Transcript Akademiskt skrivande 2

Akademiskt skrivande 2
Samhällsvetenskapliga fakulteten
vt-2011
Carina Carlund
[email protected]
Vetenskapliga dokument
• Uppsats
• Rapport
Vad är en vetenskapligt upplagd
uppsats eller rapport?
• En avrapportering av ett forskningsarbete
• Resultatet blir en vetenskaplig text
Vetenskaplig text
Det vetenskapliga sättet att skriva är anpassat
för att bygga upp en argumentation som
stödjer de egna forskningsresultaten.
Det är viktigt att i argumentationen integrera
andras forskning i det egna resonemanget.
Vetenskapligt arbete är aldrig fristående utan
bygger på arbete av tidigare forskare.
Internationella spelregler
• Känna till konventionerna
• Följa de regler som är förhärskande
Allt för att underlätta kommunikationen
Plagiering
Om du t ex inte hänvisar till annan forskning med
referenser på ett korrekt sätt kan du riskera att
plagiera. Det är därför viktigt att du lär dig hur du kan
använda andras texter och hur du ska hänvisa till
dessa genom att ange referenser.
Refero är ett webbaserat läromedel som visar hur du
kan använda andras texter i din text och på så vis
undvika att plagiera.
http://www.ub.gu.se/ref/Refero/tutorial/presentation.php
Varför ange referenser?
• En uppsats är en del i den vetenskapliga
kommunikationen och ska följa reglerna för
vetenskapligt arbete.
• Man inte tar åt sig äran för andras arbete.
• Genom att ange referenser visar man att man känner
till den forskning som gjorts inom kunskapsområdet
och relaterar den till sin egen forskningsfråga.
• Trovärdigheten ökar.
• Läsaren har möjlighet att ta fram källorna för vidare
studier.
När behöver man inte ange referens?
• I varje ämne finns det kunskap som betraktas som
allmänt känd av personer verksamma inom fältet
t ex fakta, metoder och teorier.
• Varierar från kurs till kurs, beroende både på vilket
ämne man läser och vilken nivå man befinner sig på.
Till exempel måste man ange referens för uppgifter
om hjärnans olika signalsubstanser om man går en
pedagogikkurs medan det kan anses som allmänt
känd kunskap på en avancerad kurs i neurobiologi.
Att referera
• Bättre att sammanfatta eller skriva om en text med egna ord
istället för att ordagrant citera.
• Läsa originaltexten, förstå vad författaren menar,
sammanställa informationen och sedan med egna ord
uttrycka sig så att läsaren förstår.
Att referera
Ange källan dels genom
1.en texthänvisning i direkt anslutning till
referatet dels genom
2. en fullständig referens i referenslistan.
Referatmarkörer
För att tydligt visa vilka tankegångar som är de egna och vilka
som är hämtade från någon annan är referatmarkörer viktiga.
Exempel
Enligt Johansson (2003)…
Johansson (2003) menar…
Exempel på referat
• Günzburg och Salmons (2000) anser att fördelarna
med xenotransplantationer är så stora att det
rättfärdigar fortsatt forskning trots de risker som
finns. För att minimera risken för spridning av nya
virussjukdomar föreslår de ett omfattande
övervakningsprogram av behandlade patienter.
• tydliga referatmarkörer (...anser att.../...föreslår de...)
som visar vad som hämtats från källan.
Fler referatmarkeringar
Författaren säger, tror, tycker, anser,
påstår, nämner, syftar på, förklarar,
försäkrar, konstaterar, menar, hävdar,
diskuterar, betonar, påtalar, insisterar,
berättar, påpekar, framhåller, nämner,
redovisar, skriver, beskriver ….
Att citera - hur gör man?
Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm, Prisma.
Text med löpande citat:
Enligt Säljö används språket för att "lagra kunskaper, insikter och förståelse
hos individer och kollektiv" (2000, s. 34).
Text med blockcitat:
Människor kan med hjälp av skriftspråket ta tillvara kunskaper, och detta
gör mänskligt språk unikt i förhållande till djurens språk. Enligt Säljö (2000)
kan vi dela erfarenheter med varandra när vi använder samma ord för en
företeelse.
