Transcript Intern och extern balans

Förvaltningshögskolan
Makroekonomi
Osvaldo Salas
FÖRELÄSNING 7
Konjunkturer och ekonomisk
politik i den keynesianska modellen
Litteratur: kapitel 15, (F&J)
1
 Jämvikts-BNP ändras när autonom
efterfrågan ändras 
–Konjukturfluktuationer (DY) orsakas av
skift i autonom efterfrågan
–Stabiliseringspolitik sker genom ändringar i
autonom efterfrågan
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
2
 Multiplikatoreffekten:
Den kedjereaktion som en ökning i
autonom efterfrågan sätter igång genom
att nya inkomster i varje led ger upphov
till nya konsumtionsutgifter, så att
sluteffekten är större än den
ursprungliga uppgången i autonom
efterfrågan:
DYjämvikt > DADautonom
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
3
 Multiplikatorn
Mått på hur jämviktsinkomsten ändras
relativt förändringen i autonom
efterfrågan.
DY
1

 multiplikator  1
DADaut (1- g)
 Hög g stor multiplikator
– g = 0,8 multiplikator = 5
– g = 0,6 multiplikator = 2,5
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
4
Liten multiplikator: låg g: flack AD(Y)
AD
AD = Y
AD2(Y)
AD2
AD1(Y)
DADautonom
AD1
45
Y1
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Y2
Liten DY >
DADaut
Y
5
Stor multiplikator: hög g: brant AD(Y)
AD
AD = Y
AD2
AD2(Y)
AD1(Y)
DADautonom
AD1
Stor DY
45
Y1
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Y2
Y
6
.
.
Vad bestämmer multiplikatorns storlek?
DY  multiplikator  DADaut 
1
 DADaut
(1 - g)
1

Multiplikatorn =
1- g
1
1

1 - (MPC(1- t) - MPM) 1 - MPC(1- t)  MPM
•Ju högre g, desto större multiplikator:
•Ju högre MPC, desto större multiplikator
•Ju högre t, desto mindre multiplikator
•Ju högre MPM, desto mindre multiplikator
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
7
Multiplikatorprocessen som kedjereaktion
Antag att Y anpassar sig till AD inom varje period
Period
1
2
3
.

DADautonom DC
10
0
0,8*10 = 8
0
0,8*8 = 6,4
DY
10
8
6,4
0
Summa 10
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
40
50
8
Finanspolitik
 Finanspolitik = beslut som rör den offentliga
sektorns inkomster och utgifter
 Syftar till att:
- styra ekonomin mot potentiell BNP,
d.v.s. utjämna kortsiktiga fluktuationer
- främja effektivitet (hög BNP)
- främja långsiktig tillväxt i BNP
- Anm: jämför Figur 1.1
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
9
Statens utgifter
 Konsumtion (del av G)
 Investeringar (del av G)
 Transfereringar (Tr)
 Räntor på statsskulden
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
10
Statens inkomster
 Skatt på inkomst
 Skatt på varor och tjänster
 Sociala avgifter och
egenavgifter
 Skatt på egendom
 Övriga inkomster
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
11
Begrepp
 Budgetutfall (budgetsaldo, budgetöverskott)
= T – G – Tr
 Statsskuld = ackumulerat underskott, d.v.s.
summan av alla tidigare budgetunderskott
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
12
 Keynesiansk stabiliseringspolitik
Stabilisering av autonom efterfrågan
och därmed BNP genom förändringar i
finanspolitiken som motverkar
förändringar i privat autonom
efterfrågan.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
13
Offentlig utgiftsförändring:
DY = [1/(1-g)]  DG
DADaut
Förändringar i inkomstoberoende
transfereringar:
DY = [1/(1-g)]  MPC  DTr
DCaut = DADaut
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
14
Aktiv (diskretionär) finanspolitik kan minska fluktuationerna
i BNP genom att minska fluktuationer i DADaut
AD
AD = Y
Stora DADaut
Små DADaut
45
Små DY
Y
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Stora DY
15
Minskad skattesats t
AD
AD = Y
t
45
Y
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
DY
16
Automatiska stabilisatorer
 Automatisk stabilisator
Inneboende egenskap i ekonomin som dämpar
effekterna på BNP av förändringar i autonom
efterfrågan genom att minska multiplikatorn.
–Exempel: proportionell inkomstskatt
 inkomsten efter skatt ändras mindre än inkomsten
före skatt så att disponibel inkomst och konsumtion
och därmed BNP varierar mindre.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
17
Automatisk stabilisator, t. ex. hög skattesats,
ger mindre fluktuationer i BNP
AD
Fluktuationer
DADautonom
Låg t, hög g, hög
multiplikator
AD = Y
Hög t, låg g, låg
multiplikator
45
Stora DY
Y
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Små DY
18
Intern och extern balans
 Extern balans
Bytesbalansen är lika med noll.
 Intern balans
BNP-gapet är lika med noll.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
19
Hur påverkas den externa balansen (bytesbalansen) av
BNP-ändringar?
 Om BNP stiger, ökar importen (eftersom vi
köper importerade varor för en del av
inkomstökningen). När importen ökar,
försämras bytesbalansen.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
20
Intern och extern balans
AD
Ingen motsättning
mellan intern och
extern balans.
AD = Y
DG
45
Y1
NX
0
.
.
Intern balans
Ypotentiell
Y
Extern balans
Y
NX(Y)
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
21
Intern och extern balans
AD
AD = Y
Motsättning
mellan intern och
extern balans.
DG
45
Y1
.
Intern balans
Ypotentiell
Y
NX
0
.
Extern balans
Y
NX(Y)
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
22
Devalvering
AD
AD = Y
NX
AD(Y)
45
Förbättring
extern balans
NX
Y1
Förbättring
intern balans
Y
Ypotentiell
Y
NX
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
NX(Y)
23
Konjunkturen enligt den keynesianska
modellen
Störningar
Förändringar i privat
autonom efterfrågan
(C0, I, NX)
Stabiliseringspolitik
Finanspolitik (G),
devalvering,
revalvering
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Spridningsmekanism
Multiplikator
Konjunkturcykel
Fluktuationer i BNP
och arbetslöshet
24