Transcript hållbar utveckling - Sahlgrenska akademin

H Å L L BA R
UTVECKLING
2010
R A P P O R T T I L L R U G A O M A R B E T E T M E D I N T E G R E R I N G AV H Å L L B A R
UTVECKLING I SAHLGRENSKA AKADEMINS UTBILDNINGSPROGRAM
PÅ G R U N D O C H AVA N C E R A D N I VÅ
110216
BARBRO ROBERTSSON
BAKGRUND
I tidigare rapporter (2008, 2009) har begreppet hållbar utveckling (HU) och bakgrunden till arbetet med integrering av HU i utbildningsprogrammen utförligt presenterats, liksom hur vi tänker att studenter från utbildningsprogrammen kommer att ha nytta av kunskaper inom HU i sitt framtida yrke. När den här rapporten skrivs har det hunnit bli 2011. Göteborgs universitet har just publicerat ett strategidokument för 2011‐12, Kvalitet och förnyelse. I kapitlet Detta är Göteborgs universitet utgör stycket Internationalisering och starkt miljömedvetande en tredjedel av texten. SVT visar en föreläsning från GU av gästprofessor Björn Stigsson om hållbar ekonomisk utveckling och om organisationen World Business Council for Sustainable Development som består av 200 av världens ledande företag och som arbetar med det Stigsson kallar ”den starkaste drivkraften för samhällsomvandling och företagande över hela världen under de närmaste 40‐50 åren” nämligen hållbar utveckling (http://www.ur.se/play/162268). Ett att de största hindren ser han i att det inte utbildas studenter som kan hantera denna utmaning. Under den nya vårterminens första veckor har vi ett par olika inslag av HU för de ca. 100 nyintagna studenterna i sjuksköterskeprogrammet. Efter Mats Sandbergs föreläsning anmälde 21 sjuksköterskestudenter sitt intresse för att arbeta mer med dessa frågor under sin studietid, vilket är långt långt fler än tidigare. Det händer mycket inom området hållbar utveckling och miljö runt omkring oss och stora krav kommer att ställas på oss som lärare på akademin och på våra studenter när de lämnar sin utbildning. Vi är inte heller lika ensamma nationellt i arbetet med integrering inom hälsovetenskapliga utbildningsprogram som vi varit tidigare. Under 2010 har vi haft besök av Karolinska institutet som nu satsar stort på såväl miljöledningssystem som på integrering av HU i utbildningarna. De har också hunnit skapa en mycket bra internetsida för sitt hållbar‐utveckling‐arbete http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=31290&l=sv. Även SLU i Uppsala har frågat efter våra erfarenheter och vi har varit inbjudna dit under hösten. METOD
Liksom tidigare år har gruppen med representanter för de olika programmen träffats vid 3 tillfällen per termin. Vi har dessvärre inte heller i år haft någon studentrepresentant med i gruppen. Under vårterminen hade vi två inbjudna forskare och lärare från institutionen för globala studier, humanekologi, som gav oss nya kunskaper och idéer. Dessa lärare undervisar också i kursen Miljö, Samhälle, Hälsa på Folkhälsovetar‐
programmet. Det har varit god uppslutning på årets möten från de program som nu 2
aktivt arbetar med integreringen, vilket innebär att av akademins 18 utbildningsprogram så har 10‐15 varit representerade på mötena. Deltagarna har presenterat mål, innehåll och studieuppgifter för varandra och tipsat om texter och externa föreläsare. Vår gemensamma målsättning för arbetet under 2010 var att samtliga program skulle ha en nedskriven plan för innehåll, lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationsformer för hela programmen. Följande punkter skulle ingå: • Begreppet hållbar utveckling i relation till det egna huvudområdet och professionen • Hur man anser sig kunna tydliggöra samtliga tre dimensioner i begreppet i ett globalt perspektiv i relation till det egna huvudområdet. • Vilket innehåll av HU man har och planerar i programmet som helhet • Hur man säkerställt progressionen • En översikt över alla HU‐moment i tabellform: kurs, lärandemål, lärandeaktivitet och examinationsform • Gärna också samarbetspartners, hänvisningar till speciellt intressant litteratur etc. • Dokumentet behöver vara ett arbetsdokument som hålls aktuellt genom att uppdateras t.ex. årligen, men som också behöver ha godkännande från PK. • Det här dokumentet skall ju också kunna visa på vilka kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor studenterna inom respektive program kommer att få/har inom hållbar utveckling. RESULTAT
Det finns fortfarande delvis skilda uppfattningar om vad integrering av hållbar utveckling i utbildningsprogrammen innebär. Kvar finns fortfarande i viss mån uppfattningen att genom inslag i utbildningen såsom förbättrad sophantering, minskad pappersförbrukning, hälsoarbete och ett etiskt förhållningssätt till patienter så bidrar man till en bättre värld vilket främjar en hållbar utveckling – utan att man behöver reflektera över eller visa om och hur detta verkligen främjar en hållbar utveckling eller ens vara medveten om vad det betyder. Alltfler omfattar dock uppfattningen att målet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen är att förbereda studenterna inför utmaningen att i sitt kommande yrke och som samhällsmedborgare bidra till en nödvändig global utveckling med ökad och rättvis ekonomisk och social välfärd för alltfler av jordens människor utan att ytterligare tära på jordens naturresurser, utan istället minska belastningen på ekologiska system, och att det är i det sammanhanget man behöver kunna förstå den egna verksamheten t.ex. hälsoarbetet, sophanteringen, pappersförbrukningen eller hur folkhälsa hänger samman med miljö i ett globalt perspektiv. 3
Arbetet med att utveckla innehåll, lärandemål, lärandeaktiviteter och examinations‐
former för hållbar utveckling har gått tydligt framåt i flera av akademins program, i andra har det stått mera stilla och ytterligare i några har det när det gäller enskilda moment gått bakåt och man har förlorat ett innehåll som tidigare funnits. Vi har även i år några program som inte alls har deltagit i arbetet, receptarieprogrammet och audionom‐ och logopedprogrammen. Logopedprogrammet har dock lämnat en skiss med några punkter om hur integrering av HU kan ske i det programmet. Audionom‐programmet har inför den nya terminen utsett en person och har nu också tagit kontakt för att börja arbeta med HU. Som ett särskilt framgångsrikt arbete bör i år framhållas Odontologens där man utsett en grupp med representanter från de tre programmen, vilka arbetar tillsammans och också planerar för delvis gemensam undervisning. Man har också ägnat tid i programkommittén för att få en samsyn kring dessa frågor. Innehållsmässigt har man nu en gemensam obligatorisk föreläsning med professor Sverker Jagers, statsvetare och väl känd HU‐forskare, för studenter från de tre programmen, vilken följds av en studieuppgift och man går nu vidare. I den akademiövergripande arbetsgruppen finns en person som representerar alla tre programmen. Även det idoga och gedigna arbetet i BMA‐programmet måste också lyftas fram som ett föredöme. I övrigt är resultatet väldigt skiftande när det gäller de planer som lämnats. En sammanställning i tabellform av lämnade rapporter finns inte med som bilaga denna gång, då det blev väldigt mycket upprepning av information, men jag gör givetvis gärna en sådan om intresse finns. Fullständiga planer finns i förekommande fall som bilaga. Apotekarprogrammet, 300 hp. Det är oklart hur mycket av det omfattande arbete som gjordes under 2009, med en plan för hela programmet och med förslag på lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationsformer, som har kunnat realiseras under 2010. Uppdraget har gått över på en ny person i programmet och denne har inte hunnit sätta sig in i arbetet under hösten. Förhoppningsvis kan arbetet med implementering av planen och utvecklandet av undervisnings‐ och examinationsformer nu fortsätta. Föregående års plan, se bilaga 1! Receptarieprogammet ser sig som tillhörigt naturvetenskaplig fakultet och har ej deltagit i arbetet vid akademin och har heller inte rapporterat något resultat. Folkhälsovetenskapliga programmet, 240 hp. Kursen Miljö, hälsa, samhälle, som i stort sett kan sägas vara en kurs i hållbar utveckling med alla dess tre dimensioner med ett globalt perspektiv, är nu en obligatorisk kurs, som ligger i programmets början. I kursen har man bl.a. lärare från humanekologi. I övriga kurser saknas begreppet hållbar utveckling i kursplanernas mål. Behöver sannolikt tydliggöras. Se bilaga 2! I masters‐
programmet finns Global Health, som är en kurs som direkt har HU som innehåll. 4
Läkarprogrammet, 330 hp. Olika inslag som kan hänföras till HU har identifieras. Det finns dock fortfarande inget övergripande mål för vad studenter skall kunna och varför, och hur de olika delarna hänger ihop. Tveksamt om begreppet HU finns i kursplaner. Se bilaga 3! Biomedicinska analytikerprogrammet (BMA), 180 hp. Bedriver ett gediget och framgångsrikt arbete med HU och har lärandemål, aktiviteter och examinationer i många kurser. Man har sedan två år en plan för hela programmet som successivt utvecklas Se bilaga 4! Dietistprogrammet 180/240 hp. I programmet finns en hel del inslag och en översikt över dessa är gjord. Det är dock otydligt om samtliga dessa finns angivna i lärandemål och som innehåll i kursplaner och hur de examineras. Se bilaga 5! Arbetsterapiprogrammet (AT), 180 hp. Programmet har lämnat en beskrivning på hur HU hanteras övergripande i programmet med tyngdpunkt på lokal nivå och ”vissa aspekter av hållbar utveckling”, men det är oklart hur dessa aspekter kopplas ihop till helheten HU och till den globala nivån. Begreppet återfinns i tre av programmets kurser och examineras i samband med skriftliga rapporter. Se bilaga 6! Sjukgymnastprogrammet (SG), 180 hp. I en kort rapport fokuseras på hur sjukgymnastiska insatser indirekt kan bidra till en hållbar utveckling, men det är tveksamt om studenterna lär sig något om hur och om den egna verksamheten påverkar eller påverkas av HU som helhet i ett globalt perspektiv eller på vilket sätt de kan bidra till HU. Se bilaga 7! Logopedprogrammet, 240 hp. Under året har ingen från programmet deltagit i det gemensamma arbetet. Programmet har lämnat en kort beskrivning av några aktiviteter, t.ex. minskad pappersförbrukning och undvikande av långa resor, som man hoppas främjar en hållbar utveckling. Förutom Mats Sandbergs introduktionsföreläsning, (det framgår inte hur den följs upp), nämns inte några inslag i utbildningen. Se bilaga 8! Man är dock angelägen om att delta i det fortsatta gemensamma arbetet. Audionomprogrammet, 180 hp. Programmet kommer nu åter att starta. En person är utsedda att arbeta med integreringen av HU i programmet och har varit i kontakt och vi har diskuterat olika sätt att integrera HU Tandläkarprogrammet, 300 hp. Programmet samverkar med de två övriga programmen inom odontologi i arbetet med integrering av HU genom att en arbetsgrupp bestående av representanter från samtliga tre program arbetar med integreringen. En person från gruppen deltar i det akademiövergripande arbetet. Man har också under året ägnat tid inom programkommittén åt att diskutera hållbar utveckling för att alla skall vara insatta i arbetet. Man har också haft presentation av HU under en utbildningsdag för lärare. Som ett viktigt inslag i programmen har man nu valt att bjuda in Sverker Jagers professor i statskunskap och en välkänd HU‐forskare, som håller en grundläggande 5
föreläsning om Global Hållbar Utveckling för studenter från samtliga tre program. Föreläsningen är obligatorisk och examineras med studieuppgift. Förhoppningsvis kommer denna föreläsning att i fortsättningen kunna förläggas i början av utbildningarna, eftersom den kan utgöra en gedigen grund, som sedan kan användas att relatera övriga inslag i programmen till. För övrigt har inte Tandläkarprogrammet presenterat några konkreta inslag i lärandemål i kurser, men säger sig ha identifierat mål som ”skulle kunna hänföras till de tre delområdena, miljö och ekonomisk och social välfärd”, vilket är en lite olycklig formulering eftersom det kan tolkas som man ser HU som bestående av tre olika delområden som kan studeras var för sig, istället för en helhet med tre komponenter vars samspel står i centrum. Se bilaga 9! Tandhygienistprogrammet, 180 hp: Se ovan angående samarbete inom Odontologen. Man har också lämnat en tabell över programmets samtliga kurser med lärandemål, undervisningsformer och studieuppgifter som man ser som relevanta för HU. I en del fall kan det dock vara svårt som läsare att riktigt förstå vilket samband med HU som finns. I den översiktliga texten anger man också att man ser inslag som ”kan hänföras till de tre delområdena”, vilket man nog behöver bearbeta ytterligare. Se bilaga 9! Tandteknikerprogammet, 180 hp: Se ovan under Tandläkarprogrammet! En sammanhållen och utförlig presentation om hur hållbar utveckling förhåller sig till utbildningen och det framtida yrket bifogas. Där finns också förslag till hur man fortsatt kan integrera HU på ett naturligt sätt i programmet. Man har också en tabell med samtliga aktuella kurser där det fortsatta arbetet också framgår. Se bilaga 9! Sjukhusfysikerprogrammet, 330 hp. Programmet beskriver att det framförallt är miljöaspekterna som rör hantering av kemikalier, läkemedel och strålning som ingår i programmet. Man tycker att det är svårt att få med aspekter som handlar om global ojämlikhet, ständigt ökande tillväxt etc. Se bilaga 10! För att få konkreta förslag på hur man kan göra detta behöver man kanske utgå ifrån t.ex. Mats Sandbergs introduktionsföreläsning, litteratur eller Sverker Jagers föreläsning, där HU i globalt perspektiv presenteras, och låta studenterna själva reflektera över hur den verksamhet de utbildas till påverkar HU och på vilket sätt de själva kan bidra. Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp. Under året har en kontroll av kursplaner och innehåll gjorts i relation till den plan som gjordes redan 2008. Det visade sig då att beslutade lärandemål inte alltid återfinns i kurser. Tidigare har global folkhälsa varit ett viktigt inslag, som för tillfället dock har tagits bort, vilket är synnerligen olyckligt. Det är också svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning undervisningen t.ex. verkligen innehåller moment om sjukdomars orsaker och utbredning globalt, vilket de enligt planen skall göra. Här finns alltså fortfarande en hel del att göra för att den väl utvecklade planen verkligen skall kunna sägas vara genomförd. Se bilaga 11! Specialistsjuksköterskeprogrammet, 60hp/75hp. Fem av sex inriktningar i programmet är endast ettåriga och någon riktig plan för vilka inslag av HU som skall finnas med har inte gjorts. Programmet är också en påbyggnad på 6
sjuksköterskeprogrammet, varför det krävs fördjupade lärandemål också inom HU, samtidigt som studenterna där ännu inte har gått igenom den nya ssk‐utbildningen där HU ingår. Inför den nya terminen har lärarna i programmet beslutat att programmet skall använda samma innehåll som beskrivs i planen för ssk‐programmet men att på alla punkter skall en progression tydliggöras och innehållet inriktas mot det område som studenterna utbildas till. En grupp har nu utsetts att göra denna plan. Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp. Arbetet med integreringen har gått vidare i det kurser som utvecklats under året. Programmet har också ett tydligt avsnitt med global folkhälsa. I de kurser som inte funnits tidigare har man nu mål och uppgifter relaterade till material och metoder. I översikten delas de tre komponenterna av HU som om de vore tre olika områden och det är svårt att se hur de integreras. Se bilaga 12! Barnmorskeprogrammet, 90hp. Programmet har lämnat en tabell med kurser där HU ingår med lärandemål, undervisningsformer och studieuppgifter. Se bilaga 13! Utbildningen har en tydligt global inriktning där kvinnors utsatthet och ohälsa utgör en viktig del. Det saknas dock en övergripande text som beskriver hur man ser på HU i relation till huvudområdet och programmet och en översikt över vilket innehåll man har. SLUTSATSER
I de program där studenterna lär sig att hantera material, fysiska metoder, kemikalier och läkemedel är det mera naturligt att diskutera miljöpåverkan och HU relaterat till det, än i program där man inte använder material eller ämnen alls. Likaså är det mera naturligt att prata om HU och global hälsa i relation till miljö, ekonomi och sociala förhållanden i de program som har fokus på sjukdomar, hälsa och ohälsa. De flesta av våra studenter, oavsett utbildning, kommer dock troligen att arbeta i Sverige i offentlig verksamhet och många i svensk sjukvård. Det borde alltså vara aktuellt för de allra flesta att ha kunskaper om hur sådan verksamhet påverkar och påverkas av hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Inom hälsoakademin utbildar vi studenter till yrken som har fokus på att få andra människor att må bra och återfå sin hälsa. Att benämna detta hållbar utveckling innebär att begreppet riskerar urvattnas och dess egentliga betydelse att förloras. Det är viktigt att vi inte tappar bort själva den grundläggande HU‐utmaningen, nämligen att hos hela jordens befolkning öka hälsa och välbefinnande och minska fattigdom och samtidigt minska utnyttjande av jordens naturresurser. De inslag som vi ”HU‐märker” i våra utbildningar behöver på ett tydligt sätt relatera till denna grundläggande HU‐
utmaning. Det är inte tre områden: miljö, sociala förhållanden och ekonomi utan det är utveckling av sociala förhållanden och ekonomi utan att äventyra livsbetingelserna globalt. Det blir också allt viktigare att tydligt formulera de mål för kunskaper, färdigheter och förhållningssätt inom hållbar utveckling vi vill att studenterna skall uppnå genom integrering av hållbar utveckling. Om vi i utbildningsplaner skriver att studenterna har 7
kunskaper, färdigheter och värderingsförmåga inom hållbar utveckling så bör vi också ha klart för oss vad man kan förvänta sig av dessa studenter. Vad är det vi vill att de skall kunna inom hållbar utveckling och hur kan detta komma till användning i yrkeslivet? Kanske kan några program redan under nästkommande år, beskriva att i den här aktuella examen ingår också t.ex. 7,5 hp hållbar utveckling. Inom vissa yrken är detta säkert redan idag en konkurrensfördel. I det fortsatta arbetet med integrering av HU behöver alla program •
•
•
•
tydliggöra vad hållbar utveckling innebär och syftar till i relation till programmet tydliggöra vad en student skall kunna inom området hållbar utveckling när han/hon lämnar GU och programmet, tydliggöra varför studenterna behöver dessa kunskaper, färdigheter och förmågor inom hållbar utveckling. utveckla dokumentet som beskriver HU i det aktuella programmet så att detta kan presenteras för studenterna i början av utbildningen Till sist några reflektioner om samverkan med studenter. Vid varje ny programstart kommer en ny grupp studenter med nya kunskaper och förväntningar. Det som behövde motiveras och förklaras om hållbar utveckling för förra årets nya studenter ses som självklart och på för låg nivå av de studenter som börjar i år och intresset bland studenterna bara ökar. Detta förhållande har blivit väldigt tydligt i sjuksköterske‐
programmet. Det blir därför allt viktigare att • vi samarbetar mer med studenterna när det gäller innehåll av HU i programmen • vi lyckas formulera spännande, utmanande och lagom krävande studieuppgifter inom HU för studenterna – då kommer de själva att ta reda på fakta och förmedla kunskaper till varandra. 8
BILAGA 1
Hållbar utveckling inom Apotekarprogrammet vid Göteborgs
universitet, rapport 2009
Relevanta föreskrifter och dokument:
Högskolelagen kap 1 §5 (sedan 2006): ”Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär
att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.”
