Transcript Martin Hugos presentation (ppt)

Skolan som risk- och
skyddsfaktor
Göteborg – 9 Februari - 2012
Martin Hugo
Skolan har aldrig varit så viktig som idag !
Ett dåligt meritvärde i avgångsbetyget i årskurs 9 är det
starkaste enskilda sambandet för att riskera att hamna i
en problematisk livssituation med:
•
•
•
•
•
Arbetslöshet
Psykisk ohälsa
Självskadebetende
Drogmissbruk
Kriminalitet
Social Rapport 2010 (Socialstyrelsen, 2010)
• Arbetsmarknaden för 16-åringar försvann i slutet
av 1990-talet.
• Idag finns det inget annat alternativ än att gå i
skolan från att man är 6-19 år.
• Det innebär att barn och ungdomar som
misslyckas i skolan befinner sig i en betydligt
svårare och mer utsatt situation idag.
• Problematiska uppväxtvillkor innebär oftare att
mötet med barnens/ungdomarnas livsvärld och
skolans normer och struktur kolliderar.
• Nyckeln för att dessa barn/ungdomar ska kunna
lyckas är ett bra och genomtänkt samarbete
mellan bl.a skola, socialtjänst och polis.
• Den grundläggande orsaken till att elever inte
når grundskolans mål är inte att de har för låg
intelligens eller att lärare i skolan inte har
kontrollerat deras kunskaper tillräckligt ofta!
• Det stora problemet är att många av dessa
elever har tappat förtroendet för skolan och
inte upplever att de kan lära sig meningsfulla
saker i skolan.
• Avgörande för att skoltrötta elever ändrar sin
negativa inställning till skolan:
1) Mellanmänskliga relationer
2) Ett innehåll som elever upplever är på riktigt
3) En upplevelse av delaktighet
- Det här blir ju kanonbra (Lärare)
- Ja för faan (Elev)
- Du är snart klar med kursen (Lärare)
- Vad då för jävla kurs…det finns väl ingen kurs för
sånt här (Elev)
- Jo då…kolla här…(Läraren visar kursplanen)
- Åh faan…det hade jag ingen aning om (Elev)
- Du är nästan klar med hela den här kursen i
gjutning nu (Lärare)
- Det var som fan (Elev)
En fragmentarisk och splittrad skolgång:
“Från ettan till sexan så gick jag till skolan
varje dag…sen när jag flyttade till XXXX och
gick i sjuan så blev det katastrof efter två
månader. Jag gick inte i skolan alls. Sen fick jag
gå om sjuan…men då gick jag inte till skolan
alls. Sen flyttade jag till… XXXX i åttan, till
fosterfamilj…så gick jag halva sjuan där och
hela åttan…sen flyttade jag tillbaka till XXXX
och där började jag nian och sen gick det två
månader och så åkte jag in här.” (Elev 21)
Utanförskap och marginalisering:
”När jag gick från ettan till sexan så gick jag i
specialklass. Det var jag och fem andra elever och tre,
fyra lärare. […] Dom placerade mig i en liten klass hela
tiden bara för att dom trodde att man hade problem.
Så man fick gå i specialklasser med mindre lärare och
mindre folk hela tiden. Men nu så visade det ju sig att
jag hade ADHD och koncentrationssvårigheter. […] Jag
tycker att skolan har agerat mycket fel från början.
Istället för att bara placera en i specialklass direkt så
skulle man kunna tagit reda på vad det var man
behövde hjälp med…Fan jag har gått i specialgrupp sen
jag gick i ettan…jag har fått särbehandling i skolan i
hela mitt liv från att jag gick i förskolan till nu…jag har
gått i specialgrupper hela tiden. ” (Elev 7)
ADAD-intervjuer angående skolbakgrund för
dem som tvångsomhändertas enligt LVU & LSU:
• 50 % har fått kontinuerlig specialundervisning.
• 44 % har varit avstängda från undervisning
under längre perioder.
• 20 % har gått om minst en årskurs i
grundskolan.
• 10 % har gått i särskola.
• De flesta har ofullständiga grundskolebetyg.
• Det finns en överrepresentation av ungdomar
med diagnoser av olika slag
Vid inskrivningsintervjuerna poängterar en
stor andel av ungdomarna att de behöver
hjälp med att förbättra sin skolsituation.
Har du ingen formell utbildning, ingen
anställningsbarhet inom ett praktiskt yrke och
inget socialt skyddsnät så är återfallsfrekvensen mycket hög efter utskrivning.
Några fakta om SiS särskilda ungdomshem:
• SiS tog över anvaret för dessa ungdomar i
början av 90-talet.
• Det finns 30 särskilda ungdomshem i Sverige.
- cirka 700 ungdomar inskrivna.
-
40 % är 15 år eller yngre.
44 % är 16-17 år.
16 % är 18 år eller äldre.
1/3 är flickor och 2/3 är pojkar.
• De är tvångsomhändertagna enligt LVU & LSU.
• Varierande vistelsetid:
- LVU, 145 dagar /genomsnittlig vistelsetid
- LSU, Maxstraffet är 4 år. Genomsnittlig vistelsetid
är 8 månader för flickor och 9 månader för pojkar.
• Det finns låsta och öppna ungdomshem,
akutavdelningar, utredningsavdelningar,
utslussningsavdelningar och hem enbart för
dem som begått sexualbrott.
