Real BNP

Download Report

Transcript Real BNP

Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas

FÖRELÄSNING 1

 Introduktion  BNP Litteratur: kapitel 3, (F&J) 1

Varför beräknas BNP?

 Jämförelser över

tiden

– långsiktiga: levnadsstandard – kortsiktiga: hög- eller lågkonjunktur  Jämförelser mellan

länder

Det cirkulära flödet

Inkomster (Y) Hushåll Varor, tjänster Varumarknad Faktormarknad Monetärt flöde Faktortjänster Företag Realt flöde © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur Konsumtions utgifter (C) 3

BNP =Y: tre mätmetoder: tre mätställen 2. Inkomster

= Y Företag

3. Produktion

= Y

1:Utgifter:

Konsumtionsutgifter (C ) Investeringsutgifter (I+I L ) Offentliga utgifter (G) Nettoexport (NX =X-IM) Y = C + I + I L + G + (X-IM) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 4



BNP - tre sätt att beräkna

1. Utgiftsmetoden (användningsmetoden) –summa utgifter för

nya

inhemska

för

slutlig

användning varor och tjänster  2. Inkomstmetoden –summa faktorinkomster = löner (arbetsersättning) och driftsöverskott (kapitalersättning)  3. Produktionsmetoden –summa förädlingsvärden  Principer är fastställda av FN med specialbestämmelser i EU © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 5

Utgiftsmetoden

      C = privat konsumtion (hushåll) I = investeringar (företag) I L = lagerinvesteringar (företag) G = offentlig konsumtion och investeringar (offentlig sektor) X = export (utlandet) IM = Import (hushåll, företag och offentlig sektor) 

BNP-identiteten : Y= BNP = utgifter

= (C-C IM ) + (I-I IM ) + (I L – I L,IM )+ (G –G IM ) + (X- X IM ) = C + I + I L + G + X - IM = C + I + I L + G + NX © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 6

BNP-identiteten, forts

 BNP = utgifter om: – endast utgifter för

inhemsk

produktion genom subtraktion av import, IM – endast utgifter för

produktion – endast utgifter för

slutlig användning

– utgifter för

osålda varor

, lagerinvesteringar, inkluderas © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 7

Försörjningsbalansen: alternativ uppställning av BNP-identiteten

Y  C  I  I L  G  (X Y  IM Tillgång  C   I   Användning   IM) X  © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 8

Försörjningsbalansen år 2008 i Sverige, miljarder kronor Tillgång Användning

BNP (Y) 3 158 Privat konsumtion (C) 1 467 Import (IM) 1 477 Offentlig konsumtion (G) 835 Investeringar (I) 628 Lagerinvesteringar (I L ) 4 Export (X) 1 710 Totalt 4 635 Totalt 4 635

Källa: SCB Nationalräkenskaper, kvartal, (ej slutlig).

Produktionsmetoden



Förädlingsvärde (value added)

Försäljningsvärde minus kostnader för insatsvaror.

Från ax till limpa. Alla BNP-metoder ger samma resultat Produktions nivå

Råvaror Produktion Försäljning Summa

Försäljnings värde

Kostnad för insatsvaror

Förädlings värde

1-2

Inkomst

1 000 1 800 2500 0 1 000 1 800 1 000 800 700 1-2 1 000 800 700 2 500 2 500 Utgifts metoden © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur Produktions metoden Inkomst metoden 11

Att jämföra BNP över tiden



Real BNP

Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år. Benämns också BNP i fasta priser .



Nominell BNP

Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år i löpande priser. Benämns också BNP i löpande priser .



BNP-deflatorn

Genomsnittlig prisnivå på samtliga varor och tjänster som ingår i BNP relativt ett basår (referensår).



BNP-deflator

= prisindex = nominell BNP real BNP enhet: ingen (axelmarkering: Index 1990 =1, eller Index 1990 = 100) 

Real BNP

= nominell BNP BNP deflator enhet: 1990-kronor (om prisindex = 1 år 1990) 

Nominell BNP

= BNP-deflator  real BNP enhet: kronor/år © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 13

Real och nominell BNP i Sverige 1970-2010

Miljarder kronor

3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1970 1975 Real BNP = BNP i fasta priser = BNP i 2008 års prisnivå 1980 1985 1990 Nominell BNP = BNP i löpande priser 1995 2000 2005 2010

År

Årlig tillväxt i real BNP i Sverige 1970-2010

2 1 0 5 4 3 -1 -2 -3 -4 -5 1970 1980 BNP-tillväxt 1990 real BNP år t real BNP år t 1  100 real BNP år t 1 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 2000 2010

År



Real BNP per capita

Ett mått på materiell levnadsstandard  Real BNP per capita = real BNP befolkning  Tillväxt i real BNP per capita = tillväxt i real BNP - befolkningstillväxt  Läs appendix: Relativa förändringar © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 16

Att jämföra BNP mellan länder

 BNP i dollar = BNP i inhemsk va luta växelkurs i inhemsk va luta per dollar 

Exempel

: –Svensk BNP 2005: 2 673 miljarder kronor –Faktisk växelkurskurs 2005: 7,50 SEK/USD  Alltså: 2 673 miljarder SEK/7,50 SEK/USD = 356 miljarder USD © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 17



Big Mac-index

Hypotetisk växelkurs mot dollar som gör att en Big Mac kostar detsamma i dollar i USA och det andra landet.