Apotekarprogrammets utbildningsplan: ”All utbildning vid Sahlgrenska akademin skall främja en hållbar utveckling
som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och
rättvisa”.=
Apotekarprogrammet drivs av Sahlgrenska akademin (miljösamordnare Barbro Robertsson, tel 786 6083) med
stöd av Naturvetenskapliga fakulteten (Leif Holmlid och Evert Ljungström är ansvariga för miljöcertifieringen)
och Chalmers (miljösamordnare Jenny Forshede, tel 772 2641). Samtliga omfattas av miljöledningssystem och
–certifieringar.
Denna rapport avser motsvara den inventering av hållbar utveckling inom utbildningsprogram vid Sahlgrenska
akademin som gjordes 2008 i rapporten ”Hållbar utveckling – Rapport om arbetet med intergrering av hållbar
utveckling i Sahlgrenska akademins grundutbildningsprogram”, men ska även se framåt och undersöka
utvecklingspotentialen för hållbar utveckling inom apotekarprogrammet. Hållbar utveckling ska här ses ur ett
helhetsperspektiv, som ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Resursfördelning, miljöhänsyn och
ansvaret för kommande generationer är av stor vikt. Från akademins och utbildningens sida medför detta att
man försöker minska resursförbrukningen, exempelvis genom att man i stor utsträckning arbetar med
elektroniska lösningar istället för att dela ut lösblad inom hela utbildningen. För att se helheten bör man dock
se till apotekarrollen i stort, där mycket fokus ligger på utvärdering av läkemedel (även ur ett miljöperspektiv),
rationell läkemedelsanvändning (som bland annat omfattar problematiken runt antibiotikaresistens), och
fördelningen av läkemedel i samhället (exempelvis ur ett jämställdhetsperspektiv och utifrån ekonomiska
förutsättningar).
Inför framtiden
Många moment ingår och examineras redan (se bilaga för befintliga moment och en diskussion runt möjliga
framtida tillägg) men är inte formaliserade i kursplanerna. En viktig uppgift är att visa studenterna på ett tydligt
samband mellan vad som tas upp i de olika kurserna och att en ekologisk, social och ekonomisk hållbar
utveckling är något vi måste reflektera över och ta hänsyn till i alla våra beslut, både privat och i vår
professionella roll. Hållbar utveckling ska vara integrerat i utbildningen och ses som ett naturligt inslag.
Hållbar utveckling inom apotekarprogrammet kan utvecklas genom att:
☼ Skapa en tydligare linje genom programmet, där kursansvariga och föreläsare är medvetna om vilka
moment som tas upp inom andra kurser och kan knyta an till hållbar utveckling ur ett större
perspektiv i samband med sådana moment i de egna kurserna.
☼ Formalisera kassation och förbrukning av material som en aspekt på hållbar utveckling i utvalda
kursplaner (exempelvis i laborativa kurser, farmacevtisk teknologi och apotekspraktik).
☼ Förtydliga det hållbara perspektivet i vissa kursplaner, i första hand för apotekspraktiken eftersom man
i och med en omreglerad apoteksmarknad kommer arbeta mot ett större antal apoteksägare och där
innehavares fokus mot ett hållbart samhälle kan skilja sig åt.
☼ Förtydliga behovet av en rationell läkemedelsanvändning, i samband med inrättande av nya kurser (ex.
farmakoterapi och omrarbetningen av kursplanen för samhällsfarmaci) och inom befintliga kurser, för
att visa studenterna att även detta är en del av ett ekologisk, social och ekonomisk hållbart samhälle.
Göteborg 2009-11-25
Hanna Gyllensten
Programkoordinator
BILAGA 1
HÅLLBAR UTVECKLING I APOTEKARPROGRAMMET, 300hp preliminär version 2009‐06‐12
Termin 1 Introduktion Innehåll av hållbar utveckling ‐ sådant som redan finns i APEX Introduktionsföreläsning till Miljöledningssystemet och hållbar utveckling, med Mats Sandbergt (>1h). Fokus på ekologisk hållbar utveckling och GUs miljöledningssystem. Viss undervisning om etik. Befintliga/förslag till lärandemål ‐ endast två första formaliserade! Utbildningsplan APEX: All utbildning vid Sahlgrenska akademin skall främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. KEM011 Grundläggande kemi 1 Samtliga kemikurser arbetar för minskade volymer vid laborationer (mikrolab) och att studenterna uppmanas att tänka på resursanvändningen i sitt arbete. KEM021 Grundläggande kemi 2 Värderingsförmåga och förhållningssätt:
Ha kännedom om historiska, kulturella och etiska aspekter av kemin och kunna använda kemiska begrepp för att förklara vardagliga fenomen i ett hållbart samhällsperspektiv Samtliga kemikurser arbetar för minskade volymer vid laborationer (mikrolab) och att studenterna uppmanas att tänka på resursanvändningen i sitt arbete. Undervisningsformer och Studieuppgifter ‐ befintligt och förslag (kanske redan finns?) Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: • Går att utveckla etikdiskussionen något, exempelvis mot kommerisaliseringen av hälsobegreppet och hur resursfördelningen i världen ser ut (till viss del redan på gång). • Ge exempel på vilka ytterligare kunskaper, färdigheter och förhållningssätt du behöver lära dig under din utbildning för att du som student och i ditt framtida yrke som apotekare skall kunna arbeta för en hållbar utveckling. • Reflektera över användningen av material i relation till hållbar utveckling. Hur kan du själv agera för att verka för en hållbar utveckling. Beräkna ditt eget ekologiska fotavtryck. Gå in på WWF:s hemsida http://www.minplanet.se välj kalkylator och gör testet. Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: • Behöver examineras på något sätt (inlämningsuppgift/workshop/tentamen). • Termin 2 BCG330 Cellbiologi 1 BCG340 Cellbiologi II BCG350 Cellbiologi III Termin 3 BC3600 Cellbiologi IV BIO301 Biostatistik
KEM030 Organisk kemi Termin 4 KEA210 Läkemedels‐
kemiska principer
Innehåll av hållbar utveckling Cellbiologikurserna tar redan idag upp en del runt utveckling av metoder med syfte att minska kassationer och resursanvändning. Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter Förslag på tillägg/utveckling/formalisering:
• De tar redan upp och behandlar ex. utveckling av • • • • Samtliga kemikurser arbetar för minskade volymer vid laborationer (mikrolab) och att studenterna uppmanas att tänka på resursanvändningen i sitt arbete. Samtliga kemikurser arbetar för minskade volymer vid laborationer (mikrolab) och att studenterna uppmanas • Förslag på tillägg: Bör utvecklas lärandemålet från KEM011 så att det finns en tydlig progression i • antibiotikaresistens, men främst ur ett biologiskt perspektiv • Inom bakteriologi bör man kunna ta upp t.ex. mikroorganismer som trivs bättre i det nuvarande klimatet och i virologi de hot som finns av virus som sprids via tex människors nya sätt att resa. Hot och prevention av skabb, kackerlackor? AFY401 Fysiologi och anatomi IMM401 Immunologi, infektion, hematologi och tumörbiologi Termin 5 FSL561 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedels‐kemi Termin 6 KEA310 Analytisk kemi PKM630 Farmako‐kinetik med läkemedels‐
metabolism Innehåll av hållbar utveckling att tänka på resursanvändningen i sitt arbete. Befintliga/förslag till lärandemål kemikurserna inom programmet! Undervisningsformer och Studieuppgifter • • Läkemedel och miljöpåverkan med Joakim Larsson (2h) och föreläsning om genusperspektiv med Agneta Ekman. Dessutom tar man under farmakologikurserna upp miljöns påverkan på olika sjukdomstillstånd (ex. astma). Förslag på tillägg: Värderingsförmåga och förhållningssätt • Reflektera över hur illabefinnande och sjukdom är relaterat till människors livsvillkor och levnadsvanor i ett globalt utvecklingsperspektiv • Föreläsning och examinationsuppgift om miljöpåverkan i skriftlig tentamen. • Redan idag mycket fokus på sjukdomar i låginkomstländer. Förslag på tillägg: Värderingsförmåga och förhållningssätt • Reflektera över sambandet mellan smittspridning och globalisering, fattigdom, livsvillkor, miljöförstöring och levnadsvanor i olika delar av Förslag på tillägg/utveckling/formalisering:
• Mycket fokus på sjukdomar i låginkomstländer, även i Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: • Respektive föreläsare bör uppmanas att presentera sjukdomars globala utbredning samt vilka faktorer globalt sett som orsakar dessa sjukdomar samt vilken utveckling man kan se framöver. Detta gäller särskilt de stora folksjukdomarna: astma, KOL, hjärt‐kärl‐
sjukdomar, tumörsjukdomar, psykisk ohälsa m.fl laborationer och workshops, såsom AIDS, malaria, sömnsjuka. • Identifiera och reflektera över samband mellan spridning av mikroorganismer och: Globalisering TOX640 Läkemedels‐
toxikologi och toxikokinetik Termin 7 KBT210 Galenisk farmaci Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål världen samt hinder och möjligheter för en hållbar utveckling inom området. Undervisningsformer och Studieuppgifter Introducerat tentamensfråga om förpackningar utifrån miljöaspekten på tentamen 2009. Förslag på tillägg: Värderingsförmåga och förhållningssätt • Reflektera över samband mellan förbrukning av material inom laboratorie‐ och produktionsarbete och möjlig inverkan på hållbar utveckling FAS750 Föreläsningar om social och ekonomisk Samhälls‐farmaci resursfördelning nationellt (och till viss del globalt) med fokus på folkhälsa och läkemedelsanvändning. Förslag på tillägg: Värderingsförmåga och förhållningssätt • Reflektera över hur livsstil, miljöfaktorer, vårdens organisation och struktur samt övriga Fattigdom i världen
Klimatförändringar Västerländska vanor/resor/turism etc • Eventuellt också vilka dilemma som finns mellan turism/klimat/sjukdomar/ekonomi/ fattigdom globalt? Förslag på tillägg/utveckling/formalisering:
• Tillverkning av läkemedel, bör vara möjligt att lägga in resursanvändning och kassation. • Kanske ge exempel på vilka olika konsekvenser för utveckling och användning av sjukvårdsmaterial det kan få om man antar olika miljöetiska utgångspunkter: (antropocentrism, biocentrism, zoocentrism, ekocentrism)
• Examineras i skriftlig tentamen. Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: • Vilka positiva respektive negativa konsekvenser kan globaliseringen tänkas ha för hälso‐ och sjukvården i Sverige och världen? Innehåll av hållbar utveckling FAT730 Farmakoterapi Kursens huvudsakliga fokus ligger på att utvärdera och föreslå rationell läkemedelsbehandling. Olika för olika kurser, ingen särskild kurs som berör hållbar utveckling. Termin 8 Valbara kurser Termin 9 EXA930 Exjobb Termin 10 FAS745 Tillämpad apoteks‐farmaci (praktik) Socialmedicin för redan idag ett aktivt miljöarbete vilket bland annat visar sig i att man nu generellt endast ersätter tågresor i samband med praktikveckorna av miljöskäl. Under praktikperioden ska studenterna känna till och följa Apoteket ABs miljöledningssystem, som bland annat berör kassation av läkemedel och resursanvänding i arbetet. Befintliga/förslag till lärandemål bestämningsfaktorer påverkar folkhälsan i ett globalt utvecklingsperspektiv Undervisningsformer och Studieuppgifter • Förslag på tillägg: Kunskap och förståelse • Att kunna väga in hänsyn till miljö och hållbar utveckling i vetenskapligt arbetet och att kunna argumentera för detta inför kollegor och patienter Befintliga lärandemål: • I dialog med kunden verka för en rationell och ändamålsenlig läkemedelsanvändning • Ha fått verktyg för att göra etiska bedömningar i det dagliga apoteksarbetet Förslag på tillägg: Kunskap och förståelse • Ha kunskap om hur läkemedel påverkar miljön samt hur läkemedel Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: • Förtydliga kopplingen mellan hållbar utveckling och rationell läkemedelsanvändning. Förslag på tillägg/utveckling/formalisering:
• Redan många studenter som gör sådana exjobb men kanske går det att formalisera att man ska ta upp det perspektivet på arbetet i sin rapport. Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: • Vidga etikdiskussionen till att också gälla globaliseringsetik och miljöetik. Kan exempelvis examineras i workshop eller presentation med en inlämningsuppgift över vilka konsekvenser olika etiska ställningstaganden inom globaliseringsetik och miljöetik kan få för det egna området Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter ska hanteras för att undvika hot mot miljön • Att kunna väga in hänsyn till miljö och hållbar utveckling i apoteksarbetet och att kunna argumentera för detta inför kollegor och patienter