• Barnen/ungdomarna har rätt till behandling &
skolgång under sin vistelsetid.
Första mötet med Elin 13 år:
- Är det du som är forskare och vetenskapsman
och som ska skriva om oss?
- Ja
- Va…är det verkligen du?...Är det sant?...Jag
trodde att du skulle ha glasögon och typ
kostym och sitta med ena benet över det
andra…
Arvid 17 år: (Flera år på LSU för inbrott och grov misshandel)
• Normala hemförhållanden i mindre stad.
• Hade inga betyg från grundskolan.
• Har inga specifika inlärningsproblem.
• Upplevde högstadiet som totalt meningslöst och
skolkade mycket.
• Inget överdrivet missbruk.
• Läste in hela högstadiet inom SiS skolverksamhet på
14 månader och är nu i fas på el-programmet.
• Tycker SiS skola är den bästa han har gått i.
• Vill bli elektriker och fixar ”öppen” praktik kanonbra!
David 20 år: ( Lång LSU-dom för knivdråp)
• Växte upp ensam med mamma och syskon i tuff
förort i en av Sveriges största städer.
• Har knappt varit i skolan sedan årskurs 4.
• Inga grundskolebetyg när han kom till SiS.
• Särskoleplacerad.
• Har rökt mycket cannabis sedan han var 13 år.
• Har klarat många betyg inom SiS skolverksamhet
inom ramen för Grundsär & Gymnasiesär.
• Tycker SiS skola är den bästa han har gått i.
• Vill bli kock.
Bengt 16 år: (sitter på LVU – Var ska han vara?)
• Har aldrig haft ett riktigt hem!!!
• Flyttats runt mellan olika fosterhem sedan han
var bebis.
• Inget socialt skyddsnät. Endast sporadisk
kontakt med farmor och en syster.
• Inga specifika inlärningsproblem.
• Aggressiv mot omgivningen – Bor ensam.
• Klarade snabbt hela grundskolan inom SiS.
• Tycker SiS skola är den bästa han har gått i.
Chatrin 15 år: (LVU- missbruk & självskadebeteende)
• Uppväxt i en familj med tungt narkotikamissbruk i tuff storstadsförort.
• Koncentrationsproblem.
• Har ändå klarat det mesta av grundskolan
utom ett par ämnen innan hon kom till SiS.
• Läser framförallt grundskolans matematik och
No.
• Skär sig och har gjort flera självmordsförsök.
• Tycker skolan är ok inom SiS.
• Fia 15 år: (LVU- missbruk & självskadebeteende)
• Har tagit hand om sin mamma som är
alkoholist och tre yngre syskon sedan hon var
10 år.
• Hög frånvaro hela grundskolan p.g.a detta.
• Dyslexi.
• Läser grundskolan inom SiS.
• Tycker skolan är ok inom SiS.
• Skär sig i armarna, har gjort självmordsförsök.
• Vill jobba med hundar.
Micke 20 år: (LVU – Tungt Missbruk & inbrott)
• Hyfsat normala hemförhållanden i liten stad.
• Har aldrig känt sig hemma i skolan, var stökig och livlig
enligt honom själv. (”Klassens Pajas”)
• ADHD – Men har egentligen inte haft svårt för att lära sig.
• Började med amfetamin när han var 13 år. Blev snabbt
sprutnarkoman.
• Gick de sista två åren i grundskolan på IV, och klarade
godkänt trots att han gick på amfetamin.
• Var nära att dö av en överdos metaamfetamin och skrev
in sig själv för avgiftning när han var 16 år.
• Läser mekanisk verkstad och har klarat de flesta kurser
inom svets. Vill bli svetsare i framtiden.
Reflektion:
• Jag tycker väldigt mycket om de här
människorna och de möten jag har med dem.
Man blir känslomässigt engagerad och är
oftast glad och ledsen samtidigt. Jag kommer
ihåg alla som jag har gjort djupintervjuer med
väldigt tydligt.
• Många av de här ungdomarna framträder
trots sin bakgrund och sina diagnoser som
medmänniskor som skulle kunna lyckas.
• Många av de här barnen/ungdomarna är
“experter” på att läsa av vuxna!
• En majoritet av dem är minst lika intelligenta
som du själv!
• Olika vuxna/yrkeskategorier har delvis olika
roller i mötet med ungdomarna.
• Oavsett yrkeskategoritillhörighet så är ditt
förhållningssätt och din sociala kompetens i
mötet med ungdomarna avgörande för dina
möjligheter att kunna påverka ungdomarna I
“rätt” riktning.
• Om någon vill läsa mer………….
1) Liv och Lärande i gymnasieskolan (Hugo, 2007)
(Doktorsavhandling som finns för gratis nerladdning på skolporten.com)
2) Dags att tänka om! (Hugo, 2009) (Debattartikel i Pedagogiska magasinet
november, 2009:nr 4)
3) Forskning och lärande i klassrummet måste vara på riktigt
(Hugo, 2010)
(Kapitel i boken Lärande och Bildning i en globaliserad värld (Hugo
& Segolsson (Red), Studentlitteratur)
4) Skolverksamheten inom SiS 2009 (Hugo, 2010)
(Allmän SiS-
rapport 2010:4)
5) När skolans lärande saknar mening (Hugo, 2011) (Artikel i
Pedagogiska magasinet, 2011: nr 2)
6) Från motstånd till framgång – Att motivera när ingen
motivation finns (Hugo, 2011) (Liber)