 Big Mac-index = pris per Big pris Mac i Sverige per Big i kronor Mac i USA i dollar enhet: SEK/USD © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 18



Köpkraftsjusterad växelkurs (PPP-växelkurs)

Hypotetisk växelkurs mot dollar som gör att en varukorg kostar detsamma i dollar i alla länder.

 Köpkraftsjusterad växelkurs = priset på en representa tiv varukorg i Sverige i SEK priset på en representa tiv varukorg i USA i dollar enhet: SEK/USD © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 19

 

Köpkraftsparitetsjusterad BNP (PPP-justerad BNP)

BNP i dollar med hänsyn till köpkraften av dollar.

Köpkraftsjusterad BNP i dollar = BNP i inhemsk va luta köpkraftsj usterad växelkurs 

Exempel

: –Svensk BNP 2005: 2 673 miljarder kronor –PPP-växelkurs 2005: 9,06 SEK/USD –Alltså: 2 673 miljarder SEK/9,06 SEK/USD = 295 miljarder USD © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 20

BNP per capita i Sverige och USA i dollar enligt faktisk- och PPP-växelkurs 2007

USD

120000 100000 80000 60000 BNP/cap enligt faktisk växelkurs 2007 BNP/cap enligt PPP-kurs 2007 40000 20000 0 Lu xe m bo ur g N or U ni w ay te d St at es Ire la Sw nd itz er N la et nd he rla nd s C an ad a Au st ria Sw ed en Ic el an d D en m ar Au U k ni st ra te d lia Ki ng do m Be lg iu m Fi nl an G d er m an y Ja pa n Fr an ce Sp ai n Ita ly G re ec e N Ko ew re Z C a ea ze la ch nd R ep ub lic Po rtu ga H l un ga ry Po la nd M ex ic o Tu rk ey © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 21

BNP och BNI



Bruttonationalprodukten (BNP)

Värdet av alla inkomster som genereras inom

nationens gränser

under en viss period.

 

Bruttonationalinkomsten (BNI)

Värdet av alla inkomster som genereras av

nationens permanent bosatta befolkning

under en viss period.

BNI = BNP + primära inkomster från utlandet, netto

–

Primära inkomster från utlandet, netto

Nettot av löner och kapitalersättning från utlandet.

 

NNP och NI



Nettonationalprodukten (NNP)

BNP minus kapitalförslitning. Den långsiktigt hållbara produktionsnivån.

NNP = BNP – kapitalförslitning

Nationalinkomsten (NI)

Disponibelbegrepp



Disponibel nationalinkomst (DNI)

= nationalinkomst + nettotransfereringar från utlandet (U-hjälp m.m.) 

Disponibel bruttonationalinkomst DBNI

Från BNP till disponibel nationalinkomst i Sverige år 2006, miljarder kronor Bruttonationalprodukt : 2 901

- Kapitalförslitning: 354 + Primära inkomster från utlandet, netto: 48

Nettonationalprodukt: 2 547 Bruttonationalinkomst: 2 949

+ Primära inkomster från utlandet, netto: 48 - Kapitalförslitning:

Nationalinkomst: 2 595

+ Nettotransfereringar från 354 utlandet: -38

Disponibel nationalinkomst: 2 557

Svenska Engelska

Mäter BNP per capita levnadsstandard?



Tidsserieperspektivet

. Hur mycket rikare eller fattigare är ett visst land idag än under tidigare perioder?



Tvärsnittsperspektivet

länder.

. Hur mycket rikare eller fattigare är ett visst land än andra  Systematiska fel av samma relativa storlek spelar ingen roll.

Mäter BNP per capita levnadsstandard? Produktion underskattas:

 Ekonomiska aktiviteter utanför den reguljära marknaden –Svart sektor: nu c:a 5 % av BNP –Ilegal sektor: öka BNP 0,15 procent –Hemarbete: öka BNP 100 procent  Produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorn = 0% (underskattning eller överskattning) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 28

Mäter BNP per capita levnadsstandard? Problem

Aktiviteter utanför reguljär marknad Fritid Inkomstfördelning Miljöförstöring Ändliga resurser

Lösning

BNP per sysselsatt BNP/timme Gini-koefficient Grön NNP Grön NNP Icke-materiella levnadsbetingelser HDI o liknande, Lyckomått © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 29

Real BNP

Transcript Real BNP

FÖRELÄSNING 1

Att jämföra BNP mellan länder

Disponibelbegrepp

Directory