Ännu oklart var man tar upp: Nya miljövänliga och försöksdjursnåla metoder inom kliniska prövningar. BILAGA 2 Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi på kandidatnivå 180 hp Kurs FHX 301 Miljö, samhälle hälsa Lärandemål Kunskap och förståelse Redogöra för direkta och indirekta hälsoeffekter av den förväntade klimatförändringen Redogöra för innebörden av begreppen Health Impact Assessment och Miljökonsekvensbeskrivning Redogöra för innebörden av begreppet hälsoriskbedömning Redogöra för innebörden av de socialpsykologiska begreppen värden, attityder, vanor och sociala dilemman Redogöra för hälsoeffekter samt riskgrupper vid exponering för kemiska och fysikaliska miljöfaktorer Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över betydelsen av att beakta fattigdom och kultur respektive genusaspekter i folkhälsovetenskapliga studier Reflektera över genusanalysens betydelse för att kunna förstå samband mellan energianvändning och hälsoeffekter i utvecklingsländer Reflektera över betydelsen av biologisk mångfald för hälsosituationen i världen Reflektera över hur socialpsykologiska teorier kan bidra till insikt om mänskligt miljörelaterat beteende BILAGA 2 Kursinnehåll Föreläsningar: Moderna miljöproblem och hälsa, historisk dimension av samhälle och hälsa, försörjning och hälsa, ekosystemförändringar och hälsa, fattigdom och hälsa, klimatförändringar och hälsa, mat jordbruk, bränsle och hälsa, konflikter och hälsa, metoder att studera miljö och hälsa, toxikologi, riskkommunikation, kemiska hälsorisker, miljö och cancer, miljö och reproduktionspåverkan, effekter av luftföroreningar, inomhusklimat, elkänslighet, buller, miljöpsykologi – attityder och vanor, värden och värderingar, sociala dilemman Seminarier, fördjupningsarbeten med redovisning, besök på miljöförvaltningen, besök på Ekocentrum Skriftlig examination FHV421 Prevention, teori och tillämpning Lärandemål Kunskap och förståelse Redogöra för grundläggande teoretiska begrepp inom det preventiva arbetet Föreslå åtgärder utifrån kunskapsbaserade metoder Klargöra skillnaden mellan preventivt arbete på individ‐/grupp‐/befolkningsnivå Värderingsförmåga och förhållningssätt Diskutera mekanismer bakom och möjliga preventiva åtgärder mot ojämlikhet i hälsa Analysera etiska aspekter beträffande val av preventiva åtgärder BILAGA 2 Kursinnehåll Föreläsningar: teori, implementering, etik, folkhälsoarbete i Sri Lanka, prevention på arbetsplatsen Grupparbete Hemtentamen FHV251 Socialt nätverk och hälsa Lärandemål Kunna redogöra för grundläggande begrepp och teorier kring socialt nätverk och socialt kapital Kunna resonera kring begreppet socialt kapitals betydelse i ett folkhälsovetenskapligt arbete Ha grundläggande kunskaper kring vilken betydelse sociala nätverk/socialt stöd har för olika livsfaser såsom uppväxtfas, äldrefas och migration och arenor såsom familj och arbete Kursinnehåll Föreläsningar: socialt nätverk och hälsa, socialt kapital och hälsa, socialt stöd och hälsa Litteraturseminarium, fältstudie Hemtentamen BILAGA 2 Folkhälsovetenskap med hälsoekonomi, mastersprogram 120 hp FHX860 Global Health Lärandemål Kunna beskriva och diskutera betydelsen av fattigdom, kön och andra sociala determinanter för befolkningens hälsa Kunna tolka hälsodata från olika delar av världen och knyta an dessa till politiska, ekonomiska sociala och kulturella faktorer Kunna kritiskt analysera hur socioekonomiskt status och ojämlikhet avseende kön påverkar hälsan på individnivå och befolkningsnivå Kunna föreslå lämpliga strategier på strukturell och lokal nivå för att förbättra befolkningens hälsa Kunna integrera såväl mänskliga rättigheter som ett genderperspektiv i projektplanering Kunna formulera en uppfattning angående etiska aspekter på arbete som syftar till hjälp till utveckling Kunna diskutera och argumentera för betydelsen av en mer rättvis fördelning av resurser för att förbättra hälsan i ett globalt perspektiv Kursinnehåll Föreläsningar: sociala hälsodeterminanter, fattigdom och hälsa, kön och hälsa, katastrofer och hälsa, millenniemål och utvecklingshjälp, biståndsorganisationer, hälsosystem, mänskliga rättigheter Seminarier, grupparbeten Skriftlig examination BILAGA 2 FHV820 Makro‐ och internationellt Lärandemål perspektiv på hälsoekonomi Kunskap om och förståelse för hur teorier om mikroekonomi kan användas för att studera hälsoekonomifrågor i låg‐, medel‐ och höginkomstländer Förklara sambandet mellan makroekonomiska variabler som ekonomisk tillväxt, ”booms” och recessioner, arbetslöshet, globalisering och hälsa Föreslå sätt att använda ekonomiska teorier för att lösa hälsoekonomiska problem i låg‐, medel‐ och höginkomstländer Kursinnehåll Föreläsningar: inkomst, tillväxt och hälsa, globalisering och hälsa, inkomstskillnader och hälsa, ekonomisk utveckling och hälsa, finansiering av sjukvård i utvecklingsländer, kostnader för sjuklighet i utvecklingsländer Seminarium Hemtentamen BILAGA 3 Eva Jennische 2010-12-28
Hållbar utveckling Läkarprogrammet
I samtliga kurser strävar kursledningen att minska miljöpåverkan genom att i ökad grad
använda nätbaserad information i stället för att kopiera kompendier o dyl.
Kursledarna är generellt mindre benägna att introducera nya moment i kurserna då man redan
nu upplever tidsbrist, men är villiga att lyfta fram aspekter av hållbar utveckling där så faller
sig naturligt.
Begreppet som sådant introduceras under introduktionskursen termin 1, föreläsning Mats
Sandberg. Någon form av examination planeras.
Miljöaspekter behandlas vid de laborativa momenten i kursen molekylär cellbiologi termin 1.
Läkemedels påverkan på miljön behandlas i kursen fysiologi/farmakologi, termin 2 och 3.
I kursen infektion, mikrobiolog, immunförsvar, termin 5, behandlas ansvarsfull och
långsiktigt hållbar hantering av antibiotika och andra potentiellt farliga läkemedel, speciellt
vad avser risken för utvecklande av antibiotikaresistens. Dessa aspekter behandlas även på de
flesta kliniska kurserna inom sluten- och öppenvård.
En ny valbar kurs Global Hälsa, termin 10, kommer att lyfta fram och sätta in begreppet
hållbar utveckling i ett globalt sammanhang.
Troligen kommer ca en tredjedel av studenterna att välja att förlägga sitt 30 hp examensarbete
i u-landsmiljö. De kommer då att på ett naturligt sätt möta de problem som nödvändiggör ett
ökat arbete för hållbar utveckling.
I samtliga kurser kommer en eller flera aspekter av professionell utveckling att behandlas och
examineras:
Kommunikativförmåga och självreflektion
Ledarförmåga och samarbete
Etiskt förhållningssätt
Mänskliga rättigheter och genus
Vetenskapligtkritisktförhållningssätt
Samtliga dessa punkter ingår också i begreppet hållbar utveckling i vid mening.
BILAGA 4 Rapport om arbetet med integrering av Hållbar utveckling inom
Biomedicinska analytikerprogrammet vid Göteborgs universitet
Enligt den svenska högskolelagen är alla högskolor i Sverige ålagda att implementera
begreppet hållbar utveckling (HU) i all högskoleutbildning.
- Högskolelagen kap 1 §5 (sedan 2006): ”Högskolorna skall i sin verksamhet
främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande
generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social
välfärd och rättvisa.”
I Biomedicinska analytikerprogrammets utbildningsplan finns följande målsättning
som är gemensam för all verksamhet inom Sahlgrenska akademin:
- ”att främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande
generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social
välfärd och rättvisa”.
Inom biomedicinska analytikerprogrammet är huvudområdet biomedicinsk
laboratorievetenskap och professionen biomedicinsk analytiker. Ämnesområdet är i
första hand inriktat på laboratorie- och undersökningsmetodik där framför allt olika
kemikalier, läkemedel och smittfarliga agens ingår. Detta gör att begreppet hållbar
utveckling framför allt fokuseras på den ekologiska dimensionen med tanke på hur
kemikalier mm påverkar miljö både ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Den
sociala dimensionen belyses i form av diskussioner kring jämställdhet, genus, kulturell
bakgrund mm vilket bland annat ingår i kurser med verksamhetsförlagd utbildning. Den
ekonomiska dimensionen diskuteras i form av prioriteringar vid val av material och
utrustning som används vid olika analyser och undersökningar.
Under termin 1 definieras begreppet hållbar utveckling och studenterna läser artikeln
”Globalisering och hållbar utveckling” av Pellmer K och Wramner B. Under termin 2
behandlas bland annat läkemedel och miljö ur ett nationellt och även globalt perspektiv.
Progressionen säkerställs under utbildningens gång genom att belysa säkerhets- och
miljöaspekter utifrån olika typer av ämnen som ingår i de analyser och metoder som
används under olika kurser. Under sista året skall studenterna planera materialtillgång
och korrekt hantera smittfarliga agenser, kemikalier och avfall dessutom ingår
resonemang kring etiska frågeställningar inom forskning och hälso- och sjukvård där den
sociala dimensionen av hållbar utveckling belyses.
En sammanställning över hur begreppet hållbar utveckling bearbetas under olika kurser,
inom biomedicinska analytikerprogrammet, har gjorts. I den beskrivs en del av innehållet,
olika lärandemål, lärandeaktivitet samt hur ämnet examineras.
Det som inte tydligt framgår av sammanställningen är att det ständigt pågår en
diskussion mellan lärare och studenter om vikten av att spara material som används vid
föreläsningar, framför allt papper samt vid laborationer där det handlar både om
engångsmaterial och hur man handskas med och slänger olika kemikalier och övrigt
material, med tanke på vårt ansvar att verka för en hållbar utveckling.
Göteborg 2010-12-15 Barbro Sköldeberg, studierektor
BILAGA 4 HÅLLBAR UTVECKLING INOM BIOMEDICINSKA ANALYTIKERPROGRAMMET, 180 hp version 2010‐12‐10 Termin 1+2 BMA013 (alla studenter) Basal laboratorie‐
vetenskap, 7,5 hp BMA022 (alla studenter) Innehåll enligt kursplan Hållbar utveckling i ett lokalt och globalt perspektiv
Läkemedel och miljö Farmakologi 7,5 hp BMA027 (alla) Klinisk laboratorie‐
vetenskap, 7,5 hp Mikroorganismer och smittvägar: miljösmitta Möten i vården: genus, etik mm Termin 3 +4 BMA031 (lab inr.) Morfologisk metodik och Säkerhetsföreskrifter, miljöhänsyn, lokala regler Lärandemål enligt kursplan Kunskap och förståelse Hållbar utveckling ur ett lokalt och globalt perspektiv Redogöra för allmänna säkerhetsföreskrifter och regler för laboratoriearbete Värderingsförmåga och förhållningssätt Lärandeaktivitet Introduktionsföreläsning till Hållbar utveckling och miljöledningssystemet Varje student får en arbetsuppgift att bearbeta för att belysa innebörden av begreppet hållbar utveckling. Grupp diskussioner kring säkerhetsföreskrifter för kemikalier samt förvaring och avfallshantering med tanke på bland annat miljöpåverkan. Föreläsning Examinationsform Redovisas i seminarium med 8‐10 studenter och en handledare Ingår i skriftlig tentamen Skriftlig salstentamen Redogöra för hur läkemedel påverkar miljön samt hur läkemedel ska hanteras för att undvika hot mot miljön Värderingsförmåga och förhållningssätt Resonera kring hur jämställdhet, genus, kulturell och etnisk bakgrund inverkar på människors värderingar. Kunskap och förståelse Redogöra för säkerhetsföreskrifter, Arbetsuppgifter vid verksamhetsförlagd utbildning samt gruppträffar och övningar Examineras med en skriftlig tentamen Undervisning i grupper om 8‐10 studenter där begreppen diskuteras samt Ingår i skriftlig tentamen samt seminarier med 8‐
10 studenter och en handledare Skriftlig och muntlig examination cellodling, 7,5 hp Innehåll enligt kursplan och etik Lärandemål enligt kursplan lokala regler och etik som gäller vid arbete med cell‐ och vävnadsprover Kunskap och förståelse Säkerhetsrisker: isotoper, radioaktivt avfall härdplaster och lösningsmedel BMA033 (lab inr.)
