Transcript Religion, texter och tolkning

Att tolka Bibeln
Hermeneutik och metod, då och nu
Föreläsning 2, delkurs 3
1 nov 2013, 9.15-12
[email protected]
1
Upplägg
 Inledning
 Hermeneutik
 Bibeltolkningens historia: förmoderna, moderna och
postmoderna perspektiv
 Språkliga vändningen
 Hemuppgiften
2
Inledning
”Bibeln är vid och
öppen, texterna liksom
värjer sig när man
kommer för nära”.
KG Hammar
3
Inledning
1958 och 2009
Exegetdeklarationen (1951)
”Ett införande av s.k. kvinnliga
präster i kyrkan vore oförenligt med
nytestamentlig åskådning och skulle
innebära ett avsteg från troheten mot
den heliga skrift.”
professorer och docenter (utom en)
vid Uppsala och Lund
Motbilden och budskapet
(2001)
”Om en kyrka lät sig drivas till en
punkt där hon upphörde att
hantera homosexuell praxis som
ett avsteg från den bibliska
normen /…/ då skulle en sådan
kyrka inte längre stå på biblisk
grund, utan mot Skriftens
otvetydiga vittnesbörd (s 65).
Bibeltolkningens bakgator
(2007)
”Förekomsten av bibeltexter om
samkönade relationer står i omvänd
proportion till det intresse frågan om
homosexualitet rönt bland
bibelläsare”
”Det går inte att bygga en bibliskt
baserad sexualetik på etymologiska
gissningar – inte ens kvalificerade
sådana” 297.
4
Vad säger Bibeln om…?
 Ingenting förrän vi börjar läsa den.
 Vilka texter väljer vi?
 Vilka är ”vi”?
– Sammanhang, tolkningsgemenskap
– Vilka frågor
– Hur tolkar vi
5
Vad är hermeneutik?
 Från grek hermēneuō = översätta,
tolka
 Läran om tolkning
– Historiskt: texter (Bibeln, litteratur, lagar)
– Idag: Både verbala och icke-verbala
uttryck
– ”Inte en enskild metod...” (s 9)
 En kunskapssyn (epistemologi)
– ”Ett tänkande som ifråsasätter alla
absoluta sanningar” (s 10)
6
Vad är hermeneutik?
 Skilj mellan
– Hermeneutik
– Exegetik (exēgēsis = utläggning)
– Kritik (krinein = urskilja, bedöma)
7
Hermeneutik
Måste man tolka?
8
Hermeneutik
Kan man tolka hur som helst?
9
Varför hermeneutik?
 Öka den egna
tolkningskompetensen
 Förstå varför vi tolkar olika
 Kunna analysera och diskutera
andras tolkningar
 Hantera motsättningar och
olikheter
10
Hermeneutikens grundfrågor
 Problemet med det skrivna
ordet
”När något väl blivit skrivet, sprids
kompositionen okontrollerat och hamnar
inte bara i händerna på de som förstår
den utan även hos dem som inte har med
den att göra; den förstår sig inte på att
adressera rätt människor. Och när den
blivit misshandlad och vanställd behöver
den alltid få hjälp av sin förälder.”
Platon, Faidrus
Platon, 427-347 fvt
11
Hermeneutikens grundfrågor
 Har texten en given mening?
– Som en låda?
 Var ligger betydelsen hos en text?
 Hur får vi reda på dess mening?
 Vad innebär det att förstå en text?
 Tre olika svar…
12
Svar 1: Författaren
 Hermeneutik som en konstlära
om förståelse
 Leva sig in i författaren (geniet)
 Del av romantiken
Friedrich
Schleiermacher
1768-1834
13
Svar 2: Texten
 Betydelsen ligger i texten i sig
 Kritik mot författarorienteringen:
– Nykritiken (New Criticism)
– Texten som sluten enhet
14
Svar 3: Läsaren
 Textens mening skapas i
mötet med läsaren
”Hål” i texten (Umberto
Eco)
Författarens död (Michel
Foucault)
Tolkningsgemenskapen
(Stanley Fish)
15
Den hermeneutiska cirkeln
Helhet
Del
16
Den hermeneutiska cirkeln
Textens universum
Tolkarens universum
Förförståelse
Helhet
Del
Intresse
Tolkningsgemenskap
Gadamer: Horisontsammansmältning
17
Exempel
 ”Är det inte just ’skiljer’
på människor som Gud
gör i domen?”
 ”Det finns alltså många
gudar och vissa är
jämlika? Det låter som
polyteism.”
 ”Den Gud jag tror på är
lika med hjärtat bakom
allt, en Gud som bor i
mig och allt utanför.”
18
Exempel
 Ray Baker, lärare på
CredoAkademin
 Lena Andersson på
DN debatt
(Humanisterna)
 Anna Ardin, kristen
socialdemokrat
19
Exempel