Språket är en mekanism för att bildlikt uttryckt lagra kunskaper, insikter och förståelse hos individer och kollektiv. Genom
att tolka en händelse i begreppsliga termer, kan vi jämföra och lära av erfarenheter. Begrepp som färg, form och vikt
hjälper oss
att se likheter och skillnader mellan objekt och vi kan lära oss något om hur vi skall förhålla oss till dem i olika
sammanhang. (Säljö 2000, s. 34)
När ska man citera?
• Sällan
• Endast välja korta slagkraftiga och unika
citat som understryker det man vill säga.
När ska man ange sidhänvisning?
Vid referat bör man ge sidhänvisning om man
hänvisar till en viss sida eller vissa sidor i ett verk,
däremot inte om referatet avser hela verket.
Vid ordagrant citat ges alltid sidhänvisning
Exempel:
Språket är en mekanism för att bildlikt uttryckt lagra kunskaper, insikter och förståelse hos individer och kollektiv.
Genom att tolka en händelse i begreppsliga termer, kan vi jämföra och lära av erfarenheter. Begrepp som färg, form
och vikt hjälper oss att se likheter och skillnader mellan objekt och vi kan lära oss något om hur vi skall förhålla oss
till dem i olika sammanhang. (Säljö 2000, s. 34)
.
Referenser och referenssystem
Texthänvisningen kan bestå av
1.en parentes som innehåller författarens
efternamn och utgivningsår och eventuellt
även sidnummer
1.en siffra (notsystem).
Exempel på några system som ofta används:
• APA – används framförallt inom beteende- och
samhällsvetenskaper
• Harvard – används inom flera olika discipliner
• IEEE – används inom teknikområdet
• MLA – används inom litteraturvetenskap
• Oxford – används inom historia, juridik och teologi
m.fl. vetenskaper, där man utnyttjar många
opublicerade källor
• Vancouver – används framförallt inom medicin och
biomedicin
Val av referenssystem
• Eftersom olika discipliner använder olika
referenssystem är det viktigt att använda ett
som är vedertaget inom ditt ämne och
använda det konsekvent i hela texten.
• Kontrollera med din lärare vilket system som
rekommenderas inom ditt ämne.
Precision i kommunikationen
• Klara och precisa formuleringar ”tankens
klarhet”
• Stor vikt vid valet av termer och definitioner
• Stor vikt vid konstruktioner av tabeller och
figurer
• Komprimering i framställningen
Uppsatsens/rapportens 3 delar
1. Problem ”det här är mitt problem”
2. Metod ”så här gjorde jag”
3. Resultat ”det här blev mitt svar”
Hur gör man?
Råd som är tillämpbara på alla sorters
skrivande på universitet och högskolenivå
• Rapporter
• Pm
• Projektarbeten, examensarbeten
Internationellt accepterad grundstruktur
1. Titelblad
2. Sammanfattning
3. Innehållsförteckning
4. Introduktion till problemområdet
5. Litteraturgenomgång
6. Metodbeskrivning
7. Resultatbeskrivning
8. Diskussion
9. Referenslista
10. Bilagor
Titelblad
• Ansiktet utåt
• Kortfattad titel som ger en tydlig beskrivning
av innehållet - gärna journalistiskt snärtigt formulerat
• Underrubrik till titeln att föredra framför lång
titel
Exempel:
For f**k sake, gimme some attitude!!!
- en kvantitativ studie om attityder kring kondomanvändning
och klamydia hos killar
Studentuppsats 2010
Sammanfattning ( Abstrakt eng Abstract)
• Är fristående och skrivs sist men står först
• Är en kortfattad beskrivning av arbetet som
ska spegla innehållet (halv A 4-sida)
• Skrivs i löpande text utan styckeindelningar
• Skrivs i tempus preteritum/imperfekt
Sammanfattningens innehåll
•
•
•
•
•
Introduktion
Syfte
Metod
Resultat
Vad som framhålles i diskussionen
LÄSAREN SKA KUNNA FÅ EN UPPFATTNING OM
UPPSATSENS INNEHÅLL SAMT EN KONKLUSION
AV DE VIKTIGASTE SLUTSATSERNA.
