Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori

Download Report

Transcript Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori

Varför ska man som lärare ha
kunskaper om
vetenskapsteori/filosofi och
vetenskaplig metod?
Några skäl:
• Vår professionshistoria och vissa strömningar
inom vetenskapen sammanfaller
• Kunna kritiskt förhålla sig till forskning som har
med skola att göra
• Använda vetenskapliga instrument som
undervisningsinstrument
• Öva sitt eget kritiska förhållningssätt - något som
vi också ska lära eleverna att ha.
Varifrån har lärare fått sin
professionella kunskap?
• Pedagogik
• Metodik (praktiska
(undervisning och
och oftast normativa
socialisation)
idéer om
• Utbildningsvetenskap
undervisning)
(nytt begrepp med
•
Didaktik
(läran
om
många innebörder t.ex.
undervisning)
lärarutbildningen)
• Pedagogiskt arbete
(forskarutbildningsämne för lärare)
Didaktiska frågor:
Vad?
Hur?
Varför?
1600-tal
Johan Amos Comenius
• Kristendom
• Systematisera
lärarkunskap:
Didactica Magna
• Naturvetenskap
• Passivism
• Humanism
Allmänna metoder:
• Undervisningsinnehåll väljs i förhållande
till eleven
• Innehållet i undervisningen bearbetas enligt
följande modell:
• - öva sinnena
• - öva fantasi och minne
• -öva förståelse och minne
• - öva självständig behandling & bedömning
Kravet på grundlighet:
• Bara sådant som länder till nytta får förekomma
• Allt ska meddelas
• Lägg en gedigen grund - den ska läggas djupt - allt
ska vila på den
• Överallt där man kan särskilja delar ska
uppdelning företas - varje senare del ska grundas
på de tidigare - allt som står i inbördes
sammanhang ska förknippas
• Allt ordnas efter förståendets, minnets och
språkets måttstock och ska befästas med övningar
1700-tal
Jean Jacques Rousseau
• Jämförelse med
naturen, Emile
• Uppfostran &
undervisning
Per Reinhold Svensson
• Svenssons resa till
Schweiz och mötet
med Pestalozzi
• Svensson får ett
uppdrag av den
svenska kungen
Svensson om Pestalozzi:
*Det hela liknar en liten
akademi. Även hållas
dagligen
föreläsningar över metodens
särskilda delar. Pestalozzi
och hans medarbetare äro
alla långt ifrån att tro sig om
att ha
hunnit målet. Men de arbeta
oupphörligt att uppnå det
eller
åtminstone att komma det allt
närmre.
Där vandrar Pestalozzi bland
sina lärjungar med själens
ungdomskraft.
Vördad och älskad av alla.
Öppen vänlig,okonstlad och
god. En genialisk
naturmänniska, levande och
verkande i kärlek och
välvilja.
Resan till England
•
•
•
•
Bell & Lancaster:
Stora klasser
Stoffet tillrättalagt
En specifik metod
1842 - ”Lancastermetoden”
Innehåll
Elev
Lärare
Från slutet av 1800-talet:
• Innehållet är
detsamma för alla
elever
• Elevens bristande
förmåga avgör
skolresultatet
• Läraren ska hålla sig
till en (”god”) metod
• Innehållet varierar
beroende på elevens
kunskaper och intresse
• Eleven kan utvecklas
mycket vid goda
omständigheter
• Läraren måste kunna
olika metoder
beroende på
omständigheterna
1900-tal
• Skoltiden utökas och
skolan blir allt viktigare
• Skolan består därmed av
många elever - och många
lärare
• Olika metoder, såsom
undervisnings-teknologi
utvecklas
• Läromedel utvecklas som
ska passa alla
• Vissa pedagoger vill
förändra skolan så som
den utvecklas:
• Dewey
• Montessori
• Freinet
• Freire
• Reggio
• Waldorfskolan
• ……
Dewey
• Naturlig instinkt att vilja undersöka
• Föra samman teori och praktik:
Vetenskapligt tänkande & arbete
