Transcript Vilka geodata ska vi samverka om och hur harmoniserar vi

Samverkansprojektet Svensk
geoprocess
Intensifierad samverkan
mellan Sveriges kommuner,
SKL och Lantmäteriet
Samverkansprojektet Svensk
geoprocess
Visionen
Svensk geoprocess ska möjliggöra leveranser av
enhetliga grundläggande geodata för effektivare,
enklare och säkrare myndighetsutövning i samhällsbyggnadsprocessen.
Detta sker genom fördjupat samarbete och
effektivare arbetsprocesser mellan i första hand
kommunerna och Lantmäteriet.
Ebba Löndahl Åkerman, teknisk lantmätare i Södertälje kommun
och medverkande i ERS (Enhetliga ReferensSystem) arbetsgrupp
Samverkansprojektet Svensk
geoprocess
Regeringen har genom beslut
den 3 oktober 2013 givit Lantmäteriet i
uppdrag att ”påskynda arbetet med att
utarbeta enhetliga nationella specifikationer för offentlig användning av
geodata, samt att stödja kommuner och
statliga myndigheter i deras övergång till
enhetliga referenssystem.”
Uppdraget ska utföras i samråd med
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Samverkansprojektet Svensk
geoprocess, ERS-status februari 2014
ERS (Enhetliga ReferensSystem) målbild är:
2014 - samtliga 290 kommuner har infört SWEREF 99
och att ytterligare 60 kommuner har infört RH 2000.
2015 - ytterligare 70 kommuner har inför RH 2000.
2016 - att resterande kommuner har infört RH 2000
före halvårsskiftet.
Vad gör vi inom ERS-projektet?
Jo, vi hjälper de kommuner, som ännu ej
bestämt sig för en övergång till de nya
nationella referenssystemen SWEREF 99
i plan och RH 2000 i höjd, att komma
igång samt de kommuner som påbörjat
en övergång, men inte kommit längre av
olika skäl, att komma vidare.
Varför SWEREF 99 och RH 2000?
• Med SWEREF 99 och RH 2000 skapas en bra grund för säkrare
mätresultat, noggrannare kartor, enklare hantering av data,
enklare datautbyte med omvärlden, minskade omräkningskostnader, minskad risk för missförstånd och fel (framförallt i
krissituationer).
• Rikets nya koordinatsystem SWEREF 99 och höjdsystem RH 2000
är av mycket god kvalité och har mycket god geometri.
SWEREF 99 och RH 2000 fungerar som ”felfria mallar” vid
jämförelse med andra referenssystem i landet. Härigenom får
man en kontroll av de lokala stomnäten i plan och höjd. Bristande
homogeniteter och deformationer i stomnäten rätas upp genom
en övergång till de nya nationella referenssystemen.
Jämförelse mot mallen SWEREF 99
Variationer i
restfelsmodell med
absolutbelopp
(utan viktning)
Södertälje
kommun
Jämförelse mot mallen RH 2000
Deformationer
i ”Södertälje höjdsystem
1900” efter Lantmäteriets
beräkningar år 2010 och
jämförelse med ”mallen”
RH 2000
Satellitmätning
De nya nationella referenssystemen
ger, genom deras höga kvalité och
goda geometri, bättre resultat vid
satellitmätning (GNSS=Global
Navigation Satellite System),
som idag blivit en mycket vanlig
mätningsmetod i kommunerna.
(GPS är det amerikanska GNSSsystemet.)
Nationella höjdmodellen (NH)
Bild från Gävle kommun
Tillgång till NH, som enbart
levereras i RH 2000.
NH ger bl.a. möjlighet att:
- framställa
terrängmodeller
- generera höjdkurvor av
god kvalitet
- utföra
översvämningsanalyser
Nationella höjdmodellen (NH)
• Till vänster ett område med Fastighetskartans höjdkurvor,
ekvidistans 5 m.
• Till höger motsvarande område och ett exempel på mjukgjorda
höjdkurvor, ekvidistans 1 m, ur NH-laserdata utan efterföljande
editering.
