Transcript Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas FÖRELÄSNING 4 Arbetslöshet Arbetsmarknadspolitik Litteratur: kapitel 9 och 10, (F&J) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur.

Förvaltningshögskolan
Makroekonomi
Osvaldo Salas
FÖRELÄSNING 4
Arbetslöshet
Arbetsmarknadspolitik
Litteratur: kapitel 9 och 10, (F&J)
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
1
Bestånd och flöden på arbetsmarknaden
Utanför arbetskraften 16-64 år
1 400 000
a. 200 000
Sysselsatta
4 100 000
d. 315 000
b. 400 000
c. 315 000
Arbetslösa
230 000
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
2
Flöden in och ut från arbetslöshet
 Inflödet till arbetslöshet
a) Individer utanför arbetskraften vilka blir
arbetslösa när de slutfört sin utbildning eller har
avslutat en hemmaperiod med barn
b) Sysselsatta som blir arbetslösa.
 Utflödet från arbetslöshet
c) Arbetslösa som lämnar arbetskraften för att till
exempel utbilda sig eller gå i pension.
d) Arbetslösa som blir sysselsatta.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
3
Strukturell och konjunkturell arbetslöshet
 Strukturell arbetslöshet
Långsiktig jämviktsarbetslöshet, också benämnd
naturlig arbetslöshet.
 Konjunkturell arbetslöshet
Kortsiktig, cyklisk arbetslöshet som beror på
konjunkturläget.
 Faktisk arbetslöshet =
strukturell arbetslöshet + konjunkturell arbetslöshet.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
4
 Strukturell arbetslöshet =
klassisk arbetslöshet + friktionsarbetslöshet
–Klassisk arbetslöshet
Den del av den strukturella arbetslösheten som beror
på för hög reallön i jämvikt. Skapar köer till jobb,
d.v.s. långa arbetslöshetstider
–Friktionsarbetslöshet
Den del av den strukturella arbetslösheten som beror
på att det tar tid att matcha arbetssökande med lediga
platser. Ju längre matchningstid, desto högre
arbetslöshet
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
5
Klassisk arbetslöshet och lönebildning
 Lönesättningskurvan
Den av fackföreningar begärda lönen som en
funktion av sysselsättning.
 Arbetsutbudskurvan
Den av enskilda individer begärda lönen som en
funktion av sysselsättning.
.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
6
Arbetsmarknaden
Reallön
Fackföreningens lönesättningskurva (LS)
Arbetsutbud (AU)
Monopollön
Lön vid
perfekt
konkurrens
Klassisk arbetslöshet
Efterfrågan på arbetskraft
Sysselsättning med
monopolistiska fackföreningar
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Antal personer
Sysselsättning vid
perfekt konkurrens
7
Vad påverkar lönekraven?
 produktivitet
 inflation
 fackföreningens grad av monopol
 arbetslöshetsersättning
 förhandlingsnivå
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
8
 Puckelhypotesen
Puckelformat långsiktigt samband mellan
reallön alternativt arbetslöshet och grad av
centralisering i förhandlingssystemet.
Sambandet säger att stora fackförbund som inte
förhandlar centralt ger den högsta reallönen
och den högsta arbetslösheten.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
9
Puckelhypotesen
Reallön,
arbetslöshet
Låg
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Grad av
Hög centralisering
10
Hysteresis
 Hysteresis
Arbetslöshetens tendens att bita sig fast vid sin
nivå oavsett vad som föranlett att arbetslösheten
hamnat på just denna nivå.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
11
Insider-outsidermodellen
 Insiders
Sysselsatta, vilka enligt insider-outsidermodellen kan begära en högre lön än arbetslösa
till följd av att de sitter i en bättre
förhandlingsposition.