Biokemisk och klinisk‐kemisk metodik 7,5 hp Redogöra för radioaktiva isotoper och säkerhetsrisker vid hantering av dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt Planera sitt arbete med avseende på materialåtgång, hantering av avfall för att medverka till en hållbar utveckling BMA035 (fys inr) Läkemedel och isotoper Generell om‐
vårdnad med läke‐
medelshantering 7,5 hp BMA038 (fys inr) Diagnostisk respirationsfysio‐
logi 7,5 hp BMA041 (lab inr) Mikrobiologisk och immunologisk metodik 7,5 hp Värderingsförmåga och förhållningssätt Resonera kring läkemedelsanvändningens påverkan på miljön Patientnära arbete: etik, samtala med patient mm Säkerhetsföreskrifter och avfallshantering som gäller för arbete vid mikro‐
biologiskt laboratorium. Värderingsförmåga och förhållningssätt Diskutera kring hur miljöpåverkan och levnadssätt kan innebära förändringar i förekomst av sjukdomar Kunskap och förståelse Redogöra för hur man hanterar mikro‐
biologiskt material på ett riskfritt sätt Värderingsförmåga och förhållningssätt Diskutera begreppet hållbar utveckling, vilket bl a kan inkludera planering av materialåtgång och avfallshantering Lärandeaktivitet tillämpning vid laborativ undervisning Examinationsform Undervisningen bygger på laborationer och gruppträffar. Vid dessa tillfällen bearbetas uppgifter kring radioaktiva isotoper, användningsområden och säkerhetsrisker samt begreppet hållbar utveckling i relation till laborationernas genomförande Kursen examineras genom individuell muntlig redovisning av en portfolio där begreppet hållbar utveckling belyses utifrån kursens lärandemål Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar och VFU Examineras vid seminarier och skriftlig examination Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och VFU Skriftlig salstentamen Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar och laborationer. Begreppen redovisas i seminarier och laborationsrapporter sam även i en skriftlig tentamen. Skriftlig portfolio och skriftlig salstentamen Innehåll enligt kursplan Etiska frågeställningar i BMA043 (lab inr) Molekylärbiologisk samband med genteknik metodik 7,5 hp Termin 5+ 6 Lärandeaktivitet Frågeställningar tas upp vid arbete i basgrupper och laborationer. Examinationsform Hemtentamen samt seminarier där fråge‐
ställningarna diskuteras Säkerhets‐ och miljöaspekter Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten har uppgifter som bearbetas under den verksamhetsförlagda utbildningen Uppgifterna redovisas vid muntlig examination Säkerhets och miljöaspekter; klädsel, skyddsutrustning, hygien, avfallshantering, hållbar utveckling Etik: etiska dilemman i vård och forskning Genusperspektiv inom forskning och ledarskap Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten har uppgifter som bearbetas under den verksamhetsförlagda utbildningen Litteraturstudier samt internetbaserade diskussioner Redovisas i skriftlig rapport som ingår i examinationen BMA052 (lab inr) Tillämpad labo‐
ratorievetenskap (basal diagnostik) 15 hp BMA053 (lab inr) Tillämpad labo‐
ratorievetenskap (speciell diagnostik) 15 hp BMA061 (alla studenter) Vetenskaplig metodik och arbetsledning, 7,5 hp Lärandemål enligt kursplan Värderingsförmåga och förhållningssätt Jämföra etiska ställningstaganden i samband med gentekniska analyser Diskutera materialåtgång, kemikaliehantering samt hantering av avfall Planera materialåtgång och korrekt hantera smittfarliga agenser, kemikalier och avfall Värderingsförmåga och förhållningssätt Resonera kring etiska frågeställningar inom forskning och hälso‐ och sjukvård Diskutera forskning och ledarskap ur ett genusperspektiv Skriftliga uppgifter BILAGA 5 Rapport om arbetet med integrering av Hållbar
utveckling inom Dietistprogrammet vid
Göteborgs universitet
2010‐12‐15 Från Dietistprogrammets utbildningsplan: All utbildning och verksamhet vid Sahlgrenska akademin skall främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Dietistprogrammet arbetar för integrering av hållbar utveckling lärandemål och kursinnehåll i alla programmets kurser, dietistprogrammet kommer att göra en större revidering av utbildningsplanen under 2011 och därmed kommer även kurserna att jobbas om och få nya kursplaner. Vi kommer ha fokus på att det blir en tydlig progression även inom Hållbar Utveckling under hela utbildningen. Lärandemål‐aktivitet och möjlighet att examineras kommer att lyftas under detta arbete. Arbetet under 2010 Det pågår ständigt en diskussion mellan lärare och studenter om vikten av att spara på material som används vid föreläsningar/ laborationer/matlagningstillfällen där det handlar både om papper, engångsmaterial och hur man handskas med och slänger mat/kemikalier med tanke på Hållbar Utveckling. Vi arbetar med att göra övningar och beskriva vad som är hållbarutveckling i de olika kurserna. Hållbarutveckling i examinationen diskuteras i lärarlagen. Vi arbetar även för att integrera de praktiska momenten att kunna väga in hänsyn till miljö och hållbar utveckling vid val och genomförande av praktiska moment (patientbehandling, laborativ verksamhet etc) Studenterna uppmanas att ta hänsyn till miljö och hållbar utveckling tas genom t.ex. minskad pappersförbrukning, källsortering, minskad energiförbrukning förutom transporter. BILAGA 5 Pappersförbrukningen försöker vi minska genom att använda GUL där all information läggs allt ifrån nya scheman, uppgifter till artiklar som används i utbildningen. Undantag är Termin 1 som får papperskopior första månaden. Källsorteringen propagerar vi för från första dagen. Speciella aktiviteter förutom integrering i den vanliga undervisningen är Termin 1 eller 2 föreläsning om miljöledningsystemet och miljötänk på Sahlgrenska akademin. Miljötänk finns med i vår studentinformation som delas ut första dagen. Klimat smart mat och ekologiskmat diskuteras i samband med de allmänna kostrekommendationerna och i folkhälsoperspektivet. Under Klinisk Nutrition 1 och 2 diskuteras strategier för att kunna ge klimat accepterade kostråd som även uppfyller den medicinska behandlingen. Termin 6 får en miljöuppsummering inför avslutningen och dietistexamen för att vara miljöförberedda för det väntande arbetslivet. Dietisten har i sitt arbete stor möjlighet att integrera klimatsmartmat med terapeutiska koster, som kan utvecklas mycket mer. Kontakt kommer att tas med verksamma dietister för att få in detta i undervisningen på ett naturligt sätt. HÅLLBAR UTVECKLING INOM Dietistprogrammet 2010‐12‐15
Start kursen Söka värdera Kommunicera Kunskap (KNO011) Föreläsning om miljöledningssystemet samt en har en övning och seminarium där hållbarutveckling examineras. Basal Nutrition 12hp, (KNO042) ett har hållbarutveckling som moment men inga övningar eller direkta examinationer. Fysiologi KNO031 ( ingen hållbar utveckling) Livsmedelsvetenskap(KNO055) I föreläsning om klimatsmartmat , resursutnyttjande i livsmedelsindustrin samt förvaring. I denna kurs finns flera övningar och hållbarutveckling ingår i examinationen. Biokemi DIG120 i denna lab kurs ingår hållbarutveckling. Nutrition 2 fördjupning KNO185 22hp Här skall studenterna Översätta näringsrekommendationer till mat med hänsyn på hållbar utveckling både i teorin och i praktiken. BILAGA 5 Kommunikation och didaktik 6hp Ingår som perspektiv i alla övningar under kursen. Studenterna skall förmedla HU vid sin egen externa undervisning. Sjukdomslära (KNO071) Föreläsning i farmakologi med inriktning på miljöhänseende. Klinisk nutrition I (KNO155) Hållbarutveckling i lärande målen. Här kommer hållbarutveckling att diskuteras i valet av olika dieter. Finns med i examinationen Klinisk nutrition II (KNO175) Hållbarutveckling i generellt i lärandemålen och specifikt i delen specialkoster. Vid Pennan Henriette Philipson programansvarig BILAGA 6 Hållbar utveckling inom arbetsterapeutprogrammet
Begreppet hållbar utveckling är mångtydigt. Det handlar om att värna givna resurser. Ett hållbart samhälle skall kännetecknas av demokratiska
värderingar, medborgarnas delaktighet och möjlighet att påverka samt ta ansvar för utvecklingen. Det handlar också om att effektivt nyttja givna
resurser samt att långsiktigt förvalta och investera i mänskliga sociala och fysiska resurser.
Aktivitet och dess komplexitet är centralt och kännetecknande för arbetsterapi. Aktivitet och hur människor använder sin tid har betydelse för
möjligheten att uppleva hälsa och välbefinnande. Arbetsterapi är inriktat på att främja hälsa och att motverka konsekvenser av problem som på
något sätt begränsar människors vardagsliv, självbestämmande och delaktighet i samhället. Detta görs genom ett klientcentrerat arbetsätt och
genom att tillvarata, utveckla och vid behov kompensera människors resurser. Detta kan tolkas som att arbetsterapi ligger i linje med vissa
aspekter av hållbar utveckling.
En inventering har gjorts inom programmet för att urskilja vad arbetsterapeuter gör i sin yrkesutövning som kan medverka till hållbar utveckling
( ekologisk, ekonomisk och social) samt vad som kan vara en belastning på ekosystemet och därmed påverka naturen och människors hälsa
negativt. Inventeringen har visat att tyngdpunkten ligger på social och ekonomisk hållbarhet, men att användning av material och produkter kan
belasta miljö och ekosystem och därmed vara negativt för ekologisk hållbarhet.
Inom arbetsterapeutprogrammet är syftet att studenterna erövrar förmåga och vilja att verka för hållbar utveckling såväl lokalt som globalt.
Intentionen är att hållbar utveckling i stor utsträckning skall vara integrerad i huvudområdet arbetsterapi; att frågorna om hållbar utveckling skall
vara verklighetsbaserade; relaterade till aktuellt utbildningsinnehåll i respektive kurs; och - om möjligt identifierade under studenters fältstudier,
VFU eller i eget aktivitetsmönster.
Hållbar utveckling lokalt har övervägt och globalt har främst kunnat belysas med internationell kurslitteratur, där asiatiska, sydafrikanska och
västerländska kulturer ingår. På senare tid med ökad internationalisering/internationellt lärarutbyte sker en ökad utveckling av innehållet om
global hållbar utveckling.
Arbetet med att utveckla kursernas innehåll med avseende på hållbar utveckling pågår.
BILAGA 6 Hållbar utveckling i Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp. HT 2010
Termin
Kurs
Befintliga lärandemål, som
belyser hållbar utveckling
Innehåll, undervisningsformer/studieuppgifter
Examination
Termin
1
ARB032, Arbetsterapi:
Profession och
huvudområde
-identifiera olika aspekter av
hållbar utveckling
Introduktionsföreläsning till
hållbar utveckling samt till
Sahlgrenska akademins
miljöledningssystem
Skriftlig rapport gruppuppgift
Vardagsaktiviteters komplexitet
och hälsa.
Termin
2
ARB024, Arbetsterapi:
Aktivitet, hälsa och
samhälle
-identifiera frisk- och riskfaktorer för ett hälsosamt
aktivitetsutförande
Seminarium om hur olika livsvillkor påverkar aktivitet och
hälsa; samt om tidsanvändning
/aktivitetsmönster. Gruppuppgift
att göra en kommun/samhällsdiagnos. Sökning i
databaser och folkhälsorapporter; observation vid
fältstudier samt insamling av
uppgifter om en
kommun/stadsdels resurser och
stöd för vald målgrupp
Skriftlig rapportgruppuppgift
Termin
3
ARB018, Arbetsterapi: Att
främja meningsfull
aktivitet för personer med
psykisk ohälsa
-redogöra för aspekter av
hållbart professionellt
förhållningssätt
Föreläsning och uppföljande
seminarium om terapeutiska
förhållningssätt vid olika former
av psykisk ohälsa. Hållbart
professionellt förhållningssätt
belyses och diskuteras.
Skriftlig studieuppgift och
muntlig redovisning
BILAGA 6 Termin
4
Termin
5
ARB022 Arbetsterapi:
Aktivitet, kreativitet,
mening och lärande
ARB034 Arbetsterapi –
Delaktighet för människan
i aktivitet,
-Reflektera över människans
aktivitetsutförande i relation till
hållbar utveckling
-Reflektera och teoretisera över
hur etniska, mångfalds- och
jämlikhetsperspektiv samt
hållbar utveckling i olika
samhällsmiljöer påverkar
individen och det
arbetsterapeutiska arbetet
Aktivitetsval och hållbar
utveckling. Egen dagbok över
aktivitetsutförande. Föreläsning,
film, litteraturstudier. Skriftlig
hemtentamen med beskrivning
av egna erfarenheter i valda
aktiviteter; hur aktiviteterna
används; påverkar människor i
olika åldrar; samt jämlikhetsperspektiv. Redogöra för valda
aktiviteter i förhållande till
hållbar utveckling.
Individuell skriftlig
hemtentamen samt muntlig
presentation och diskussion
vid seminarium.
Arbetsterapeutiska åtgärder för
att främja delaktighet och hur de
påverkas av strukturella och
kontextuella faktorer. Mångfald,
hållbar utveckling och etik.
Kulturella möten. Kompenserande åtgärder i resurssvaga
samhällen. Hur material och
produkter kan kan belasta miljö
och ekosystem. Föreläsningar,
studieuppgifter och seminarier.
Reflektionsuppgift för
diskussionsforum på GUL om
Uppgiften på GUL är
obligatorisk men ingår ej i
kursens examinationener.
Redogöra för valda aktiviteter
i förhållande till hållbar
utveckling.
BILAGA 6 hållbar utveckling: Hur
interventioner för en patientgrupp förändrats - dåtid/nutid
och hur den kan förändras i
framtiden.
Termin
5
Föreläsning och uppföljande
seminarium: Samhälls- och
organisationsutveckling med
inriktning på mångfald och
hållbar utveckling.
ARB027 Arbetsterapi:
Professionalisering och
teamarbete
Vikten av evidens för
interventioner för att utnyttja
givna resurser optimalt
Termin
6
ARB035, Arbetsterapi:
Professionell kompetens i
teori och praktik,
-identifiera och reflektera över
olika typer av mångfaldsfrågor,
likabehandling och hållbar
utveckling i samband med
arbetsterapeutisk yrkesutövning
Studieuppgift under VFU samt
litteraturstudier
Skriftlig och muntlig
individuell tentamen, där bl a
hållbar utveckling belyses.
BILAGA 7 Hållbar utveckling inom sjukgymnastprogrammet
Ekologiskt kan kanske sjukgymnastiken inte göra så mycket på nationell och internationell
nivå men desto mer på individnivå. Sjukgymnastiska insatser som fokuserar på aktivitet och
rörelse främjar en hälsosam livsstil. En ökning av vardagsmotionen kan föra med sig en
minskat utnyttjande av exempelvis bilåkande vilket genom minskade utsläpp medför en
positiv inverkan på den ekologiska hållbara utvecklingen.
Vi har i dag ett samhälle med ökande siffror gällande psykisk ohälsa i form av stressrelaterade
besvär, ångest och depressioner. Sjukgymnastiska förebyggande och rehabiliterande insatser
kan inom detta ha en positiv påverkan på såväl grupp-, individ och som samhällsnivå.
Människor som mår bättre kan var arbetsföra i högre grad vilket ger en förbättrad
produktivitet men också minskade kostnader för samhället vilket skulle ha en god inverkan på
ekonomisk hållbarhet.
Alla kurser i fysioterapi har som mål under värderingsförmåga och förhållningssätt att visa
medvetenhet om hållbar utveckling.
Kurs Fysioterapi termin 1‐5
Lärandemål
Visa medvetenhet om hållbar utveckling
Fysioterapi termin 6 Visa medvetenhet om och kunna
reflektera över hållbar utveckling
Undervisningsmoment
Föreläsning termin 1
Egenstudier av litteratur
Examineras Ingen speciell examinationsuppgift.
Kan förekomma som inslag i några
studieuppgifter samt i muntliga examinationer. Ingår i en essä om studentens yrkes‐
paradigm Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Enheten för logopedi
BILAGA 8 Logopedprogrammet – hållbar utveckling.
I logopedprogrammets utbildningsplan slås fast att: Logopedprogrammet, liksom all
utbildning vid Sahlgrenska akademin skall främja en hållbar utveckling, som innebär att
nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk
och social välfärd och rättvisa.
Detta arbete tar sig uttryck i ett seminarium för alla studenter under deras första termin.
Seminariet har titeln Miljö och hållbar utveckling och hålls av Mats Sandberg.
Programmet arbetar aktivt för att minska förbrukning av papper i undervisningen.
Planering av resor sker enligt Sahlgrenska akademins resepolicy och för att undvika långa
resor hålls nationella lärarmöten och seminarieverksamhet allt mer via digitala media.
