetas enligt
följande modell:
• - öva sinnena
• - öva fantasi och minne
• -öva förståelse och minne
• - öva självständig behandling & bedömning
1700-tal
Jean Jacques Rousseau
• Jämförelse med
naturen, Emile
• Uppfostran &
undervisning
Pestalozzi
Per Reinhold Svensson
• Svenssons resa till
Schweiz och mötet
med Pestalozzi
• Svensson får ett
uppdrag av den
svenska kungen
Svensson om Pestalozzi:
Det hela liknar en liten akademi. Även hållas dagligen
föreläsningar över metodens särskilda delar. Pestalozzi och
hans medarbetare äro alla långt ifrån att tro sig om att ha
hunnit målet. Men de arbeta oupphörligt att uppnå det eller
åtminstone att komma det allt närmre.
Där vandrar Pestalozzi bland sina lärjungar med själens
ungdomskraft. Vördad och älskad av alla. Öppen vänlig,
Okonstlad och god. En genialisk naturmänniska, levande
Och verkande i kärlek och välvilja.
Resan till England
•
•
•
•
Bell & Lancaster:
Stora klasser
Stoffet tillrättalagt
En specifik metod
1842 - ”Lancastermetoden”
• Den enda tillåtna
Innehåll
Elev
Lärare
Från slutet av 1800-talet:
• Innehållet är
detsamma för alla
elever
• Elevens bristande
förmåga avgör
skolresultatet
• Läraren ska hålla sig
till en (”god”) metod
• Innehållet varierar
beroende på elevens
kunskaper och intresse
• Eleven kan utvecklas
mycket vid goda
omständigheter
• Läraren måste kunna
olika metoder
beroende på
omständigheterna
Herbart
- Filosofi: etik
- Psykologi
1900-tal
• Skoltiden utökas och
skolan blir allt viktigare
• Positivism och
behaviorism präglar idéer
om undervisning &
lärande
• Olika metoder, såsom
undervisnings-teknologi
utvecklas - Läromedel
utvecklas som ska passa
alla
• Vissa pedagoger vill
förändra skolan:
• Dewey
• Montessori
• Freinet
• Freire
• Reggio
• Waldorfskolan
• ……
?
NÅGRA BEGREPP:
•
•
•
•
•
•
•
Positivism
Hermeneutik
Hypotesprövning
Paradigm
Förklaringstyper
Individ - struktur
Kvalitativa - kvantitativa studier
Positivism
• Naturvetenskap är förebild för all vetenskap
= positivt, framsteg
• Logisk positivism - fysik och logik är
förebilder
• Popper kritiserar logisk positivism och
menar att det gäller att utsätta vetenskapliga
resultat för prövning
Positivism ur ett
skolperspektiv:
• Positivism kopplas till ”säkra kunskaper” (både att
det som står i läroboken är sant och att det finns
[email protected]
säkra metoder för undervisning, jfr.
evidensbaserade undervisningsmetoder
• Intelligenstester som grund för placering
• Betyg (1-5)
• Positivism kopplas oftast ihop med behaviorism
(t.ex. Skinner)
•
”Normalfördelning”
Betyg: 1
2
3
4
5
Procent 7%
24%
38%
24%
7%
Hermeneutik
• Det man vet är beroende på vem man är. - Att se
något ”som” något speciellt. - Förförståelse
• Förförståelse redovisas
• Tolkningsprocess redovisas - den hermeneutiska
cirkeln: 1) förförståelse 2) att möta något
nytt/okänt och konfrontera det man vet med det
nya 3) beskriva det för någon annan
• Schleiermacher, Dilthey, Gadamer, Ricoeur
Hermeneutik ur ett
skolperspektiv
• Att se varje elev som någon som redan kan
något (förförståelse)
• - jfr. olika lärandeteorier
• Att primärt betrakta fakta i läroböcker osv
som något som någon skrivit - ett kritiskt
förhållningssätt (som också förespråkas av
t.ex. Popper)
Hypotesprövning
• Främst inom naturvetenskaplig forskning
• Hör i skolforskning mest ihop med
experiment - ovanligt idag inom pedagogisk
forskning
• 1988 Pramling: ”Att lära barn lära”
• Aktionsforskning
Paradigm
• Kuhn studerade långa perioder
• Begreppet används också för att förstå
smärre skiftningar och förändringar:
• Synen på undervisning:
Individ - Struktur
• Individ
• Struktur
• Vetenskapliga studier
som tar fasta på
individer
• Skolan som en politisk
plats.
Ex. ”läroplansteori”:
ramfakteori eller
läroplanskoder
Förklaringstyper
•Orsaksförklaring
•Vi socialiseras in ett visst beteende = flickor talar mindre än pojkar i klassrum
•________________
•Intelligens påverkar primärt skolresultat - inte lärarens skicklighet
•Socialgrupp påverkar resultat
•Nu: lärarskicklighet påverkar resultat
•Funktionell förklaring
•Flickor talar mindre än pojkar i klassrummet = Skolan som institution upprätthåller en
•_________________
Vetenskapliga metoder
• ”KVANTITATIVA”
• ”KVALITATIVA”
•
•
•
•
•
•
•
•
Stor population
Flera frågor enkla svar
Kvantifiera
Resultat i procent,
cirklar, diagram…
Få personer
Få frågeställningar
Skriva ut, analysera
Resultat i form av
fallstudier, kvalitativa
kategorier mm.
Skolforskning
• Kvantitativa i skolan
• Kvalitativa i skolan
• Intelligensmätningar
• Socialgrupp
• Attitydundersökningar
bland elever
• Hur elever uppfattar
mobbning
• Hur elever förstår ett
visst
undervisningsinnehåll
• Fallstudier av lärare