Slutsats: Förförståelse,
intresse och
tolkningsgemenskap
påverkar tolkningen.
1. Men är tolkningen helt
styrd och
förutbestämd av
tolkarens universum?
2. Har texten ingen
mening ”i sig”?
3. Spelar det någon roll
vad avsändaren avsåg?
20
Ricoeurs hermeneutiska båge
Förklaring
Förståelse
Förståelse
Paul Ricoeur, 1913-2005
21
Ricoeurs hermeneutiska båge
Förklaring
Kritisk analys, metod
Ny förståelse
Fördjupad, kritiskt
prövad, andra naivitet.
Förståelse
Tillämpning
Naiv, okritisk, medkännande, omedelbar, lyssnande
22
Ricoeurs hermeneutiska båge
som upplägg i Vikströms bok
Analysmetoder
Kap 4: Författaren
Kap 5: Texten
Kap 6: Läsaren
Kap 3: Lyssnande mottagande
Kap 7: Tillämpning
23
Analysmetoder
Läsaren
Texten då
Texten i sig
Texten idag
Författaren
(biografiska m.)
Nykritiken
Reader-response
criticism
Mottagare
Genre/form
Socialt historiskt
sammanhang
Struktur
Historicitet
Källkritik
Narratologi
Intertextualitet
Översättning
Retorisk analys
Ord/uttryck
Tolkningsgemenskapen
”Författarens död”
Dekonstruktion
Ideologikritiska
perspektiv (genus,
ras, etik, plats)
24
Exempel
Morgonen är långsam.
En ödla.
Kvällen och natten är
en svävande rovfågel.
Ändå är det ödlan som kommer dyka ner
och äta upp fågeln.
Jag sitter vid mitt fönster och väntar
på att det ska ske.
Jag har ingen brådska.
Ödlan kan helt enkelt inte förlora.
Bob Hansson
Under Arkivmenyn (File)
kontrollera att Arbeta Offline
(Work Offline) inte är förbockad.
Under Verktygsmenyn (Tools) välj
Internet Alternativ (Internet
Options).
25
Exempel
26
Exempel
Stanley Fishs experiment
Jacobs-Rosenbaum
Levin
Thorne
Hayes
Ohman (?)
27
Exempel
 Två läsningar av
Exodus (=2 Mosebok)
Ela, “A Black African Perspective…”
Plats: Cameroon
Perspektiv: Befrielseteologiskt. Läser
“medhårs”.
Tolkning: Frälsningen handlar inte bara
om livet efter detta. Exodus ger ett löfte
om befrielse från förtryck i den här
världen vilket utgör en grund för hopp
och för kritik mot orättvisor och
dominans.
Warrior, “A Native American
Perspective…”
Plats: The Osage Nation
Perspektiv: Postkolonialt. Läser ”mothårs”.
Tolkning: Identifierar sig med kananéerna,
de som förlorade sitt land. Ifrågasätter om
Exodus handlar om befrielse. Handlar det
inte snarare om erövring?
28
Exempel
Sedan skickade de till honom några
fariseer och herodesanhängare, som
skulle snärja honom med frågor. De kom
och sade till honom: ”Mästare, vi vet att
du är uppriktig. Du faller inte undan för
någon och ser inte till personen utan lär
oss verkligen Guds väg. Är det rätt eller
inte att betala skatt till kejsaren? Skall vi
eller skall vi inte göra det?” Men han
förstod att de hycklade och svarade:
”Varför vill ni sätta mig på prov? Ta hit en
denar och låt mig se på den.” De räckte
fram en, och han frågade: ”Vems bild och
namn är detta?” – ”Kejsarens”, svarade
de. Jesus sade: ”Ge kejsaren det som
tillhör kejsaren och Gud det som tillhör
Gud.” Då häpnade de över honom.
Markus 12:13-17
29
Exempel
Jämförelse mellan bibelkommentarer
idag och under 1800-talet. Hur tolkas
Jesus uppmaning?
Tolkningar
1800-talet
Nutida
Betala!
78%
29%
Betala, men…
15%
43%
Gör motstånd
7%
7%
Inget svar
0
21%
30
31
Bibeltolkningens historia
Förmodernitet
 Judisk
skrifttolkning
– Filon 20 fKr – 50
eKr
– Rabbinsk
midrash
 Kyrklig
skrifttolkning
– Alexandria vs
Antiokia
 Medeltiden
 Reformationen
Modernitet
• Epistemiskt brott
(1700-tal)
• Akademi vs kyrka
– Moralisk kritik
– Textkritik
– Historisk kritik
• Bibeln befrias?
Postmodernitet
• Språkliga
vändningen
• Vändningen mot
läsaren
• Pluralism av
metoder och
perspektiv
Bibeltolkningens historia