 Outsiders
Arbetslösa, vilka enligt insider-outsidermodellen inte kan bjuda under sysselsattas
löner till följd av att de befinner sig i en sämre
förhandlingsposition.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
12
Friktionsarbetslöshet och sök- och
matchningsproblem
 Generösare arbetslöshetsersättning kan leda till
längre söktider och därmed högre
friktionsarbetslöshet
 Hysteresis p.g.a. friktionsarbetslöshet
–Långvarig arbetslöshet kan leda till försämrad
kompetens och därmed högre
friktionsarbetslöshet.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
13
Typer av arbetslöshet, orsaker och politik
Typ av
Direkta
arbetslöshet orsaker
Bakomliggande Politik
orsaker
Konjunkturarbetslöshet
Tillfälligt tröga
nominallöner
Kollektivavtal
Klassisk
arbetslöshet
Jämviktsreallön >
reallön vid perfekt
konkurrens
Monopolistiska
fackföreningar,
hysteresis i
lönebildning
Friktionsarbetslöshet
Sökaktivitet
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Öka aggregerad
efterfrågan
Minska
fackföreningsmakten,
minska insiders makt
över lönebildningen,
lättnader i arbetsrätt
Arbetslöshetserättning Förbättra
en, hysteresis i de
arbetsförmedlingen,
arbetslösas kompetens sänk arbetslöshetsersättningen, flyttbidrag
14
Den höga arbetslösheten i Sverige under 1990-talet
 Beveridgekurva
Negativt samband mellan lediga platser och
arbetslöshet.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
15
Beveridgekurvan: teori
Lediga
platser
Skift utåt av Beveridgekurvan p.g.a.
försämrad matchningsförmåga
Rörelse längs
Beveridgekurvan p.g.a.
konjunkturförändring
Arbetslöshet
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
16
 Den svenska Beveridgekurvan skiftade ut
under 1990-talet. Det horisontella skiftet tyder
på en uppgång i friktionsarbetslösheten med 2
procent.
 En förklaring till uppgången i
friktionsarbetslöshet kan vara det ökade antalet
tillfälliga anställningar under 1990-talet.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
17
Tillfälligt anställda i Sverige 1987-2009
Andel av sysselsatta, %
Antal
800 000
Antal
18
700 000
Andel
16
14
600 000
12
500 000
10
400 000
8
300 000
6
200 000
4
100 000
2
0
0
2009
1987
1989
1991
1993
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
18
År
Arbetsmarknadspolitik
 Aktiv arbetsmarknadspolitik
–Arbetsförmedling
–arbetsmarknadsutbildning
–sysselsättningsskapande åtgärder.
 Passiv arbetsmarknadspolitik
–arbetslöshetsersättning till de som tillhör en
arbetslöshetskassa
– aktivitetsstöd (223 kronor per dag)
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
19
Deltagare i arbetsmarknadspolitiska
program 1980-2010 i Sverige
Antal
Andel av arbetskraften, %
250 000
6
Antal
200 000
5
Andel
4
150 000
3
100 000
2
50 000
0
1980
1
1983
1986
1989
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
1992
1995
1998
2001
2004
2007
0
2010
År
20
Passiv arbetsmarknadspolitik
 Moral hazard i arbetslöshetsförsäkringen
När arbetslösheten görs mer dräglig genom aktiv
och passiv arbetsmarknadspolitik, kan den
enskildes incitament att söka jobb minska.
 Problemet dämpas genom
–kontroll av den arbetssökande
–självrisk i form av karensdagar
–självrisk i form av mindre än 100 procents
ersättningsgrad
–tidsbegränsade åtgärder.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
21
Aktiv arbetsmarknadspolitik
 Undanträngningseffekt
Effekt av en åtgärd som hjälper enskilda
individer att få arbete, men som samtidigt
minskar möjligheten för andra att få arbete.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
22
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
och dess effekter
Åtgärd
1. Arbetsförmedling
Effekt
Individnivå
Ökad chans får varaktigt jobb
Mak ronivå
Ökad rörlighet, möjlig positiv effekt på arbetsutbudet
2. Arbetsmark nadsutbildning
Individnivå
1980:tal: ökad chans få varaktigt jobb
1989-1992: Minskad chans få varaktigt jobb
1992-1996: viss ökad chans få varaktigt jobb
Mak ronivå
Ingen undanträngning, möjlig positiv effekt på arbetsutbudet
3. Sysselsättningssk apande åtgärder Mak ronivå
Två av tre platser undanträngs, möjlig regional inlåsning
a) subvention
Individnivå
Ökad chans få varaktigt jobb
b) tillfälliga jobb
Individnivå
(beredskapsarbete, ALU, APL)
Liten chans få nytt jobb
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
23