Exempel på höjdkurvor från traditionell
stereobearbetning
Höjdkurvor genererade ur laserdata
Flygfotografering
Samordning av flygfotografering kommuner
emellan för bl.a. framställning av ortofoto
sker redan idag och kommer eventuellt att
samordnas även mellan statliga
Lantmäteriet och kommunerna, vilket också
torde bli billigare för alla inblandade parter.
En förutsättning är att alla parter använder
sig av samma referenssystem. I annat fall
måste omräkning i efterhand göras till äldre
referenssystem, vilket medför extra
arbetsinsatser och extra kostnader samt i
många fall en försämrad noggrannhet.
Geodatasamverkan
• Kommuner är i allmänhet beroende av uppgifter från flera håll för
den löpande verksamheten men även för analyser och planering.
• Genom Geodatasamverkan kan kommuner, som infört SWEREF 99
och RH 2000, enklare och mer effektivt få tillgång till geodata från
olika myndigheter.
• Organisationer som tillhandahåller geodata är bl.a. Lantmäteriet,
Länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet, Sjöfartsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Jordbruksverket samt Trafikverket m.fl.
• Den 4 mars 2014 hade 160 kommuner gått med i Geodatasamverkan via samverkansavtal. Se www.geodata.se.
• Den årliga avgiften ersätter för många kommuner tidigare årliga
avgifter för ett flertal separata avtal. Genom samverkansavtal
ingår t.ex. avgifter för SWEPOS Nätverks-RTK, laserdata från NH,
GSD-Ortofoto, GSD-Fastighetskartan, ArkivSök m.m.
Referenssystembyte är en investering!
Ett referenssystembyte bör ses som en
investering som ganska snart kan ge vinster i
form av minskade kostnader, genom:
• kommunens förenklade och utökade datautbyte
med omvärlden. Man slipper omräkningar.
• säkrare mätresultat vid GNSS-mätning
• tillgång till NH-data
• kvalitetshöjningen av grundläggande geodata
• att kompetens kan avvaras eller delas med andra
• minskad risk för missförstånd och dyrbara fel
Resurser och kompetens
Kommuner med små resurser, och
som därför också kanske saknar
tillräcklig kompetens om mätning och
referenssystem, är troligen de som
allra mest borde tjäna på att gå över
till SWEREF 99 och RH 2000.
Resurser och kompetens
Att dra sig för referenssystembyte p.g.a. att
kommunen saknar geodetisk kompetens
borde inte vara ett skäl att låta bli!
Tvärtom! Just därför är det extra viktigt
att ta vara på den hjälp som nu erbjuds
för att kunna åtnjuta de fördelar som
många andra kommuner redan börjat
ta vara på efter referenssystembyte.
Kompetenshöjning
En övergång till SWEREF 99 och RH 2000
har ofta den positiva bieffekten att berörd
personal får en kompetenshöjning på
köpet.
Frågor, som tidigare inte har behövt stötas
och blötas, synliggörs nu på ett sätt som
gagnar alla som i sitt arbete använder sig
av lägesangivelser i plan och höjd.
Måste man kunna mycket?
Man behöver inte och kan inte heller av olika skäl ha
kunskap om referenssystem i varenda kommun. Det viktiga
är att man är medveten om vikten av noggrannhet,
information och märkning av data samt tar tillvara den
hjälp som ändock finns att få. I övrigt räcker det i princip
för de flesta handläggare i kommunen att känna till att
SWEREF 99 och RH 2000 ger nya koordinatvärden och nya
höjduppgifter i förhållande till tidigare referenssystem.
Alla nyanställda måste få kännedom om att det funnits
tidigare referenssystem i kommunen. Särskilt viktigt är
detta vad gäller höjduppgifter, som är betydligt lättare att
blanda ihop än koordinatvärden. Det syns inte på en
höjduppgift vilket höjdsystem den relaterar till!
Hur ska man göra ?
• En trolig utveckling är att alla kommuner förr eller senare
kommer att införa de nya nationella referenssystemen
SWEREF 99 och RH 2000. Det blir förmodligen inte lättare
ju längre man väntar.