Förmodernitet
Bibeltolkningen
äger rum inom
kyrkliga
sammanhang.
Ingen plats utanför
kyrkan från vilken
Bibeln kan studeras
Bibeln är
”internaliserad”
Bibeln är en icke
ifrågasatt
auktoritet i
historiskt, moraliskt
och religiöst
avseende





Modernitet
En från kyrkan
fristående
vetenskap och
rationalism växer
fram
Akademisk
bibelforskning utan
kyrklig styrning.
Bibeln blir
”externaliserad”.
Bibeln ifrågasätts
både historiskt och
moraliskt
Historisk-kritisk
metod blir
dominerande




Postmodernitet
En kritik av kritiken
Finns det en neutral
position från vilken
Bibeln kan tolkas?
Är moderniteten ett
entydigt
befrielseprojekt?
Ökad komplexitet
och
tolkningsmångfald
33
Den moderna bibelforskningens
framväxt
David Strauss (1835):
Evangelierna innehåller myter
• Myt = meningsskapande, sann idé
• Myt = osant, lögnaktigt (hedniskt)
Nya testamentet rymmer myter eftersom det är en
produkt av ”Orientalernas kyrka, mestadels outbildade
människor”. När dessa människor skulle uttrycka sin
grundares idéer kunde de endast uttrycka sig ”i
konkreta fantasifulla sätt, med bilder och berättelser
och inte i abstrakta rationella termer och begrepp”.
David Friedrich Strauss
(1808-1874)
34
Den moderna bibelforskningens
framväxt
 Strauss-debatten i Sverige
35
36
Den språkliga vändningen
37
Den språkliga vändningen
I begynnelsen fanns Ordet
Joh 1:1
38
Den språkliga vändningen
Språket och verkligheten
Träd
Tecknet
(the signifier)
Det betecknade
(the signified)
39
Den språkliga vändningen
Språket och verkligheten
Synd, nåd,
frälsning, tro, kärlek
osv.
?
Tecknet
(the signifier)
Det betecknade
(the signified)
40
Den språkliga vändningen
Språket och verkligheten
Man, kvinna,
kristen, muslim,
svensk, invandrare
?
Tecknet
(the signifier)
Det betecknade
(the signified)
41
Den språkliga vändningen
Språket och verkligheten
 Två huvudsakliga sätt att förstå språk
– Korrespondens
– Koherens
Är språket ett passivt återgivande av en given
meningsfull verklighet?
42
Den språkliga vändningen
 Sambandet mellan tecknet och
det betecknade är godtyckligt.
 Betydelsen uppstår genom en
struktur (väv) av skillnader.
Ferdinand de
Saussure
(1857-1913)
43
Den språkliga vändningen
 Utvecklingen efter Saussure
– Hur förstå social förändring?
– Kan språket ”skapa” verkligheten?
• Ex: Språkets performativa funktion
(talhandlingar)
– Konsekvenser: ideologi, subjektet,
kunskap/makt
44
Den språkliga vändningen
 Konsekvenser för bibeltolkningen
– Går det att nå en verklighet ”bakom”
texten?
– Går det att komma åt en författares
intention?
45
Den språkliga vändningen
 ”Det finns inget utanför texten”
 Hur skapar texten verkligheten?
– Binära motsatspar:
• Vit – svart
• Civiliserad – barbar
• Heterosexuell – homosexuell
• Kristen – hedning
• Man – kvinna
Jacques Derrida
(1930-2004)
 Dekonstruktion
46
Den språkliga vändningen
47
48
Inlämningsuppgiften
Gal 3:28
1) Vad handlar texten om? Relatera till brevets
sammanhang
2) Återge Gärtner och Hays tolkningar.
3) Diskutera utifrån Vikström
49
Inlämningsuppgiften
50
51
52
Den språkliga vändningen
 Konsekvenser för
teologin
– Hur förstå skapelsen.
• Något avslutat och
komplett
• Något som ständigt pågår
och som inte blir färdigt
53
Den moderna bibelforskningens
framväxt
 Epistemiskt brott, paradigmskifte
sent 1600-tal – 1800-tal
Kant (1793): religionen
inom förnuftets gränser
 Viktiga faktorer/områden
– Sola scriptura: grundspråken
– Textkritik
– Metod, introduktioner. Bibliska
teologier (plural)
– Deismen: Moralisk kritik
– Historicitet. Det historisk-kritiska
paradigmet
”Ty bokstaven dödar, men
Anden ger liv.” (2 Kor 2:6)
Ortodoxi
Pietism
Rationalism,
upplysning
54