Programmet aktualiserar aktivt rättvisefrågor i undervisningen där t ex arbetet med
genusfrågor finns med som en strimma under hela utbildningen.
Programmets målsättning är att än mer främja en hållbar utveckling och att delta i för
ändamålet akademigemensamma aktiviteter.
101217
Ingrid Behrns, programansvarig
BILAGA 9 Integrering av Hållbar utveckling i de tre utbildningsprogrammen inom Institutionen för Odontologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet Samtliga tre utbildningsprogram inom Institutionen för Odontologi arbetar aktivt för att integrera hållbar utveckling i lärandemål och kursinnehåll. Detta i enlighet med Högskoleverkets och Sahlgrenska akademins mål för Hållbar utveckling i högskoleutbildning. ”Högskolorna skall i sin verksamhet främja hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.” (kap 1 §5). En arbetsgrupp bestående av: Victoria Stenport (sammankallande) Agneta Robertson Johanna Petrén Maude Wikström har på uppdrag av Programkommittén för Odontologi sedan 2009 arbetat gemensamt med dessa frågor för att bla se på de möjligheter till samundervisning som finns mellan de tre utbildnings‐
programmen. Arbetet inom de tre utbildningsprogrammen, som hunnit olika långt, redovisas mer i detalj nedan. Gemensamt för samtliga tre utbildningsprogram gäller att information till studenter och utlämning av kursmaterial till största delen ska ske via GUL. Tandläkarprogrammet Tandläkarprogrammet arbetar för integrering av hållbar utveckling i lärandemål och kursinnehåll. Arbete pågår för att Hållbar utveckling på sikt skall föras in som ett mål i samtliga kursplaner. Tandläkarprogrammet omfattar kurser om sammanlagt 300 hp, varav 180 hp på grundnivå och 120 hp på avancerad nivå. I dagsläget genomförs utbildningen inom två utbildningsplaner: en som gäller fr o m läsåret 2007/2008 (VT2011 termin 5‐10) och en som gäller fr o m läsåret 2009/ 2010 (VT2011 termin 1‐4). Hållbar utveckling lyfts idag fram redan under introduktionskursen på termin 1 då det ges en introduktion till området Hållbar utveckling ur ett övergripande och globalt perspektiv. På termin 7 hålls en föreläsning om miljöinformation om hållbar utveckling då ffa läkemedels miljöeffekter diskuteras. Studenterna arbetar sedan i grupper kring specifika teman varefter redovisning sker. Under januari 2011 kommer studenterna på termin 5 och 6 att erhålla ett utvidgat lärandemoment inom Hållbar utveckling med globalt perspektiv genom föreläsningar och en arbetsuppgift under en temadag. Under innevarande år har det identifierats mål i ett antal kursplaner med inslag av Hållbar utveckling som skulle kunna hänföras till de tre delområdena, miljö och ekonomisk och social välfärd. Under det kommande året är avsikten att, i samband med revidering av kursplaner, utveckla nya mål samt vidareutveckla och förtydliga befintliga mål inom Hållbar utveckling. 1
BILAGA 9 Tandhygienistprogrammet Tandhygienistprogrammet arbetar för integrering av hållbar utveckling i lärandemål och kursinnehåll. Hållbar utveckling skall föras in som ett mål i våra kursplaner. Tandhygienistprogrammet omfattar kurser om sammanlagt 180 hp, alla på grundnivå. Huvudområdet är Oral hälsa, om 91 hp fördelade på 7 kurser. Övriga ämnesområden är Biomedicin/Odontologi, om 36 hp fördelade på x kurser, och Klinisk tillämpning/praktik, om 53 hp fördelade på y kurser. Kursernas fördelning över de 6 terminerna kan ses i Tabell 1. I kursen Söka, värdera och kommunicera hälsovetenskap med inriktning mot Oral hälsa, som inleder termin 1, ges sedan år 2007 en introduktion till området Hållbar utveckling ur ett övergripande och globalt perspektiv. Under januari 2011 kommer TH studenterna på termin 6 att erhålla ett utvidgat lärandemoment inom Hållbar utveckling med globalt perspektiv genom föreläsningar och en arbetsuppgift. Under innevarande år har vi identifierat mål i våra kursplaner med inslag av Hållbar utveckling som skulle kunna hänföras till de tre delområdena, miljö och ekonomisk och social välfärd. Under det kommande året har vi för avsikt att, i samband med revidering av kursplaner, utveckla nya mål samt vidareutveckla och förtydliga befintliga mål Inom Hållbar utveckling. Tandteknikerprogrammet Se särskild text! Göteborg 10 12 21 Peter Lingström Programansvarig Tandläkarprogrammet Maude Wikström Programansvarig Tandhygienistprogrammet Johanna Petrén Ansvarig HU‐frågor Tandteknikerprogrammet 2
HÅLLBAR UTVECKLING I TANDHYGIENISTPROGRAMMET 2010‐12‐09
KURS TERMIN 1 SÖKA, VÄRDERA OCH KOMMUNICERA KUNSKAP I HÄLSOVETENSKAP MED INRIKTNING MOT ORAL HÄLSA, 7,5 HP ORAL HÄLSA, BLOCK I, 9,5 HP Oral mikrobiologi I, 3,5 hp Preklinisk profylaktik I, 6 hp BIOMEDICIN/ ODONTOLOGI, BLOCK I, 11 HP Biokemi, 2 hp Histologi, 3 hp Anatomi, 3 hp Fysiologi , 3 hp Innehåll av hållbar utveckling Hållbar utveckling med Mats Sandberg Planering av munhälsovård Munhygieniska hjälpmedel Hjärt‐ lungräddningskurs Befintliga/förslag till lärandemål Befintligt lärandemål: Färdighet och förmåga • Identifiera olika aspekter av hållbar utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt • Reflektera över hur jämställdhet, genus, kulturell och etnisk bakgrund inverkar på alla människors värderingar och tolkningar av kunskap • Reflektera över egna och andras värderingar Förslag till lärandemål: Kunskap och förståelse • Redogöra för hur munhälsovårdande insatser planeras för olika grupper i samhället Värderingsförmåga och förhållningssätt • Reflektera över användande av engångsmaterial i tandvården och dess konsekvenser för miljön Förslag till lärandemål: Arbete med formulering av lärandemål i kursplan pågår Undervisningsformer och Studieuppgifter Föreläsningar och rapport/seminarium Föreläsningar och seminarier Föreläsningar och praktisk övning 1
KLINISK PRAKTIK I, 2 HP Kursmoment innehållande hållbar utveckling TERMIN 2 ORAL HÄLSA II, 17 HP Oral mikrobiologi, 2 hp Cariologi, 4 hp Parodontologi, 3 hp Preklinisk profylaktik II 4 hp Psykologi, 4 hp Kursmoment innehållande hållbar utveckling BIOMEDICIN/ ODONTOLOGI BLOCK II, 6 HP Oral protetik/ Odontologisk materialvetenskap I, 2 hp Oral radiologi, 3 hp Anatomi II, 1 hp Kursmoment innehållande hållbar utveckling Förslag till lärandemål: Färdighet och förmåga • Identifiera aspekter av betydelse för hållbar utveckling inom tandvårdsverksamhet Värderingsförmåga och förhållningssätt • Reflektera över patientbemötande inom tandvården Befintligt lärandemål: • Redogöra för karies sjukdomsbild och epidemiologi
• Förklara kostens betydelse för tandhälsan • Förklara fluorens verkningsmekanismer och betydelse för tandhälsan • Redogöra för parodontala sjukdomars etiologi, patogenes och epidemiologi • Beskriva och ge individuell information och instruktion • Visa ett ergonomiskt riktigt arbetssätt • Redogöra för begrepp och teorier inom kommunikation och samspel mellan människor • Visa förmåga till samspel i ett möte mellan patient och tandhygienist Befintligt lärandemål: • Visa kännedom om grundläggande materiallära • Kunna redogöra för röntgenstrålningens uppkomst och fysiska egenskaper • Redogöra för röntgenstrålningens biologiska verkan • Redogöra för gällande strålskyddsföreskrifter • Redogöra för optimalt strålskydd Klinisk auskultation, reflekterande logbok, seminarium Föreläsningar, rollspel, klinisk övning Föreläsningar 2
KLINISK PRAKTIK II, 7 HP Klinisk praktik extern II, 4 hp Röntgenteknik, 3 hp Kursmoment innehållande hållbar utveckling Förslag till lärandemål: Arbete med omformulering av lärandemål pågår TERMIN 3 ORAL HÄLSA, BOCK III, 10 HP Parodontologi II, 3 hp Cariologi II , 2 hp Allmän och klinisk näringslära, 5 hp Kursmoment innehållande hållbar utveckling BIOMEDICIN/ ODNTOLOGI BLOCK III, 14 HP Farmakologi, 3 hp Anestesi, 1 hp Oral protetik/ Odontologisk materialvetenskap I, 6 hp Allmän medicin, 3 hp Oral patologi, 1 hp Kursmoment innehållande hållbar utveckling Befintligt lärandemål: • Kostens betydelse för den orala hälsan • Redogöra för kostcirkel, matpyramiden och tallriksmodellen • Kost och kostvanors relation till ohälsa och sjukdom samt till kostrelaterade sjukdomar • Kost och kostvanors relation till åldersgrupper och kulturer Förslag till lärandemål: • Redogöra för parodontal infektionskontroll samt dess effekter på behandlingsresultat och miljö Befintligt lärandemål: • Redogöra för farmakologiska principer och toxikologiska biverkningar • Redogöra för läkemedelsinteraktioner • Redogöra för gällande lagstiftning och författningar för läkemedelsförskrivning • Redogöra för möjliga komplikationer i samband med lokalanestesi • Redogöra för sammansättning, egenskaper och handhavande av dentala material i anslutning till kliniska moment Klinisk auskultation, reflekterande logbok, seminarium, kliniska övningar Föreläsningar, seminarier och skriftliga inlämningsuppgifter Föreläsningar och kliniska övningar 3
KLINISK PRAKTIK III, 6 HP Klinisk teknik/ parodontologi, 3 hp Integrerad klinik I, 3 hp Kursmoment innehållande hållbar utveckling TERMIN 4 ORAL HÄLSA, BLOCK IV, 11 HP Parodontologi III, 1 hp Strategier i barntandvård I, 4 hp Folkhälsovetenskap, 6 hp Kursmoment innehållande hållbar utveckling Befintligt lärandemål: • Genomföra individrelaterad information om patientens parodontala hälsotillstånd • Genomföra individrelaterad munhygieninstruktion och motiverande samtal vid parodontal sjukdom Befintligt lärandemål: Kunskap och förståelse • Redogöra för olika indikationer för antibiotikabehandling av parodontala infektionstillstånd • Redogöra för principer för behovsprioritering för ortodontisk behandling samt för ett lämpligt förhållningssätt inf dess patienter • Ha kännedom om allmänmedicinska kunskaper av betydelse för odontologiskt omhändertagande av barn • Kunna beskriva och diskutera vårdmodeller i barn och ungdomstandvård • Ha kännedom om tobak och tobaksbrukets skadeverkningar samt olika strategier för tobaksavvänjning Färdighet och förmåga • Planera för ett angeläget folkhälsovetenskapligt projekt Värderingsförmåga och förhållningssätt • Reflektera över helheten i omhändertagande av barn och ungdomar inom barn och ungdomstandvården • Reflektera över etiska aspekter på prioriteringar och etiska aspekter på mångkulturella möten i vården Seminarier och kliniska övningar Föreläsningar, seminarier, inlämningsuppgifter och muntlig redovisning 4
Befintligt lärandemål: Kunskap och förståelse • Ha kännedom om epidemiologisk förekomst och etiologiska faktorer Föreläsningar och kliniska övningar BIOMEDICIN/ODONTOLOGI, BLOCK IV, 2 HP Klinisk bettfysiologi, 2 hp Kursmoment innehållande hållbar utveckling KLINISK PRAKTIK IV, 17 HP Klinisk kariologi och riskbedömning, 1 hp Mikrobiologisk provtagning , 2 hp Vuxenklinik, 11 hp Barnklinik I, 3 hp TERMIN 5 ORAL HÄLSA V, 15 HP Grupper med särskilda behov med inriktning mot omsorgsberoende äldre, 5 hp Kvalitetssäkring , 1 hp Psykologi II, 3 hp Strategier i barntandvård II, 2 hp Vetenskapsteorier och metoder, 4 hp Kursmoment innehållande hållbar utveckling Befintligt lärandemål: Kunskap och förståelse • Redogöra för mikroorganismer som förknippas med god oral hälsa respektive orala sjukdomar och deras roll i relation till andra faktorer av betydelse för utveckling av oral sjukdomar • Visa prov på förståelse för munhälsans betydelse för det allmänna välbefinnandet och allmäntillståndets inverkan på munhälsan Värderingsförmåga och förhållningssätt • Reflektera över olika variablers betydelse för kariessjukdomen i förhållande till ålder och etnicitet • Visa prov på professionellt förhållningssätt i patientbemötande och i samarbete med övrig tandvårdspersonal Seminarier och kliniska övningar Kursmoment innehållande hållbar utveckling Befintligt lärandemål: Kunskap och förståelse • Redogöra för det kroppsliga och mentala normala åldrandet • Beskriva förebyggande munhälsovård för omsorgsberoende äldre • Ange faktorer av betydelse för god kommunikation med patient och kollegor Föreläsningar och seminarier 5
•
Redogöra för faktorer som kan vara hinder för kommunikation mellan människor från skilda kulturer • Redogöra för möjliga orsaker till stress och stressrelaterade symtom hos behandlaren och hos patienten i behandlingssituationen • Redogöra för behovsprioriteringsprinciper inför ortodontisk behandling • Beskriva preventionsstrategier för förskolebarn Färdighet och förmåga • Planera och motivera förebyggande insatser och hjälpmedel för munhälsovård utifrån givna fallbeskrivningar av vanligt förekommande patientsituationer • Ge förslag på mätbara kvalitetskriterier och hur kvalitetsutveckling kan ske på en tandvårdsklinik • Planera och motivera handlingsstrategier för att påverka patientens motivation till egenvård för bättre munhälsa • Diskutera olika vårdmodeller för högriskbarn och ungdomar • Diskutera populationsinriktad prevention Värderingsförmåga och förhållningssätt • Reflektera över tandvårdens och vårdpersonalens ambitioner och patientens förmåga att ta till sig munhälsovårdande insatser • Reflektera över betydelsen av att vara medveten och kvalitet i yrkesutövning • Reflektera över tvärkulturella möten inom tandvården
• Reflektera över orsaker till tandvårdsrädsla • Reflektera över alla barns och ungdomars rätt till tandvård • Reflektera över forskningsetiska dilemman i vetenskapligt forskningsarbete 6
ORAL MEDICIN, 3 HP Kursmoment innehållande hållbar utveckling KLINISK PRAKTIK V, 12 HP Vuxenklinik III, 6 hp Strategier i barntandvård II 3 hp Grupper med särskilda behov med inriktning mot munhälsovård för omsorgsberoende äldre, 3 hp Kursmoment innehållande hållbar utveckling Befintligt lärandemål: Värderingsförmåga och förhållningssätt • Reflektera över eget förhållningssätt till patienter med misstänkta oralmedicinska sjukdomstillstånd • Reflektera över professionellt förhållningssätt i samarbete med tandläkare i kliniska situationer där oralmedicinska problem misstänks eller förekommer Befintligt lärandemål: Kunskap och förståelse • Beskriva munhälsans betydelse för det allmänna välbefinnandet och allmäntillståndets inverkan på munhälsan samt relatera detta till aktuell patient • Visa prov på förståelse för munhälsans betydelse för det allmänna välbefinnandet och allmäntillståndets inverkan på munhälsan hos omsorgsberoende äldre Färdighet och förmåga • Visa förmåga att kommunicera med förskolebarn och föräldrar i klinisk oral verksamhet • Värderingsförmåga och förhållningssätt • Visa förmåga att reflektera över eget förhållningssätt till olika patienter i vården • Visa ett professionellt förhållningssätt i patientbemötande och i samarbete med övrig tandvårdspersonal • Visa förmåga att reflektera över det egna förhållningssättet i mötet med studenter, lärare och övrig tandvårdspersonal i olika sammanhang • Visa förmåga att bemöta och kommunicera med barn och ungdomar utifrån deras utvecklingsnivå, ålder och etnicitet • Visa prov på professionellt förhållningssätt i möte med omsorgsberoende äldre och i samarbete med Föreläsningar inspelade på CD skiva och seminarier Seminarier och kliniska övningar 7