Innehållsförteckning
•
•
•
•
Bör vara detaljerad och tydlig
Syfte att ge en översikt över innehållet
Samma rubriker som inne i uppsatsen
Genom rubrikval ska det klart framgå vad som
är huvudavsnitt respektive delavsnitt
• Sidhänvisning vid varje avsnitt
Introduktion till problemområdet
• Problembeskrivning
• Studiens bakgrund
• Utgångspunkter för studien
Det gäller att ringa in problemområdet
SYFTE
FRÅGESTÄLLNINGAR
Rubrik: Introduktion, Bakgrund eller Inledning
Exempel på syfte
Exempel:
SYFTE
Syftet med denna kvantitativa undersökning
är att se vilka attityder killar, som går tredje
året på gymnasiet ca 17-19 år, har kring
ämnena kondomanvändning och klamydia
med ett risktagningsperspektiv.
Studentuppsats 2010
Litteraturgenomgång
Sammanfattning och analys
av den kunskap som finns
inom området
problemområde
Inhämtande av
kunskap genom
litteraturgenomgång
Precisert
problem
Metodbeskrivning
•
•
•
•
Metodsektionen omfattar en detaljerad
beskrivning av tillvägagångssättet i försöket
att lösa problemet eller besvara frågan.
Hur har du gått tillväga?
Vilken litteratur har du valt?
Hur har du gjort dina val?
Med vilket perspektiv (vilka glasögon) har du
läst, analyserat och tolkat?
Metodexempel
METOD
Genom att välja en kvantitativ metod vill man presentera en så
”sann” bild utav något som möjligt (Elofsson, 2005). Då vårt
syfte och frågeställning är tänkt att mäta attityder, för en
större mängd respondenter, är kvantitativ metod den metod
som lämpar sig bäst. Studien kommer att utgå med både
deduktiv och induktiv ansats. Med deduktiv ansats utgår man
i analysen från teori/tidigare kunskap på området (Larsson,
2005). Med induktiv ansats väcks forskarens nyfikenhet på
grund av ett intresse till ett fenomen eller ämne (Svenning,
2003). Utifrån detta går det att visa en generell bild av
fenomenet/ämnet samtidigt som nya frågor väcks. Forskaren
får på så sätt nya infallsvinklar till fenomenet/ämnet och
kunskapen växer. Denna studie utgår från en abduktiv ansats
vilket innebär att man då blandar dessa två tekniker.
Studentuppsats 2010
Resultatbeskrivning
• Resultatsektionen omfattar momenten
datasammanställning och tolkning och deras
relation till utgångsproblemet eller
frågeställningen.
• Enbart resultat utan personliga synpunkter
Diskussion
Slutligen ska uppsatsen mynna ut i ett
diskussionsavsnitt där såväl
1. en metoddiskussion som
2. en resultatdiskussion ingår
3. förslag till framtida forskning inom
problemområdet
Referenslista
• Innehåller alla de arbeten som man citerat
eller refererat till i den löpande texten
• Referenserna måste vara fullständiga och
korrekta för att möjliggöra en entydig
identifiering av originalkällan
• Som huvudregel står referenserna i alfabetisk
ordning. I vissa referenssystem därefter även i
kronologisk ordning.
Bilagor eller Appendix
• Varje bilaga har en titel
• Numreras med början från 1.
• Frågeformulär, enkäter, använda test,
intervjufrågor etc presenteras i olika bilagor i
originalutseende såsom de använts i den
aktuella undersökningen.
Var finns mer information?
• Om du vill läsa mer om akademiskt skrivande finns
det många olika böcker, både ämnesanpassade och
generella.
• Fråga på biblioteket
• Kontrollera med din lärare om din institution har en
skrivguide där du kan få fler tips.
• Du har också god nytta av att läsa vetenskapliga
texter inom ämnet, t.ex. vetenskapliga artiklar och
avhandlingar. Genom dem får du en inblick i hur
konventionen ser ut för just ditt ämne.
källor till information
• www.ub.gu.se
• Sök refero, antiplagieringsguiden
• Sök gupea, uppsatser, gupea studentuppsatser
Kontakt med Språkhandledningen
•
•
•
•
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]