• En god början är att i första hand ta kontakt med
geodatasamordnarna för respektive län och därefter även
ta kontakt med Lantmäteriets geodesienhet och/eller
kommunexperterna för en genomgång av läget och vad
som måste till för att komma igång alternativt komma
vidare. Att våga börja kan även ge en större insikt i
vad ett referenssystembyte kan innebära i form av
positiva följdeffekter.
Övergång till SWEREF 99 och RH 2000
I princip består ett referenssystembyte av 3 delar:
1. Inmätning av strategiskt belägna, varaktigt markerade brukspunkter inför
SWEREF 99-övergång. Inventering och sammanställning av gamla mätningar
+ eventuellt kompletterande avvägningar inför RH 2000-övergång.
Lantmäteriets beräkningar/analyser av kommunernas mätdata inför omräkning.
2. Basgenomgångar, förberedelser för omräkningar, kontakt med bl.a. Lantmäteriet
angående registerkarta, LINA-registret m.m., fastställande av datum för byte av
referenssystem samt omräkning. Märkning av alla befintliga kartor och handlingar med de referenssystem de är upprättade i (om uppgiften saknas), ev revidering av punktbeskrivningar samt bortslipning av ev fysiska höjduppgifter.
3. Information i god tid till alla tänkbara berörda såsom kommunala förvaltningar,
statliga myndigheter, företag, projektörer och privatpersoner (t.ex. i samband
med bygglov). Det kan ske via utskick, på hemsidan, i mailsignaturen och i
samband med leverans av nybyggnadskartor m.m. Information måste även ges
framledes till nyanställda om tidigare referenssystem.
Är det komplicerat att byta?
• Lantmäteriet ställer upp med information och stöd samt beräkningshjälp,
eftersom det är ett riksintresse att alla går över till SWEREF 99 och
RH 2000. Kommunexperter finns till hands för råd och stöd.
• Många kommuner har redan bytt och har tips och råd att dela med sig av.
Dessa, i form av olika dokument, finns att tillgå på Lantmäteriets hemsida.
• Att vara noggrann är A och O!
• Alla kartor/handlingar/baser/filer måste ha angivna referenssystem,
på såväl det man skickar ut som det man tar emot från t.ex. konsulter.
• Lägg stor vikt vid information till alla berörda, framförallt till bygglovhandläggare och VA-ingenjörer , som under övergångsperioden mellan
gammalt och nytt höjdsystem måste vara observanta på höjduppgifter.
Nej, det är inte så komplicerat att byta om man bara är noggrann!
Vad kan hända om man inte byter?
• Även om en kommun bestämmer sig för att behålla sina
gamla referenssystem finns det en uppenbar risk att
sammanblandning av referenssystem sker, framförallt av
höjdsystem även om kartan i planled hamnar rätt på bildskärmen.
• Ju fler kommuner som går över till SWEREF 99 och
RH 2000 desto större blir risken att t.ex. utomstående
aktörer som projektörer och konsulter tar för givet att
RH 2000 gäller överallt. Denna risk blir förmodligen ännu
större i de kommuner som saknar kompetens om
referenssystem.
Redo för SWEREF 99 och RH 2000?
Hellre påbörja ett referenssystembyte,
som får ta sin tid och kanske behöver
mogna inom kommunen, än att inte
göra något alls!
Samverkansprojektet Svensk
geoprocess
Hemsida
www.lantmateriet.se/Svenskgeoprocess
e-postadress
[email protected]
TACK!
WMS-tjänst Stompunkt
-En kravförstudie genomförd inom Svensk geoprocess
Anders Alfredsson
Lantmäteriet
Bakgrund och syfte
• Idén med uppdraget är att effektivisera
tillhandahållande och öka tillgängligheten till
information om landets stompunkter.
• Minska onödigt dubbelarbete, att nya punkter
läggs ut i onödan.
• Tids- och kostnadsbesparande i samband med
beställning och leverans av
stompunktsinformation.
• Kommuner ser ett behov av att samla och
tillgängliggöra informationen på ett enhetligt
sätt, vilket kom fram under seminarieserien
Samhällsmätning 2020.