TERMIN 6 EXAMENSARBETE, 15 HP Kursmoment innehållande hållbar utveckling GRUPPER MED SÄRSKILDA BEHOV, 6 HP
Kursmoment innehållande hållbar utveckling KLINISK PRAKTIK VI, 9 HP Klinisk praktik extern III, 8 hp Munhälsovård för grupper med särskilda behov, 1 hp Kursmoment innehållande hållbar utveckling kollegor och andra yrkesgrupper inom vården Befintligt lärandemål: Värderingsförmåga och förhållningssätt • Kritiskt reflektera över egna och andras erhållna resultat i vetenskapliga arbeten och i övrig tryckt och webbaserad information • Reflektera över etiska aspekter på examensarbetet Befintligt lärandemål: Färdighet och förmåga • Identifiera faktorer hos individer med psykiska och somatiska sjukdomar/funktionshinder som påverkar omhändertagandet på tandvårdskliniken Befintligt lärandemål: Kunskap och förståelse • Redogöra för vetenskaplig bakgrund till valda diagnostiska metoder, behandlingsplanering, behandling, utvärdering och prognos Färdighet och förmåga • Visa förmåga att samarbeta med övriga professioner inom vården • Visa professionellt förhållningssätt i mötet med patient, anhöriga och övrig vårdpersonal Värderingsförmåga och förhållningssätt • Värdera egna insatser och behov av ytterligare kunskapsinhämtning • Reflektera över eget förhållningssätt till patienter och medarbetare Föreläsningar Kliniska övningar 8
BILAGA 9 Integrering av Hållbar utveckling i Tandteknikerprogrammet vid Sahlgrenska akademin Göteborgs Universitet. Tandteknikerprogrammet arbetar för integrering av hållbar utveckling i lärandemål och kursinnehåll. Inför Högskoleverkets examensprövning våren 2011 kommer utbildningens kursplaner att revideras. Hållbar utveckling kommer då föras in som ett av lärandemålen i de kurser som berör detta ämne. Detta är i enlighet med Högskoleverkets och Sahlgrenska akademins mål för hållbar utveckling i högskoleutbildning. ”Högskolorna skall i sin verksamhet främja hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. ”( kap 1§ 5) Tandteknikeryrket består av ett gediget hantverk och kunnande om dentala produkter och dess material. Materialkännedom är viktigt ur arbetsmiljö‐, miljö‐ och ekonomiska perspektiv. Största vikt måste dock läggas på patientsäkerheten där kvaliteten inte får kompromissas bort av ekonomiska skäl. Detta är särskilt aktuellt i och med konkurrens från länder utanför EU där tandtekniker måste anpassa sig globalt till en växande marknad. Ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling skall integreras så att detta blir ett naturligt och återkommande inslag genom hela utbildningen. Programmet har åtta grundkurser som ligger utspridda med olika delkurser över sex terminer. Avtagbar protetik Fast protetik Ortodonti Odontologisk baskurs Dentala material Samhällsodontologi Verksamhetsförlagd utbildning ‐ praktik Examensarbete Allmänt – vad vi kan göra för att integrera hållbar utveckling utöver kurserna. Detta är en sammanställning över hur vi i dagsläget arbetar med hållbar utveckling i våra olika kurser samt var vi kan utveckla ämnet. Avtagbar protetik, Fast protetik, Ortodonti Dessa kurser innehåller både teori och praktik och är integrerad med kursen i Dentala material. Innehållet i dessa kurser handlar till stor del om hur man tillverkar konstruktioner till patient, materialval till konstruktionerna och hur materialen ska behandlas. Under dessa kurser används begreppet hållbar utveckling i liten utsträckning, men finns där. Förslag: ‐ Omformulera kursplan. ‐ Diskussion om livslängd på olika konstruktioner, att använda rätt material ur miljösynpunkt. Även belysa att patienten ska sättas i fokus. Dentala material Denna kurs behandlar materialbehandling och hur man väljer rätt material i ett långsiktigt perspektiv. Vi behandlar också inverkan på miljö/arbetsmiljö och hur materialen bryts ner och vad som kan hända i kroppen. BILAGA 9 Förslag: ‐ Omformulera kursplan. ‐ Livscykelanalys på material. Studenten får ta reda på den ursprungliga materialframställningen och följa dess väg till slutprodukt i dentala sammanhang. ‐ För vidare utveckling av begreppet kan fler av föreläsare belysa sitt ämne ur ett mer HU‐ perspektiv samt att man kan ta in fler föreläsare och utöka kunskapen av vissa ämnen t.ex. polymerer, arbetsmiljö och biologisk respons. ‐ Föreläsning av KLARA‐ kemikaliehanteringsprogrammet där alla våra material finns registrerade. Ge studenterna mer information om hur de kan arbeta med detta program. Information om detta system finns i utbildningslokalerna, men studenterna får en grundlig genomgång först under sista terminen i samband med examensarbetet. Odontologisk baskurs I denna kurs ligger föreläsningen om hållbar utveckling med Mats Sandberg . I samband med denna föreläsning hålls av miljösamordnare en kort information om utbildningens avfallshantering. Vi har avfalls – och kemikaliehantering samt sortering av dessa i utbildningens lokaler som efterföljs. Det kan dock behöva uppmärksammas mer, trots att det informeras om det från den första dagen. För närvarande är detta det enda inslaget av hållbar utveckling på denna kurs. Förslag : ‐ I samband med Mats Sandbergs föreläsning kan man ha längre information angående avfallshantering. Antingen görs detta av miljösamordnare för Institutionen eller alternativt en extern föreläsare. Detta kan också ligga under kursen Dental material. ‐ Ännu ett förslag är att det i delkursen tandsjukdomslära kan det belysas varför vi får tandsjukdomar är det pga. samhället, ekonomi, mat etc. ‐ Schemaläggning av HLR‐kurs är aktuellt under vt‐11 tillsammans med övriga utbildningar. ‐ Möjlighet att göra ett miljöavtryck – footprint i samband med M. Sandbergs föreläsning. ‐ Omformulera kursplan. VFU I denna kurs har hållbar utveckling inte behandlats. Förslag: ‐ Reflektion med efterföljande diskussion om hur det labb man praktiserar på använder sig av hållbar utveckling i t.ex. miljö‐ och riskhantering, materialanvändning och patienthänsyn. Kan också göras till en uppgift som tas med i senare kurs ‐ samhällsodontologi som innehåller ämnen som laboratorieadministration, ekonomi och etik. Hållbar utveckling kan också tas upp som ytterligare en aspekt i de fallstudier som studenten skall lämna in under praktiken. ‐ Omformulera kursplan. Examensarbete I dagsläget finns under denna kurs en genomgång av KLARA –kemikaliehanteringsprogrammet. Studenterna får information om riskbedömning och avfallshantering av kemikalier samt genomför en riskbedömning inför experimentella studier. Förslag: Då hållbar utveckling ska integreras i alla kurser och även då examensarbetet får det inte ta för stor del. Möjligen att man kan ha det som en punkt i diskussionsdelen, men kan bli svårt och något krystat att få in det som en allmän del. Kan även vara en punkt i projektplanen. Studenten kan ur ett HU‐ perspektiv diskutera val av material, metoder, användningsområden etc. ‐ Omformulera kursplan BILAGA 9 Samhällsodontologi I slutet av utbildningen hålls kursen samhällsodontologi som innehåller en del spridda ämnen som t.ex. etik, administration och beteendevetenskap. Redan nu innehåller dessa ämnen inslag av hållbar utveckling men kan belysas mer. Förslag: ‐ Omformulera kursplan. ‐ Utveckla ämnena och belysa hållbar utveckling mer än vad som redan görs. I den arbetsgrupp för integrering av hållbar utveckling i de tre utbildningarna på Odontologen, har ett förslag på en gemensam föreläsning om global etik lagts. Denna föreläsning kommer att hållas under våren 2011 och föras in i kursplanen. Allmänt Från utbildningens sida har vi fattat ett beslut som innebär att samtliga dokument till studenterna i möjligaste mån ska läggas på GUL och inte lämnas ut i pappersform. Kursutvärderingar ska göras på GUL eller i annan elektronisk form. Vid användning av varje nytt material som används på utbildningen informeras studenterna om eventuella risker med materialet, hur det ska behandlas och även hur det ska hanteras då materialet skall slängas. Denna form av hållbar utveckling skall implementeras hos studenten så att det blir en naturlig del i det kommande arbetslivet. Vidare ska studenten ha ett miljötänkande vad gäller olika typer av maskinell utrustning så som att stänga ugnar, ha dem inställda på sparprogram osv. Förslag: ‐ Ändra typsnitt vid utskrift för att spara bläck och papper. ‐ Använda Powerpoint med mörk text och ta bort bakgrund för att spara på bläck vid en eventuell utskrift. När man lägger ut PPT‐filer så ska de läggas som PDF med svartvitt format, då blir det som beskrivet ovan och man behöver inte ändra i PPT:n. ‐ Inventering av samtliga material som används på utbildningen kommer under vt‐11 att göras. Detta i syfte att för lärarna få ett mer överskådligt och lättillgängligt system över eventuella risker och avfallshantering av materialen vi använder. Göteborg 2010‐11‐30 Johanna Petré Tandteknikerutbildningen HÅLLBAR UTVECKLING I TANDTEKNIKERPROGRAMMET 2010‐11‐29
‐ Fast / Avtagbar protetik ‐ Ortodonti Dental materiallära Innehåll av hållbar utveckling Begränsat inslag av hållbar utveckling, finns dock som fragment på vissa kurser. Befintliga/förslag till lärandemål Förslag: ‐ Omformulering av lärandemål i kursplan. ‐ I samband med befintliga föreläsningar, diskutera livslängd på olika konstruktioner och att använda rätt material ur miljösynpunkt. ‐ Införande av HU i kursplanen Befintligt lärandemål: ‐ Materialbehandling och val av rätt ‐ ”visa ett professionellt förhållningssätt, material ur ett långsiktigt perspektiv. ‐ Materials inverkan på miljö/arbetsmiljö. förståelse och insikt i hur behandling av dental material kan påverka såväl ‐ Nedbrytning av material och påverkan tandteknikerns som patientens på kroppen. välbefinnande samt relevant kunskap om dentala materials biokompatibilitet och miljöpåverkan.” Förslag: ‐ Omformulering av lärandemål i kursplan. ‐ Livscykelanalys av material ‐ Föreläsning och större genomgång av KLARA ‐kemikaliehanteringsprogrammet. ‐ Befintliga föreläsare får belysa sina ämnen ur ett mer HU‐ perspektiv. ‐ Ta in externa föreläsare och öka kunskapen om vissa ämnen. Undervisningsformer och Studieuppgifter Föreläsningar och alternativt grupparbeten eller seminarier. ‐ Eget arbete med skriftlig och muntlig redovisning vad gäller livscykelanalys. ‐ Seminariearbete i samband med KLARA‐ föreläsningen. ‐ Föreläsningar Odontologisk baskurs Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter Introduktionskurs till Miljöledningssystem och hållbar utveckling med Mats Sandberg. Förslag: ‐ I samband med M. Sandbergs föreläsning får studenterna göra ett ekologiskt fotavtryck. ‐I större utsträckning belysa i delkursen om tandsjukdomslära varför de uppstår. ‐ Schemaläggning av HLR‐kurs. ‐ Informera, i större utsträckning än vad vi gör, om utbildningens avfallshantering. ‐ Omformulering av lärandemål i kursplan. Förslag: ‐ Reflektion om hur det laboratorium som studenten praktiserar på använder sig av hållbar utveckling i t ex. miljö‐ och riskhantering, materialanvändning och patienthänsyn. ‐ Hållbar utveckling kan också tas upp som en aspekt i de fallstudier som studenten lämnar in under sin VFU‐tid. ‐ Omformulering av lärandemål i kursplan. Befintligt lärandemål: ‐ ” visa översiktlig förståelse för administration och ekonomi på ett dentallaboratorium och de lagar och regler som styr kvalitetssäkring.” ‐ ” visa översiktlig förståelse för etiska problem som kan uppstå i vården. Förslag: ‐ Omformulering av lärandemål i kursplan. ‐ Föreläsningar och grupparbeten. VFU Under den praktikperiod som ligger under 30 veckor på halva termin 4 och hela termin 5 behandlas i dagsläget inte hållbar utveckling. Samhälls‐ odontologi Under denna kurs ligger en del spridda ämnen med inslag av hållbar utveckling såsom etik ,administration och beteendevetenskap. ‐ Studenten få arbeta självständigt och redovisa skriftligt vad gäller reflektionen av laboratoriets arbete med HU. ‐ Då studenten återkommer från praktiken diskutera i grupp hur praktiklaboratoriets arbete med hållbar utveckling ser ut. ‐ I fallstudierna belysa hållbar utveckling. ‐ Föreläsningar och seminarier. Innehåll av hållbar utveckling Examensarbete Genomgång av KLARA‐ kemikaliehanteringsprogrammet. Befintliga/förslag till lärandemål ‐ Vt‐11 kommer en föreläsning i global etik att hållas. ‐ Utveckla redan befintliga ämnen så hållbar utveckling belyses mer. Förslag: ‐ Omformulering av lärandemål i kursplan. ‐ Beroende på val av ämne kan hållbar utveckling stå som punkt i examensarbetets projektplan och tas upp i arbetets diskussionsdel. Studenten kan ur ett HU ‐perspektiv diskutera val av material, metoder, användningsområden etc. Undervisningsformer och Studieuppgifter ‐ Skriftlig och muntlig redovisning. BILAGA 10 Hållbar utveckling i Sjukhusfysikerprogrammet, samt i fristående kurser vid avdelningen för radiofysik HU i relation till huvudområde och profession Miljöaspekterna av HU berör främst hantering av kemikalier, läkemedel (radiofarmaka) och radionuklider i form av öppna strålkällor (lösningar, pulver etc.). Dessutom används medicinteknisk utrustning som förbrukar råvaror vid tillverkningen och genererar avfall vid skrotning (t.ex. tungmetaller och elektronikkomponenter). För närvarande behandlas hantering av radioaktivt avfall samt omsättningen av radioaktiva ämnen i miljön på vissa av kurserna. HU:s tre dimensioner inom huvudområdet För närvarande ligger fokus på miljöaspekterna eftersom det är den mest påtagliga dimensionen i sjukhusfysikerns arbete. Det finns dock planer på att även inkludera övriga aspekter på HU i utbildningen. Detta måste emellertid göras på ett sätt som uppfattas av studenterna som relevant och sammanhängande med den övriga utbildningen. Att diskutera de fundamentala problemen i samband med HU, t.ex. ojämlikhet (globalt och lokalt), ständigt ökande tillväxt etc. ur ett filosofiskt perspektiv känns viktigt men en del arbete återstår innan dessa frågor kan implementeras i kurserna. Vi har än så länge valt att ”gräva där vi står” och behandla de aspekter av HU där vi har kompetens. Innehåll av HU och planer för framtiden Se stycket ovan samt tabell nedan. Progression Kurser under termin 5, 6 & 8 innehåller moment om miljöaspekter av HU, t.ex. avfallshantering. I slutet av termin 8 kommer vissa etiska aspekter att behandlas, vilket vi betraktar som en progression. Översikt över HU­moment (programkurser samt fristående kurser) Kurs Termin 5 RFA338 Strålningsbiologi 7,5 hp Innehåll (HU) Joniserande strålnings effekter på biologiska material, från molekyl till organism Lärandemål (HU) Värderingsförmåga och förhållningssätt ‐ bedöma konsekvenser av biologiska effekter av strålning Lärandeaktivitet Föreläsningar, litteraturstudier Examinationsform Salstentamen BILAGA 10 Termin 6 RFA340 Omgivningsradiologi 5 hp Spridningsprocesser i luft, mark och vatten Termin 8 RFAXXX Nuklearmedicinsk fysik 7,5 hp Kursplan under utarbetande. Moment om beredning av radiofarmaka ingår och i samband med detta kan kemikalieanvändning behandlas utifrån ett hållbar utvecklings‐