• Avgränsa stoffmängd
• Anknyta till elevens intresse
• Avsikt - planering - handling - reflektion bedömning
Montessori
•
•
•
•
Läraren är iaktagaren
Självständiga elever
Material och praktiskt prövande
Lek = arbete
Steiner
•
•
•
•
Antroposofi: kropp - själ - ande
Vilja (1-7), Känsla (7-14), Tanke (14-21)
Läraren är förebild
Rytm och skapande
Freinet
• ”För folkets skola” (vänsterrörelse) skolan är en del av samhället
• Handens arbete
• Kommunikation
Reggio
•
•
•
•
”Ett barn har 100 språk, …”
Temaarbete
Forskande inställning
Dokumentation
?
NÅGRA BEGREPP:
•
•
•
•
•
•
•
Positivism
Hermeneutik
Hypotesprövning
Paradigm
Förklaringstyper
Individ - struktur
Kvalitativa - kvantitativa studier
Positivism
• Naturvetenskap = positivt, framsteg
• Logisk positivism - fysik och logik är
förebilder
• Popper kritiserar logisk positivism och
menar att det gäller att utsätta vetenskapliga
resultat för prövning
Positivism ur ett
skolperspektiv:
• Positivism kopplas till ”säkra kunskaper” (både att
det som står i läroboken är sant och att det finns
vissa säkra metoder för undervisning, jfr. …
• Intelligenstester
• Betyg (1-5)
• Positivism kopplas oftast ihop med behaviorism
(t.ex. Skinner)
Normalfördelning
Normalfördelat betyg
1 – 7%
2 – 24%
3 – 38%
4 – 24%
5 – 7%
Hermeneutik
• Att ta fasta på att det man vet är beroende på vem
man är. - Förförståelse
• Du ska redovisa din förförståelse
• Du ska redovisa din tolkningsprocess - den
hermeneutiska cirkeln: 1) förförståelse 2) att möta
något nytt/okänt och konfrontera det man vet med
det nya 3) beskriva det för någon annan
• Schleiermacher, Diltey, Gadamer, Ricoeur
Hermeneutik ur ett
skolperspektiv
• Att se varje elev som någon som redan kan
något - jfr. olika lärandeteorier
• Att primärt betrakta fakta i läroböcker osv
som något som någon skrivit - ett kritiskt
förhållningssätt (som också förespråkas av
Popper)
Hypotesprövning
• Främst inom naturvetenskaplig forskning
• Hör i skolsammanhang mest ihop med
experiment - ovanligt idag inom pedagogisk
forskning
• 1988 Pramling: ”Att lära barn lära”
• Aktionsforskning
Paradigm
• Kuhn studerade långa perioder
• Begreppet används också för att förstå
smärre skiftningar och förändringar:
• Om vi betraktar det som hände när det
gäller synen på undervisning: 1) 1800-tal
med Herbart 2) mitten av 1900-tal med
Piaget
Comenius
Rosseau
Pestalozzi
1700-tal
Herbart
1800-tal
(Dewey Skinner Piaget
Steiner
Pavlow
Hammer)
1900-tal
Individ - Struktur
• Individ
• Struktur
• Vetenskapliga studier
som tar fasta på
individer
• Skolan som en politisk
plats.
Ex. ”läroplansteori”:
ramfakteori eller
läroplanskoder
Förklaringstyper
• Orsaksförklaring
• Vi socialiseras in ett visst
beteende = flickor talar
mindre än pojkar i
klassrummet
• ________________
• Intelligens påverkar
primärt skolresultat - inte
lärarens skicklighet
• Socialgrupp påverkar
resultat
• Nu: lärarskicklighet
påverkar resultat
• Funktionell förklaring
• Flickor talar mindre än pojkar i
klassrummet = Skolan som
institution upprätthåller en viss
ordning
• _________________
Vetenskapliga metoder
• Kvantitativa i skolan
• Kvalitativa i skolan
• Ofta enkät
• Resultat i form av
tabell/diagram
• Population
• Studien ska kunna
upprepas med samma
resultat
• Ofta intervju/observation
• Resultat i form av (långa)
beskrivningar
• Individer
• Knappast samma resultat
om studien upprepas
Så kallad alternativ pedagogik
…