Frågeställningar i beställningen
–
–
–
–
–
–
–
Hur ska man hantera punkter med olika kvalité
Vilket är behovet av metadata
Ersättningsprinciper
Bara hantera punkter i SWEREF 99 och RH 2000
Hur ska informationen tillgängliggöras – initialt och på sikt
Särskilda krav på gränssnitt och funktionalitet
Vilket ansvar har kommunen och Lantmäteriet kontra
användaren av informationen
Arbetsform/organisation
Uppdragsledning
-Svensk geoprocess
Uppdragsledare
Arbetsgrupp
Referensgrupp
I arbetsgrupp och referensgrupp ingår deltagare från
Lantmäteriet, kommuner, konsulter och Trafikverket.
Utmaningar
•
•
•
•
Förutsättningarna ser mycket olika ut i olika kommuner.
Hur ska debitering av uttag hanteras?
Tillförlitlighet, punkternas kvalité måste vara känd vid uttag.
Att hålla informationen uppdaterad.
Upplägg
• Samla in synpunkter och kommentarer med hjälp av en enkät
samt workshop.
• Sammanställa synpunkter och arbeta fram idéer för hur en tänkt
tjänst kan utformas.
• Arbetet pågick mellan oktober 2013 till och med januari 2014.
Synpunkter från enkät och workshop
Koordinater för stompunkter finns oftast digitalt
Kvalitétsinformationen som lämnas ut
varierar
kraftigt sker
mellan olika
De flesta
leveranser
kommuner.
De flesta
manuellt
via e-post,
någraär eniga om att
det krävs
en gemensam
webtjänster
finns.
De flesta önskar en
klassningsmall.
alternativt
En del kommuner ”nedladdningstjänst”,
tar
en länk till befintlig tjänst hos
betalt för informationen,
kommunen.
de flesta inte.
De flesta informerar (skriftligt) om att
kommunen endast ansvarar för
punkternas läge när de mättes och
att användaren har ett ansvar att
kontrollera punkterna.
En sammanfattning av grundläggande krav
• En gemensam specifikation för informationsägarna kommunerna,
Lantmäteriet och med målet att även Trafikverkets stompunkter
ska ingå.
• Alla informationsägares stompunkter ska kunna visas
• Respektive informationsägare beslutar om och när de ska
tillgängliggöra sin information via tjänsten.
• Krav på SWEREF 99 och RH 2000
• Tjänsten ska vara en hämtningstjänst, ej bara ett tittskåp
• Ingen betalningshantering i första releasen
Krav på innehåll
De attribut som anses viktigast att inkludera till
stompunktsinformationen är:
• Punktnummer
• Punkttyp
• Markeringstyp
• Klassning
• Kommun
• Aktualitet
Resultat
• Uppdragets resultat utgörs av en kravspecifikation för en ny
WMS-tjänst med stompunktsinformation från Sveriges
kommuner och Lantmäteriet, men även med målsättningen att
kunna inkludera Trafikverkets information.
• Överlämnas till ansvariga för produkt-/tjänsteutveckling inom
Lantmäteriet – och utgöra ett viktigt underlag för den slutliga
specifikationen av tjänsten.
Kravförstudien finns tillgänglig på:
http://www.lantmateriet.se/Om-Lantmateriet/Samverkan-medandra/Svensk-geoprocess/Kravforstudier/Kravforstudie-WMStjanst-stompunkt-/
Förslag till fortsatt hantering
Kravförstudien avslutas och utvecklas vidare i Svensk
geoprocess uppdrag Specifikation/Process Stompunkter, vilket
innebär:
• Att ta fram en dataproduktspecifikation för den gemensamma
stompunktsinformationen i plan och höjd.
• Att ta fram sammanhållen samverkansprocess
insamling-lagring-tillhandahålla för stompunktsinformationen.
• Att behandla inblandade parters krav på ekonomiska villkor.
Lantmäteriets utvecklingsansvariga bedömer att utvecklingen
av WMS-tjänsten startar under 2015.
Läs mera om
Svensk
geoprocess i
minifoldern!
Samverkansprojektet Svensk
geoprocess
Hemsida
www.lantmateriet.se/Svenskgeoprocess
e-postadress
[email protected]
TACK!