perspektiv. Kursplan under utarbetande. Moment om globaliserings‐ och miljöetik kan ingå. Radioaktiva ämnens omsättning i miljön. RFAXXX Vetenskaplig metodik I 7,5 hp Fristående kurser RFA040 Joniserande strålning i samhället 15 hp RFA030 Joniserande strålning, dosimetri och strålskydd 8 hp Radionuklidproduktion; Spridningsprocesser i luft, mark och vatten Värderingsförmåga och förhållningssätt ‐ bedöma radioaktiva ämnens omsättning i miljön ur ett hållbarhetsperspektiv Föreläsningar, litteraturstudier, laboration Salstentamen Salstentamen Salstentamen, seminarier Värderingsförmåga och förhållningssätt ‐ reflektera över avfallshantering och radioaktiva ämnens omsättning i miljön ur ett hållbarhetsperspektiv Värderingsförmåga och förhållningssätt ‐ bedöma avfallshantering och radioaktiva ämnens omsättning i miljön ur ett hållbarhetsperspektiv Litteraturstudier Inlämningsuppgifter Litteraturstudier Inlämningsuppgifter BILAGA 10 RFA400 Grundläggande strålningsfysik 7,5 hp radioaktiva ämnens omsättning i miljön, modeller RFA440 Strålskydd och miljöeffekter i kärnbränslecykelns olika skeden 7,5 hp Miljöeffekter: uranbrytning, yrkesexponering, bränsletillverkning av kärnbränsle, kemisk toxicitet, miljökontroller, utsläppsscenarier, miljökonsekvensbedömningar, biosfärsmodeller 2010‐12‐16 Mats Isaksson, prof. Programansvarig, Sjukhusfysikerprogrammet Värderingsförmåga och förhållningssätt ‐ reflektera över avfallshantering och radioaktiva ämnens omsättning i miljön ur ett hållbarhetsperspektiv Kunskap och förståelse ‐ beskriva miljökonsekvensbedömningar för slutförvar av radioaktivt avfall, inklusive använt kärnbränsle ‐ redogöra för radioaktiva ämnens förekomst och transport i olika ekosystem, samt strålningens effekter på biosfären
Färdighet och förmåga ‐ identifiera särskilda folkhälso‐ och yrkesexponeringsproblem i anslutning till kärnbränslecykelns olika led Värderingsförmåga och förhållningssätt ‐ resonera kritiskt kring begreppet hållbar utveckling i relation till kärnbränslecykeln Föreläsningar, litteraturstudier Inlämningsuppgifter Föreläsningar, litteraturstudier Salstentamen, seminarier BILAGA 11 OM HÅLLBAR UTVECKLING OCH SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET •
Sjuksköterskeprogrammets huvudområde är omvårdnad och centralt i utbildningen är hälsa och vård. Hållbar utveckling kan ses som ett perspektiv och ett förhållningssätt på hälsa och vård, som kräver kunskaper utöver de som den övriga utbildningen ger. • Studenter behöver ha kunskap om begreppet hållbar utveckling och de behöver själva kunna anlägga ett hållbar‐utveckling‐perspektiv och ha ett hållbar‐utvecklings‐förhållningssätt på företeelser i det egna huvudområdet och i den framtida verksamheten, samt förstå olika etiska perspektiv bakom strävan mot hållbar utveckling. • Många andra undervisningsmoment i sjuksköterskeutbildningen kan säkert också sägas bidra till en hållbar utveckling och andra kunskaper, förmågor och värderingssätt som studenterna lär sig kan ge en grund för att de färdiga sjuksköterskorna kommer att arbeta för en hållbar utveckling, men vi har valt att för att ange moment som varande hållbar utveckling i utbildningen så skall alla tre dimensionerna finnas med och studenterna skall efter avslutad kurs veta att hållbar utveckling ingått och på vilket sätt. I relation till huvudområdet • Det viktigt att alla tre dimensionerna i begreppet hållbar utveckling i ett globalt perspektiv finns med de gånger detta kommer in i utbildningen. • Hälsa och vård ingår i den sociala dimensionen, som därmed oftast står i centrum, men de övriga dimensionerna måste alltid finnas med, dvs hur hälsa och vård påverkar eller påverkas av miljö och ekonomi samtidigt i ett globalt perspektiv – hur hälsa och vård ter sig globalt relaterat till miljö och ekonomiska villkor och vilka förändringar vilken utveckling som pågår • Globalisering, samt grundläggande etiska perspektiv på globalisering och på vårt förhållande till naturen, i relation till vård skall finnas med. • Vi ser det som viktigt att i integreringen av hållbar‐utveckling‐perspektiv i utbildningen så skall samtliga dimensioner vara med och det skall vara tydligt för studenterna att det just är HU‐perspektivet som just då används/hanteras/reflekteras. Studenterna skall efter varje kurs kunna besvara frågan om det funnits med hållbar‐utvecklingsperspektiv i kursen. I relation till professionen •
•
Studenterna behöver ha kunskaper om hur företeelser och val i vårdverksamhet påverkas av och påverkar miljö, ekonomi och sociala förhållanden i ett globalt perspektiv och att kunna välja handlingsalternativ Med utgångspunkt i de yrkesetiska koderna, där sjuksköterskans ansvar för naturen och i samhället framhålls, behöver sjuksköterskor kunna reflektera över vilka konsekvenser den 1 BILAGA 11 •
egna verksamheten och av egna val får för miljö, ekonomiska och sociala villkor i ett globalt perspektiv. I verksamheten behöver sjuksköterskor kunna känna till etiska koder för upphandling och ställa frågor och krav på de ämnen, material och metoder, som används, i relation till global hållbar utveckling. INNEHÅLLET AV HU I SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Miljöledningssystem Miljö och hälsa Begreppet HU i relation till hälsa och vård Globaliseringsetik – vem har ansvar i världen för miljö, ekonomi och sociala förhållanden med exempel från hälsa och vård Miljöetik – olika sätt att förhålla sig etiskt till naturen i relation till det egna området Infektionssjukdomar i relation till miljö och spridning globalt och hur detta hänger ihop med ekonomi och levnadsvanor Andra sjukdomar och deras förhållande till miljö, fattigdom och livsvillkor i olika delar av världen (vad är orsaken till KOL i Sverige, vad är orsaken i Afrika?) Material i vården: under vilka miljömässiga, sociala och ekonomiska villkor tillverkas material som vi använder i vården? Och vad händer när de blir avfall? Vårdsverksamhet i Sverige i relation till övriga världen miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Ekologiska fotavtryck. Läkemedel, miljö, ekonomi och hälsa. Global folkhälsa och dess relation till miljö, ekonomi och sociala faktorer. Göteborg den 16 februari 2011 Barbro Robertsson 2 BILAGA 11 HÅLLBAR UTVECKLING I NYA SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 180hp version 110111 V1SSK Termin 1 OM4200 Introduktion till omvårdnad 15 hp Innehåll av hållbar utveckling (HU) Utgående från ICN’s etiska kod vidgas etikdiskussionen till att också gälla globaliseringsetik och miljöetik. Examineras i workshop och presentation med en inlämningsuppgift med vilka konsekvenser olika etiska ställningstaganden inom globaliseringsetik och miljöetik kan få för det egna området Introduktionsföreläsning till Miljöledningssystemet och HU OM4210 Humanbiologi I, 15hp V1SSK Termin 2 OM4220 Humanbiologi II 7,5 hp (Hilden Talje) Mikrobiologikurs I Speciell bakteriologi kommer detta inslag in via föreläsningar och t.ex. mikroorganismer som trivs bättre i det nuvarande klimatet. I Virologi kommer det in via de hot som finns av virus som sprids via tex av mikroorganismer och Globalisering Fattigdom i världen Klimatförändringar Förslag till lärandemål Kunskap och förståelse: Beskriva olika värdegrunder och etiska perspektiv på hållbar utveckling samt reflektera över deras betydelse för sjuksköterskans ansvar. Kunskap och förståelse Beskriva hållbar utveckling på en grundläggande nivå (vision, begrepp, definitioner och tillståndet i världen) samt reflektera över dess betydelse för människors hälsa. Undervisningsformer och Studieuppgifter Reflektera över sambandet mellan smittspridning och globalisering, fattigdom, livsvillkor, miljöförstöring och levnadsvanor i olika delar av världen samt hinder och möjligheter för en hållbar utveckling inom området. Kunskap och förståelse Ha kunskap om hur läkemedel påverkar miljön samt hur läkemedel ska hanteras Föreläsning och tenteras av Joakim Larsson WORKSHOP OCH MUNTLIG PRESENTATION •
•
•
•
•
Globaliseringsetik Miljöetik Begreppet hållbar utveckling Tragedy of the commons Not in my backyard OM3230 Metoder i omvårdnadsarbe
te, 7,5 hp ½‐fart OM3240 Symtom och tecknen på ohälsa, 15 hp (Kristina Andersson, Hilden Talje) Innehåll av hållbar utveckling (HU) Västerländska vanor/resor/turism etc Eventuellt också vilka dilemma som finns mellan turism/klimat/sjukdomar/ekonomi/ fattigdom globalt (i delen anatomi o fysiologi 0) människors nya sätt att resa. Hot om skabb, kackerlackor som ökar diskuteras i infektionspreventionsföreläsningarna. Detta tenteras. Här kan man t.ex. identifiera och reflektera över samband mellan spridning Joakim Larsson Läkemedel och miljö – Läkemedel som miljöhot Poängteras i undervisningen och bedöms vid praktisk examination på AFU. Beskrivs och värderas på den ”checklista” som används under VFU. Ges information till handledare och huvudhandledare under VFU‐träffar, samt till lärarna på AFU. Kursen försvinner och innehållet placeras i andra kurser. Här bör respektive föreläsare uppmanas att presentera sjukdomars globala utbredning samt vilka faktorer globalt sett som orsakar dessa sjukdomar samt vilken utveckling man kan se framöver. Detta gäller särskilt de stora folksjukdomarna: astma, KOL, hjärt‐kärl‐
Förslag till lärandemål för att undvika hot mot miljön Undervisningsformer och Studieuppgifter Värderingsförmåga och förhållningssätt: Reflektera över samband mellan förbrukning av material inom omvårdnadsarbete och möjlig inverkan på hållbar utveckling Var hamnar detta? ‐ Reflektera över användningen av material i relation till hållbar utveckling. Hur ser det ut på den enhet där du gör din vfu? Hur kan du själv agera för att verka för en hållbar utveckling. Välj egen vald litteratur. ‐ Beräkna ditt eget ekologiska fotavtryck. Gå in på WWF:s hemsida http://www.minplanet.se välj kalkylator och gör testet. Skriv ner dina reflektioner över materialanvändningen på VFU, samt din uträkning av ditt ekologiska fotavtryck på 0,5‐1 A‐4‐sidor (inkl. referenslista) Finns detta med i studiehandledning och examination? Ett tillägg till sista lärandemålet i kursplanen: Värderingsförmåga och förhållningssätt ‐ reflektera över hur illabefinnande och sjukdom är relaterat till människors livsvillkor och levnadsvanor i ett globalt utvecklingsperspektiv. Sista delen i lärandemålet saknas, vilket Innehåll av hållbar utveckling (HU) sjukdomar, tumörsjukdomar, psykisk ohälsa m.fl V1SSK Termin 3 OM3250 Omvårdnad vid symtom och tecken på ohälsa I, 30 hp Undervisning? Studenterna får själva reflektera i samband med inlämningsuppgifter/tentamen? V1SSK Termin 4 OM3260 Omgivning, hälsa och ohälsa 30 hp Förslag till lärandemål gör att global framtidsorienterad diskussion när det gäller de stora folksjukdomarna inte lyfts fram. Kunskap och förståelse ‐ identifiera, beskriva, reflektera och analysera hur vård planeras och genomförs utifrån patienten som person, kön, etnicitet, klass, ålder och ett genusperspektiv samt i relation till hållbar utveckling Värderingsförmåga och förhålllningssätt: ‐ Reflektera över sjuksköterskans sociala, juridiska och samhälleliga ansvar samt över hur vård planeras och genomförs i relation till hållbar utveckling Lärandemål finns i Kursplanen, men det är oklart hur det studeras och examineras Färdigheter och förmåga: ‐tillämpa åtgärder för att främja hållbar utveckling i omvårdnadsarbetet Undervisningsformer och Studieuppgifter Oklart i studiehandledningen hur det examineras. ‐ Lämplig studieuppgift i VFU, som fördjupar den som görs i OM3230, är att studenterna skall ta reda på hur någon produkt/material tillverkats: under vilka förhållanden, med vilka resurser samt vart materialet tar vägen när det tjänat ut. ‐ Man kan också redovisa med några konkreta exempel sjukvårdens ekologiska fotavtryck. ‐ Studenterna behöver också ta reda på hur Miljöledningssystemet fungerar på den enhet där de är. (detta har studenterna frågat efter redan i termin 1 och ser där som en viktig del i den kunskap de behöver för att kunna arbeta för HU) Hur ser VFU‐aktiviteten för hållbar utveckling ut? Finns studieuppgift? (Monica Moene, Irma Lindström) Innehåll av hållbar utveckling (HU) En veckas folkhälsa (4‐5 dagar) Förslag till lärandemål Värderingsförmåga och förhållningssätt ‐ reflektera över hur livsstil, miljöfaktorer, vårdens organisation och struktur samt övriga bestämningsfaktorer påverkar folkhälsan i ett globalt utvecklingsperspektiv Sista delen i målet ”i ett globalt utvecklingsperspektiv” finns inte med, vilket gör att folkhälsoperspektivet inte blir Global Health, vilket var planerat. Undervisningsformer och Studieuppgifter Tidigare har formerna varit: Föreläsningar, handledning och avslutande workshop som examination där bl.a. statistik från olika länder och olika stadsdelar bearbetas. Detta har försvunnit och något makroperspektiv examineras inte längre. V1SSK Termin 5 OM3270 Vet met, 7,5 hp OM3280 Ledarskap och pedagogik. 15 hp OM3290 Internationell klinisk omvårdnad Hit har vi inte riktigt nått ännu, men vi kan sannolikt lägga in detta tillsammans med hälsoekonomi, prioriteringar etc Kontakta Eva Jacobsson ang. denna kurs VFU‐kurs utanför Sverige. Många av målen innehåller hållbar utveckling även om själva termen inte finns med. Dessa båda tillsammans t.ex: ‐ förklara sambandet mellan strukturella 7,5 hp (Agneta Sedström) Innehåll av hållbar utveckling (HU) V1SSK Termin 6 OM Omvårdnad – exam.arbete I 15 hp OM3330 Klinisk Omvårdnad, 15 hp (Kristina Andersson) Koppling till hållbar utveckling där detta är relevant. Fördjupning av val av material och metoder med hänsyn till hållbar utveckling Förslag till lärandemål och livsstilsbetingade faktorer och hälsotillståndet för värdlandets befolkning ‐ beskriva värdlandets hälsopolitik och hur den styr vårdorganisation och rätten till vård Färdighetsmål: ”att kunna väga in hänsyn till Färdighetsmål: ‐ ta hänsyn till miljöaspekter och hållbar utveckling vid val och genomförande av metoder i omvårdnadsarbetet och att kunna argumentera för detta inför kollegor och patienter Undervisningsformer och Studieuppgifter Examineras i klinisk slutexamination BILAGA 12 Hållbar utveckling i Röntgensjuksköterskeprogrammet
Inledning
Göteborgs universitets miljöpolicy är att GU skall vara ett av de ledande universiteten i
Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. Detta skall bl.a ske
genom att studenter och personal görs medvetna om miljö- och utvecklingsfrågor.
