Transcript Citat och referat eller plagiat
2020-04-24
- En introduktion till konsten att citera och referera utan att plagiera
1
2020-04-24
Förankring i tidigare forskning
En vetenskaplig undersökning syftar till att bidra med ny kunskap. Därför utgår den från och anknyter till tidigare forskning.
Det ska du också göra i ditt arbete.
2
Vad är en källa?
Tidigare forskning eller andra texter och muntliga anföranden som du använder i din text kallas källor.
”En källa utgör grunden för vår kunskap om något.” (Berggren, 2008) ”Att använda andras texter är en förutsättning för att säga något själv…” (Rienecker & Jørgensen, 2008, s. 249) ”En källa är först en källa när den är en källa ’till’ något, och en källa till något blir den först när den har satts i relation till en fråga.” (Olden-Jørgensen, citerad i Rienecker & Jørgensen, 2008, s. 246) 2020-04-24 3
2020-04-24
Källornas funktion
i
texten
objekt (= det vi undersöker)
metodologisk och teoretisk grund
stöd eller belägg för uppsatsens påståenden
medel för att kritisera andras texter
diskussionsunderlag.
(efter Rienecker & Jørgensen, 2008, s. 247) 4
2020-04-24
Dessutom…
…kan ämnets texter användas för att
få inspiration få inblick i och överblick över ämnet hitta mer information hitta en modell för det egna arbetet.
(efter Rienecker & Jørgensen, 2008, s. 247) 5
2020-04-24
Citat och referat CITAT
Att citera innebär att återge källans ord exakt.
REFERAT
Att referera innebär att sammanfatta innehållet i en text eller utsaga och uttrycka det med egna ord.
Läs mer i antiplagieringsguiden
Refero
(2008).
Titta på filmen Att referera och citera från Göteborgs universitetsbibliotek.
6
2020-04-24
Citera för att
• få belägg för textanalys • introducera och definiera ett begrepp • låta läsaren ta del av en effektfull formulering • starta en diskussion.
Referera för att
• ge en generell presentation av källan • återge kärnan i källans text • bemöta ett påstående.
(Rienecker & Jørgensen, 2008, s. 259 och 261) 7
2020-04-24
Invävt citat
Jan Hjalmarsson har börjat använda Wikipedia i sin biblioteksundervisning, för att han ville ”utgå från något som de allra flesta studenter känner till och använder ” (Hjalmarsson, 2009, s. 129).
Självständigt citat
Om Wikipedia uppger Hjalmarsson (2009, s. 125) : ”I biblioteksvärlden har uppslagsverket alltmer accepterats som källa.”
Blockcitat
Om standardspråket säger Josephson (2004, s. 162) följande: Vi har mestadels en synnerligen kluven inställning till standardspråket. Det är som med andra auktoriteter; vi litar på det och älskar att ifrågasätta det. Folk tycker att det är trevligt med dialekter – det brukar de alltid uppge i enkätundersökningar. Men de tycker det är ännu viktigare att stava rätt, dvs. i skrift hålla sig till standardspråket. Säkert finns en spridd uppfattning om att det är viktigt för både individ och samhälle med tillgång till ett enhetligt, standardiserat och i någon mening korrekt språk.
8
Olika sätt att hänvisa till källor
Parentessystem
Den svenska språkhistoriens 1900-tal kan ses som kort eller långt (Josephson, 2004) .
Siffersystem
Den svenska språkhistoriens korta 1900-tal börjar ungefär 1920 och avslutas kring 1970 [1] .
Notsystem
Den svenska språkhistoriens långa 1900-tal börjar ungefär 1880 och avslutas kring 2000.
1
Perioden fram till år 1920 var mest omvälvande, då även människor utan bild ning kom att använda språket i offentligheten och därigenom påverka dess utveckling.
2 2
----------------------------------------------------------------
1
Olle Josephson, Ju. Ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige, Norstedts, Stockholm, 2004, s. 17.
Josephson, s. 24-25.
Läs mer om källhänvisning i Språkverkstadens skrivguide .
2020-04-24 9
2020-04-24
Källhänvisningarnas funktion
• att visa vem det är som talar • att ge läsaren möjlighet att själv bedöma texten • att visa att du är kunnig och påläst inom ämnet • att visa vilken tradition inom ämnet du tillhör • att ge tyngd åt dina argument.
(Erikson, 2009, s. 14-23) 10
Olika röster i din text
Visa vems ord som presenteras i texten med hjälp av: •
källhänvisningar
…har diskuterats i flera studier (Lidén, 2007; Hagberg, 2008; Sundström, 2010).
•
referatmarkörer
Bergman (2006) lyfter i stället fram… År 2010 gjorde Augustsson ett nytt inlägg i debatten om… •
omnämnande av dig själv i löptexten
Enligt min uppfattning… Här bör det tilläggas… Av detta drar jag slutsatsen… Exempel är påhittade och följer APA:s stilguide.
2020-04-24 11
2020-04-24
Varför måste källan anges?
Tre skäl att ange källa: hederlighet genomskinlighet trovärdighet
Läs Titta
mer i antiplagieringsguiden på en film
Refero
(2008).
som gjorts vid Göteborgs universitetsbibliotek.
12
2020-04-24
Vad är plagiering?
Medveten plagiering är stöld.
Du plagierar 1) text
, om du utger dig för att referera och anger källa, men ändå tar ur förlagan ordagrant eller nära nog ordagrant
2) innebörd
, om du återger en text eller tanke med egna ord, men utan att ange källa
3) både text och innebörd
, om du ordagrant återger en text, dvs. citerar, och inte anger källa.
(Erikson, 2009, s. 43-44) 13
2020-04-24
Undvik plagiat!
- Anteckna var du har hämtat informationen.
- Spara utskrifter av elektroniska källor.
- Spara referenser i den databas där du gör dina sökningar. - Kom ihåg citattecken.
- Markera långa citat som blockcitat.
- Förse alla citat och referat med en källhänvisning. Läs mer om plagiat i antiplagieringsguiden Refero (2008). Där hittar du också svar på andra studenters frågor om referat, citat och plagiat .
14
2020-04-24
Referenslista
Referenslistan placeras i slutet av texten och innehåller utförliga bibliografiska uppgifter om varje källa som används i texten. Enligt parentes- och notsystemen ordnas källorna alfabetiskt efter författarens namn eller annat huvudord. Enligt siffersystemet ordnas källorna numeriskt.
15
Läs mer i Stora Sökguiden
Mer information om källhänvisningar och referenser finns i Språkverkstadens skrivguide : Hitta en stilguide i avsnittet Referenslista på Universitetsbibliotekets webbsida.
Lär dig att skapa och spara referenser i LIBRIS och olika databaser på samma webbsida.
2020-04-24 16
Käll- och litteraturförteckning
Berggren, L. (2008). Källkritik. Hämtad 10 september 2010, från http://www.lub.lu.se/fileadmin/user_upload/pdf/kaellkritik/2_Kallkritik_vad_ar_en_kalla.pdf
Erikson, M.G. (2009). Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i beteendevetenskap- erna. Lund: Studentlitteratur.
Hjalmarsson, J. (2009). Wikipedianer – om Wikipedia i undervisningen. I B. Hansson & A. Lyngfelt (Red.), Pedagogiskt arbete i teori och praktik (s. 123-136). Lund: BTJ Förlag.
Josephson, O. (2004). Ju. Ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige. Stockholm: Norstedts.
Refero (2008). Hämtad 28 februari 2011, från http://www.bi.hik.se/Refero/1intro.php
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2008). Att skriva en bra uppsats (2. uppl.). Malmö: Liber. 2020-04-24 17