Miljöhänsyn skall vägas in i alla beslut; i forskning och undervisning, administration,
förvaltning och tekniska funktioner som skall präglas av miljömedvetenhet.
I utbildningsplanen för röntgensjuksköterskeprogrammet med start höstterminen 2010 finns
noterat att utbildningsprogrammen vid Sahlgrenska akademin har som särskild målsättning att
bidra till insikt att främja
• en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer
tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd samt rättvisa.
Tydliggörande av samtliga tre dimensioner i begreppet i ett globalt perspektiv
En genomgång av innehåll av hållbar utveckling i röntgensjuksköterskeprogrammet visar att
grundläggande kunskap inhämtas i programmets första kurser. Dels genom föreläsning
tillsammans med sjuksköterskeprogrammets studenter om vårdens hållbara utveckling i ett
globalt – och miljöetiskt perspektiv samt dess konsekvenser för arbete inom hälso- och
sjukvård och dels genom akademiövergripande grundläggande föreläsning om hållbar
utveckling och akademins miljöledningssystem.
Hållbar utveckling i relation till huvudområdet radiografi och
röntgensjuksköterskeprofessionen
Frågan har diskuterats på programledningsmöte för röntgensjuksköterskeprogrammet. I
programledningsgruppen finns representant från det radiologiska verksamhetsområdet,
representant för området radiofysik och teknik, kursansvariga lärare inklusive
programansvarig lärare från institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Under diskussionen
framkom områden där innehåll av hållbar utveckling kunde synliggöras och vidareutvecklas i
de kurser som är specifika för huvudområdet radiografi. Det gäller framför allt minskade
stråldoser till patienter och närstående/personal samt säker hantering av material.
Ekologisk hållbarhet
Påverkan på naturen och människans hälsa:
• Hantering av isotoper skall ske på ett säkert sätt för miljön
• Stråldosen till patienten minskas genom att använda beprövad undersökningsmetodik
(komprimering vid rygg-och bukundersökning).
• Genom metodutveckling (tomocyntes) och ny digital teknik (nya detektorer –
fotonräknare) skall stråldosen till patienten minskas.
• Övergång från pappersremiss till digital remiss
• Skrotning av kasserad röntgenapparatur – hur sker det?
BILAGA 12 •
Källsortering på röntgenavdelning – hur sker det?
Social hållbarhet
Uppfylla grundläggande mänskliga behov:
• Patientbemötande
• Radiografi i ett globalt perspektiv; kännedom om förutsättningar för att utföra
röntgenundersökningar i skilda delar av världen
Ekonomisk hållbarhet
Hushålla med mänskliga och materiella resurser:
• Arbetsmiljö
• Kunskap om röntgenapparaturens möjlighet och begränsningar
• Val av undersökningsmetod i förhållande till att kunna ställa säker diagnos
Planering av innehåll av hållbar utveckling
Innehåll av hållbar utveckling i de kurser som är specifika för huvudområdet radiografi är
fortfarande på planerings – och diskussionsstadiet. För att komma vidare behövs framför allt
ökade kunskaper hos kursansvariga lärare om hållbar utveckling. Diskussion vid
programledningsmöten är ett sätt att få ökad medvetenhet om hur man kan se på hållbar
utveckling inom området och professionen.
101229 Lena Ask
101214 HÅLLBAR UTVECKLING I RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 180hp Innehåll av hållbar utveckling (HU) Lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter RÖS2 Termin 1
OM6500 Introduktion till radiografi 7,5 hp, ½‐fart Kursplan: Innehåll • Hållbar utveckling i relation till röntgensjuksköterskans ansvar och dess betydelse för människors hälsa Utgående från yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor vidgas etikdiskussionen till att också gälla globaliseringsetik och miljöetik. Examineras i workshop och presentation med en inlämningsuppgift med vilka konsekvenser olika etiska ställningstaganden inom globaliseringsetik och miljöetik kan få för det egna området
Kunskap och förståelse Beskriva hållbar utveckling på en grundläggande nivå (vision, begrepp, definitioner och tillståndet i världen) samt reflektera över dess betydelse för människors hälsa
•
•
•
•
Introduktionsföreläsning 3 timmar: Vårdens hållbara utveckling. Workshop: Diskussion och arbete i smågrupper. Redovisning i storgrupp. Samläses med sjuksköterskeprogrammets studenter. WORKSHOP OCH MUNTLIG PRESENTATION Vilka positiva respektive negativa konsekvenser kan globaliseringen tänkas ha för hälso‐ och sjukvården i Sverige och världen? Ge några exempel på vilka konsekvenser da Silvas respektive Singers etiska ställningstaganden skulle kunna få för ditt ansvar som röntgensjuksköterska (och/eller som privatperson) Hur kan man argumentera för biologisk mångfald utifrån de fyra miljöetiska grundprinciperna ? Ge exempel på vilka olika konsekvenser för utveckling och användning av sjukvårdsmaterial det kan få om man antar olika miljöetiska utgångspunkter: (antropocentrism, biocentrism, zoocentrism, ekocentrism) •
OM6510 Söka, värdera och kommunicera kunskap 7,5 hp, ½‐fart
Introduktionsföreläsning till Miljöledningssystemet och Hållbar Utveckling Saknas
OM6520 Hälsa och ohälsa i ett livscykelperspektiv, 6 hp Kursplan: Innehåll • Hälsa och ohälsa ur ett nationellt och globalt perspektiv • Skillnader i hälsa och ohälsa i ett sociokulturellt och genusperspektiv • Faktorer som påverkar möjligheten för hälsa och risk för ohälsa Studenterna arbetar med den sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionen för en global utveckling, folkhälsans bestämningsfaktorer, metoder för att beskriva hälsoorelaterade förhållanden i populationer, nationella och internationella styrdokument och statistikdatabaser för att beskriva befolkningens hälsa. Kunskap och förståelse Redogöra för faktorer som påverkar hälsa och ohälsa ur ett nationellt och globalt perspektiv Färdighet och förmåga Identifiera skillnader i hälsa och ohälsa ur ett sociokulturellt och
genusperspektiv identifiera hälsorisker i relation till livsstil Ge exempel på vilka ytterligare kunskaper, färdigheter och förhållningssätt du behöver lära dig under din utbildning för att du som student och i ditt framtida yrke som röntgensjuksköterska skall kunna arbeta för en hållbar utveckling.
Akademigemensam föreläsning av Mats Sandberg
Föreläsningar, framtagning av webbaserat material, seminarium där bl.a. statistik från olika länder och olika stadsdelar bearbetas. Studieuppgift utifrån identifierat riskområde från studieuppgift 1. Artikelsökning och skriftlig sammanställning av aktuell forskning från valt område. Presentation och diskussion i seminarium.
OM6530 Konventionella röntgenundersökningar I, 9 hp TERMIN 2 OM6540 Anatomi, fysiologi, farmakologi och mikrobiologi, 15 hp Kurs: Farmakologi • Läkemedlens påverkan på miljön Kurs: Mikrobiologi och hygien I avsnittet om speciell bakteriologi kommer HU‐inslag in via föreläsningar (exempelvis mikroorganismer som trivs bättre i det nuvarande klimatet). I Virologi kommer HU in via föreläsning om de hot som finns av virus som sprids via tex människors nya sätt att resa. Hot om skabb, kackerlackor som ökar diskuteras i infektionspreventions‐
föreläsningarna. Här kan man t.ex. identifiera och reflektera över samband mellan spridning av mikroorganismer och • Globalisering • Fattigdom i världen • Klimatförändringar Kunskap och förståelse Ha kunskap om hur läkemedel påverkar miljön samt hur läkemedel ska hanteras för att undvika hot mot miljön Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över metoder för att förhindra smitta och smittspridning Föreläsning. Studieuppgift med uppföljning Ingår i skriftlig tentamen.
•
OM6550 Biomedicin I, 7,5 hp OM6560 Klinisk omvårdnad inom somatisk vård, 7,5 hp Termin 3 RA2000 Strålning och teknik I, 7,5 hp Västerländska vanor/resor/turism etc • Eventuellt också vilka dilemma som finns mellan turism/klimat/sjukdomar/ ekonomi/ fattigdom globalt Reflektion över användning av material utifrån HU. Poängteras i undervisningen och bedöms vid praktisk examination. Information ges till handledare och huvudhandledare under VFU‐träffar.
Kursplan: Innehåll • Hållbar utveckling RA2010 Konventionella röntgenundersökningar II, 7,5 hp RA2020 Ledarskap och lärande ???
7,5 hp Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över samband mellan förbrukning av material inom omvårdnadsarbete och möjlig inverkan på hållbar utveckling
Värderingsförmåga och förhållningssätt Diskutera hållbar utveckling i relation till planering av materialåtgång och avfallshantering
Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över sambanden mellan arbetsmiljö, hälso‐
ekonomi, vårdpersonalens hälsa och patientens välbefinnande RA2030 Beskrivs och värderas på ”checklista” som används under VFU. ?????? Biomedicin II, 7,5 hp RA2040 Konventionella röntgenundersökningar III, 15 hp RA2050 Strålning och teknik II, 7,5 hp RA2080 Radiologisk diagnostik 7,5 hp OM3270 Vetenskaplig metod 7,5 hp RA2100 Akutsjukvård med katastrofmedicin 7,5 hp RA2110 Datortomografiundersökningar 7,5 hp RA2120 Magnetkameraundersökningar 7,5 hp Examensarbete i radiografi BILAGA 13 HÅLLBAR UTVECKLING I BARNMORSKEPROGRAMMET, år 2010 (termin 1,2,3) samt förslag till förändring under år 2011‐2012. Av Marie Berg programansvarig, samt lärare Tone Ahlborg och ingela Lundgren
Kurs Innehåll Lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter RPH200 Profession, Teori och metod 7,5 hp Kursplan: Kursen behandlar bl a barnmorskans olika funktioner där arbete med hållbar utveckling ingår som nyckelord. Inget lärandemål innehåller begreppet ”hållbar utveckling”. Förslag förändring: Justera ett lärandemål Värderingsförmåga och förhållningssätt till följande: ‐ värdera och kritiskt granska principer om etik och hållbar utveckling inom barnmorskans verksamhetsområden RPH210 Kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa; 6 hp Kursplan: Kursen behandlar kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa bl a ur ett genus‐ och hållbarhetsperspektiv. Kvinnors reproduktiva och sexuella hälsa innefattar ”Hållbar utveckling /klimathotet relaterad till kvinnors och barns hälsa” som ingår i seminariet Klimatfrågan i ett genusperspektiv – 2 timmar. ‐ Fertilitet, Antikonception och Klimakterium ‐ hormonläkemedelsbehandling i samband med det diskuteras och hormonläkemedels spridning i miljön tas upp. Naturlig familjeplanering lärs ut. Kunskap och förståelse ”beskriva och jämföra kvinnors reproduktiva hälsa och livsvillkor utifrån perspektiven genus, kultur och globalitet samt hållbar utveckling” Introduktionsföreläsning om hållbar utveckling av Prof. Mats Sandberg samt Lektor Barbro Robertsson (ansv för hållbar utveckling vid SA) Examinationsuppgiften: Innefattar att förvärva kunskaper om barnmorskans ansvars‐ och funktionsområde, där arbete med hållbar utveckling finns explicitgjort och därmed skall vara med i den muntliga och skriftliga rapporten för att vara godkänd. Förslag till förändring: • Examinationsgrundande seminarium: Klimatfrågan i ett genusperspektiv – 2 timmar. Obligatorisk närvaro, vilket innebär ersättningsuppgift vid frånvaro. Anges studiehandledning. • Examinationsuppgift: Läkemedel och miljö som tema för en grupp som i sin examinationsuppgift skall ta reda på fakta och presentera för de andra i kursen. Studiehandledning justeras analogt med detta. Kurs Innehåll Lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter RPH220 Normala barnafödandet, 9 hp ‐ ‐ Denna kurs är mycket komprimerad och det bedöms inte finnas plats för något om ”hållbar utveckling” inom armen för dessa 9 hp. OM3420 Kvinno‐ och familjehälsa I VFU 15 hp OM3410 Förlossningskonst I, 7,5 hp OM3450 Kvinno‐ och familjehälsa II VFU 7,5 hp OM3440, Förlossningskonst II; 7,5 hp I delkurs 1 finns ”Hållbar utveckling” Värderingsförmåga och förhållningssätt: ”reflektera över hur användning av läkemedel påverkar miljö och kretslopp” Kursplan, innehåll: begreppet ”hållbar utveckling” finns med. I kursplanen: ”Hållbar utveckling” Förslag till förändring: Ta bort detta lärandemål samt även ordet hållbar utveckling i innehåll. eftersom området behandlas i dels i ”Kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa”, samt i Kvinno‐ o familjehälsa II. Ej tydliggjorts i undervisnings och Värderingsförmåga och förhållningssätt: ”reflektera över hur användning av teknik, examinationsformer. material och läkemedel påverkar miljö Att förändra: Tydliggör hur detta lärandemål skall och kretslopp” examineras. Värderingsförmåga och förhållningssätt: Förslag till förändring: Fråga relaterat till detta lärandemål kommer att inkluderas i skriftlig tentamen. ”analysera och argumentera för användning av material och läkemedel ur ett hållbarhetsperspektiv” Värderingsförmåga och förhållningssätt: ”analysera och argumentera för användning av teknik, material och läkemedel ur ett hållbarhetsperspektiv” Otydligt hur detta examineras Att förändra: Ta bort detta lärandemål eftersom det finns i Förlossningskonst I (termin I) samt tas upp i denna termin men i annan kurs; ”Kvinno‐ och familjehälsa II”.